SE454699B

SE454699B - Peptider och lekemedel innehallande desamma

Info

Publication number: SE454699B
Application number: SE8107634A
Authority: SE
Inventors: J Bouchaudon; G Dutruc-Rosset; D Farge; C James
Original assignee: Rhone Poulenc Sante
Priority date: 1980-12-19
Filing date: 1981-12-18
Publication date: 1988-05-24
Also published as: DK154436C; IE812974L; DK563181A; US4401658A; BE891539A; IE52113B1; SE8107634L; IT8125703A0; FR2496654B1; DE3150295A1; FR2496654A1; IT1142148B; LU83843A1; CH653039A5; JPS57154151A; GB2089816A; CA1250398A; AU555294B2; DK154436B; ZA818737B

Description

" 454 699 R CO - NH - CH CO - NH çﬂ CO - R5 r ca cH2cH coon (II) 3 2 där R. har den ovan angivna betydelsen och R5 betecknar en alkoxigrupp innehållande 1-4 kolatomer eller en bensyloxigrupp, omsättes med en förening med den allmänna formeln HZN ?H-R2 ($H2)m § (III) <<|:H2>n R6 - NH CH-R4 där R2, 6 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen eller en glycyl- R4, m och n har de ovan angivna betydelserna, och R grupp, vars aminogrupp är substituerad med en skyddsgrupp för aminogruppen. Efter reaktionen ersättes skyddsgruppen R6 eller den skyddsgrupp som ingår i gruppen R6 med en väteatom. Dess- utom ersättes gruppen R5 med en hydroxigrupp.

När R och R 2 4 innehåller en karboxigrupp, genomföres kondensation med di- skiljer sig fràn en karboxigrupp och icke peptiden med formeln II vanligen i närvaro av ett kondensa- tionsmedel, såsom dicyklohexylkarbodiimid, i ett organiskt lösningsmedel, såsom metylenklorid eller dimetylformamid, och vid en temperatur mellan -10 och +30°C.

Det är vanligen nödvändigt att aktivera den fria syragruppen i dipeptiden med formeln II före omsättningen med föreningen med formeln III. Det aktiverade derivatet av dípeptiden med formeln II är företrädesvis en blandad an- hydrid, vilken framställes in situ genom omsättning med ett alkylhalogenoformiat, såsom isobutylklorformiat. Kondensationen av det aktiverade derivatet genomföres i ett organiskt lös- ningsmedel, såsom dioxan, tetrahydrofuran, kloroform, toluen eller dimetylformamid, eller i ett vattenhaltigt organiskt medium, i närvaro av en bas (antingen en oorganisk bas såsom natriumhydroxid eller en organisk bas såsom trietylamin) vid en temperatur mellan -10 och +3OOC. le 'zh ' 454 699 Ersättandet av den aminoskyddade gruppen R6 eller den aminoskyddande grupp som ingår i gruppen R6 med en väteatom, och ersättandet av gruppen R5 med en hydroxigrupp, kan genom- föras enligt kända metoder beroende på naturen av dessa grupper. Det är särskilt lämpligt att välja grupperna R5 och R6 på ett sådant sätt, att ersättandet av dessa grupper kan genomföras i ett enda steg. R6 kan t ex beteckna eller inne- hålla en t-butyloxikarbonylgrupp, och Rs kan beteckna en t- -butyloxigrupp, varvid ersättandet av dessa grupper kan genom- föras medelst sur hydrolys. Hydrolysen kan genomföras i ättik- syra i närvaro av saltsyra vid en temperatur nära 20°C.

Skyddsgruppen för en syragrupp kan t ex vara en bensylgrupp, och Skyddsgruppen för en aminogrupp kan vara en bensyloxíkarbonylgrupp, varvid dessa grupper kan avlägsnas samtidigt med hjälp av vätebromid i trifluorättiksyra eller genom användning av natrium i flytande ammoniak. Det kan emellertid vara nödvändigt att avlägsna en eller flera av dessa skyddsgrupper utan att de andra påverkas. I detta fall bör skyddsgrupperna t ex väljas på sådant sätt, att de kan er- sättas under olika hydrolysbetingelser. Skyddsgruppen för en syragrupp kan sålunda vara en t-butylgrupp, som kan avlägsnas med hjälp av väteklorid i ättiksyra, och skyddsgruppen för aminogruppen kan vara en bensyloxikarbonylgrupp, som kan avlägsnas med hjälp av vätebromid i trifluorättiksyra.

De nya peptiderna med formeln I kan enligt upp- finningen även framställas genom att ett derivat av L-alanin med den allmänna formeln RCO - NHCH CO - OH I CH3 (IV) där R har den ovan angivna betydelsen, omsättes med en di-, tri- eller tetrapeptid med den allmänna formeln 1 ' 454 699 4 H2N?HCO-OH CHZCHZCO-NH?H-R2 (gagn, s (v) n R6-NH CH-R4 där R1, R2, R4, R6, m och n har de ovan angivna betydelserna.

Efter reaktionen ersättes skyddsgruppen R6 eller skyddsgruppen i gruppen R6 med en väteatom. Man arbetar under de betingelser som ovan har angivits för omsättningen av en förening med formeln II med en förening med formeln III.

Enligt uppfinningen kan de nya peptiderna med formeln I även framställas genom att en syra med den allmänna formeln Rao-on (vi ) där R har den ovan angivna betydelsen, omsättes med en tri-, tetra~ eller pentapeptid med den allmänna formeln HZNCHCO-NH?HCO-OH CH3 CHZCHZCO-NH?H-R2 ($H2)m S (VII) (åsyn R6-NHCH-R4 där R1, R2, R4, R6, m och n har de ovan angivna betydelserna.

Efter reaktionen ersättas skyddsgruppen R6 eller skyddsgruppen ingående i gruppen R6 med en väteatom. Man arbetar under de betingelser som ovan har angivits för omsättning av dipeptiden med formeln II med föreningen med formeln III. Det är även möjligt att använda syran med formeln VI i form av syra- halogenid, företrädesvis syrakloriden, varvid reaktionen genom- föres i ett organiskt lösningsmedel, såsom dietyleter eller metylenklorid, i närvaro av en bas (antingen en oorganisk bas såsom natriumhydroxid eller en organisk bas såsom trietylamín) Ir V1) 454 699 och vid en temperatur mellan 0 och 30°C.

De nya peptider med formeln I, där symbolerna R2 och/ eller R4 betecknar en N-karbonylglycylgrupp, kan enligt upp- finningen även framställas genom att en fri eller förestrad aminosyra med den allmänna formeln HZNCHZCO-R8 (VIII) där Rs betecknar en hydrexigrupimen aikoxigrupp innehållan- de 1-4 kolatomer eller en bensyloxígrupp, Omsättes med en pep- tid med den allmänna formeln RCO-NH?HCO-NHqHCO-R5 CH3 CH2CH2CO~NHC|IH-R9 (eﬂz >m e mn ($H2)n R6-NH-CH-R1 0 där R, R5, R6, m och n har de ovan angivna betydelserna, och där en av symbolerna R9 och R10 betecknar en karboxigrupp och den andra betecknar en karboxigrupp eller en karbamoylgrupp, varvid R6 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen när var och en av symbolerna R9 och R10 betecknar en karboxigrupp. Efter reaktionen ersättes gruppen R5 med en hydroxigrupp, och R8 ersättes med en hydroxigrupp, när denna grupp betecknar en alkoxigrupp innehållande 1-4 kolatomer eller en bensyloxigrupp.

Dessutom ersättes skyddsgruppen R6 eller skyddsgruppen ingående i gruppen R6 med en väteatom. Man arbetar under de betingelser som ovan angivits för omsättning av en förening med formeln II med en förening med formeln III.

För framställning av en förening med formeln I, där R2 och R4 är identiska och vardera betecknar en N-karbonylg1ycyl~ grupp, är det möjligt att använda en förening med formeln IX, där både R9 och R10 betecknar en karboxigrupp.

För framställning av en förening med formeln I, där symbolerna R och R vardera betecknar en N-karbonylglycyl- 2 4 grupp, är det även möjligt att använda en förening med formeln 1454 699 IX, där en av symbolerna R9 och R10 betecknar en karboxigrupp och den andra betecknar en alkyloxikarbonylgrupp innehållande 2-5 kolatomer eller en bensyloxikarbonylgrupp. Under dessa betingelser omsättes föreningen med formeln VIII med föreningen med formeln IX, varefter alkyloxikarbonylgruppen eller bensyl- oxikarbonylgruppen R9 eller R10 ersättes med en karboxi- grupp och den resulterande föreningen på nytt omsättes med en förening med formeln VIII, som antingen är identisk med eller skiljer sig från den förening med formeln VIII som användes under den första kondensationen.

De nya peptider med formeln I, där R3 betecknar en glycylgrupp, kan enligt uppfinningen även framställas genom att en aminosyra med formeln R1 1-NHCHZCOOH (X) där R11 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, omsättes med en tri- eller tetrapeptid med den allmänna formeln RCO-NHCHCO-NHCHCO-OH | 1 CH3 cnzcnzco-Nngn-R2 (gH2)m a (XI) (§H2)n HZN-CH-R4 där R, R1, R2, R4, varvid R2 och R4 icke samtidigt kan beteckna en N-karbonyl- glycylgrupp. Efter genomförd reaktion ersättes gruppen R11 med m och n har de ovan angivna betydelserna, en väteatom. Man arbetar under de betingelser som ovan angivits för omsättning av en förening med formeln II med en förening med formeln III.

Dipeptíden med formeln II kan framställas genom att ett aktiverat derivat av L-alanin med den allmänna formeln R -NH?HCO-OH 12 CH (XII) 3 454 699 där R12 betecknar en grupp RCO, där R har den ovan angivna betydelsen, eller en skyddsgrupp för aminogruppen, omsättes med ett derivat av D-glutaminsyra med den allmänna formeln H 2N?HCO-R5 CH2CH2 CO-OH (XIII) där R5 har den ovan angivna betydelsen och karboxigruppen even- tuellt är skyddad. Reaktionen genomföres under de betingelser som ovan har angivits för omsättning av en förening med formeln II med en förening med formeln III. Efter ersättning av gruppen R12 med en väteatom, när R12 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, genomföres därefter omsättning med en syra med formeln VI, varpå den eventuellt skyddade karboxigruppen er- sättes med en karboxígrupp.

Lantioninderivaten, dvs de föreningar med formeln III, där m och n är lika med 1, kan framställas enligt någon av följande metoder. (a) Det lantioninderivat med formeln III, där R2 och R4 betecknar en karboxigrupp och R6 betecknar en bensyloxí~ karbonylgrupp, kan framställas enligt den metod som beskrivits av I Photaki et al, J Chem Soc Perkin I, 2599 (1979). (b) Det lantioninderivat med formeln III, där R2 betecknar en karboxígrupp, R4 betecknar en karbamoylgrupp och R6 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen eller en glycyl- grupp, vars aminogrupp är substituerad med en skyddsgrupp för aminogruppen, och vilket föreligger i D,D-form eller L,L-form, kan framställas utgående från motsvarande lantionin, vars framställning har beskrivits av J Greenstein och M Winitz, “Chemistry of the Amino Acids", John Wiley and Sons, 1961, s 2675. Man framställer härvid enligt kända metoder dibensyl- estern av dibensyloxikarbonyllantíonin, vilket monoförtvàlas enligt den metod som har beskrivits av A Arendt et al, Roczniki Chemii Ann Soc Chim Polonorum, 48, 1305 (1974), [Chem Abstr, 82, 31497 g (1975)] och därefter med hjälp av ammoniakalisk metanol omvandlas till en monoamid med den allmänna formeln 454 699 Z-NH?HCOOH :H2 t é (XIV) H | 2 Z~NHCHCONH 2 där Z betecknar en bensyloxikarbonylgrupp. När denna monoamid w underkastas sur hydrolys eller hydrogenolys, erhålles monoamiden av lantionin.

När monoamiden av lantionin omsättes med ett kopparsalt, såsom koppar(II)bromíd eller basiskt kopparkarbonat, bildas ett komplex som kan representeras med följande formel HZN CH CONH2 tu (XV) ä; HZNCO CH2NH där aminoresten i a-ställning från karbamoylgruppen kan acyleras med hjälp av en aminosyra med formeln X eller skyddas genom om- sättning med ett alkyl- eller bensylhalogenoformiat. Det sålunda bildade komplexet sönderdelas genom omsättning med vätesulfid till bildning av den aminosyra eller dipeptid med formeln III, där R2 betecknar en karboxigrupp, R4 betecknar en karbamoylgrupp, och R6 har den ovan angivna betydelsen.

(C) Det lantioninderívat med formeln III, där R betecknar 2 4 betecknar en karbamoylgrupp och R6 betecknar en karboxigrupp, R en skyddsgrupp för aminogruppen, och vilket föreligger i meso-form, varvid den kolatom som uppbär karbamoylgruppen föreligger i D~form, kan framställas utgående från mesolantionin enligt den metod som beskrives i den belgiska patentskriften 821.385 för framställning av diaminopimelamsyra. (d) Det lantioninderivat med formeln III, där R betecknar 2 betecknar en karboxigrupp och R6 betecknar »x en karbamoylgrupp, R4 en skyddsgrupp för aminogruppen eller en glycylrest, vars aminogrupp 454 699 9 är skyddad med en skyddsgrupp för aminogruppen, kan framställas genom att aminogruppen i a-ställning från karbamoylgruppen i förening med formeln XV skyddas genom att föreningen med formeln XV omsättes med ett alkyl- eller bensylhalogenoformiat. Det sålunda bildade komplexet sönderdelas genom omsättning med vätesulfid till bildning av det lantioninderivat med formeln III, där R4 betecknar en kar- bamoylgrupp, R2 betecknar en karboxigrupp och R6 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen. Aminogruppen i u-ställning från karboxi- gruppen kan skyddas med en skyddsgrupp eller acyleras genom omsättning med ett aktiverat derivat av en aminosyra med formeln X. Efter ersättning av gruppen R6 med en väteatom enligt metoder som icke påverkar resten av molekylen erhåller man det lantioninderivat med formeln III, där R4 en karbamoylgrupp och R6 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen betecknar en karboxigrupp, R2 betecknar eller en glycylrest, vars aminogrupp är substituerad med en skyddsgrupp för aminogruppen. (e) Det lantioninderivat med formeln III, där R4 betecknar en karbamoylgrupp, R2 betecknar en N-karbonylglycyl- grupp, och R6 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen eller en glycylgrupp, vars aminogrupp är substituerad med en skyddsgrupp för aminogruppen, kan framställas genom att en aminosyra med formeln VIII eller en alifatisk alkohol innehållande 1-4 kolatomer eller bensylalkohol omsättes med en aminosyra eller en dipeptid med den allmänna formeln Y-NHçHCOOH 9% § (XVI) CH | 2 R6-NHCHCONH2 där R6 har den ovan angivna betydelsen och Y betecknar en skydds- grupp för aminogruppen, varvid reaktionen genomföres under vanliga betingelser. Efter genomförd reaktion ersättes skyddsgruppen Y med en väteatom utan att resten av molekylen påverkas. Det är särskilt viktigt att gruppen Y väljes på sådant sätt, att denna grupp kan ersättas med en väteatom utan att man påverkar skydds- gruppen R6 eller en skyddsgrupp som ingår i gruppen R6. (f) Det lantioninderivat med formeln III, där R4 betecknar en karbamoylgrupp, R2 betecknar en N-karbonylglycyl- rest, där R betecknar en glycylgrupp, vars 6 454 699 amínogrupp är substituerad med en skyddsgrupp för aminogruppen, kan framställas genom att en aminosyra med formeln X omsättes med en förening med den allmänna formeln Y-NB?H-R CH . | 2 S; (xvII) CH | 2 H N CH CONH 2 2 har den ovan angivna betydelsen och Y betecknar en skydds- 2 där R gruppzför aminogruppen, varvid reaktionen genomföres under vanliga betingelser. Efter genomförd reaktion ersättes gruppen Y med en väteatom utan att resten av molekylen påverkas. (g) Det lantioninderivat med formeln III, där R2 betecknar en karbamoylgrupp, R4 betecknar en N-karbonylglycyl- grupp, och R6 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen eller en glycylrest, vars aminogrupp är substituerad med en aminoskyddande grupp, kan framställas genom att en amino- syra med formeln VIII eller en alifatisk alkohol innehållande 1-4 kolatomer eller bensylalkohol omsättes med en aminosyra eller en dipeptid med den allmänna formeln Y-NHQHCONH CH | 2 2 (XVIII) :H2 R6-NH H-COOH där R6 har den ovan angivna betydelsen och Y betecknar en skydds- grupp för aminogruppen, varvid reaktionen genomföres under vanliga betingelser. Efter reaktionen ersättes skyddsgruppen Y med en väteatom, utan att resten av molekylen påverkas. Det är särskilt viktigt att gruppen Y väljes pá sådant sätt, att den kan ersättas med en väteatom utan att man påverkar skyddsgruppen R6 eller skyddsgruppen i gruppen R6.

När aminosyran med formeln VIII omsättes med aminosyran med formeln XVI eller XVIII, arbetar man under betingelser som gör det möjligt att skapa en peptidbindning utan att resten av molekylen pâverkas. När reaktionen genomföres med en alifatisk alkohol eller bensylalkohol, arbetar man under milda förestrings- betingelser så att man icke påverkar skyddsgrupperna Y och R6.

Man arbetar särskilt enligt den metod som har beskrivits av V. Bocchi, m 454 699 11 Synthetís, S- 961 (1979). (h) Det lantioninderívat med formeln III, där R2 betecknar en karbamoylgrupp, R4 betecknar en N-karbonylglycyl- rest, och R6 betecknar en glycylrest, vars amino- grupp är substituerad med en aminoskyddande grupp, kan framställas genom att en aminosyra med formeln X omsättes med en aminosyra eller en dipeptid med den allmänna formeln Y-NHCHCONH ån 2 | 2 ä (XIX) :H2 HZN HR4 där R4 har den ovan angivna betydelsen och Y betecknar en skydds- grupp för amínogruppen, varvid man arbetar under vanliga betingelser.

Därefter ersättes gruppen Y med en väteatom utan att gruppen R11 pâverkas.

Föreningar med formlerna XVII och XIX kan framställas enligt metoder som vanligen användes inom peptidkemin för införande av en aminoskyddande grupp, varvid man utgår fràn ett lantionin~ derivat med formeln III, där en av symbolerna R2 och R betecknar 4 en karbamoylgrupp och den andra betecknar en N-karbonylglycyl- .rest, och R6 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen. Man ersätter därefter skyddsgruppen R6 med en väteatom utan att resten av molekylen påverkas. Skyddsgrupperna för aminogrupperna i monoamiden av lantionin bör vara olika och valda pà sådant sätt; att avlägsnandet av gruppen R6 icke påverkar gruppen Y. (i) Det lantioninderivat med formeln III, där var och en av symbolerna R2 och R4 betecknar en karbamoylgrupp och R6 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, kan framställas genom att ammoniak omsättes med en blandad anhydrid, framställd in situ genom omsättning av ett alkylhalogenoformiat med ett lantionin- derivat med den allmänna formeln Y-NHQHCOOH ?“2 ' § (XX) C312 R6-NHCHCOOH 454 699 12 där Y betecknar en skyddsgrupp som skiljer sig från gruppen R6, varefter skyddsgruppen Y avlägsnas utan att resten av molekylen pâverkas. (j) Det lantioninderivat med formeln III, där var och en av symbolerna R2 och R4 betecknar en karbamoylgrupp och R6 betecknar en glycylgrupp, vars aminogrupp är substituerad med en skyddsgrupp, kan framställas genom att en aminosyra med formeln X omsättes med ett lantioninderivat med den allmänna formeln Y-NHCIIHCONI-Iz CH | 2 É (XXI) H NÉÉÉONH 2 2 där Y betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, varefter gruppen Y avlägsnas utan att man avlägsnar den skyddsgrupp som ingår i gruppen R6.

De derivat av L-lantionin som kan användas för fram- ställning av föreningarna enligt föreliggande uppfinning kan även framställas utgående från dietylestern av dibensyloxikarbonyl-L- lantionin, vars framställning har beskrivits av D. Harpp et al., J. Org. Chem., 36, 73, (1971).

De lantioninderivat med formeln III, där en av symbolerna R2 och R4 betecknar en karboxigrupp, en karbamoylgrupp eller en N-karbonylglycylgrupp och den andra betecknar en karboxigrupp, och R6 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen eller en glycylgrupp, vars aminogrupp är substituerad med en skyddsgrupp, kan framställas genom att ett cysteinderivat med den allmänna formeln X-NHCHCO-Y CHZSH (XXIV) där X betecknar en väteatom, en skyddsgrupp för aminogruppen eller en glycylrest, vars aminogrupp är substituerad med en skyddsgrupp, och Y betecknar en hydroxigrupp, en aminogrupp, eller en N-glycyl- grupp, omsättes med en förening med den allmänna formeln x'-Nﬂcaco-Y' cﬂz-21 (Xxv) där X' betecknar en väteatom eller en skyddsgrupp för aminogruppen, där Y' har samma betydelse som symbolen Y ovan och kan beteckna en 454 699 13 annan grupp än Y, och där Z] betecknar en annan halogenatom än en fluoratom eller en reaktiv esterrest, såsom en toluen- sulfonyl- eller metansulfonylgrupp, eller omsättes med en förening med den allmänna formeln X'-NBC CO-Y' CHZ (xxvI ) där X' och Y' har de ovan angivna betydelserna, varefter man eventuellt avlägsnar en av de aminoskyddande grupperna X eller X' från det sålunda erhållna lantioninderivatet.

Kondensationen av föreningen med formeln XXIV med en förening med formeln XXV eller XXVI genomföres vanligen i ett vattenhaltigt organiskt medium, såsom en blandning av vatten och tetrahydrofuran, i närvaro av en bas (antingen en oorganisk bas såsom natriumhydroxid eller kaliumhydroxíd eller en organisk bas såsom en kvaternär ammoniumhydroxid) vid en tempe- ratur nära OOC. Kondensationen kan även genomföras i flytande ammoniak.

Kondensationen av cysteinderivatet med formeln XXIV med föreningen med formeln XXV kan åtföljas av en racemisering vid den asymmetriska kolatomen i förening med formeln XXV.

Någon racemisering äger icke rum, när i formlerna XXIV och XXV symbolen Z1 tecknar en hydroxigrupp, symbolen Y betecknar en hydroxigrupp betecknar en halogenatom, symbolen Y' be- eller en aminogrupp, symbolen X betecknar en väteatom, en ben- syloxikarbonylgrupp, en t-butyloxikarbonylgrupp eller en t- -butyloxikarbonylglycylgrupp, och symbolen X' betecknar en väteatom eller en bensyloxikarbonylgrupp. För att undvika eller begränsa racemiseringen är det lämpligt att genomföra reak- tionen i flytande ammoniak.

Cystationinderivaten, dvs de föreningar med formeln III, där m betecknar 1 och n betecknar 2, och symbolerna R2 och R4 har de ovan angivna betydelserna, kan framställas utgående från cystatíonin, vars framställning har beskrivits särskilt av K Jost et al, Coll Czech Chem Comm, 32, 2485 (1967) och Z Prochazka et al, Coll Czech Chem Comm, 45, 1982 (1980), varvid man tillämpar de ovan angivna metoderna för framställning av lantioninderivat. 454 699 14 Aminosyran med formeln IV kan framställas genom att en syra med formeln VI, eller ett aktiverat derivat av denna syra, omsättes med L-alanin, vars syragrupp eventuellt är skyddad i form av ester. Den eventuella estergruppen ersättes därefter med en karboxigrupp. Man arbetar under de betingelser som ovan har angivits för omsättning av syran med formeln VI med pep- tiden med formeln VII.

Peptiden med formeln V kan framställas genom att man under vanliga betingelser omsätter ett derivat av D-glutamin- syra med formeln XIII, vars aminogrupp är skyddad och vari symbolen R5 betecknar en alkoxigrupp innehållande 1-4 kolatomer eller en bensyloxigrupp, med en förening med formeln III, där R2, R4, R6, In och 11 har de ovan angivna betydelserna. Man ersätter därefter gruppen R med en hydroxigrupp. Denna ersätt- ningsreaktion genomföres utan att resten av molekylen påverkas.

Peptiden med formeln VII kan framställas genom att ett aktiverat derivat av L-alanin med den allmänna formeln R ~NHCH-COOH 14 , cﬂ3 (xxvII) där R14 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, under van- liga betingelser omsättes med en peptid med formeln V, där R1, RZ, R4, ersätter därefter gruppen R14 med en väteatom. Denna ersätt- ningsreaktion genomföres utan att resten av molekylen påverkas.

R6, m och n har de ovan angivna betydelserna. Man Den peptid med formeln IX, där R, R5, R6, R9, R10, m och n har de ovan angivna betydelserna, kan framställas genom att en dipeptid med formeln II, där R och R5 har de ovan angivna betydelserna, under vanliga betingelser omsättes med en förening med formeln III, där R6 har den ovan angivna be- tydelsen, och R2 och R har samma betydelser som R9 och R10. 4 Peptiden med formeln XI kan framställas genom att en dipeptid med formeln II, där R och R5 betydelserna, under vanliga betingelser omsättes med en amino- har de ovan angivna syra med formeln III, där R2 och R4 har de ovan angivna be- tydelserna och R6 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, varefter denna skyddsgrupp ersättes med en väteatom utan att resten av molekylen påverkas. 454 699 Föreningarna med formeln I kan enligt uppfinningen även framställas genom att en förening med den allmänna formeln R15-NHÉHCO-R5 CH2CH2CO-NH?HCO-Y (XXVIII) CH2-Z2 där R5 har den ovan angivna betydelsen, R15 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen eller en L-alanylrest, vars amino- grupp är substituerad med en aminoskyddande grupp eller med en fettsyrarest, Y har den ovan angivna betydelsen, och Z2 betecknar en grupp -SH, en annan halogenatom än en fluoratom, eller en reaktiv esterrest, såsom en toluensulfonyl- eller metansulfonylgrupp, omsättes med en förening med den allmänna formeln X1-NH§HCO-Y] CH2-Z'2 (XXIX) där X1 betecknar en väteatom, en skyddsgrupp för aminogruppen eller en glycylrest, vars aminogrupp eventuellt är substituerad med en aminoskyddande grupp, Y1 betecknar en hydroxigrupp eller en N-glycylgrupp, och Z'2 har samma betydelse som Z2, varvid en av symbolerna Z2 och Z'2 betecknar en grupp -SH, och varvid X1 har en annan betydelse än en glycylrest när Z'2 betecknar en toluensulfonyl- eller metansulfonylgrupp. Reaktíonen genom- föres under de betingelser som ovan har angivits för omsätt- ning av en förening med formeln XXIV med en förening med for- meln XXV. Man genomför därefter någon av följande reaktioner.

När betecknar en skyddsgrupp för amínogruppen, R ersättes dennauëkyddsgrupp med en väteatom utan att resten av molekylen påverkas, varefter den resulterande föreningen om- sättes med ett derivat av L-alanin, vars aminogrupp är substi- tuerad med fettsyrarest eller med en aminoskyddande grupp. I det sistnämnda fallet avlägsnas denna skyddsgrupp, varefter omsättning genomföres med en syra med formeln VI. 454 699 16 När R15 betecknar en L-alanylrest, vars aminogrupp är substituerad med en aminoskyddande grupp, avlägsnas denna skyddsgrupp, varefter omsättning genomföres med en syra med formeln VI.

I förekommande fall avlägsnas därefter de skyddsgrupper som utgör eller ingår i R5, Y, X1 och Y1 utan att resten av molekylen påverkas.

De nya föreningarna med formeln I kan även framställas enligt Merrifields peptidsyntes i fast fas.

Vid detta förfarande fixerar man på en lämplig bärare en aminosyra eller en peptid med den allmänna formeln R17-Nncn-R2 (§H2)m § (xxx) (eﬁzln R -NHCH~R 16 4 där m och n har de ovan angivna betydelserna, där en av sym- bolerna R2 och R4 betecknar en karboxigrupp eller en N-kar- bonylglycylgrupp och den andra betecknar en karbamoylgrupp eller en N-karbonylglycylgrupp förestrad med en alkylgrupp innehållande 1-4 kolatomer eller med en bensylgrupp, R16 be- tecknar en skyddsgrupp för aminogruppen eller en glycylgrupp, vars aminogrupp är substituerad med en aminoskyddande grupp, R17 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, varvid de aminoskyddande grupper som utgör eller ingår i R17 och R16 är olika. Efter avblockering av den aminogrupp som är skyddad med gruppen R17 genomföres därefter någon av följande reaktioner: (i) omsättning med D-glutaminsyra, vars aminogrupp ocn a-karboxigrupp är skyddade på lämpligt sätt, dvs en förening med den allmänna formeln R -NHCHCO-R 18 | CHZCH2 (xxxï) CO-OH där R betecknar en aminoskyddande grupp som skiljer sig från 18 454 699 17 gruppen R16, och R5 betecknar en alkoxigrupp innehållande 1-4 kolatomer eller en bensyloxígrupp, varefter den aminogrupp som är skyddad med gruppen R18 avblockeras utan att gruppen R16 pâverkas och omsättning genomföres antingen (1) med ett derivat av L-alanin med formeln XXVII, var- efter den aminogrupp som är skyddad med gruppen R14 avblocke- ras, varvid gruppen R14 skiljer sig från gruppen R16, och om- sättning genomföres med en syra med formeln VI; eller (2) med ett derivat av L-alanin med formeln IV; (ii) omsättning med en dipeptid med den allmänna for- meln R19-NHqHCO-NHQHCO-R5 CH3 cH2cH2co-on (XXXII) där R5 har den ovan angivna betydelsen, och R19 betecknar en fettsyrarest eller en skyddsgrupp för aminogruppen, varvid, när R19 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, denna skyddsgrupp skiljer sig från skyddsgruppen R16 i förening med formeln XXX, varefter man eventuellt genomför omsättning med en syra med formeln VI efter avblockering av den aminogrupp som är skyddad med gruppen R19. Den erhållna produkten separeras därefter från bäraren, och om så erfordras avlägsnas skydds- grupperna för aminogrupperna och karboxigrupperna.

Enligt en variant av detta förfarande är det möjligt att på en lämplig bärare fixera en peptid med den allmänna formeln R20-NH§HCO~R5 CHZCHZCO-Nﬂçﬂ-R2 m (xxxi11> i (?H2)n R16-NH-CH-R4 där R5, R16, m och n har de ovan angivna betydelserna, en av symbolerna R2 och R4 betecknar en karboxigrupp eller en N-karbonylglycylgrupp och den andra betecknar en karbamoyl- 454 699 18 grupp, eller en N-karbonylglycylgrupp förestrad med en alkyl- grupp innehållande 1-4 kolatomer eller med en bensylgrupp, och R20 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, varvid de aminoskyddande grupper som utgör eller ingår i R16 och R20 är olika. Efter avblockering av den aminogrupp som är skyddad med gruppen Rzo genomföres därefter någon av följande reaktioner: (i) omsättning med ett derivat av L-alanin med formeln XXVII, varefter den aminogrupp som är skyddad med gruppen R14 avblockeras och omsättning genomföres med en fettsyra med formeln VI; (ii) omsättning med ett derivat av L-alanin med formeln IV.

Den erhållna produkten separeras därefter från bäraren, och om så erfordras avlägsnas skyddsgrupperna för amino- grupperna och karboxigrupperna.

Enligt en annan variant av detta förfarande är det möjligt att på en lämplig bärare fixera en peptid med den allmänna formeln R -NHCHCO-NHCHCO-R 21 I | 5 CH3 CH2CH2CO-Nﬂçﬂ-R2 (?H2)m ? (XXXIV) (espn R16-NH-CH~R4 där R5, R]6, m och n har de ovan angivna betydelserna, en av symbolerna R2 och R4 betecknar en karboxigrupp eller en N-karbonylglycylgrupp och den andra betecknar en karbamoylgrupp eller en N-karbonylglycylgrupp förestrad med en alkylgrupp innehållande 1-4 kolatomer eller med en bensylgrupp, och R21 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen som skiljer sig från den aminoskyddande grupp som utgör eller ingår i R16. Efter avblockering av den aminogrupp som är skyddad med gruppen R21 genomföras därefter omsättning med en syra med formeln VI. Den erhållna produkten separeras sedan från bäraren, och om så erfordras avlägsnas skyddsgrupperna för aminogrupperna och kar- boxigrupperna. 454 699 19 Merrifields peptidsyntes kan även genomföras på sådant sätt, att man pà en lämplig bärare fixerar en förening med formeln XXXI eller XXXII, där R5 betecknar en hydroxigrupp, symbolerna RIB respektive R19 har de ovan angivna betydelserna och Y-karboxigruppen är skyddad. Efter avblockering av denna skyddsgrupp och aktivering av syragruppen genomföres omsättning med en förening med formeln XXX, vars amino- och karboxi- grupper är skyddade på lämpligt sätt. I förekommande fall, beroende pà betydelserna av symbolerna R18 och R19, genomföres därefter omsättning med en syra med formeln VI eller med ett derivat av L-alanin med formeln XXVII, och beroende pá bety- delsen av symbolen R14 genomföres eventuellt omsättning med en syra med formeln VI.

När i den allmänna formeln I en av symbolerna R2 och R4 betecknar en N-karbonylglycylgrupp och den andra betecknar en karboxigrupp, en karbamoylgrupp eller en N~karbonylglycyl- grupp, är det möjligt att på en lämplig bärare fixera glycin, vars aminogrupp är skyddad. Efter avblockering av aminogruppen genomföres omsättning med en aminosyra eller peptid med den allmänna formeln R2 -NHÉH-R2 (?H2)m ä (XXXV) (§H2)n -NH CH-R 2 R 16 4 där R16, m och n har de ovan angivna betydelserna, där en av symbolerna R2 och R4 betecknar en karboxigrupp och den andra betecknar en karbamoylgrupp eller en N-karbonylglycylgrupp förestrad med en alkylgrupp innehållande 1-4 kolatomer eller med en bensylgrupp, och R22 betecknar en skyddsgrupp för amino- gruppen som skiljer sig från gruppen R16 eller en rest av en D-aminosyra med den allmänna formeln R23~NH?HCO-R5 CH2CH2CO-OH (XXXVI) 454 699 där Rs grupp för aminogruppen som skiljer sig från gruppen R16 eller en har den ovan angivna betydelsen och R23 betecknar en skydds- rest av en L-aminosyra med den allmänna formeln R24-NHÉH-COOH CH3 (XXXVII) där R24 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen eller en sådan fettsyrarest som ovan har angivits, varvid skyddsgrupperna R22, Ä R och R24 skiljer sig från gruppen R16 och kan avlägsnas utan 23 att gruppen R16 påverkas. Man genomför därefter någon av följande reaktioner. (i) här 1122 avlägsnas denna skyddsgrupp, varefter omsättning genomföres antingen betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, (1) med ett derivat av D-glutaminsyra med formeln XXXVI, där R betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, varefter gruppen 23 avlägsnas och omsättning genomföras med ett derivat av L-alanin R mââ formeln XXXVII, där R24 har den ovan angivna betydelsen, var- efter, när R24 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, denna grupp avlägsnas och omsättning genomföres med en syra med formeln VI; eller (2) med ett derivat av D-glutaminsyra med formeln XXXVI, där R23 betecknar en rest av en L-aminosyra med formeln XXXVII, där R24 en skyddsgrupp för aminogruppen, denna skyddsgrupp avlägsnas och har den ovan angivna betydelsen, varefter, när R24 betecknar omsättning genomföres med en syra med formeln VI. (ii) När R22 betecknar en rest av en aminosyra med formeln XXXVI, där R23 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, avlägsnas denna skyddsgrupp, varefter omsättning genomföres med ett derivat av L-alanin med formeln XXXVII, där R24 har den ovan angivna betydelsen, varefter, när R24 betecknar en skyddsgrupp för amino- gruppen, denna skyddsgrupp avlägsnas och omsättning genomföres med en fettsyra med formeln VI. (iii) När R 22 betecknar en rest av en aminosyra med formeln XXXVI, där R23 betecknar en rest av en L-aminosyra med formeln XXXVII, där R24 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, avlägsnas denna skyddsgrupp, varefter omsättning genomföres med en fettsyra med formeln VI.

När i den allmänna formeln I symbolen R3 betecknar en glycylrest, kan en dylik grupp införas i vilket som helst skede av Merrifield-syntesen. Det är t.ex. möjligt att på en lämplig 454 699 21 bärare fixera en förening med formeln XXX, där R16 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen som skiljer sig från gruppen R17, varefter gruppen R16 avlägsnas utan att gruppen R17 påverkas och omsättning genomföres med ett derivat av glycin, vars aminogrupp är substituerad med en aminoskyddande grupp som skiljer sig från gruppen R17, varefter gruppen R17 avlägsnas och omsättning genomföres med en förening med formeln XXXI eller XXXII under de ovan angivna betingelserna. Det är även möjligt att pà en lämplig bärare fixera en förening med formeln XXX, där R16 betecknar en skyddsgrupp för aminogruppen, varefter omsättning genomföres med en förening med formeln XXXI eller XXXII under de ovan angivna betingelserna, varpå gruppen R16 avlägsnas och omsättning genomföres med glycin, vars aminogrupp är substituerad med en skyddsgrupp.

Särskilt lämpliga bärare är klormetyleradel eller hydroxi- metylerade sampolymerer av styren och divínylbensen. Företrädesvis användes klormetylerade sampolymerer av styren och divínylbensen (98:2 eller 99:1).

Fixering av en peptid med formeln XXX, XXXI, XXXII, XXXIII eller XXXIV på den klormetylerade bäraren genomföres enligt vanliga metoder. Särskilt genomföres omsättning med peptiden med formeln XXX, XXXI, XXXII, XXXIII eller XXXIV löst i ett organiskt lösningsmedel, såsom etanol, varvid reaktionen genomföres i närvaro av en syraacceptor, såsom trietylamin. Det är särskilt fördelaktigt att värma reaktionsblandningen till en temperatur nära reaktions- blandningens koktemperatur.

Skyddsgrupperna för aminogrupperna i peptiderna med formlerna XXX, XXXI, XXXII, XXXIII och XXXIV bör väljas på sådant sätt, att de kan avlägsnas utan att bindningen mellan peptiden och bäraren påverkas. Grupperna R17, R18, R19, R20 och R21 bör skilja sig från gruppen R16 och vara sådana, att de kan avlägsnas utan att man påverkar skyddsgruppen R16 och bindningen mellan peptiden och bäraren.

Bindningen mellan peptiden och bäraren, vilken bindning är av bensyltyp, spjälkas särskilt genom behandling med en blandning av bromvätesyra och trifluorättiksyra, varvid en syragrupp re- genereras.

De nya peptiderna med formeln I kan eventuellt renas genom tillämpning av fysikaliska metoder (såsom kristallisation eller kromatografi) eller kemiska metoder (såsom bildning av ett Sâlﬁ, kristallisation av detta och efterföljande sönderdelnin9)- 454 699 22 De nya föreningarna enligt uppfinningen kan omvandlas till additionssalter med syror eller till metallsalter eller till additionssalter med organiska baser beroende pá naturen av substituen- terna.

Syraadditionssalterna kan framställas genom att de nya föreningarna omsättes med syror i ett lämpligt lösningsmedel.

Föreningen solubiliseras vanligen i vatten genom tillsättning av den teoretiska mängden syra, varefter den erhållna lösningen lyofilíseras.

Metallsalterna eller additionssalterna med organiska baser kan framställas genom att de nya föreningarna omsättes med oorganiska eller organiska baser i ett lämpligt lösningsmedel.

Föreningen solubiliseras vanligen i vatten genom tillsättning av den teoretiska mängden bas, varefter den erhållna lösningen lyofili- seras.

De nya föreningarna enligt uppfinningen är adjuvantia och immunitetsstimulerande ämnen. De ökar överkänslighetsreaktionerna och/eller alstringen av cirkulerande antikroppar gentemot de anti- gener, tillsammans med vilka de administreras, och de stimulerar på ett icke-specifikt sätt försvarsreaktionerna mot vissa infek- tioner (t.ex. infektioner hos möss framkallade av den intracellu- lära bakterien Listeria monocytogenes).

Av ett alldeles särskilt intresse är de föreningar med formeln I, där RCO- betecknar en fettsyrarest, där R betecknar en alkylgrupp innehållande 2-21 kolatomer, eventuellt substi- tuerad med en hydroxigrupp, där symbolerna R2 och R4, som kan vara lika eller olika, betecknar en karboxígrupp, en karbamoyl- grupp eller en N-karbonylglycylgrupp, där R3 betecknar en väte- atom eller en glycylrest, varvid R3 betecknar en väteatom när symbolerna R2 och R4 vardera betecknar en N-karbonylglycyl- grupp, där m och n, som kan vara lika eller olika, vardera betecknar 1 eller 2, varvid den alanin som är bunden till glutaminsyran föreligger i L-form, glutaminsyran föreligger i D-form, lantioninen, när m och n är lika med 1, cystationinen, när m och n är olika, och homolantioninen, när m och n är lika med 2, föreligger i D,D-form, L,L-form DD,LL-form (racemisk form) eller D,L-form (meso-form) eller i form av L,meso-bland- ning eller D,meso-blandning.

In vitro är de nya föreningarna verksamma i molära 3 8 koncentrationer mellan 10- och 10- M, särskilt vid följande försök. 454 699 23 Stimulering av DNA-syntesen (mitogen förmåga) enligt den' metod som har beskrivits av G. Marchal, Ann. Immunol. (Inst. Pas- teur), l2§_§, 519 (1974).

Stimulering av alstringen av antikroppar enligt den metod som har beskrivits av P.H. Klesius, Prcc. Soc. Exp. Biol. Med.

(N.Y.), 125, 155 (1970) och H. van Dijk och N. Bloksma, J. Immu- nol. Methods, lå, 235 (1977). ökning av antalet fagocytära makrofager enligt den metod som har beskrivits av J. Michl et al., J. exp. Med., lig, 1465 (1976). ökning av den cytostatiska aktiviteten hos makrofagerna i ett peritonealt exsudat gentemot tumörceller.

In vivo uppvisar de nya föreningarna följande egenskaper.

Vid administrering till möss i doser mellan 1 och 30 mg/kg ökar föreningarna den fördröjda överkänsligheten och alstringen av antikroppar, särskilt vid försök enligt den metod som har be- skrivits av T.E Miller et al., J. Nat. Cancer Inst., 51, 1669 (1973).

Vid administrering till möss i doser mellan 1 och 100 mg/kg stimulerar de nya föreningarna försvarsreaktionerna mot infektio- ner framkallade av Listeria monocytogenes eller Klebsiella pneu- moniae, när försök genomföras enligt den metod som har beskrivits av R.M. Fauve och B. Hevin, C.R. Acad. Sci. (D), gêâ, 1589 (1977).

Hos möss stimulerar de nya föreningarna djurens förmåga att avlägsna kolloidalt kol via det reticulo-endoteliala systemet, när försök genomföras enligt den metod som har beskrivits av B.N.

Halpern et al., Ann. Institut Pasteur, QQ, 582 (1951).

Uppfinningen illustreras genom följande, icke begränsande exempel.

Föreningarna enligt föreliggande uppfinning kan bilda komp- lex med alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller. Till följd härav kan de erhållna elementaranalysvärdena för de framställda föreningarna skilja sig avsevärt från de teoretiska värdena. För- eningarnas struktur har emellertid bekräftats med hjälp av förhål- landet C/N eller C/S, som överensstämmer med det teoretiska för- hållandet, med hjälp av halten aminosyror och med hjälp av homo- geniteten vid tunnskiktskromatografi på silikagel.

Hydrolys för bestämning av förhållandet mellan aminosyror- na har genomförts med en blandning av lika volymdelar koncentrerad saltsyra och vattenfri ättiksyra vid 96°C under 5 timmar enligt 454 699 24 den metod som har beskrivits av I. Photaki, J; Chem. Soc., Perkin I, 2599 (1979). Dessa hydrolysbetingelser, vilka ickemedför ra- cemisering av lantionin, är otillräckliga för att fullständigt bryta amidbindningen mellan fettsyran och alaninen.

Exemgel 1 Man sätter 1 cma isobutylklorformiat till en till -5°C kyld lösning av bensy1-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-u-D-glutamat i en bland- ning av 200 cma tetrahydrofuran och 1,1 cm3 trietylamin. Reaktions- blandningen omröres under 40 minuter vid -5°C, varefter man till- sätter en till 0°C kyld lösning av 2,7 g Na-bensyloxikarbonyl-L- lantionin i 158 cmä 0,1 N natriumhydroxidlösning. Reaktionsbland- ningen omröres vid 0°C under 20 minuter och därefter vid ca 20°C under 16 timmar. Tetrahydrofuranen avdunstas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Det erhållna koncentratet sur- göres till pH 2 genom tillsättning av ca 30 cma 1N saltsyra och extraheras tre gånger med totalt 300 cm3 etylacetat. De organiska 3 av en mättad natriumkloridlös- faserna förenas, tvättas med 50 cm ning, torkas över vattenfritt natriumsulfat och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 40°C. Den erhållna återstoden rives i 200 cma eter, avskiljes genom filtre- ring och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid °C. Man erhåller härvid 2,25 g av ett amorft pulver, till vil- ket man sätter 0,45 g av en liknande produkt erhâllen vid en an- nan framställning. Den resulterande blandningen kromatograferas på 50 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diame- tern 2,3 cm. Man löser härvid 2,70 g produkt i 200 cma kokande etylacetat, och till den erhållna lösningen sättes 5 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm). Den resulterande blandningen indunstas till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC, och den härvid erhållna återstoden anbringas på silikagelkolonnen.

Man eluerar med i tur och ordning 300 cma av en blandning av etyl- acetat och cyklohexan i volymförhållandet 2:8, 150 omg av en bland- ning av etylacetat och cyklohexan i volymförhållandet 1:1, 750 omg av en blandning av etylacetat och cyklohexan i volymförhållandet 3:1, 1,2 l etylacetat, 850 cm: av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 9:1 och 250 cma av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 8:2 samt uppsamlar fraktioner med volymen 50 cma. Fraktionerna 51-70 förenas och kon- centreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC. Återstoden rives i 200 cm3 eter, avskiljes genom filt- 454 699 rering, tvättas tvâ gånger med totalt 100 cm* eter och torkas un- der förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 50°C. Man erhåller härvid 1,86 g N2-E01-bensyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-y-D-glutamylJ- NG-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelinsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,45 vid tunnskiktskromato- grafi.på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 9:1 såsom elueringsmedel.

Genom en lösning av 1,8 g N2-EO1-bensyl-N-(N~laur0yl-L-ala- nyl)-Y-D-glutamyl]-NG-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pi- melinsyra i 50 cms trifluorättiksyra leder man en ström av väte- bromid under en tid av 5,5 timmar. Reaktionsblandningen genomblâ- ses därefter med kvävgas under 10 minuter. Efter avlägsnande av ett lätt olösligt ämne genom filtrering koncentreras reaktions- blandningen till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50OC. Den erhålla återstoden rives i 50 omg etylacetat, avskiljes genom filtrering och tvättas tvâ gånger med totalt 60 cms eter. Man erhåller härvid 1,06 g av ett amorft, mycket hygrosko- piskt pulver, vilket löses i 50 omg av en vattenfri lösning av 1,9 N saltsyra i ättiksyra. Den erhållna lösningen koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC. Återstoden löses i 5 cma vattenfri ättiksyra, och den erhållna lösningen hälles i 1 l eter. Den härvid bildade fällningen avskil- jes genom filtrering, tvättas med 100 cma eter, torkas under för- minskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 20°C och löses i 10 omg vatten. Den härvid erhållna lösningen stelnar efter 0,5 timme.

Man späder därefter med 500 cma vatten. Den härvid bildade fäll- ningen avskiljes genom filtrering, löses i 5 omg ättiksyra och sättes till 800 cms eter. Den sålunda bildade nya fällningen av- skiljes genom filtrering, tvättas tre gånger med totalt 300 cma eter och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 50°C. Härvid erhålles 380 mg N2-EN-(N-lauroyl-L-alanyl)-y-D-glu- tamyl]-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelinsyra innehållande 2,1% vatten.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,25 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 så- som elueringsmedel.

Analys: Beräknat, %: C 52,87 H 7,85 N 9,48 S 5,43 Funnet, %: C 49,5 H 7,9 N 8,7 S 5,2 Sulfataska, %: 2,1 454 699 26 Efter hydrolys i en blandning av lika volymdelar koncent- rerad saltsyra och vattenfri ättiksyra under 5 timmar vid 96°C visar en analys medelst BIOTRONIK autoanalysator närvaro av föl- jande aminosyror: Lan 1,00 (teoretiskt = 1) meso-Lan 0 (teoretiskt = 0) Glu 1,02 (teoretiskt = 1) Na-bensyloxikarbonyl-L-lantionin kan framställas enligt den metod som har beskrivits av I. Photaki et al., J. Chem. Soc.

Perkin I, 2599 (1979).

Bensyl-N-lauroyl-L-alanyl-d-D-glutamat kan framställas en- ligt någon av följande tvâ metoder. (a) Till en lösning av 12,75 g bensyl-L-alanyl-a-D-gluta- mat-hydroklorid i 75 cms 1 N natriumhydroxidlösning sätter man samtidigt på en tid av 37 minuter en lösning av 8 g laurylklorid i 75 cma eter och 37,4 cma 1 N natriumhydroxidlösning, varvid tillsättningen genomföras på sådant sätt att reaktionsblandningens pH-värde hâlles mellan 8 och 9. Blandningen omröres under 1 timme och 20 minuter. Efter dekantering surgöres vattenfasen till pH 2 genom tillsättning av 60 cma 1 N saltsyra, varpå den extraheras tre gånger med totalt 300 cms etylacetat. De organiska extrakten förenas, tvättas med 25 cma vatten, torkas över vattenfritt nat- riumsulfat och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45oC. Härvid erhålles 7,4 g av ett vitt fast ämne, vilket kromatograferas på 80 g neutralt silikagel i en kolonn med diametern 2 cm. Man eluerar först med 100 omg av en blandning av etylacetat och metanol i volymförhållandet 8:2 och därefter med 200 cma av en blandning av etylacetat och metanol i volymförhâllandet 1:1 samt uppsamlar fraktioner med volymen 50 cma.

Fraktion 1 koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 450C. Man erhåller härvid 2 g bensyl-N-lauroyl-L- alanyl-u-D-glutamat med en smältpunkt av 130°C. Fraktionerna 2-4 förenas och koncentreras till torrhet, och återstoden kromatogra- feras på 100 g neutralt silikagel (0,063-0,20 mm) i en kolonn med diametern 2 cm. Man eluerar med 250 cma aceton och uppsamlar frak- tioner med volymen 25 cma. Fraktionerna 1 och 2 koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45°C. Här- vid erhålles 4,07 g bensyl-N-lauroyl-L-alanyl-a-D-glutamat med en smältpunkt av 130°C. 454 699 27 Produkten ger ett Rf-värde av 0,9 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyri- din, ättiksyra och vatten i volymförhâllandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Analys: Beräknat, %: C 66,10 H 8,63 N 5,71 Funnet, %: C 66,3 H 8,8 N 5,6 (b) Man sätter 31 cma isobutylklorformiat till en till 10°C 3 tri- kyld lösning av 47,75 g laurinsyra i 3 l dioxan och 33,3 cm etylamin. Reaktionsblandningen omröres under 20 minuter vid 10°C, varefter man på en tid av 10 minuter tillsätter en till 10°C kyld lösning av 88,95 g bensyl-L-alanyl-u-D-glutamat-hydroklorid i en 3 vatten och 476 cma 1 N natrium- blandning av 1 l dioxan, 476 cm hydroxidlösning. Reaktionsblandningen omröres under 1 timme vid 10OC och därefter under 18 timmar vid en temperatur nära 20°C.

Reaktionsblandningen utspädes sedan genom tillsättning av 4 l vatten. Den erhållna blandningen surgöres till pH 2 genom till- sättning av ca 475 cma 1 N saltsyra och får sedan stå vid OOC un- der 2 timmar. Den bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas med 500 cma vatten och med 500 cma eter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20oC. Produkten suspen- deras i 800 cma eter. Suspensionen omröres under 1 timme, varpå fällningen avfiltreras och tvättas två gånger med totalt 200 cms.

Efter torkning under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid ZOOC erhålles 71,79 g bensyl-N-lauroyl-L-alanyl-u-D-glutamat med en smältpunkt av 130°C.

Produkten ger ett Rf~värde av 0,77 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och metanol i volymförhàllandet 4:1 såsom elueringsmedel.

Hydrokloriden av bensyl-L-alanyl-a-D-glutamat kan framstäl- las på följande sätt.

Man löser 97,16 g bensyl-N~t-butyloxikarbonyl-L-alanyl-a-D- glutamat i 970 cma av en vattenfri lösning av 1,7 N saltsyra i ättiksyra. Lösningen omröres under 2 timmar, varefter man snabbt tillsätter 3,8 l vattenfri eter och låter den resulterande bland- ningen stå vid OOC under 2 timmar. Den bildade oljiga fällningen avskiljes från den överstående vätskan genom dekantering och lö- ses i 500 cma aceton. Den sålunda erhållna lösningen koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC. 454 699 28 Härvid erhålles 88,9 g hydroklorid av bensyl-L-alanyl-a-D-gluta- mat.

Bensyl-N-t-butyloxikarbonyl-L-alanyl-a-D-glutamat kan fram- ställas enligt den metod som har beskrivits av E. Bricas et al., Biochemistry 2, 823 (1970).

Exemgel 2 Man sätter 2,6 cma isobutylklorformiat till en till -5°C kyld lösning av 9,12 g t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-a-D-gluta- mat i en blandning av 440 cma tetrahydrofuran och 2,8 cma trietyl- amin. Reaktionsblandningen omröres vid -5°C under 20 minuter, var- efter man tillsätter en till 2°C kyld lösning av 6,82 g N°-bensyl- oxikarbonyl-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra i en blandning av 20 cms N natriumhydroxidlösning och 172 cma vatten.

Reaktionsblandningen omröres under 5 minuter vid OOC och .sedan under 20 timmar vid ca 20°C. Tetrahydrofuranen avdunstas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Det erhållna koncentratet kyles till 0°C och surgöres till pH 2 genom tillsätt- ning av ca 23 cma 1 N saltsyra. Den bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas med 100 cma 0,1 N saltsyra och därefter två gånger med totalt 400 cma vatten samt torkas i fria luften.

Härvid erhålles 11,8 g av ett svagt grönfärgat pulver, vilket kro- matograferas på 250 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en ko- lonn med diametern 4 cm. Härvid löses detta pulver i 150 cms ättik- syra, och till den erhållna lösningen sättes 20 g neutralt silika- gel (0,04-0,063 mm). Den resulterande blandningen indunstas till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg) vid 50°C, och den er- hållna återstoden anbringas på silikagelkolonnen. Man eluerar först med 1 l av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volym- förhållandet 98:2 och sedan med 3,2 l av en blandning av etylace- tat och ättiksyra i volymförhållandet 9:1 samt uppsamlar fraktio- ner med volymen 100 cm3. Fraktionerna 17-42 förenas och koncentre- ras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg) vid SOOC. Den erhållna återstoden rives i 150 cma eter, avskiljes genom filtre- ring och torkas. Härvid erhålles 6,3 g N2-EO1-t-butyl-N-(N-lauroyl- L-alanyl)-Y-D-glutamyl]-NG-bensyloxikarbonyl-2(L),6(D,L)-diamino- 4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,83 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning av ättiksyra och etylacetat i volymförhållandet 3:1 såsom elueringsmedel och ett Rf- värde av 0,63 vid tunnskiktskromatografi på silikagel med använd- 454 699 29 ning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhâllandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Mass-spektrometri: M = 779 (teoretiskt = 779).

Man löser 6,3 g N2-EO1-t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D- glutamyll-NB-bensyloxikarbonyl-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelam- syra i en till 0°C kyld blandning av 27,5 cma av en 35% lösning av vätebromia i ättiksyra, 9 amg aietylfosfit och 14 om* aietyisulfia.

Reaktionsblandningen omröres under 1 timme och 15 minuter och häl- les sedan i 2 l vattenfri eter kyld till OOC. Den resulterande blandningen omröres under 2 timmar, varpå den bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas fyra gånger med totalt 1,2 l eter och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa). Man erhåller härvid 7,5 g av ett hygroskopiskt, ljus beigefärgat pul- ver, vilket kromatograferas på 300 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 4 cm. Man löser härvid detta pulver i en blandning av 100 cma metanol och 4 cma ammoniak (d = 0,92), och till den erhållna lösningen sätter man 16 g neutralt silika- gel (0,04-0,063 mm). Den resulterande blandningen indunstas till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC, och den erhållna återstoden anbringas på silikagelkolonnen. Man elue- rar med 1,53 l av en blandning av metanol och etylacetat i volym- förhållandet 8:2 och uppsamlar fraktioner med volymen 30 omg. Frak- tionerna 35-51 förenas och koncentreras till torrhet under förmins- kat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50oC. Den erhållna återstoden rives i 100 cm3, avskiljes genom filtrering och torkas vid 40oC under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa). Härvid erhålles 4,05 g N2-EN-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyl]-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia- pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,41 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, py- ridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Mass-spektrometri: M = 589 (teoretiskt = 589).

Analys: Beräknat, %: C 52,95 H 8,03 N 11,88 S 5,44 Funnet, %: C 48,6 H 7,4 N 10,9 S 4,9 Utgângsföreningen t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-u-D-gluta- mat kan framställas på följande sätt.

Man löser 55 g (a-t-butyl) (Y-bensyl)-N-(N-lauroyl-L-alanyl)- D-glutamat i 4,7 l t-butanol. Man tillsätter 55 g palladium-på-kol 454 699 (innehållande 3% palladium), varefter en långsam vätgasström ledes genom blandningen under 7 timmar. Efter filtrering koncentreras reaktionsblandningen till torrhet under förminskat tryck (först 20 mm Hg; 2,7 kPa och därefter 0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid SOOC. Härvid 3 av en mät- erhålles 47,1 g av en tjock olja, vilken löses i 500 cm tad natriumbikarbonatlösning. Den resulterande lösningen extrahe- ras tvâ gånger med totalt 500 cm? etylacetat. Etylacetatfasen tvät- tas med 200 cm3 av en mättad natriumbikarbonatlösning. Vattenfaser- na förenas, surgöres till pH 3-4 genom tillsättning av citronsyra och extraheras tre gånger med totalt 600 cma etylacetat. Den här- vid erhållna organiska fasen torkas över natriumsulfat och koncent- reras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50oC. Härvid erhålles 36,5 g t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)~d-D- glutamat i form av en olja som kristalliserade vid 20°C.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,67 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 9:1 såsom elueringsmedel.

Mass-spektrometri: M = 456 (teoretiskt = 456).

Utgångsföreningen (a-t-butyl) (y-bensyl)-N-(N-lauroyl-L-ala- nyl)-D-glutamat kan framställas på följande sätt. man sätter 23,2 amg isobutyikiorformiat till en till -7°c kyld lösning av 48 g N-lauroyl-L-alanin i en blandning av 300 cms tetrahydrofuran och 24,9 cms trietylamin. Blandningen omröres under minuter vid -7°C, varefter man tillsätter en lösning av 80 g (a-t-butyl) (Y-bensyl)-D-glutamat i 330 cma tetrahydrofuran. Den resulterande reaktionsblandningen omröres under 30 minuter vid en temperatur nära OOC och därefter under 16 timmar vid en temperatur nära 20°C. Reaktionsblandningen filtreras därefter, och filtratet koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 4500. Den kvarvarande oljan upptages i 1,5 l etylacetat, kyles till SOC och tvättas med 400 cm3 av en mättad och iskyld citronsyralösning, fyra gånger med totalt 1,2 1 av en mättad nat- riumbikarbonatlösning och med 300 cm3 av en mättad natriumklorid- lösning. Efter torkning över natriumsulfat koncentreras den orga- niska fasen till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45°C. Man erhåller härvid 79 g av en ljusgul olja, vilken kro- matograferas på en kolonn med diametern 8 cm innehållande 2,4 kg neutralt silikagel (0,063-0,2 mm). Man eluerar med i tur och ord- ning 3 l av en blandning av cyklohexan och etylacetat i volymför- hållandet 85:15, 2,4 l av en blandning av cyklohexan och etylacetat 454 699 31 i volymförhållandet 80:20, 15,6 1 av en blandning av cyklohexan och etylacetat i volymförhállandet 75:25, 2,4 l av en blandning av cyk- lohexan och etylacetat i volymförhållandet 70:30, 2,4 1 av en bland- ning av cyklohexan och etylacetat i volymförhâllandet 65:35, 3 l av en blandning av cyklohexan och etylacetat i volymförhållandet 60:40, 4,2 l av en blandning av cyklohexan och etylacetat i volym- förhållandet 50:50 och 4,2 l av en blandning av cyklohexan och etyl- acetat i volymförhållandet 40:60 samt uppsamla fraktioner med vo- lymen 600 cma. Fraktionerna 34-60 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 40°C. Man erhåller härvid 55 g (a-t-butyl) (Y-bensyl)-N-(N-lauroyl-L-alanyl)- D-glutamat i form av en gul olja.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,55 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning av lika volymdelar cyklohexan och etylacetat såsom elueringsmedel.

Utgångsföreningen (a-t-butyl) (Y-bensyl)-D-glutamat kan framställas på följande sätt.

På en tid av 15 minuter sätter man 49 cma svavelsyra (d = 1,83) till en till 13°C kyld suspension av 64 g Y-bensyl-D-glutamat i 500 cma dioxan. Den sålunda erhållna lösningen hålles vid en tem- peratur av 13°C, och genom lösningen leder man en ström av isobuten under en tid av 40 minuter. Reaktionsblandningen hâlles därefter vid ZOOC under 16 timmar, varefter man pâ nytt leder en ström av isobuterzgenon1blandningen under 4 timmar och sedan låter blandningen vila under 20 timmar. På en tid av 10 minuter sätter man därefter reaktionsblandningen till en till OOC kyld blandning av 2,6 l N natriumhydroxidlösning och 4,15 l eter. Man avskiljer den organis- ka fasen och extraherar vattenfasen med 1 l eter. De sålunda er- hållna organiska faserna förenas, torkas över natriumsulfat och koncentreras under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 32OC.

Härvid erhålles 80 g (u-t-butyl) (Y-bensyl)-D-glutamat innehållande ca 20% dioxan och 10% bensylalkohol. En koncentrering under lägre tryck eller högre temperatur minskar utbytet. Den sålunda erhållna produkten bör användas inom några dygn efter isoleringen.

N-lauroyl-L-alanin kan framställas enligt den metod som har beskrivits av E. Jungermann et al., J. Amer. Chem. Soc. lå, 172 (1956).

Y-bensyl-D-glutamat kan framställas enligt den metod som har beskrivits av P. Lefrancier och E. Bricas, Bull. Soc. Chim.

France, lgšâ, 3668. 454 699 32 NG-bensyloxikarbonyl-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra kan framställas på följande sätt.

En lösning av 24,3 g kaliumhydroxidpastiller i 280 cms vat- tenfri etanol sättes till en lösning av 25,35 g L-cystein-hydro- klorid-hydrat i 280 cms dimetylformamid. Till den sålunda erhållna vällingen sätter man en lösning av 56,65 g N-bensyloxikarbonyl-O- p-toluensulfonyl-D,L-serinamid i 280 cma vattenfri etanol. Reak- tionsblandningen omröres under 5 timmar vid 20°C, varefter man av- filtrerar ett olösligt ämne, vilket tvättas två gånger med totalt 60 cma etanol. Filtraten förenas och koncentreras till torrhet un- der förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 60°C. Den härvid er- hållna halvkristallina återstoden upptages i 300 cm: vatten värmt till S0°C. Ett olösligt ämne avskiljes genom filtrering, och filt- ratet kyles till OOC, surgöres till pH 6-7 genom tillsättning av ,5 cma vattenfri ättiksyra och hållas vid 0°C under 20 timmar. _ Det olösliga ämnet avskiljes genom filtrering, tvättas två gånger med totalt 200 omg vatten, tvâ gånger med totalt 120 cma etanol och därefter med 100 omg isopropyleter samt torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Man erhåller 27 g NS-bensyloxikarbonyl-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra, som smälter vid 185°C under sönderdelning.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,50 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhâllandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Mass-spektrometri: M = 341 (teoretiskt = 341). 1200 = +69 (N HCl; c = 1).

Efter hydrolys i en blandning av lika volymdelar koncentre- rad saltsyra och vattenfri ättiksyra under 5 timmar vid 96oC visar en analys medelst BIOTRONIK autoanalysator närvaro av följande ami- nosyror: Lan 0,45 (teoretiskt 0,5) meso-Lan 0,55 (teoretiskt = 0,5) N-bensyloxikarbonyl-0-p-toluensulfonyl-D,L-serinamid kan framställas enligt den metod som har beskrivits av L. Benoiton et al., J. Chem; Soc. p. 824 (1964).

Exemgel 3 Man sätter 0,53 ams isobutylklorformiat till en 11111 -s°c kyld läsning av 720 mg N-t-butyloxíkarbonylglycin i en blandning av 60 cma tetrahydrofuran och 0,57 cms trietylamin. Reaktionsblandning- 454 699 33 en omröres vid -5°C under 20 minuter, varefter man tillsätter en till OOC kyld lösning av 2,55 g N2-EN-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glu- tamyll-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra i 50 cma vatten. Reak- tionsblandningen omröres under några minuter vid 0°C och därefter under 18 timmar vid ca 1S°C. Tetrahydrofuranen avdunstas under för- minskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45°C. Det resulterande kon- centratet surgöres till pH 2 genom tillsättning av 1 cma ättiksyra och extraheras tre gånger med totalt 90 cma etylacetat. De organis- ka faserna förenas, tvättas med 10 cma vatten, torkas över natrium- sulfat och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45°C. Den erhållna återstoden rives i 50 cms eter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C.

Man erhåller härvid 2,72 g av ett orangefärgat pulver, vilket kro- matograferas på 115 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en ko- lonn med diametern 2,5 cm. Man löser härvid detta pulver i 40 cma ättiksyra, och till den erhållna lösningen sätter man 12 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm). Den resulterande blandningen indunstas tiil torrhet under förminskar tryck (zo mm Hg; 2,7 kPa) vid ss°c, och återstoden anbringas på silikagelkolonnen. Man eluerar först med 1,68 l av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymför- hâllandet 9:1 och därefter med 1,5 l av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhâllandet 8:2 samt uppsamlar fraktioner med volymen 60 cma. Fraktionerna 14-53 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Åter- stoden rives i 50 cma eter, avskiljes genom filtrering och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20OC. Härvid erhål- les 1,8 g N2-EN-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyl]-N6-t-butyloxi- karbonylglycyl-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,43 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Man löser 1,8 g N2-CN-(N-lauroyl-L-alanyl)-y-D-glutamylJ-N6- t-butyloxikarbonylglycyl-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra i 36 cma av en vattenfri lösning av 1,7 N saltsyra i ättiksyra. Reak- tionsblandningen omröres under 2 timmar, varefter ett mycket lätt olösligt ämne avskiljes genom filtrering. Till fíltratet sätter man 15 cma eter, varpå blandningen omröres under 15 minuter. Den bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas tre gånger med totalt 60 cma eter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 454 699 34 2,7 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 1,44 g av ett pulver, vilket löses i 25 cma vatten. Till den erhållna lösningen sättes först 0,5 cma trietylamin och sedan 0,5 cma ättiksyra. Efter 15 minu- ters vila i ett bad vid 0°C avskiljes den bildade fällningen ge- nom filtrering, varpâ fällningen tvättas två gånger med totalt cma vatten och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 1,18 g av ett pulver, vilket kro- matograferas på 42 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en ko- 3 me- lonn med diametern 2,5 cm. Härvid löses detta pulver i 50 cm tanol innehållande 0,25 cma koncentrerad ammoniak, och till den erhållna lösningen sättes 5 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm).

Den resulterande blandningen indunstas till torrhet under för- minskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och återstoden an- bringas på silikagelkolonnen. Man eluerar med metanol och upp- samlar fraktioner med volymen 30 cma. Fraktionerna 14-26 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 5o°c. Härvid erhålles 630 mg N2-cN-(u-1aurey1-L-a1a- nyl)-Y-D-glutamyl]-NG-glycyl-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsy- Ia.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,30 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Analys: Beräknat, %: C 52,00 H 7,79 N 12,99 S 4,96 Funnet, %: C 49,1 H 7,7 N 12,0 S 4,6 Efter hydrolys i en blandning av lika volymdelar koncentre- rad saltsyra och vattenfri ättiksyra under 5 timmar vid 96°C visar en analys med hjälp av BIOTRONIK autoanalysator närvaro av följan- de aminosyror: Glu = 0,92 (teoretiskt Gly = 1,03 (teoretiskt 1) 1) Lan = 0,55 (teoretiskt = 0,5) meso-Lan = 0,45 (teoretiskt = 0,5) Exemgel 4 men sätter 0,3 em* ieebutylklerfermiae till en till -s°c kyld lösning av 1,05 g t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-u-D-glutamat i en blandning av 45 cma tetrahydrofuran och 0,32 cma trietylamin.

Reaktionsblandningen omröres vid -500 under 20 minuter, varefter man tillsätter en till OOC kyld lösning av 1 g hydroklorid av NG- 454 699 bensyloxikarbonyl-2(blandning av D och L), 6(L)-diamino-4-tia-pi- melamoyl-glycin i en blandning av 4,6 cma 1 N natriumhydroxidlös- ning, 23 cma vatten och 17 cma tetrahydrofuran. Reaktionsbland- ningen omröres under nâgra minuter vid OOC och sedan under 20 tim- mar vid ca 20°C, varefter den surgöres till pH 3 genom tillsätt- ning av 2,5 cma 1 N saltsyra. Tetrahydrofuranen avdunstas under förminskat tryck (20 mm Hg) vid 50°C. Det resulterande koncentra- tet utspädes genom tillsättning av 25 cms vatten. Den bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas tre gånger med to- talt 15 cma destillerat vatten och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) via 2o°c. man erhåller härvid 1,82 g ev ett pulver, vilket kromatograferas på 91 g silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 2,5 cm. Man eluerar med i tur och ord- ning 200 cma av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volym- förhållandet 95:5, 240 cms av en blandning av etylacetat och ättik- syra i volymförhållandet 9:1, 240 cms av en blandning av etylace- tat och ättiksyra i volymförhållandet 8:2 och 200 cma av en bland- ning av etylacetat och ättiksyra i volymförhâllandet 1:1 samt upp- samlar fraktioner med volymen 40 cms. Fraktionerna 16-21 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg) vid 20oC. Härvid erhålles 510 mg N2-E01-t-butyl-N-(N-lauroyl-L-ala- nyl)-Y-D-glutamyll-NG-bensyloxikarbonyl-2(blandning av D och L), 6(L)-diamino-4-tia-pimelamoyl-glycin.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,76 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Man löser 470 mg N2-EO1-t-buty1-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y- D-glutamyl]-NS-bensyloxikarbonyl-2(blandning av D och L),6(L)-di- amino-4-tia-pimelamoyl-glycin i 5 cma av en 33% lösning av väte- bromid i ättiksyra. Reaktionsblandningen omröres vid 20°C under 40 minuter, varefter kvävgas bubblas genom blandningen under 10 minu- ter. Reaktionsblandningen koncentreras sedan till torrhet under förminskat tryck (först 20 mm Hg; 2,7 kPa och sedan 0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid SOOC. Återstoden rives i 20 cma eter, avskiljes ge- nom filtrering, tvättas med 5 cma eter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20OC. Man erhåller härvid 530 mg av 3 vatten. Till den er- 3 ett orangefärgat pulver, vilket löses i 20 cm hållna lösningen sättes 0,2 cma trietylamin och därefter 0,2 cm ättiksyra. Reaktionsblandningen kyles till0oC under 15 minuter. 454 699 36 Den härvid bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas fem gånger med totalt 10 cma vatten och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kps) via 2o°c. Härvid erhålles 360 mg av ett pulver, vilket kromatograferas på 36 g silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 2,5 cm. Man eluerar med metanol och uppsamlar fraktioner med volymen Sicma. Fraktionerna 5-16 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kps) vid so°c. Härvid erhålles 160 mg N2-tN-(N-1auroyl-L-ala- nyl)-Y-D-glutamyl]-2(blandning av D och L),6(L)-diamino-4-tia-pi- melamoyl-glycin.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,26 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning en blandning av n-butanol, py- ridin, ättiksyra och vatten i volymförhâllandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Analys: Beräknat, %: C 52,00 H 7,79 N 12,99 S 4,96 Funnet, %: C 47,1 H 7,3 N 11,4 S 4,6 Efter hydrolys i en blandning av lika volymdelar koncentre- rad saltsyra och vattenfri ättiksyra under 5 timmar vid 9600 visar en analys med hjälp av BIOTRONIK autoanalysator närvaro av följan- de aminosyror: Glu = 1,00 (teoretiskt = 1) Gly = 1,02 (teoretiskt = 1) Lan = 0,60 1) (teoretiskt meso-Lan = 0,37 Ytterligare 90 mg N2-EN-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyl]- 2(blandning av D och L),6(L)-diamino-4-tia-pimelamoyl-glycin kan “ framställas på följande sätt: Fraktionerna 3 och 4 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och återsto- den kromatograferas på 22 g silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 2,5 cm. Man eluerar med metanol och uppsamlar frak- tioner med volymen 5 cma. Fraktionerna 7-18 förenas och koncentre- ras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC, och återstoden torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kps) vid 5o°c.

NS-bensyloxikarbonyl-2(blandning av D och L),6(L)-diamino- 4-tia-pimelamoyl-glycin kan framställas på följande sätt.

Man löser 2 g t-butyl-N2-t-butyloxikarbonyl-NG-bensyloxi- karbonyl-2(blandning av D och L),6(L)-diamino-4-tia-pimelamoyl- 454 699 37 glycinat i 20 cma av en vattenfri lösning av 1,65 N saltysyra i ät- tiksyra. Reaktionsblandningen omröres vid 20°C under 2 timmar, var- efter men tillsätter so emﬁ eter. Härvid erhålles en vit fällning, vilket avskiljes genom filtrering, tvättas två gånger med totalt cms eter och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 1,13 g hydroklorid av N°-bensyloxikarbo- nyl-2(blandning av D och L),6(L)~diamino-4-tia-pimelamoyl~glycin.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,38 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyri- din, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Efterhydrolys i en blandning av lika volymdelar koncentre- rad saltsyra och vattenfri ättiksyra under 5 timmar vid 96°C visar en anlys med hjälp av BIOTRONIK autoanalysator närvaro av följande aminosyror: Lan = O'59 (teoretiskt = 1) meso-Lan = 0,34 Gly = 1,00 (teoretiskt = 1) Utgångsföreningen t-butyl-NZ-t-butyloxikarbonyl-NG-bensyloxi- karbonyl-2(blandning av D och L),6(L)-diamino-4-tia-pimelamoyl-gly- cinat kan framställas på följande sätt. 3 vatten- En lösning av 253 mg kaliumhydroxidpastiller i 9 cm fri etanol sättes till en lösning av 1,14 g N-bensyloxikarbonyl-L- cysteinamid i 9 cma dimetylformamid. Den härvid erhållna lösningen sättes till en suspension av 1,98 g t-butyl-N-t-butyloxikarbonyl-O- p-toluensulfonyl-L-seryl-glycinat i 9 cma etanol. Reaktionsbland- ningen omröres under 4 timmar vid 20°C. Härvid erhålles en ljusgul lösning, vilken koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 60°C. Den erhållna återstoden rives i 50 cm” vatten, hålles vid SOC under 48 timmar, avskiljes genom filtrering, tvättas med 10 cm3 vatten och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid ZOOC. Härvid erhålles 2,1 g t-butyl-N2-t-butyl- oxikarbonyl-NG-bensyloxikarbonyl-2(blandning av D och L),6(L)-diami- no-4-tia-pimelamoyl~glycinat i form av ett vitt pulver.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,72 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av etylacetat såsom elueringsmedel.

Mess-spektrometri: M = 554 (teoretiskt = 554).

Efter hydrolys i en blandning av lika volymdelar koncentre- rad saltsyra och vattenfri ättiksyra under 5 timmar vid 96°C visar en analys med hjälp av BIOTRONIK autoanalysator närvaro av följande 454 699 38 aminosyror: Lan = 0'59 (teoretiskt = 1) meso-Lan = 0,34 Gly = 1,00 (teoretiskt = 1) Utgångsföreningen t-butyl-N-t-butyloxikarbonyl-O-p-toluen- sulfonyl-L-seryl-glycinat kan framställas på följande sätt. 'lill en till -6°c kyld lösning av 2,58 g t-butyl-N-t-butyl- oxikarbonyl-L-seryl-glycinat i 9 cma pyridin sätter man 3,09 g p- toluensulfonylklorid i små portioner på en tid av 3 minuter. Reak- tionsblandningen hâlles vid -6°C under 2 timmar och hälles sedan på 60 g krossad is. Den resulterande blandningen hålles vid 4°C under 20 timmar. Den bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas fem gånger med totalt 100 cma vatten, torkas under förmins- kat tryck (20 mm Hg) vid 20°C och omkristalliseras i 100 cma etanol.

Härvid erhålles 2,54 g t-butyl-N-t-butyloxikarbonyl-O-p-toluensul- fonyl-L-seryl-glycinat med en smältpunkt av 180-182°C.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,91 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av etylacetat såsom elueringsmedel.

Utgångsföreningen t-butyl-N-t-butyloxikarbonyl-L-seryl-gly- cinat kan framställas på följande sätt.

Till en till 5°c kyld lösning av 6,16 g N-t-butyloxlkarbonyl- L-serin och 3,93 g t-butylglycinat i 100 cma metylenklorid sätter man 6,81 g dicyklohexylkarbodiimid. Reaktionsblandningen omröres un- der 30 minuter vid 5°C och sedan under 18 timmar vid ca 20OC. Den bildade fällningen av dicyklohexylkarbamid avskiljes genom filtre- ring och tvättas två gånger med totalt 40 cma metylenklorid. De organiska faserna förenas, tvättas tre gånger med totalt 90 cma av en mättad natriumbikarbonatlösning och tvâ gånger med totalt 60 cma vatten, torkas över natriumsulfat och koncentreras till torrhet un- der förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid ZOOC. Man erhåller härvid 10,22 g av en olja, vilken kromatograferas på 100 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 3,4 cm. Man eluerar först med 500 cma av en blandning av cyklohexan och etyl- acetat i volymförhållandet 1:1 och sedan med 600 cma av en bland- ning av cyklohexan och etylacetat i volymförhållandet 1:3 samt upp- 3. Fraktionerna 5-8 förenas samlar fraktioner med volymen 100 cm och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Härvid erhålles 2,64 g t-butyl-N-t-butyloxikar- bonyl-L-seryl-glycinat i form av en olja som långsamt kristallise- rade. 454 699 39 Produkten ger ett Rf-värde av 0,68 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av etylacetat såsom eluerings- medel.

Exemgel 5 man sätter 1,3 ams isabutyikiarfarmiat till en till -1o°c kyld lösning av 4,56 g t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-a-D-gluta- mat i en blandning av 230 cma tetrahydrofuran och 1,4 cm: trietyl- amin. Reaktionsblandningen omröres vid -10°C under 25 minuter, var- efter man tillsätter en till OOC kyld lösning av 3,78 g hydroklo- rid av N2-bensyloxikarbonyl-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia~pimelamsyra i 100 cma 0,1 N natriumhydroxidlösning.

Reaktionsblandningen omröres under 5 minuter vid OOC och sedan under 18 timmar vid ca 20oC. Tetrahydrofuranen avdunstas un- der förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Det resulte- rande koncentratet surgöres till pH 2 genom tillsättning av ca 15 cma 1 N saltsyra. Den bildade oljan avskiljes genom dekantering och rives i 200 cms eter. Man erhåller ett amorft fast ämne, vilket avskiljes genom filtrering och tvättas tre gånger med totalt 600 cma eter. Den erhållna produkten omröres mycket kraftigt i 100 cma kokande etylacetat, varefter man kyler till ZOOC och tillsätter 100 cma eter. Den resulterande suspensionen kylestill0°C under minuter,och det olösliga ämnet avskiljes genom filtrering, tvättas med 100 cma eter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20oC. Man erhåller 5,15 g N2~bensyloxikarbonyl-N6- [O1-t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyll-2(L),6(D,L)-diami- no-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,69 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 3:1 såsom elueringsmedel.

Mass-spektrometri: M = 779 (teoretiskt = 779).

Man löser 5 g NZ-bensyloxikarbonyl-NG-EO1-t-butyl-N-(N-lau- royl-L-alanyl)-Y-D-glutamyl]-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra 3 av en 28% lösning av vätebromid i ättiksyra. Reaktions- i 30 cm blandningen omröres under 3 timmar, varefter den filtreras för av- lägsnande av ett lätt olösligt ämne. Filtratet koncentreras under förminskat tryck (först 20 mm Hg; 2,7 kPa och sedan 0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid SOOC. Den härvid erhållna återstoden rives i 400 cms eter, avskiljes genom filtrering och upptages i 1,5 l vatten under kraftig omrörning. Aterstoden solubiliseras ögonblickligen i vatt- 454 699 40 net, men efter nâgra minuter sker åter en utfällning. Fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas med i tur och ordning 50 cma vatten, 50 cma eter, 50 cma etylacetat och 50 cma eter samt tor- kas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid so°c. man erhåller härvid 3,2 g N°-CN-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyl]- 2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra, som smälter vid 176°C under sönderdelning.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,32 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, 'pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Analys: Beräknat, %: C 52,95 H 8,03 N 11,87 S 5,44 Funnet, %: C 49,7 H 7,7 N 11,0 S 5,1 Sulfataska, %: 3,9 Efter hydrolys i en blandning av lika volymdelar koncent- rerad saltsyra och vattenfri ättiksyra under 5 timmar vid 96°C visar en analys med hjälp av BIOTRONIK autoanalysator närvaro av följande aminosyror: Lan 5 0,55 (teoretiskt = 0,5) meso-Lan = 0,50 (teoretiskt = 0,5) Glu = 1,00 (teoretiskt = 1) Hydrokloriden av NZ-bensyloxikarbonyl-2(L),6(D,L)-diamino- 4-tia-pimelamsyra kan framställas på följande sätt.

Till en lösning av 37 g N2-bensyloxikarbonyl-NG-t-butyloxi- 3 vattenfri karbonyl-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra i 100 cm ättiksyra sätter man 500 cma av en vattenfri lösning av 1,65 N saltsyra i ättiksyra. Reaktionsblandningen omröres under 2 timmar vid en temperatur nära 20°C och koncentreras därefter till torr~ het under förminskat tryck (först 20 mm Hg; 2,7 kPa och sedan 0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 50°C. Återstoden rives fyra gånger i totalt 2 1 eter, varpå den avskiljes genom filtrering, tvättas tre gånger med totalt 600 cma eter och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 19,1 g hydroklorid av N2-bensyloxikarbonyl-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,48 vid tunnskiktskromato~ grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhällandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel. talšïo = -z2,8° (N Hcl; c = 1). 454 699 41 Efter hydrolys i en blandning av lika volymdelar koncentre- rad saltsyra och vattenfri ättiksyra under 5 timmar vid 960C visar en analys med hjälp av BIOTRONIK autoanalysator närvaro av följande aminosyror: 0,5 (teoretiskt = 0,5) meso-Lan = 0,5 (teoretiskt 0,5) NZ-bensyloxikarbonyl-NG-t-butyloxikarbonyl-2(L),6(D,L)-di- amino-4-tia-pimelamsyra kan framställas på följande sätt.

Län En lösning av 16,8 g kaliumhydroxidpastiller i 190 cms vattenfri etanol sättes till en lösning av 25,5 g N-bensyloxikar- bonyl-L-cystein i 190 cma dimetylformamid. Till den sålunda er- hållna lösningen sätter man en lösning av 35,8 g N-t-butyloxikar- bonyl-O-p-toluensulfonyl-DL-serinamid i 190 cms dimetylformamid.

Reaktionsblandningen omröres under 18 timmar vid 20°C och koncent- reras därefter till torrhet under förminskat tryck (först 20 mm Hg; 2,7 kPa och sedan 0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 60°C. Återstoden uppta- ges i 250 cma vatten, och den erhållna lösningen extraheras tre gånger med totalt 600 cma etylacetat och surgöres till pH 3 med ca 40 g citronsyra. Den resulterande vattenfasen extraheras tre 3 etylacetat. De organiska faserna förenas, gånger med totalt 600 cm tvättas med 100 cma av en mättad natriumkloridlösning, torkas över natriumsulfat och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC. Härvid erhålles 37 g N2-bensyloxikar- bonyl-NG-t-butyloxikarbonyl-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra i form av en orangefärgad olja.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,49 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 9:1 såsom elueringsmedel och ett Rf- värde av 0,52 vid tunnskiktskromatografi på silikagel med använd- ning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

N-bensyloxikarbonyl-L-cystein kan framställas enligt den metod som har beskrivits av W. Foye et al., J. Am. Pharm. Ass. íâ, 273 (1957).

N-t~butyloxikarbonyl-O-p-toluensulfonyl-DL-serinamid kan framställas på följande sätt.

Till en till en temperatur mellan -2o°c och '-1o°c kyld lös- ning av 67 g N-t-butyloxikarbonyl-DL-serinamid i 280 cmg pyridin sättes 67,5 g p-toluensulfonylklorid i små portioner på en tid av 454 699 42 minuter. Reaktionsblandningen hâlles under 1,5 timmar vid en temperatur mellan -10°C och -5°C, varefter den hålles vid 20°C under 2,5 timmar. Reaktionsblandningen hälles sedan på 550 g av en blandning av is och vatten. Den härvid bildade vita fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas fyra gånger med totalt 1,2 1 vatten, torkas i luft, tvättas tvâ gånger med totalt 400 cm3 eter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C.

Härvid erhålles 73,3 g N-t-butyloxikarbonyl-0-p-toluensulfonyl- DL-serinamid med en smältpunkt av 161°C.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,82 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyrai_volymförhållandet 9:1 såsom elueringsmedel.

N-t-butyloxikarbonyl-DL-serinamid kanzíamställas på föl- jande sätt. canon en till o°c kyla lösning av 217 g netyi-N-t-butyioxi- karbonyl-DL-serinat i 2,17 l metanol leder man en ström av ammoniak under 7 timmar. Reaktionsblandningen får sedan vila under 15 timmar vid 20°C, varpå den på nytt kyles till OOC. Man leder därefter en ström av ammoniak genom reaktionsblandningen under 6 timmar, varef- ter blandningen får vila vid 2000 under 18 timmar. Reaktionsbland- ningen koncentreras sedan under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Återstoden upptages i 1,5 l eter. De bildade kris- tallerna avskiljes genom filtrering, tvättas tre gånger med totalt 1,5 l eter och torkas i luft. Härvid erhålles 158 g N-t-butyloxi- karbonyl-DL-serinamid med en smältpunkt av 115-116°C.

Metyl-N-t-butyloxikarbonyl-DL-serinat kan framställas enligt den metod som har beskrivits av N. Boggs et al., J. Org. Chem., ii, 2262 (1979).

Exemgel 6 Man sätter 0,28 cma isobutylklorformiat till en till -10OC kyld lösning av 382 mg N-t-butyloxikarbonylglycin i en blandning av 32 cma tetrahydrofuran och 0,3 cma trietylamin. Den resulterande blandningen omröres under 20 minuter vid -10°C, varefter man till- sätter en till OOC kyld lösning av 1,28 g N6-CN-(N-lauroyl-L-ala- nyl)-Y-D-glutamyl]-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra i en bland- ning av 4,34 cma 1 N natriumhydroxidlösning och 32 cma vatten. Reak- tionsblandningen omröres under 5 minuter vid OOC och sedan under 70 timmar vid ca ZOOC. Tetrahydrofuranen avdunstas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Det resulterande koncentratet 454 699 43 surgöres till pH 2 genom tillsättning av ca 5 cms 1 N saltsyra och extraheras tre gånger med totalt 90 cma etylacetat. De orga- niska faserna förenas, torkas över natriumsulfat och koncentre- ras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Härvid erhålles 1,7 g av ett vitt pulver, vilket kromato- graferas på 50 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 2,4 cm. Man eluerar med i tur och ordning 120 cma etylacetat, 560 cms av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 95:5, 1,12 l av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 90:10 och 480 cma av en bland- ning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 80:20 samt uppsamlar fraktioner med volymen 40 cma. Fraktionerna 25-57 för- enas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Återstoden rives tre gånger i totalt 90 cma eter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Härvid erhålles 490 mg N2-(t-butyloxikarbonylglycyl)-N5- [N-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyll-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia- pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,48 vid tunnskiktskroma- tografi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 så- som elueringsmedel och ett Rf-värde av 0,24 vid tunnskiktskroma- tografi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 3:1 såsom elueringsmedel.

Man löser 490 mg N2-(t-butyloxikarbonylglycyl)-N6-EN-(N- lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyl]-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pime- lamsyra i 10 cma en vattenfri lösning av 1,65 N saltsyra i ättik- syra. Reaktionsblandningen omröres under 2,25 timmar vid en tempe- ratur nära 20°C, filtreras därefter för avlägsnande av ett lätt olösligt ämne och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50OC. Återstoden rives i 50 cms etylacetat, avskiljes genom filtrering och tvättas tre gånger med totalt 150 cma eter. Härvid erhålles 0,42 g av ett vitt pulver, vilket kroma- tograferas på 24 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 1,6 cm. Man eluerar med ättiksyra och uppsamlar fraktioner med volymen 10 cma. Fraktionerna 24-45 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45°C. Återstoden rives i 50 cma etylacetat, avskiljes genom filtrering, tvättas tre gånger med totalt 90 cmâ eter och 454 699 44 torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 50°C. Här- vid erhâlles 200 mg hydroklorid av N2-glycyl-N°-EN-(N-lauroyl-L- alanyl)-Y-D-glutamyl]-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,29 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, py- ridin, ättiksyra och vatten i volymförhâllandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Analys: Beräknat, %: C 49,22 H 7,62 Cl 5,19 N 12,30 S 4,69 Funnet, %: C 45,6 H 7,5 Cl 4,6 N 11,5 S 4,6 Mass-spektrometri: M = 646 (teoretiskt för basen = 646).

Efter hydrolys i en blandning av lika volymdelar koncent- rerad saltsyra och vattenfri ättiksyra vid 96°C under 5 timmar vi- sar en analys med hjälp av BIOTRONIK autoanalysator närvaro av föl- jande aminosyror: Lan = 0,59 (teoretiskt meso-Lan = 0,43 (teoretiskt Glu = 0,97 (teoretiskt Gly 1,00 (teoretiskt Exemgel 7 Man sätter 0,65 cma isobutylklorformiat till en till -10°C kyld lösning av 2,28 g t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-a-D-glutamat 0,5) 0,5) 1) 1) i en blandning av 125 cma tetrahydrofuran och 0,7 cma trietylamin.

Reaktionsblandningen omröres under 40 minuter vid -10°C, varefter man tillsätter en till OOC kyld lösning av 1,9 g N2-bensyloxikarbo- nyl-L-lantionindiamid-hydroklorid i en blandning av 5 cma 1 N nat- riumhydroxidlösning och 50 cma vatten. Reaktionsblandningen omröres under 20 minuter vid OOC och sedan under 70 timmar vid ca 20°C. Den bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas med i tur och ordning 25 cma vatten, 25 cma etanol och 50 cma isopropyleter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C.

Härvid erhålles 2,9 g N2-EO1-t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D- glutamyl]-N6-bensyloxikarbonyl-L-lantionindiamid.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,41 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 9:1 såsom elueringsmedel.

Man löser 4,4 g N2-EO1-t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D- glutamyl]-NS-bensyloxikarbonyl-L-lantionindiamid i 44 cma av en 35% lösning av vätebromid i ättiksyra. Reaktionsblandningen omröres un- der 4 timmar vid 20°C, varefter kvävgas bubblas genom blandningen 4s4Me99 45 under 0,5 timme. Reaktionsblandningen koncentreras sedan till torr- het under förminska: tryck (20 mm Hg; 2,7 kpa) via so°c. Aterstoaen rives i 50 cma isopropyleter och avskiljes genom filtrering. Denna procedur upprepas tvâ gånger, varefter det fasta ämnet omröres i 50 cma under 1 timme, avskiljes genom filtrering, tvättas två gånger med totalt 10 cm3 aceton och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 3,24 g hydrobromid av N2- EN-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyl]-L-lantionindiamid i form av ett gräddfärgat pulver.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,47 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyri- din, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Analys: Beräknat, %: C 46,63 H 7,38 Br 11,93 N 12,55 S 4,79 Funnet, %: C 42,0 H 7,0 Br 10,1 N 11,1 S 4,4 Efter hydrolys i en blandning av lika volymdelar koncentre- rad saltsyra och vattenfri ättiksyra vid 96°C under 5 timmar visar en analys med hjälp av BIOTRONIK autoanalysator närvaro av följande aminosyror: Glu = 0,87 (teoretiskt = 1) Lan = 0,88 (teoretiskt = 1) meso-Lan = 0,12 (teoretiskt = 0) Hydrokloriden av N2-bensyloxikarbonyl-L-lantionindiamid kan framställas på följande sätt. man löser 9,56 g N2-bensyioxikarbonyi-N°-t-buty1ox1karbony1- L-lantionindiamid i 190 omg av en vattenfri lösning av 1,7 N salt- syra i ättiksyra. Reaktionsblandningen omröres under 1 timme vid ZOOC, varpå en kvävgasström ledes genom blandningen under 0,5 tim- me. Reaktionsblandningen hälles därefter i 950 cm3 isopropyleter.

Efter omrörning under 1,5 timmar avskiljes den bildade vita fäll- ningen genom filtrering. Fällningen tvättas två gånger med totalt 200 cma isopropyleter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 7,95 g hydroklorid av N2-ben- syloxikarbonyl-L-lantionindiamid.

N2-bensyloxikarbonyl-N6-t-butyloxikarbonyl-L-lantionin-di- amid kan framställas på följande sätt.

Man sätter 14,4 cma isabutyikiorformiat till en till -1o°c kyld lösning av 27,7 g N2-bensyloxikarbonyl-NG-t-butyloxikarbonyl- 454 699 46 L-lantionin i 480 cma tetrahydrofuran och 13,5 cma trietylamin.

Reaktionsblandningen omröres under 20 minuter vid -10°C, varef- ter en ström av ammoniak ledes genom reaktionsblandningen under ca 3 timmar vid en temperatur nära -10°C. Reaktionsblandningen koncentreras därefter till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45°C. Den degartade återstoden upptages i en blandning av 500 omg av en 7% vattenlösning av kaliumkarbonat och 250 cma etylacetat. Det olösliga ämnet avskiljes genom filtrering, den organiska fasen avskiljes genom dekantering, och vattenfasen extraheras med 50 cm3 etylacetat. De organiska faserna förenas, tvättas tre gånger med totalt 150 cms vatten, torkas över natrium- sulfat och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45°C. Aterstoden omröres under 0,5 timme i 50 cma isopropyleter, avskiljes därefter genom filtrering, tvät- tas tvâ gånger med totalt 50 cm3 isopropyleter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid ZOOC. Härvid erhålles 9,1 g N2-bensyloxikarbonyl-NG-t-butyloxikarbonyl-L-lantionindiamid med en smältpunkt av 120°C.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,61 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 9:1 såsom elueringsmedel.

N*-bensyloxikarbonyl-NG-t-butyloxikarbonyl-L-lantionin kan framställas på följande sätt: Till en suspension av 16,5 g NZ-bensyloxikarbonyl-L-lantio- nin och 10,2 g natriumkarbonat i en blandning av 100 cms vatten och 300 cma dioxan sätter man en lösning av 11,6 g di-t-butyl~ karbonat i 100 cma dioxan. Reaktionsblandningen omröres under 69 timmar vid en temperatur nära 20°C. Det olösliga ämnet avskiljes genom filtrering, och dioxanen avlägsnas från filtratet genom kon- centrering under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45°C.

Till den kvarvarande vattenlösningen sätter man 150 cm3 av en mät- tad citronsyralösning och 150 cma etylacetat. Den organiska fasen avskiljes genom dekantering, och vattenfasen extraheras tvâ gånger med totalt 150 cms etylacetat. De organiska faserna förenas, tvät- tas med 100 cma vatten, torkas över natriumsulfat och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45OC.

Härvid erhålles 27,7 N2-bensyloxikarbonyl-Ne-t-butyloxikarbonyl-L- lantionin i form av en gul olja.

Exemgel 8 Man sätter 0,4 cma isobutylklorformiat till en till -8oC 454 699 47 kyld lösning av 1,41 g t-butyl-N-(N-lauroyl-L~alanyl)-a-D-glutamat i en blandning av 67 cma tetrahydrofuran och 0,43 cma trietylamin.

Reaktionsblandningen omröres under 25 minuter vid -7°C, varefter man tillsätter en till OOC kyld lösning av 1,1 g N7-bensyloxikar- bonyl-L,L-2,7-diamino-4-tia-suberamsyra i en blandning av 3,1 cm3 3 vatten. Reaktionsblandningen 1 N natriumhydroxidlösning och 27 cm omröres under 10 minuter till -7°C och därefter under 20 timmar till ca 20°C, varpå den koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45°C. Aterstoden löses i 30 cma vat- ten, och den erhållna lösningen surgöres till pH 2 genom tillsätt- ning av 3,8 cma 1 N saltsyra. Den bildade fällningen avskiljes ge- nom filtrering, tvättas tvâ gånger med totalt 100 cma vatten och torkas under förminskat tryck (först 20 mm Hg; 2,7 kPa och sedan 0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 2,9 g av ett pul- ver, vilket kromatograferas på 90 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 2,5 cm. Man löser härvid detta pul- 3 ättiksyra och 15 cms etylacetat, och ver i en blandning av 30 cm till den erhållna lösningen sätter man 9 g neutralt silikagel (0,04- 0,063 mm). Den resulterande blandningen indunstas till torrhet un- der förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och återstoden anbringas på silikagelkolonnen. Man eluerar med 2,9 l av en bland- ning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 95:5 och upp- samlar fraktioner med volymen 50 cms. Fraktionerna 17-55 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Återstoden rives i 100 cma, avskiljes genom filtrering, tvättas två gånger med totalt 10 cma eter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Härvid erhål- les 1,2 g N2-[O1-t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-y-D-glutamyl]-N7- bensyloxikarbonyl-L,L-2,7-diamino-4-tia-suberamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,59 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 4:1 såsom elueringsmedel.

Man löser 1,2 g N2-EO1-t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-y-D- glutamyl]-N7-bensyloxikarbonyl-L,L-2,7-diamino-4-tia-suberamsyra i 12 cma av en 33% lösning av vätebromid i ättiksyra. Reaktionsbland- ningen omröres under 2 timmar vid 20°C och koncentreras sedan till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC. Åter- stoden upptages i 20 cma etylacetat, varefter man på nytt koncent- rerar till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC. Den härvid erhållna återstoden rives i en blandning av 100 cma 454 699 48 eter och 10 cma etylacetat, avskiljes genom filtrering och tvättas fyra gånger med totalt 80 cma eter. Efter torkning under förmins- kat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C erhålles 950 mg av ett brunt pulver, vilket kromatograferas på 40 g neutralt silikagel (0,04- 0,063 mm) i en kolonn med diametern 2 cm. Man löser härvid detta 3 metanol och 0,4 cms koncentrerad pulver i en blandning av 30 om ammoniak (t = 0,92), och till den erhållna lösningen sätter man 3 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm). Den resulterande bland- ningen indunstas till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och den erhållna återstoden anbringas på sili- kagelkolonnen. Man eluerar först med 260 cms av en blandning av n-butanol och ättiksyra i volymförhâllandet 4:1 och därefter med 320 cm3 metanol samt uppsamlar fraktioner med volymen 20 cma. Frak- tionerna 14-29 förenas och koncentreras till torrhet under förmins- kat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 55°C. Återstoden rives i 100 cma eter, avskiljes genom filtrering, tvättas tre gånger med totalt 60 cma eter och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 50°C. Härvid erhålles 450 mg N2-EN-(N-lauroyl-L-alanyl)-y-D- glutamyl]-L,L-2,7-diamino-4-tia-suberamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,33 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhâllandet 50:20:6:24 så- som elueringsmedel.

Mass-spektrometri: M = 603 (teoretiskt = 603).

Analys: Beräknat, %: C 53,71 H 8,18 N 11,60 S 5,31 Funnet, %: C 49,5 H 7,6 N 10,3 S 4,93 N7-bensyloxikarbonyl-2(L),7(L)-diamino-4-tia-suberamsyra kan framställas på följande sätt.

Till en till -40oC kyld lösning av 720 mg L-cystin i 90 cma ammoniak sätter man natrium ända till dess att man erhåller en hållbar blå lösning (ca 360 mg natrium). Man tillsätter därefter nâgra mg ammoniumklorid för avfärgning av reaktionsmediet och tillsätter sedan 2 g metyl-N-bensyloxikarbonyl-L-a-amino-Y-brom- butyrat. Reaktionsblandningen omröres under 15 minuter vid -35OC, varefter man tillsätter 25 omg metanol kyld till -35°C. Den re- sulterande blandningen får stå vid 20°C under 18 timmar. Reak- tionsblandningen koncentreras sedan till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg) vid 45°C. Återstoden löses i 50 cma vatten. Den 49 454 699 erhållna lösningen surgöres till pH 5-6 genom tillsättning av 6,5 cma 1 N ättiksyra. Den bildade fällningen avskiljes genom filtre- ring, tvättas tre gånger med totalt 60 cms vatten och torkas un- der förminska: tryck (0,3 mm ng) via 2o°c. närvm erhålles soo mg N7-bensyloxikarbonyl-2(L),7(L)-diamino-4-tia-suberamsyra med en smäitpunkt av 24o-244°c.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,40 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhâllandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Mass-spektrometri: M = 355 (teoretiskt = 355).

Ytterligare 600.mg Nïbensyloxikarbonyl-2(L),7(L)-diamin0- 4-tia-suberamsyra kan erhållas på följande sätt.

Det ovan erhållna filtratet koncentreras till en volym av cma under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Den i koncentratet bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvät- tas två gånger med totalt 4 cma vatten och torkas under förminskat tryck (0,3 mm ng; 0,04 kPa) via 2o°c.

Metyl-N-bensyloxikarbonyl-L-u-amino-Y~brombutyrat kan fram- ställas enligt den metod som har beskrivits av Z. Prochazka et al., Coll. Czech. Chem. Commun. gå, 1982 (1980).

Exemgel 9 Genom att arbeta på samma sätt som i exempel 2 men utgå från t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-u-D~glutamat och N6-bensyloxi- karbonyl-L,L-2,6-diamino~4-tia-pimelamsyra framställer man N2-EN- (N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D~glutamylJ-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelam- syra, vilken på samma sätt som i exempel 3 omvandlas till N2-EN- (N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyl]-NG-glycyl-L,L-2,6-diamino-4-tia- pimelamsyra.

NE-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra kan framställas på följande sätt.

Till en lösning av 3 cms etanol och 0,33 cma 4 N natrium- hydroxidlösning sätter man 250 mg hydroklorid av metyl-N°-bensyl- oxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamat.Reaktionsblandningen omröres under 1 timme och 15 minuter, varefter man tillsätter 0,65 cma N saltsyra och 3 cms vatten för inställning av neutralt pH-värde. Efter 2 timmars vila vid ZOOC avskiljes den bildade fällningen genom filtrering, varpå den tvättas med 2 cm3 etanol och med 2 cm3 aceton samt torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 60 mg N°-bensyloxikarbonyl- L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra. 454 699 50 Produkten ger ett Rf-värde av 0,53 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning n-butanol, py- ridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Mass-spektrometri: M = 341 (teoretiskt = 341).

Metyl-Na-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimela- mat kan framställas på följande sätt.

Till en lösning av 1,4 g metyl¶N¿trityLN°-bensyloxikarbo- nyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamat i 6 cma aceton sätter man 0,25 cma koncentrerad saltsyra (d = 1,19), varpå blandningen om- röres under 2 minuter. Därefter tillsättes 12 cma isopropyleter.

Den utsaltade oljan avskiljes genom dekantering, löses i 5 cma aceton och utsaltas genom tillsättning av 20 cma isopropyleter.

Oljan avskiljes genom dekantering och löses på nytt i 5 cma me- tanol. Till den erhållna lösningen sättes etylacetat ända till dess att man erhåller en beständig grumling. Den sålunda bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas två gånger med totalt 10 cma etylacetat och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 400 mg hydroklorid av metyl-NS-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamat.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,70 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 så- som elueringsmedel.

Mass~spektrometri: M = 355 (teoretiskt = 355).

Metyl-NZ-trityl-NG-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia- pimelamat kan framställas på följande sätt.

Man sätter 0,56 cms isobutylklorformiat till en till -6°C kyld lösning av 2,6 g 01-metyl-NZ-trityl-NG-bensyloxikarbonyl-L,L- 2,6-diamino-4~tia-pimelinsyra i en blandning av 26 cm! klorform och 0,6 cm3 trietylamin. Reaktionsblandningen omröres under 20 mi- nuter vid -6°C, varefter man tillsätter 31 cma ammoniakalisk klo- roform (1,4 N) kyld till 0°C. Reaktionsblandningen omröres under 1 timme vid OOC och sedan under 25 timmar vid ca 20°C, varpå den tvättas med 50 cma vatten, torkas över natriumsulfat och koncent- reras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 40°C. Härvid erhålles 2,9 metyl-N2-trityl-NG-bensyloxikarbonyl-L,L- 2,6-diamino-4-tia-pbnelamat.i form av en gul olja. 454 699 51 Produkten ger ett Rf-värde av 0,82 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel. 01-metyl-N2-trityl-N°-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4- tia-pimelinsyra kan framställas enligt den metod som har beskrivits av I. Photaki et al., J.C.S. Perkin I 2599 (1979).

Exemgel 10 Man sätter 0,91 cma isobutylklorformiat till en till -7°C kyld lösning av 3,43 g bensyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-d-D-glutamat i en blandning av 140 cms tetrahydrofuran och 0,98 cms trietyl- amin. Reaktionsblandningen omröres under 20 minuter vid -7°C, varefter man tillsätter en till 2°C kyld lösning av 2,64 g hyd- roklorid av N2-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelam- syra i en blandning av 14 cma N natriumhydroxidlösning och 53 cma vatten.

Reaktionsblandningen omröres under 2 minuter vid -SOC och sedan under 20 timmar vid ca 20°C, varpå den surgöres genom till- sättning av 5 cm” 4 N saltsyra. Tetrahydrofuranen avdunstas un- der förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Det resulte- rande koncentratet extraheras fem gånger med totalt 300 cma etyl- acetat. De organiska faserna förenas, tvättas med 20 cma vatten och med 20 cma av en mättad natriumkloridlösning samt koncentre- ras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC. Man erhåller härvid 5,58 g av ett vitt pulver, vilket kro- matograferas på 100 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en ko- lonn med diametern 2,5 cm. Härvid löses detta pulver i 50 cm: ät- tiksyra, och till den erhållna lösningen sättes 15 g neutralt si- likagel (0,04-0,063 mm). Den resulterande blandningen indunstas till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg) vid 50°C, och åter- stoden anbríngas på silikagelkolonnen. Man eluerar med i tur och ordning 360 cms etylacetat, 360 cms av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 98:2, 360 cms av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 95:5 och 880 cm3 av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 90:10 samt uppsamla fraktioner med volymen 40 cma. Fraktionerna 27-49 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC. Den erhållna oljiga återstoden rives 454 699 52 i en blandning av 45 cma eter och 15 cma petroleumeter, varefter den avskiljes genom filtrering och torkas. Man erhåller härvid 2,52 g N°-C01-bensyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-y-D-glutamylJ-N2-ben- syloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra. _ Produkten ger ett Rf-värde av 0,50 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhâllandet 9:1 såsom elueringsmedel.

Man löser 2,5 g N5-EO1-bensyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-y-D- glutamyll-N2-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i en blandning av 7 cma metanol och 6,75 cma 1 N natriumhydroxid- lösning.

Reaktionsblandningen omröres under 80 minuter, varefter ett lätt olösligt ämne avlägsnas genom filtrering. Till filtratet sätter man 10 cma vatten, varpå den resulterande blandningen sur- göres genom tillsättning av 8 omg 1 N saltsyra. Härvid bildas en oljig fälling. Hela blandningen extraheras fyra gånger med totalt 80 cma etylacetat. De organiska faserna förenas, tvättas med 3 cma vatten, torkas över natriumsulfat och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SÛOC. Man erhåller härvid en olja, vilken rives i 50 cms eter, avskiljes genom filt- rering och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid °C. Härvid erhålles 2,18 g N5-EN-(N-lauroyl-L-alanyl)-y-D-gluta- myl]-N2-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,47 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 så- som elueringsmedel.

Mass-spektrometri: M = 723 (teoretiskt = 723).

Man löser 2,13 g N°-EN-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamylJ- NZ-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i en bland- ning av 8,5 cma av en 33% lösning av vätebromid i ättiksyra och 8,5 cma ättiksyra. Reaktionsblandningen omröres under 2 timmar och koncentreras sedan till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Återstoden rives i 100 cma eter, avskiljes ge- nom filtrering och upptages i 600 cma vatten under kraftig omrör- ning. I vattnet sker en ögonblicklig solubilisering, varefter en fällning bildas inom nâgra minuter. Efter 1 timme avskiljes fäll- ningen genom filtrering, varpå den tvättas fem gånger med totalt 250 cma vatten och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 60°C. Härvid erhålles 1,33 g N5-[N-(N~lauroyl-L-alanyl)- Y-D-glutamyl]-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra. 454 699 sa Produkten ger ett Rf-värde av 0,30 vid tunnskiktskroma- tografi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel och ett Rf-värde av 0,43 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av ättiksyra såsom elueringsmedel.

Analys: Beräknat, %: C 52,95 H 8,03 N 11,88 S 5,44 Funnet, %: C 51,1 H 8,0 N 11,1 S 4,8 Mass-spektrometri: M = 589 (teoretiskt = 589).

NZ-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra kan framställas enligt någon av följande metoder: (a) Man löser 5,48 g NZ-bensyloxikarbonyl-N°-t-butyloxi- karbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i 50 cms av en vatten- fri lösning av 1,7 N saltsyra i ättiksyra. Reaktionsblandningen omröres under 1 timme, varefter man tillsätter 500 cma vattenfri eter och fortsätter omrörningen under 45 minuter. Den bildade fällníngen avskiljes genom filtrering, tvättas två gånger med totalt 60 cm! eter och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 2,98 g hydroklorid av N2-ben- syloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra.

Efter hydrolys, derivatisering och kromatografi på en op- tiskt aktiv kapillärkolonn erhåller man 95,7% L-lantionin (teore- tiskt =1), <0,5% D-lantionin (teoretiskt = 0), och 4,3% meso-lan- tionin (teoretiskt = 0).

N2-bensyloxikarbonyl-NG-t-butyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino- 4-tia-pimelamsyra kan framställas på följande sätt. nu en till -7s°c kyld lösning av 4 g ai-t-bntyloxikarbø- nyl-L-cystinamid i 200 cma ammoniak tillsätter man natrium i små portioner till dess att man erhåller en blå färg som är beständig under nâgra minuter. Man tillsätter därefter successivt ammonium- klorid ända till avfärgning av reaktionsmediet, och sedan till- sättes 4,7 g L-a-bensyloxikarbonylamino-B-klorpropionsyra. Reak- tionsblandningen får stå under 18 timmar vid ca 20°C. Det härvid bildade gräddfärgade fasta ämnet upptages i 80 cm: vatten. Vatten- lösningen surgöres till pH 2 genom tillsättning av en mättad cit- 454 699 54 ronsyralösning och extraheras fem gånger med totalt 150 cma etyl- acetat. De organiska faserna förenas, tvättas med 20 cma vatten, torkas över natriumsulfat och koncentreras till torrhet under för- minskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, Härvid erhålles 7,5 g av en gul olja, vilket kromatograferas på 125 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm). Man eluerar med etylacetat och uppsamlar fraktio- ner med volym 40 cma. Fraktionerna 7-16 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 5000.

Den erhållna oljan löses i 50 cma etylacetat, och lösningen extra- heras fyra gånger med totalt 2000 cma av en 0,1 N natriumhydroxid- lösning. Vattenfaserna förenas, surgöres till pH 2 genom tillsätt- ning av en mättad citronsyralösning och extraheras fyra gånger med totalt 100 cma etylacetat. De organiska faserna förenas, torkas över natriumsulfat och koncentreras till torrhet under förmins- kat tryck (zo mm ng; 2,7 kps) vid so°c. Härvid erhålles 2,5 g N2-bensyloxikarbonyl-NG-t-butyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia- pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,62 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhâllandet 9:1 såsom elueringsmedel.

Di-t-butyloxikarbony1-L-cystinamid kan framställas pâ föl- jande sätt.

Man sätter 16,6 cma isobutylklorformiat till en till -5°C kyld lösning av 25 g di-t-butyloxikarbonyl-L-cystin i en bland- ning av 500 cm3 tetrahydrofuran och 15,9 cma trietylamin. Reak- tionsblandningen omröres under 20 minuter vid -5°C, varefter man på en tid av 15 minuter tillsätter 125 cma av en 1,4 N lösning av ammoniak i kloroform. Den resulterande reaktionsblandningens tem- peratur hålles vid -5°C, och blandningen mättas under en tid av 0,5 timme medelst en ström av vattenfri ammoniakgas. Blandningen omröres därefter under 20 timmar vid ca 20°C. Man tillsätter 100 cma tetrahydrofuran. Det olösliga ämnet avfiltreras, tvättas sex gånger med totalt 2,25 l vatten och sedan med en 1 l etylacetat samt torkas i fria luften. Härvid erhålles 16,98 g di-t-butyloxi- karbonyl-L-cystinamid.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,85 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhâllandet 50:20:6:24 så- som elueringsmedel och ett Rf-värde av 0,77 vid tunnskiktskroma- tografi på silikagel med användning av metanol såsom eluerings- medel. 454 699 55 (b) man sätter 950 mg nydrokloria av ol-metyl-:W-bensyl- oxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelinsyra till 11 cma av en 2,3 N lösning av ammoniak i etanol. Den resulterande lösningen hâlles vid 20°C under 70 timmar. Ett lätt olösligt ämne avlägsnas därefter genom filtrering, och filtratet koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Aterstoden rives i 20 cma aceton, avskiljes genom filtrering och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 0,18 g N2-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,62 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhàllandet 50:20:6:24 så- som elueringsmedel.

Mass-spektrometri: M = 341 (teoretiskt = 341). 01-metyl-NG-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pime- linsyra kan framställas på följande sätt.

Till en lösning av 3 g 01-metyl-N2-trityl-NS-bensyloxikar- bonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelinsyra i 13 cma aceton sätter man 0,52 cma koncentrerad saltsyra (d = 1,19), varpå den resulte- rande blandningen omröres under 2 minuter. Reaktionsblandningen hälles därefter i 25 cma eter. Den utsaltade oljan avskiljes ge- 3 aceton och 25 nom dekantering och rives i en blandning av 5 cm cm3 eter. Det bildade vita fasta ämnet avskiljes genom filtrering, löses i 5 cma metanol och utfälles pà nytt genom tillsättning av 50 cma etylacetat och 25 cma eter. Det fasta ämnet avfiltreras, tvättas med 20 omg eter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 1 g hydroklorid av O1-metyl- NG-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelinsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,64 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhâllandet 50:20:6:24 så- som elueringsmedel. ~ 454 699 56 Exemgel 11 Genom att arbeta på samma sätt som i exempel 3 men utgå från N-t-butyloxikarbonylglycin och N°-EN-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glu- tamyl]-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra framställer man N“-EN-(N- lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyll-NZ-glycyl-L,L-2,6-diamino-4-tia- pimelamsyra.

Exemgel 12 Man sätter 1,95 cma isobutylklorformiat till en till -7°C kyld lösning av 6,84 g t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-u-D-glutamat i en blandning av 330 cma tetrahydrofuran och 2,1 cma trietylamin.

Reaktionsblandningen omröres under 20 minuter till -7°C, varefter man tillsätter en till 10°C kyld lösning av 5,11 g N°-bensyloxi- karbonyl-2(D),6(L)-diamino-4-tia-pimelamsyra i en blandning av 15 cma N natriumhydroxidlösning och 130 cms vatten.

Reaktionsblandningen omröres under 5 minuter vid OOC och därpå under 24 timmar vid ca 20°C. Tetrahydrofuranen avdunstas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Det resulte- rande koncentratet kyles till OOC och surgöres till pH 2 genom tillsättning av 1 N saltsyra. Den bildade fällningen avskiljes ge- nom filtrering, tvättas med 50 cma 0,1 N saltsyra och sedan två gånger med totalt 200 cma vatten samt torkas i fria luften. Härvid erhålles 10 g N2-EO1-t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y~D-glutamylJ- NG-bensyloxikarbonyl-2(D),6(L)-diamino-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,65 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 så- som elueringsmedel och ett Rf-värde av 0,72 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhâllandet 3:1 såsom elueringsmedel.

Man löser S g N2-EO1-t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D- glutamyl]-NG-bensyloxikarbonyl-2(D),6(L)-diamino-4-tia-pimelamsyra i 22 cm3 av en 35% lösning av vätebromid i ättiksyra. Reaktions- blandningen omröres under 0,5 timme med hjälp av en ultraljudom- rörare och hälles därefter i 1 1 vattenfri eter kyld till OOC.

Den resulterande blandningen omröres under 1 timme. Den bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas fyra gånger med to- 3 metanol. Till den erhållna tält 400 ams eter och löses 1 100 cm lösningen sätter man 5 cma ammoniak (d = 0,92). Den resulterande blandningen koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 454 699 57 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Man erhåller härvid 4,36 av ett vitt pulver, vilket kromatograferas på 200 g neutralt silikagel (0,04- 0,063 mm) i en kolonn med diametern 3,5 cm. Man eluerar med en blandning av metanol och ammoniak (d = 0,92) i volymförhållandet 999,5:0,5 och uppsamlar fraktioner med volymen 30 cma. Fraktioner- na 25-39 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg) vid 5000. Härvid erhålles 2,8 g av ett vitt pul- ver, vilket kromatograferas på 100 g neutralt silikagel (0,04- 0,063 mm) i en kolonn med diametern 3 cm. Härvid löses detta pul- ver i 50 cma metanol innehållande 0,5 cma ammoniak (d = 0,92) per liter, och till den erhållna lösningen sättes 3 g neutralt silika- gel (0,04-0,063 mm). Den resulterande blandningen indunstas till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och återstoden anbringas på silikagelkolonnen. Man eluerar med en blandning av metanol och ammoniak (d = 0,92) i volymförhållandet 999,5:0,5 och uppsamlar fraktioner med volymen 15 cms. Fraktioner- na 13-23 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm ag; 2,7 kPa) vid 5o°c. Härvid erhålles 0,71 g N2-cN- (N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyl]-2(D),6(L)-diamino-4-tia-pime- lamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,35 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 så- som elueringsmedel.

Analys: Beräknat, %: C 52,95 H 8,03 N 11,87 S 5,44 Funnet, %: C 50,2 H 7,8 N 11,6 S 5,3 Sulfataska, %: 7,3 Mass~spektrometri: M = 589 (teoretiskt = 589).

Ne-bensyloxikarbonyl-2(D),6(L)-diamino-4-tia-pimelamsyra kan framställas på följande sätt.

Till en till -7o°c kyla lösning av 17,93 g N-bensy1oxi- karbonyl-L-cysteinamid i 570 cm3 ammoniak sätter man 12,6 cma av en 5,6 N lösning av natriummetylat i metanol.På en tid av 10 mi- nuter tillsätter man därefter 11,3 g hydroklorid av D-c-amino-B' klorpropionsyra i små portioner. Reaktionsblandningen omröres un- der 10 minuter vid -60°C och får sedan stå vid ca 20°C under 20 timmar. Återstoden upptages i 200 cm: vatten. Vattenfasen befrias från ett olösligt ämne genom filtrering, och filtratet extraheras tvâ gånger med totalt 400 cm: etylacetat, surgöres till pH 2 genom 454 699 58 tillsättning av 10 N saltsyra, extraheras tvâ gånger med totalt 400 cma etylacetat, koncentreras till en volym 170 cma under för- minskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SDOC, inställes på pH 5-6 genom tillsättning av trietylamin och kylestill0°C under 2 timmar.

Det i vattenfasen bildade olösliga ämnet avskiljes genom filtre- ring, tvättas tre gånger med totalt 150 cms vatten och torkas först i fria luften och därefter under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 50°C. Härvid erhålles 8,88 g N°-bensyloxikarbo- nyl-2(D),6(L)-diamino-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,48 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning n-butanol, py- ridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Ealš" =-20° (N Naon; c = 1).

Mass-spektrometri: M = 341 (te0retiSkt = 341)¿ Efter hydrolys, derivatisering och kromatografi pâ en op- tiskt aktiv kapillärkolonn erhålles 100% meso-Lan (teoretiskt = 1), Exemgel 13 Man sätter 1,92 cma isobutylklorformiat till en till -10°C kyld lösning av 6,66 g t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-u-D-glutamat i en blandning av 320 cma tetrahydrofuran och 2 cms trietylamin.

Reaktionsblandníngen omröres under 20 minuter vid -10°C, varefter man tillsätter en till 10°C kyld lösning av 5 g N5-bensyloxikarbo- nyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i en blandning av 14,6 cma N natriumhydroxidlösning och 120 cma vatten.

Reaktionsblandningen omröres under 5 minuter vid OOC och se- dan under 20 timmar vid ca 20°C. Tetrahydrofuranen avdunstas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Det resulterande koncentratet utspädes med 200 cma vatten och surgöres till pH 2 genom tillsättning av ca 25 omg 1 N saltsyra. Till den erhållna suspensionen sättes 500 cma etylacetat. Efter omrörning av den re- sulterande blandningen avskiljes det olösliga ämnet genom filtre- ring, varpâ det torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 2,55 g av ett pulver, till vilket man sätter 4,45 g produkt erhållen på följande sätt. Den organiska fasen avskiljes från filtratet, torkas över natriumsulfat och kon- centreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Återstoden upptages i 200 cma etylacetat. Den härvid er- 454 699 59 hållna ljusgula lösningen kyles vid 0°C under 1 timme. Den bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas två gånger med to- talt 200 cma eter och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; o,o4 hva) via 2o°c. Den eâluhae erhållhe totala proauktmähgaeh (7 g) kromatograferas på 140 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 3,2 cm. Härvid löses den pulverformiga produkten l so omg ättlkeyre, ooh till den erhållna löehlhgeh eat- tes 14 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm). Den resulterande blandningen indunstas till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och återstoden anbringas på silikagelko- lonnen. Man eluerar först med 2,15 l av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 9:1 och sedan med 0,3 l av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 1:1 samt uppsamlar fraktioner med volymen 50 cma. Fraktionerna 10-49 för- enas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm ng; 2,7 hPa) via so°c.

Den erhållna oljiga återstoden upptages i 100 cma etylace- tat. Den resulterande lösningen kyles vid OOC under 1 timme. Den bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas tvâ gånger med totalt 100 cma eter och torkas under förminskat tryck (0,3 mm ng; 0,04 rea) via 2o°c. Härvid erhålles 3,4 g N2-co1-t-huty1-N-(N- lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyll-NG-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diami- no-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,63 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 3:1 såsom elueringsmedel.

Man löser 3,4 g N2-[O1-t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D- glutamyl]-NG-bensyloxikarbonyl-L,L~2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i en blandning av 17 cma av en 35% lösning av vätebromid i ättik- syra och 10 cma ättiksyra. Reaktionsblandningen omröres under 2 timmar och koncentreras därpå till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 55°C. Den erhållna oljiga återstoden rives i 30 cma etylacetat, avskiljes genom filtrering, tvättas två gånger med totalt 60 cma eter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 4 g av ett beigefärgat pulver, vilket kromatograferas på 90 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 3 cm. Härvid löses detta pulver i 50 cma metanol, och till den erhållna lösningen sättes 7 cma ammoniak (d = 0,92) och 8 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm). Den resulterande blandningen indunstas till torrhet under förminskat tryck (20 mm 454 699 60 Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och återstoden anbringas på silikagelkolon- nen. Man eluerar med en blandning av metanol och ammoniak (d = 0,92) i volymförhållandet 999,5:0,5 och uppsamlar fraktioner med volymen cma. Fraktionerna 13-24 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Den degartade återstoden rives i 100 cma eter, avskiljes genom filtrering och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 2,4 g av ett pulver, vilket kromatograferas på 90 g neut- ralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 3 cm. Här- vid löses detta pulver i 30 cma metanol, och till den erhållna lös- ningen sättes 4 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm). Den resulte- rande blandningen indunstas till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och återstoden anbringas på silika- gelkolonnen. Man eluerar med en blandning av metanol och ammoniak (d = 0,92) i volymförhållandet 999,5:0,5 och uppsamlar fraktioner med volymen 5 cma. Fraktionerna 22-30 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Återstoden rives i 50 cma eter, avskiljes genom filtrering och tor- kas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Härvid erhålles 1,54 g av ett pulver. 1 g av detta pulver suspenderas i 50 cma vatten. Pulvret löses genom att blandningens pH-värde in- 'ex-.äilee på 1,0 genom tiileättning av 40 ems 0,1 N eelteyre. Där- efter inställes pH-värdet på 3,6 genom tíllsättning av 20 cma 0,1 N natriumhydroxidlösning. Den bildade fällningen avskiljes ge- nom filtrering, tvättas med 30 cma vatten och torkas först i fria luften och sedan under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 50°c. Härvia erhålles 0,66 g Nz-:N-(N-ieureyl-L-eienyi)-Y-D-glute- myll-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,36 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 så- som elueringsmedel.

Analys: Beräknat, %: C 52,95 H 8,03 N 11,87 S 5,44 Punnet, %: C 52,0 H 8,2 N 11,5 S 5,4 Mass-spektrometri: M = 589 (teoretiskt = 589).

N5-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra kan framställas på följande sätt. 454 699 61 Till en till -75°C kyld lösning av 2,54 g N-bensyloxikarbo- nyl-L-cysteinamid i 80 cms ammoniak sätter man 1,72 cma av en 5,8 N lösning av natriummetylat i metanol. Därefter tillsättes 1,6 g hydroklorid av La-amino-B-klorpropionsyra. Reaktionsblandningen får stå vid 20°C under 18 timmar. Den erhållna fasta återstoden upptages i 50 cma vatten, och vattenfasen befrias från ett olös- ligt ämne genom filtrering, extraheras tre gånger med totalt 60 cms etylacetat, surgöres till pH 3-4 genom tillsättning av citron- syra och kyles till 0°C. Efter 2 timmars vila vid 0°C avskiljes den bildade fällningen genom filtrering, varpå den tvättas med 10 cma vatten, tre gånger med totalt 30 omg etylacetat och tre gånger med totalt 30 cma eter samt torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 0,83 g N°-bensyloxikarbony1- L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,54 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 sä- som elueringsmedel.

Efter hydrolys, derivatisering och kromatografi på en op- tiskt aktiv kapillärkolonn erhålles 99,2% L-Lan (teoretiskt = 1), 0,8%mesvLan (teoretiskt = 0), och <0,5% D-Lan (teoretiskt = 0).

ExemQel14 Man sätter 0,53 cma isobutylklorformiat till en till -SOC kyld lösning av 1,88 g t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-a-D-gluta- mat i en blandning av 100 cm3 tetrahydrofuran och 0,58 cma tri- etylamin. Reaktionsblandningen omröres under 20 minuter vid -SOC, varefter man tillsätter en till ZOC kyld lösning av 1,5 g N°-t- butyloxikarbonylglycyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i en blandning av 4,1 cma N natriumhydroxidlösning och 35 cma vatten.

Reaktionsblandningen omröres under 5 minuter vid 10°C och sedan under 20 timmar vid ca ZOOC. Tetrahydrofuranen avdunstas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Det resul- terande koncentratet kyles till OOC och surgöres till pH 2 genom tillsättning av ca 7 cma 1 N saltsyra.

Reaktionsblandningen extraheras tre gånger med totalt 200 cms etylacetat. De organiska faserna förenas, torkas över natrium- sulfat och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC. Härvid erhålles en olja, vilken vid re- ning i 100 cma eter ger 2,1 g av ett pulver, som kromatograferas 60 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 454 699 62 2,2 cm. Härvid löses detta pulver i 20 cms ättiksyra, och till den erhållna lösningen sättes 4 g neutralt silikagel (0,04-0,63 mm).

Den resulterande blandningen indunstas till torrhet under förmins- kat tryck (20 mm Hg) vid 50°C och återstoden anbringas på silika- gelkolonnen. Man eluerar med en blandning av etylacetat och ättik- syra i volymförhâllandet 9:1 och uppsamlar fraktioner med volymen cma. Fraktionerna 13-42 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC. Återstoden rives i 200 cma eter, avskiljes genom filtrering och torkas. Här- vid erhålles 1,3 g N2-EO1-t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glu- tamyll-NG-t-butyloxikarbonylglycyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelam- syra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,49 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 8:2 såsom elueringsmedel.

Man löser 1,3 g N2-[O1-t-butyl-N-(N-lauroyl-L-alanyl)-y-D- glutamyll-NS-t-butyloxikarbonylglycyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pime- lamsyra i 30 cms av en vattenfri lösning av 1,7 N saltsyra i ättik- syra. Reaktionsblandningen omröres under 1 timme, varefter den be- frias från ett mycket lätt olösligt ämne genom filtrering. Filtra- tet koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC. Återstoden rives i 50 cma etylacetat, avskiljes genom filtrering, tvättas med 30 cma etylacetat och två gånger med totalt 60 cms eter samt torkas. Härvid erhålles 0,9 g av ett pul- ver, vilket kromatograferas på 30 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 2,1 cm. Man eluerar med ättiksyra och uppsamlar fraktioner med volymen 10 cma. Fraktionerna 13-20 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC. Återstoden rives i 50 cms etylacetat, avskiljes ge- 3 eter och torkas. Härvid erhålles nom filtrering, tvättas med 30 cm 0,79 g av ett pulver, vilket löses i 40 cma vatten. Vattenfasens pH-värde inställes på 3,5 genom tillsättning av 6 cm3 0,1 N nat- riumhydroxidlösning. Den bildade fällningen avskiljes genom filt- rering, tvättas med 20 cma vatten och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Härvid erhålles 0,59 g N2-EN-(N-lau- royl-L-alanyl)-Y-D-glutamyl]-N5-glycyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pime- lamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,34 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyri- din, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elueringsmedel. 454 699 63 Analys: Beräknat, %: C 51,99 H 7,79 N 12,99 S 4,96 Funnet, %: C 49,9 H 8,0 N 12,8 S 4,9 Sulfataska, %: 0,9 N°-t-butylexlkarbonyiglycy1-2(L),6(L)-aiam1no-4-t1a-p1me1am- syra kan framställas på följande sätt.

T111 en till -7s°c kyld lösning av 4,6 g a1-t-bucy1ox1kar- bonylglycyl-L-cystinamid i 400 cm3 ammoniak sätter man natrium i små portioner till dess att man erhåller en blå färg som är be- ständig under nâgra minuter. Därefter tillsätter man ammoniumklo- rid ända till avfärgning av reaktionsblandningen, varefter 2,66 g hydroklorid av Lu-amino-B-klorpropionsyra tillsättes. Reaktions- blandningen omröres under 2 timmar vid -75°C och får sedan stå un- der 18 timmar vid ca 20oC. Den härvid erhållna vita pastan rives i 100 cma etanol, varpå blandningen filtreras. Filtratet koncent- reras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Den oljiga återstoden rives i 50 cma ättiksyra, varpå bland- ningen filtreras. Filtratet koncentreras till torrhet under förmins- kat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Denna procedur upprepas två gånger med totalt 60 cma metanol. Härvid erhålles 10,5 g av en oljig återstod, vilken kromatograferas på 250 g neutralt silikagel (0,04- 0,063 mm) i en kolonn med diametern 3,5 cm. Härvid löses återstoden i 50 cma metanol, och till den erhållna lösningen sättes 20 g neut- ralt silikagel (0,04-0,063 mm). Den resulterande blandningen induns- tas till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 5000, och återstoden anbringas på silikagelkolonnen. Man eluerar först med 1,15 1 av en blandning av etylacetat och metanol i volymförhàllandet 1:1 och sedan med 850 cma av en blandning av etylacetat och metanol i volymförhållandet 2:8 samt uppsamlar fraktioner med volymen 50 cms.

Fraktionerna 26-33 förenas och koncentreras till torrhet under för- minskat tryck (zo mm ng; 2,7 kps) via so°c. Aterstoaen rives i so cma etylacetat, avskiljes genom filtrering, tvättas med 20 cms etylacetat och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid SOOC. Härvid erhålles 2 g NS-t-butyloxikarbonylglycyl-2(L),6(L)- diamino-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,41 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyri- din, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom elue- ringsmedel. 454 699 64 Ealš” = -9° (N Naon: e = 1) Efter hydrolys, derivatisering och kromatografi på en op- tiskt aktiv kapillärkolonn erhåller man 95,5% L-Lan (teoretiskt = 1), <0,5% D-Lan (teoretiskt = 0) och 4,5% meso-Lan (teoretiskt = 0).

Di-t-butyloxikarbonylglycyl-L-cystinamid kan framställas på följande sätt.

Man sätter 13 cma isobutylklorformiat till en till -5°C kyld lösning av 17,6 g t-butyloxikarbonylglycin i en blandning av 1,7 1 tetrahydrofuran och 14 cma trietylamin. Blandningen omröres under 20 minuter vid -5°C, varefter man tillsätter en till 5°C kyld lösning av 20 g L-cystinamid-hydrobromid i en blandning av 100 cma 1 N natriumhydroxidlösning och 1 l vatten. Reaktionsbland- ningen omröres under nâgra minuter vid 0°C och därefter under 18 timmar vid ca 20°C. Tetrahydrofuranen avlägsnas sedan genom kon- centrering under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C.

Koncentratet surgöres till pH 3 genom tillsättning av citronsyra och extraheras tre gånger med totalt 1,5 l etylacetat. Etylacetat~ fasen torkas över natriumsulfat och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50oC. Återstoden upptages i 700 cma eter, avskiljes genom filtrering och tvättas två gånger med totalt 200 cma eter. Härvid erhålles 19 g av ett pulver. 15 g av detta pulver kromatograferas på 600 g neutralt silikagel (0,04- 0,063 mm) i en kolonn med diametern 4,8 cm. Härvid löser man 15 g av produkten i 100 cma metanol, och till den erhållna lösningen sätter man 15 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm). Den resulteran- de blandningen indunstas till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och återstoden anbringas pä silikagelko- lonnen. Man eluerar med i tur och ordning 2,1 l av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhàllandet 97:3, 1,9 l av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 96:4, 850 cma av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhâl- landet 95:5, 1,7 1 av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 94:6, 850 cma av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 9:1, 900 cma av en blandning av etyl- acetat och ättiksyra i volymförhållandet 8:2 och 950 cm3 av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 1:1 samt uppsamlar fraktioner med volymen 50 cmg. Fraktionerna 150-182 för- enas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC. Den oljiga återstoden rives i 400 cma eter, avskiljes genom filtrering, tvättas tvâ gånger med totalt 200 cma 454 699 65 eter och torkas under förminskat tryck (0,3 mm H97 ÛIO4 kPa) Vid so°c. Härvid erhålles 7,sga:-t-butyioxikarbonyigiycyi-L-eystinamid.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,38 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhâllandet 9:1 såsom elueringsmedel- Exemgel 15 Man sätter 1 cms isobutylklorformiat till en till -8°C kyld lösning av 3,38 g bensyl-O-acetyl-D-laktoy1-L-alanyl-a-D- glutamat i en blandning av 160 cma tetrahydrofuran och 1,12 cma trietylamin. Reaktionsblandningen omröres under 20 minuter vid -8°C, varefter man tillsätter en till 2°C kyld lösning av 3,02 g N2-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i en bland- ning av 16 cma N natriumhydroxidlösning och 60 cm3 vatten.

Reaktionsblandningen omröres under 5 minuter vid -BOC och sedan under 20 timmar vid ca 20°C. Tetrahydrofuranen avdunstas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 5000. Det resulte- rande koncentratet kyles till 0°C, surgöres till pH 2 genom till- sättning av ca 6 cma 4 N saltsyra och extraheras fem gånger med totalt 300 cma etylacetat. De organiska faserna förenas, tvättas med 40 cma vatten och med 20 cma av en mättad natriumkloridlösning, torkas över natriumsulfat och koncentreras till torrhet under för- minskat tryck (20 mm ng; 2,7 kpa) vid so°c. Härvid erhålles 5,68 g av en olja, vilken kromatograferas pâ 100 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 3 cm. Man eluerar med i tur och ordning 400 cma etylacetat, 360 cma av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 98:2, 320 cma av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 95:5 och 280 cma av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhâl- landet 9:1 samt uppsamlar fraktioner med volymen 40 cma. Praktic- nerna 23-34 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm ng; 2,7 kps) via so°c. Härvid erhäiies s,oe g N*-:o1- bensyl-N-(O-acetyl-D-laktoyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyl]-N2-bensyloxi- karbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i form av en olja.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,67 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 så- som elueringsmedel och ett Rf-värde av 0,23 vid tunnskiktskroma- tografi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhàllandet 9:1 såsom elueringsmedel. 454 699 66 man löser 3,16 g N°-co1-bensy1-N-(o-acetyi-D-1aktay1-L-a1a- nyl)-Y-D-glutamyll-NZ-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pi- melamsyra i en blandning av 13 cm3 av en 35% lösning av vätebromid i ättiksyra och 11 cm* ättiksyra. Reaktionsblandningen omröres un- der 2 timmar, varpâ 500 cms eter tillsättes. Den resulterande bland- ningen får vila över natten. Den bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas tre gånger med totalt 150 cms eter och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 2000. Härvid erhål- les 2,22 g N°-EOl-bensyl-N-(O-acetyl-D-laktoyl-L~alanyl)-y-D-gluta- myl]-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i form av ett hygroskopiskt pulver.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,83 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning av isopropanol och vatten i volymförhållandet 6:4 såsom elueringsmedel.

Man löser 2,20 g N“-[O1-bensyl-N-(O-acetyl-D-laktoyl-L-ala- nyl)-Y-D-glutamyl]-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i en bland- ning av 14 cma metanol och 14 cms 1 N natriumhydroxidlösning. Reak- tionsblandningen omröres under 2 timmar, varefter den neutraliseras till pH 7 genom tillsättning 1 N saltsyra och koncentreras under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Återstoden upptages i 3 cma vatten och surgöres med 3,5 cma 4 N saltsyra. Den härvid erhållna lösningen kromatograferas på en kolonn av Sephadex G-10 med en höjd av 2 m och en diameter av 2,2 cm. Man eluerar med vat- ten och uppsamlar fraktioner med volymen 5 cma. Fraktionerna 57-69 förenas, lyofiliseras och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 60°C. Härvid erhålles 900 mg N°-EN-(N-D-laktogyl-L- alanyl)-Y-D-glutamyl]-L,L-2,6-diamino~4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,75 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av isopropanol och vatten i volymförhâllandet 6:4 såsom elueringsmedel.

Analys: Beräknat, %: C 42,58 H 6,10 N 14,60 S 6,69 Funnet, %: C 39,7 H 6,4 N 13,2 S 6,4 Bensyl-O-acetyl-D-laktoyl-L-alanyl-a-D-glutamat kan fram- ställas på följande sätt. man sätter 5,5 ams isobutylklorformiat till en till -e°c kyld lösning av 5,61 g 0-acetyl-D-mjölksyra i en blandning av 425 cma tetrahydrofuran och 6 cma trietylamin. Reaktionsblandníngen omröres under 20 minuter vid -6°C, varefter man tillsätter en till 3°C kyld lösning av 14,66 g hydroklorid av bensyl-L-alanyl-a-D- 454 699 67 glutamat i en blandning av 85 cma N natriumhydroxidlösning och 42 cma vatten.

Reaktionsblandningen omröres under nâgra minuter vid 0°C och sedan under 18 timmar vid ca 20°C. Blandningen surgöres till pH 2 genom tillsättning av ca 50 cmg 1 N saltsyra. Tetrahydrofu- ranen avdunstas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kpa) via 50°C. Till koncentratet sättes 100 cma etylacetat och 35 cma 1 N saltsyra. Den organiska fasen avskiljes, och vattenfasen extraheras tre gånger med totalt 150 cma etylacetat. Alla de organiska faser- na förenas, tvättas med 50 cma av en mättad natriumkloridlösning, torkas över natriumsulfat och koncentreras till torrhet under för- minskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Härvid erhålles en ol- ja, vilken kromatograferas på 550 g neutralt silikagel (0,03-0,2 mm) i en kolonn med diametern 5 cm. Man eluerar med i tur och ord- ning 500 omg av en blandning av etylacetat och metanol i volymför- hâllandet 98:2, 700 cma av en blandning av etylacetat och metanol i volymförhâllandet 95:5, 400 cma av en blandning av etylacetat och metanol i volymförhållandet 9:1 och 600 cma av en blandning av etyl- acetat och metanol i volymförhållandet 8:2 samt uppsamlar fraktio- ner med volymen 100 cma. Fraktionerna 13-22 förenas och koncentre- ras till torrhet under förminskat (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C.

Härvid erhålles 8,78 g bensyl-O-acetyl-D-laktoyl-L-alanyl-a-D-glu- tamat i form av en olja.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,63 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning av ättiksyra och etyl- acetat i volymförhållandet 9:1 såsom elueringsmedel.

ExemEel16 Man sätter 0,91 cma isobutylklorformiat till en till -800 kyld lösning av 3,04 g bensyl-N-(N-oktanoyl-L-alanyl)-u-D-glutamat i en blandning av 140 cma tetrahydrofuran och 0,98 cma trietylamin.

Reaktionsblandningen omröres under 20 minuter vid -8°C, varefter man tillsätter en till 2°c kyla lösning av 2,64 g Nz-bensyloxikar- bonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i en blandning av 14 cma N natriumhydroxidlösning och 53 cma vatten. Reaktionsblandningen omröres under 5 minuter vid OOC och sedan under 4 timmar vid ca 20oC. Tetrahydrofuranen avdunstas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Det resulterande koncentratet kyles till OOC, surgöres till pH 2 genom tillsättning av ca 5 cma 4 N saltsyra och extraheras fem gånger med totalt 300 cma. De organiska faserna för- enas, tvättas med 25 cms vatten och med 25 cma av en mättad nat- 454 699 68 riumkloridlösning, torkas över natriumsulfat och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Härvid erhålles 5,18 g av ettljustbeigefärgat pulver, vilket kromatogra- feras på 100 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 3 cm. Man eluerar med i tur och ordning 160 cma etylace- tat, 360 cma av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volym- förhållandet 97:3, 720 cma av en blandning av etylacetat och ättik- syra 1 voiymförhälianaet 9s=s och eso ams av en biananing av etyl- acetat och ättiksyra i volymförhâllandet 9:1 samt uppsamlar frak- tioner med volymen 40 cma. Fraktionerna 15-48 förenas och koncent- reras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Aterstoden rives i 100 cma eter, avskiljes genom filtrering och torkas. Härvid erhålles 3,33 g N“-EO1-bensyl-N-(N-oktanoyl-L- alanyl)-Y-D-glutamyll-NZ-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia- pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,37 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 9:1 såsom elueringsmedel.

Mass-spektrometri: M = 757 (teoretiskt = 757). man löser 3,33 g N“-to1-bensy1-N-(N-oktanoyl-L-alanyi)-Y- D-glutamyl]-N2-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i en blandning av 33 cma metanol och 9,7 cma 1 N natriumhydroxid- lösning. Reaktionsblandningen omröres under 60 minuter, varpå meta- nolen delvis avdunstas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) 3 vatten och vid 50°C. Det erhållna koncentratet utspädes med 30 cm surgöres till pH 1 genom tillsättning av 1 N saltsyra. Den resul- terande blandningen får vila under 18 timmar, varvid en olja bil- das på väggarna. Denna olja avskiljes genom dekantering, tvättas två gånger med totalt 40 cms vatten och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid ZOOC. Härvid erhålles 2,86 g olja, som kromatograferas på 77 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 3 cm. Härvid löses oljan i 30 cma ättik- syra, och till den erhållna lösningen 8 g neutralt silikagel (0,04- 0,063 mm). Den resulterande blandningen indunstas till torrhet un- der förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och återstoden anbringas på silikagelkolonnen. Man eluerar med i tur och ordning 80 cm* av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhål- landet 9:1, 80 cm: av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 8:2 och 280 cma av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 1:1 samt uppsamlar fraktioner med vo- 454 699 69 lymen 40 omg. Fraktionerna 5-11 förenas och koncentreras till torr- het under förminskat tryck (20 mm Hg: 2,7 kPa) vid 50°C. Återsto- * den rives i 40 cms etylacetat, avskiljes genom filtrering och tor- kas. Härvid erhålles 1,94 g av ett pulver, vilket kromatograferas på 80 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diame- tern 3,5 cm. Man löser härvid pulvret i 30 cma ättiksyra, och till den erhållna lösningen sätter man 6 g neutralt silikagel (0,04- 0,063 mm). Den resulterande blandningen indunstas till torrhet un- der förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och återstoden anbringas på silikagelkolonnen. Man eluerar först med 600 cma av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhâllandet 8:2 och sedan med 400 cm3 av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhâllandet 7:3 samt uppsamlar fraktioner med volymen 40 cma. Fraktionerna 7-25 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Återstoden rives i 30 cm3 eter, avskiljes genom filtrering och torkas. Härvid erhål- les 1,44 g N°-[N-(N-oktanoyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyll-N2-bensyloxi- karbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,52 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 så- som elueringsmedel.

Man löser 1,4 g N°-EN-(N-oktanoyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyl]- N2-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i en bland- ning av 5,6 cma av en 33% lösning av vätebromid i ättiksyra och 5 cma ättiksyra. Reaktionsblandningen omröres under 2 timmar vid 28°C och koncentreras sedan till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Återstoden rives i 60 cma eter. En olja av- sättes på väggarna, och denna olja avskiljes genom dekantering, rives i 50 cma eter, avskiljes på nytt genom dekantering och löses i 200 cma vatten. Den erhållna vattenlösningen koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SSOC. Härvid erhålles en olja, vilken kromatograferas på 80 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 3 cm. Man eluerar med en blandning av metanol, etylacetat och ammoniak (d = 0,92) i volym- förhållandet 75:25:0,5 och uppsamlar fraktioner med volymen 20 cma.

Fraktionerna 15-21 förenas och koncentreras till torrhet under för- minskat tryck (20 mm ng; 2,7 kPa) vid so°c. Härvid erhålles 466 mg av ett vitt pulver. 360 mg av detta pulver löses i 5 cma vatten och kromatograferas på en kolonn av Sephadex G-10 med en höjd av 454 699 70 2 m och en diameter av 2,2 cm. Man eluerar med vatten och uppsamlar fraktioner med volymen 5 cma. Fraktionerna 68-84 förenas, lyofili- seras och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 60°C. Härvid erhålles 300 mg N°-CN-(N-oktanoyl-L-alanyl)-y-D-gluta- myll-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,25 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning av n-butanol, pyri- din, ättiksyra och vatten i volymförhållandet SO:20:6:24 såsom elueringsmedel.

Analys: Beräknat, %: C 49,52 H 7,37 N 13,12 S 6,01 Funnet, %: C 45,3 H 7,4 N 11,7 S 5,7 Sulfataska, %: 1 Bensyl-N-oktanoyl-L-alanyl-u~D-glutamat kan framställas på följande sätt. man sätter 3,6 ams isobutyikiorformiat till en till -1°c kyld lösning av 3,95 g oktansyra i 140 cma tetrahydrofuran och 3,8 cma trietylamin. Reaktionsblandningen omröres under 20 minuter vid -1°C, varefter man tillsätter en till OOC kyld lösning av 9,45 g hydroklorid av bensyl-L-alanyl-u-D-glutamat i en blandning av 54,8 omg 1 N natriumhydroxidlösning och 30 cm: vatten. Reaktionsbland- ningen omröres under 1 timme vid -1°C och sedan under 20 timmar vid ca 20°C, varpå den surgöres till pH 1 genom tillsättning av 1 N saltsyra. Tetrahydrofuranen avdunstas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45°C, och det erhållna koncentratet extraheras med 100 cma etylacetat. Den organiska fasen tvättas tvâ gånger med to- talt 50 cml 1 N saltsyra och med 25 cma av en mättad natriumklorid- lösning samt koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45°C. Härvid erhålles 10 g av en ljusgul olja, vilken kromatograferas på en kolonn med diametern 2,5 cm innehål- lande 200 g neutralt silikagel (0,063-0,20 mm). Man eluerar med etylacetat och uppsamlar fraktioner med volymen 100 cms. Fraktio- nerna 7-9 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 45°C. Aterstoden rives i 100 cma av en blandning av eter och petroleumeter (kokpunkt = 35-6000) i vo- lymförhållandet 1:4, avskiljes genom filtrering och torkas. Härvid erhålles 3,27 g bensyl-N-oktanoyl~L-alanyl-a-D-glutamat i form av ett vitt pulver. 454 699 71 Produkten ger ett Rf-värde av 0,56 vid tunnskiktskromato- grafi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och metanol i volymförhållandet 8:2 såsom elueringsmedel.

Exemgel 17 Man sätter 1 cms isobutylklorformiat till en till 10°C kyld lösning av 5,047 g bensyl-N-(N-dokosanoyl-L-alanyl)-a-D-glutamat i en blandning av 160 cms tetrahydrofuran och 1,12 cma trietylamin.

Reaktionsblandningen omröres under 20 minuter vid 10°C, varefter man tillsätter en till 2°C kyld lösning av 3,023 g N2-bensyloxikar- bonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i en blandning av 16 cma N natriumhydroxidlösning och 60 cma vatten.

Reaktionsblandningen omröres under 16 timmar vid ca 20OC, varpå den surgöres till pH 1 genom tillsättning av 6 cma 4 N salt- syra och extraheras fem gånger med totalt 300 cma etylacetat. De organiska faserna förenas, tvättas med 30 cma vatten och med 30 cma av en mättad natriumkloridlösning, torkas över natriumsulfat och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Härvid erhålles 7,7 g av ett fast ämne, vilket kromatograferas på 150 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm)-i en kolonn med diametern 3,5 cm. Man löser härvid pulvret i 60 cma ättiksyra, och till den erhållna lösningen sätter man 20 g neut- ralt silikagel (0,04-0,063 mm). Den resulterande blandningen in- dunstas till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och återstoden anbringas på silikagelkolonnen. Man elue- rar med i tur och ordning 240 cm: etylacetat, 320 cma av en bland- ning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 98:2, 640 cma av en blandning av etylacetat ättiksyra i volymförhâllandet 95:5, 360 cma av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhål- landet 9:1, 440 cma av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhàllandet 8:2 och 400 cma ättiksyra samt uppsamlar fraktio- ner med volymen 40 cm3. Fraktionerna 11-60 förenas och koncentre- ras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid so°c. Härvid erhålles 4,51 g N*-col-bensy1-N-(N-aekeeaney1-L-a1a- nyl)-Y-D-glutamyl]-N2-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pi- melamsyra i oren form.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,72 (huvudfläck) vid tunn- skiktskromatografi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och ättiksyra i volymförhållandet 9:1 såsom elue- ringsmedel. 454 699 72 Man löser 4,4 g N°-EO1-bensyl-N-(N-dokosanoyl-L-alanyl)-Y- D-glutamyll-NZ-bensyloxikarbonyl-L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra i en blandning av 220 cm* metanol och 10,1 cm: 1N natriumhydroxid- lösning. Reaktionsblandningen omröres under 2 dygn och hälles där- efter i en blandning av 670 cma vatten och 13 cma 1N saltsyra. Den bildade fällningen avskiljes genom filtrering, tvättas fem fånger med totalt 125 cma vatten och torkas under förminskat tryck (20 mm ng; 2,7 kpe) via zo°c. men erhåller härvla 2,1 g gräaafärger pulver, som löses i en blandning av 8 cm3 av en 33% lösning av vätebromidi.ät- tlksyra och 8 en? ättiksyra. Reaktionsblandningen omröres under 3 timmar vid °C. Det bildade olösliga ämnet avskiljes genom filtrering, tvät- tas fem gånger med totalt 12,5 cma ättiksyra samt med 5 cm* eter och S cm3 petroleumeter (kokpunkt = 35-600), och torkas under för- minskar tryck (20 mm Hg; 2,7 me) via 2o°c. Härvid erhålles 1,66 g av ett gräddfärgat pulver. Filtraten förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Åter- stoden upptages tre gånger i totalt 150 cma eter, och blandningen koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 30°C. Återstoden upptages i en blandning av 25 cm3 eter och 25 cma petroleumeter (kokpunkt = 35-60°C). Det fasta ämnet av avskiljes genom filtrering, tvättas två gånger med totalt 20 cma petroleumeter (kokpunkt = 35-60°C) och torkas under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Den totala pulvermängden (1,66 g plus 0,55 g)hällesi 500 cma vatten under kraftig omrörning. Efter 1 timmes omrörning avskiljes fällningen genom filtrering, varpå den tvättas tre gånger med totalt 150 cma vatten och torkas under för- minskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 1,52 g av ett gräddfärgat pulver, vilket kromatograferas på 45 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 2 cm. Man löser härvid pulvret i 60 cm: ättiksyra värmd till 60°C, och till den er- hållna lösningen sätter man 5 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm).

Den resulterande blandningen indunstas till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och återstoden anbringas på si- likagelkolonnen. Man eluerar med ättiksyra och uppsamlar fraktio- ner med vclymen 30 cms. Fraktionerna 11-27 förenas och koncentre- ras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Härvid erhålles 720 mg rosafärgat pulver, vilket kromatogra- feras på 36 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm) i en kolonn med diametern 2 cm. Pulvret löses härvid i 30 cm: ättiksyra, och till i: 454 699 73 den erhållna lösningen sättes 3 g neutralt silikagel (Û,04-0,063 mm).

Den resulterande blandningen indunstas till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C, och återstoden anbringas på si- likagelkolonnen. Man eluerar med en blandning av etylacetat och ät- tiksyra i volymförhållandet 2:8 och uppsamlar fraktioner med voly- men 40 cmä. Fraktionerna 12-29 förenas och koncentreras till torr- het under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50°C. Återstoden rives i en blandning av 25 cma eter och 25 cma petroleumeter (kok- punkt = 35-60°C), avskiljes genom filtrering och torkas under för- minskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kPa) vid 20°C. Härvid erhålles 220 mg N°-[N-(N-dokosanoyl-L-alanyl)-y-D-glutamyll-L,L-2,6-diamino-4-tia- pimelamsyra. 1 Produkten ger ett Rf-värde av 0,32 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning avn-butanol,pyridin, ättiksyra och vatten i volymförhållandet 50:20:6:24 såsom eleue- ringsmedel och ett Rf-värde av 0,60 vid tunnskiktskromatografi på silikagel med användning av ättiksyra såsom elueringsmedel.

Mass-spektrometri: M = 729 (teoretiskt = 729).

Bensyl-N-dokosanoyl-L-alanyl-a-D-glutamat kan framställas på följande sätt.

Man sätter 1,95 cma isobutylklorformiat till en lösning av ,19 g dokosansyra i en blandning av 150 cma tetrahydrofuran och 2,1 cma trietylamin, vilken lösning hålles vid 25°C. Reaktions- blandningen omröres under 20 minuter vid 25oC, varefter man till- sätter en lösning av 5,69 g hydroklorid av bensyl-L-alanyl-a-D-glu- tamat i en blandning av 33 cma 1N natriumhydroxidlösning och 17 cma vatten. Reaktionsblandningen omröres under 30 minuter vid 30°C och sedan under 18 timmar vid ca 20°C. Man tillsätter 100 cma vatten och surgör reaktionsblandningen till pH 1. Härvid erhålles en fäll- ning, vilken avskiljes genom filtrering, tvättas tre gånger med to- talt 75 cma vatten och torkas under förminskat tryck (0,3 mm Hg; 0,04 kpa) vid zo°c. Härvid erhålles 6,53 g av ett vitt pulver. 6 g av detta pulver löses i 50 cma tetrahydrofuran innehållande 20 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm). Den resulterande blandningen koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid SOOC, och återstoden anbringas på en kolonn med diametern 3,5 cm innehållande 180 g neutralt silikagel (0,04-0,063 mm). Man eluerar med i tur och ordning 1300 cma av en blandning av cyklo- hexan och etylacetat i volymförhâllandet 1:1, 600 cma etylacetat, 500 cma av en blandning av etylacetat och tetrahydrofuran i volym- 454 699 74 förhållandet 95:5, 900 cma av en blandning av etylacetat och tet- rahydrofuran i volymförhâllandet 9:1, 800 cma av en blandning av etylacetat och tetrahydrofuran i volymförhâllandet 8:2, 1000 cm* av en blandning av etylacetat och tetrahydrofuran i volymförhâl- landet 6:4, 900 cms av en blandning av etylacetat och tetrahydro- furan i volymförhållandet 4:6, 500 cma av en blandning av etylace- tat och tetrahydrofruan i volymförhâllandet 2:8 och 600 cma tetra- hydrofuran samt uppsamlar fraktioner med volymen 100 cma. Fraktio- nerna 17-68 förenas och koncentreras till torrhet under förminskat tryck (20 mm Hg; 2,7 kPa) vid 50oC. Härvid erhålles 3,31 g bensyl- N-dokosanoyl-L-alanyl-u-D-glutamat.

Produkten ger ett Rf-värde av 0,54 vid tunnskiktskromatogra- fi på silikagel med användning av en blandning av etylacetat och tetrahydrofuran i volymförhâllandet 8:2 såsom elueringsmedel.

Föreliggandeuppfinning avseräven farmaceutiska kompositioner, vilka innehåller minst en förening enligt uppfinningen i kombina- tion med ett eller flera kombinerbara och farmaceutiskt godtagbara utspädningsmedel eller utdrygningsmedel. Dessa kompositioner kan användas antingen såsom vaccinadjuvantia eller såsom medel för icke- specifik stimulering av antiinfektiös och antitumoral immunitet.

När föreningarna enligt uppfinningen användes såsom vaccin- adjuvantia, administreras de på samma gång och på samma sätt som det antigen (virusantigen, bakterieantigen, parasitantigen eller antigen av annan natur), mot vilken man hos den immuniserade indi- viden (människa eller husdjur) önskar öka de cellulära immunitets- reaktionerna (överkänslighet av fördröjd typ) eller alstringen av cirkulerande eller lokala antikroppar.

De nya föreningarna administreras i relativt låga doser (av storleksordningen mg) i blandning med antigenet, och administre- ringen kan ske intramuskulärt, subkutant, intravenöst, intranasalt eller buckalt. Om så erfordras kan den nya föreningen och antigenet emulgeras i ett lämpligt oljigt utdrygningsmedel eller införas i liposomerna.

När de nya föreningarna användes såsom icke-specifika immun- stimulerande medel, administreras de i doser av mellan 0,1 och 50 mg/kg, varvid administreringen genomföres parenteralt (intravenöst, subkutant, intramuskulärt), intranasalt,budwlt, rektalt eller even- tuellt intratumoralt. 454 699 75 Såsom fasta kompositioner för oral administrering kan man använda tabletter, piller, pulver eller granulat. I dessa komposi- tioner är den aktiva föreningen blandad med ett eller flera utspäd- ningsmedel, såsom sackaros, laktos eller stärkelse. Dessa komposi- tioner kan även innehålla andra ämnen än utspädningsmedlen, t.ex. ett smörjmedel, såsom magnesiumstearat.

Såsom flytande kompositioner för oral administrering kan man använda farmaceutiskt godtagbara emulsioner, lösningar, suspensio- ner, siraper eller elixir innehållande inerta utspädningsmedel, så- som vatten eller paraffinolja. Dessa kompositioner kan även innehål- la andra ämnen än utspädningsmedlen, t.ex. vätmedel, färgämnen el- ler aromatiseringsmedel.

Kompositioner för parenteral administrering kan vara steri- la vattenlösningar, suspensioner eller emulsioner. Såsom vehikel kan man i de sistnämnda fallen använda polyetylenglykol, en propy- lenglykol, vegetabiliska oljor, särskilt olivolja, och injicierba- ra organiska estrar, t.ex. etyloleat. Dessa kompositioner kan även innehålla olika tillsatsmedel, särskilt vätmedel, emulgermedel el- ler dispergermedel.

Steriliseringen kan genomföras på flera sätt, t.ex. med hjälp av ett bakteriologiskt filter, genom att man inblandar steri- liseringsmedel i kompositionen eller genom upphettning. Man kan även framställa fasta kompositioner, vilka göres sterila t.ex. ge- nom bestrålning och vilka kan lösa i sterilt vatten eller disper- geras i något annat injicerbart sterilt medium, eventuellt vid användningstillfället.

Kompositioner för intranasal administrering kan vara steri- la vattenlösningar, suspensioner eller emulsioner, vilka eventuellt kan innehålla ett kombinerbart drivmedel.

Kompositioner för rektal administrering utgöres av supposi- torier, vilka förutom den aktiva föreningen kan innehålla utdryg- ningsmedel, såsom kakaosmör eller en halvsyntetisk glycerid.

De nedan angivna, icke begränsande exemplen illustrerar kom- positioner enligt uppfinningen.

Exempel A Man framställer på vanligt sätt en lösning avsedd för intra- venös administrering, vilken lösning har följande sammansättning: N2-CN-(N-lauroyl-L-alanyl)-y-D-glutamyl]-L,L- 2,6-diamino-4-tia-pimelinsyra 0,5 9 injicerbar lösning 5 cma 454 699 76 Exemgel B Man framställer på vanligt sätt en lösning venös administrering, vilken lösning har följande N2-EN-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D-glutamyl]-NG- glycyl-2(L),6(D,L)-diamino-4-tia-pimelamsyra injiCerbar Exemgel C Man framställer på vanligt sätt en lösning lösning venös administrering, vilken lösning har följande N2-EN-(N-lauroyl-L-alanyl)-Y-D~g1utamyl]-L,L~ 2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra injicerbar lösning Exemgel D Man framställer på vanligt sätt en lösning venös administrering, vilken lösning har följande N2-[N-(N-lauroyl~L-alanyl)-Y-D-glutamy1J-N5- glycyl~L,L-2,6-diamino-4-tia-pimelamsyra injicerbar lösning avsedd för intra- sammansättning: 0,S 9 cma avsedd för intra- sammansättning: 0,5 9 cm3 avsedd för intra- sammansättning: 0,5 g cma

Claims

454 699 77 P a t e n t k r a v

1. Ny tri-, tetra- eller pentapeptid, k ä n n e t e c k - n a d a v att den har den allmänna formeln RCO-NH$HCO-NHçHCO-OH CH CH CO-NHCH-R cHz 2 2 2 (cﬂym I (I) S (Icnyn R3-NH-ca-R4 där RCO- betecknar en fettsyrarest, vari R betecknar en alkyl- grupp innehållande 1-21 kolatomer (eventuellt substituerad med en hydroxigrupp), där symbolerna R2 och R4, som kan vara lika eller olika, betecknar en karboxigrupp, en karbamoylgrupp eller en N-karbonylglycylgrupp, där R3 betecknar en väteatom eller en glycylrest, varvid R3 betecknar en väteatom när symbolerna R2 och R4 vardera betecknar en N-karbonylglycylgrupp, och där m och n, som kan vara lika eller olika, vardera betecknar 1 eller 2, varvid den alanin som är förbunden med glutaminsyran föreligger i L-form, glutaminsyran föreligger i D-form, lan- tioninen, när m och n är lika med 1, cystationinen, när m och n är olika, och homolantioninen, när m och n är lika med 2, före- ligger i D,D-form, L,L~form, DD,LL-form (racemisk form) eller D,L-form (meso-fornﬂ eller i form av L,meso-blandning eller D,meso-blandning; samt salter därav.

2. Läkemedel med adjuvansverkan och icke-specifik immun- stimulerande verkan, k ä n n e t e c k n a t a v att det består av en förening med den allmänna formeln 454 699 78 RCO-NHCHCO-NHCHCO-OH cH3 cnzcazco-Nncn-R2 (cnz >m f ( I) s (CHZ ) n R3-NH-cs-R4 där RCO- betecknar en fettsyrarest, vari R betecknar en alkyl- grupp innehållande 1-21 kolatomer (eventuellt substituerad med en hydroxigrupp), där symbolerna R2 och R4, som kan vara lika eller olika, betecknar en karboxigrupp, en karbamoylgrupp eller en N-karbonylglycylgrupp, där R3 betecknar en väteatom eller en glycylrest, varvid H3 betecknar en väteätom när symbolerna R2 och R4 och n, som kan vara lika eller olika, vardera betecknar 1 eller vardera betecknar en N-karbonylglycylgrupp, och där m 2, varvid den alanin som är förbunden med glutaminsyran före- ligger i L-form, glutamínsyran föreligger i D-form, lantioni- nen, när m och n är lika med 1, cystationinen, när m och n är olika, och homolantioninen, när m och n är lika med 2, före- ligger i D,D~form, L,L-form, DD,LL-form (racemisk form) eller D,L-form (meso-form) eller i form av L,meso-blandning eller D,meso-blandning, eller ett salt därav, antingen i rent till- stånd eller i kombination med ett eller flera kombinerbara och farmaceutískt godtagbara utspädningsmedel eller hjälpmedel valda bland sackaros, laktos, stärkelse, magnesiumstearat, vatten, polyetylenglykol, propylenglykol, vegetabiliska oljor och injicerbara organiska estrar.