SE454609B - System for forankring av en trepelare - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 454 609 2 alltför vid för pelaren, vilket ledde till en vinkel- ändring hos pelaren, eller alltför spänd, varvid t o m slägga eller vaselin måste användas vid monteringen.

Ofta var hylsan dessutom otillräckligt styv för att kunna stödja pelaren. Ramen av U-stål blev ofta mycket tung och dyr. Höjden av den mot pelaren vända delen av ramen bestämdes av träets yttryck. Vanligtvis var höjden så pass stor som 600-1000 mm, vilket försvåra- de monteringsarbetet betydligt. På grund av nämnda bris- ter håller ovan beskrivna hylsinfästningssystem pá att helt komma ur bruk.

Ett annat och i förhållande till det föregående betydligt mera utvecklat sätt att fästa en pelare vid grunden av en byggnad är följande. I pelarens ände bor- ras hål, pelaren och som tjänstgör som förankringsstál. Då för- ankringsstålet är t ex Fe 37B bestäms dess tillåtna ! i vilka införs rundstàl, som limmas fast vid belastning av sträckgränsen. Hällfastheten hos ett sä- dant stål är sämre än dess vidhäftning vid träet. De vid pelaren fästa stålen sträcker sig på lämpligt sätt för- bi pelaränden. Vid pelarens montering ingjuts stálen i betongen. Den på detta sätt bildade förankringen är användbar och mycket stadig. Fördelar med förankringen är att den är billig och säker. Infästningen är dessutom verkligt styv, och belastningarna går från träet direkt till betongen utan skarvställen. Infästningen förutsät- ter dock att pelarna placeras på sin plats före gjut- ningen. Uppstödjandet av pelaren på sin rätta plats före gjutningen kan sålunda medföra extra problem. Vid denna lösning stöds pelaren på formpanelerna redan före betonggjutningen, och fastgjutningen sker sedan i samband med den egentliga gjutningen. I grunden kan dock även göras s k eftergjutningshâl, som möjliggör att grunden kan göras färdig innan pelaren monteras på plats. Detta är dock en åtgärd som höjer kostnaderna märkbart. Om pelarna dessutom är stora, är det svårt att stödja upp dem, eftersom de lätt rör sig under gjutningen. 10 15 20 25 30 35 454 609 3 Ovan beskrivna förankringssätt utvecklades vidare och en s k svetsbar infästning âstadkoms. Vid den svets- bara infästningen gjuts en stålplatta fast vid betongen.

Plattan har förankringsjärn, som sträcker sig in i den gjutna betongen och som är fästa vid plattan t ex genom svetsning. Denna stålplatta ligger vid ytan av den gjut- na betongen. Vid änden av träpelaren fästs redan i fabri- ken, som till formen är som ett upp och nedvänt "lock till en skoask". Detta lockformiga stycke fästs vid limträpelaren t ex med rundstâl, som limmas fast i hål borrade i pelarens ände. Det lockformiga stycket svet- sas sedan fast vid den i betongen fastgjutna stålplat- tan. Pelaren kan sålunda monteras på plats efter gjut- ningen av grunden. Svetsning är dock ett dyrt Och dess- utom relativt osäkert fästsätt vid de förhållanden som råder på en arbetsplats. Den i betongen fastgjutna stål- plattan är inte alltid alldeles rätt placerad eller på Pâ grund av detta uppkommer det ofta en springa lockformiga stálstycket och den i betongen rätt nivå. mellan det fastgjutna stålplattan. Denna springa måste fyllas genom svetsning.

Genom föreliggande uppfinning àstadkommes en för- bättring beträffande de ovan beskrivna olägenheterna hos infästningssystemen enligt teknikens ståndpunkt.

För uppnáende av detta kännnetecknas det inlednings- vis nämnda förankringssaystemet enligt uppfinningen av att vart och ett förbindningsstycke omfattar två làngsträckta stàlstycken, som till tvärsnittet är rek- tangulära och till längden väsentligt större än bred- den av träpelarens tvärsnitt och som är fästa vid va- randra bredvid varandra pà ett avstånd från varandra så, att mellan dem finns en springa som går i deras längdriktning; att vart och ett förbindningsstycke är fäst vid träpelaren medelst rundstâl, som sträcker sig genom springan mellan stålstyckena, så att förbindnings- styckets längdriktning är densamma som riktningen av bredden av träpelarens tvärsnitt och att förhindnings- 10 15 20 25 30 35 454 609 4 stycket på båda sidorna sträcker sig över bredden av träpelarens tvärsnitt; varvid träpelaren på båda sidor- na om bredden av tvärsnittet är förankringsbar regler- bart vid förankringsbultar, som är fastgjutna i den gjutna betongen och sträcker sig genom springan mellan stàlstyckena. _ Föredragna utföringsformer av uppfinningen anges i efterföljande underordnade patentkrav.

Med föreliggande uppfinning uppnås flera fördelar.

En av de viktigaste fördelarna är infästningens regler- barhet. Pelarens ställning och höjd blir exakt de rätta medelst infästningssystemet enligt uppfinningen. Bygg- nadens grund kan göras färdig innan pelaren monteras på plats. Sättet att montera pelarna är enkelt och mon- teringskostnaderna relativt låga. Vid användning av systemet enligt uppfinningen bortfaller svetsningen pâ arbetsplatsen, varför infästningen blir synnerligen tillförlitlig.

I det följande beskrivs uppfinningen i detalj un- der hänvisning till de bifogade ritningarna.

Fig 1A, B och C visar en utföringsform av uppfin- ningen.

Fig 2A, B och C visar en annan utföringsform av uppfinningen.

Fig 1A visar ett infästningssystem enligt uppfin- ningen sett från pelarens breda sida, dvs vinkelrätt mot höjden H av pelarens tvärsnitt, och utan förank- ringsbultar fästa i betongen. Fig lB visar infästnings- systemet med förankringsbultar sett från pelarens smala sida, dvs vinkelrätt mot bredden B av pelarens tvärsnitt, och fig lC visar infästningssystemet underifrån sett.

Vid limträpelaren 1 fästs redan i fabriken stàlförbind- ningsstycken 3, medelst vilka pelaren l fästs vid bygg- nadens grund. Ett förbindningsstycke består alltid av två, till tvärsnittet rektangulära stål 13 och 14, som är fästa vid varandra medelst bindstycken 4. Bindstyckena 4 är fästa t ex genom svetsning vid vardera änden av 10 15 20 25 30 35 454 609 5 stàlförbindningsstyckena 13 och 14, så att mellan stå- len 13 och 14 uppkommer en springa för rundstàl 2, me- delst vilka förbindningsstyckena 3 fästs vid pelaren 1, och för förankringsbultar 6, som är förankrade i grunden. Förbindningsstyckena 3 har sådan längd, att de sträcker sig på båda sidorna tillräckligt långt över bredden B av pelarens l tvärsnitt, så att förankrings- bultarna 6 kan fästas vid förbindningsstyckena 3.

Förbindningsstyckena 3 fästs färdigt vid pelaren 1 redan i fabriken. I limträpelaren l borras härvid hål som går i pelarens längdriktning, och i hålen in- förs rundstâl 2, som limmas fast vid pelaren l. Rund- stålen 2 sträcker sig genom springan mellan stålen 13 och 14 som bildar förbindningsstyckena, och mellan rund- stàlens 2 ände och förbindningsstyckena 3 används med fördel brickor 5 för stadig infästning av förbindnings- styckena 3 vid pelaren l. Förbindningsstyckena, som bildas av två i tvärsnitt rektangulära stål 13 och 14, är till antalet företrädesvis två per pelare l. För- bindningsstyckena 3 är så placerade, att de ligger så nära de i pelarens l breddríktning B gående sidorna som möjligt. Med fördel är förbindningsstyckena 3 så inpassade i systemet, att de ligger i samma plan som de med pelarens l bredd B parallella sidorna, såsom visas i figurerna. Mera exakt definierat ligger yttre ytan av de yttersta, i tvärsnitt rektangulära stâlen 14 i förbindningsstyckena vid monteringen i samma plan som pelarens l nämnda sidor.

Formen av förbindningsstyckena 3 eller rättare sagt formen av stålen 13 och 14 som bildar förbindnings- styckena och placeringen av dessa vid monteringen är väsentliga för uppfinningen. Såsom nämnts ovan har stå- len 13 och 14 rektangulärt tvärsnitt. Stålen 13 och 14 är dessutom så anordnade i förbandet, att den stör- re dimensionen av deras tvärsnitt, dvs tvärsnittets höjd, är parallell med pelarens l längd. Förbindnings- styckena 3 befinner sig härvid ur hållfasthetssynvin- 10 15 20 25 30 35 454 609 6 kel i rätt läge i förhållande till de krafter som de utsätts för, varvid de upptar belastningarna effektivt samtidigt som deformationerna är mycket små.

Pelarna 1 levereras till arbetsplatsen försedda med nämnda förbindningsstycken 3. I byggnadens grund fastgjuts förankringsbultar 6, vilkas övre ändar upp- visar gängor. Pâ förankringsbultarnas 6 gängor finns dubbla muttrar 7 och 9 samt företrädesvis brickor 8 och l0 för dessa. Förankringsbultarna 6 gjuts fast i byggnadens grund så, att deras gängade del ligger ovan- om grunden. Vid bultarnas 6 nedre ände har med fördel fastsvetsat stålskivor ll för säkring av bultarnas 6 infästning i den gjutna betongen. I stället för skiv- styckena ll kan även användas en stålram, som säkrar bultarnas rätta inställning och läge i förhållande till varandra.

Då bultarna har gjutits fast i byggnadens grund, inställs de undre muttrarna på bultgängorna, dvs reg- lermuttrarna 7 och deras brickor 8 på rätt höjd. Här- efter nedsänks den med förbindningsstycken försedda pelaren l på reglermuttrarna 7. Förbindningsstyckena 3 vilar härvid pà reglermuttrarna 7 och brickorna 8.

Härefter fastgörs förbindningsstyckena 3 vid förank- ringsbultarna 6 medelst fästmuttrarna 9 och brickorna l0. Pelarnas l uppmontering är således en synnerligen snabb och enkel àtgärd. Monteringsspelrummet i ett så- dant förband skall naturligtvis vara tillräckligt stort.

Vid arbetsplatsförhàllanden är monteringsspelrummen allmänt t o m över 10 mm. Genom lösningen enligt upp- finningen kan monteringsspelrummet lätt göras tillräck- ligt stort genom att bindstyckena 4 görs tillräckligt stora så att förbindningsstálen 13 och 14 kommer på ett tillräckligt stort avstånd fràn varandra. Monterings- spelrummet i förbindningsstyckenas 3 längdriktning görs tillräckligt stort genom att förbindningsstyckena 3 görs tillräckligt långa.

Fig 2A, B och C visar en annan utföringsform av 10 15 454 609 7 systemet för förankring av en träpelare enligt uppfin- ningen. Konstruktionen enligt dessa figurer motsvarar i övrigt konstruktionen enligt fig 1A, B och C men med det undantaget, att antalet rundstàl som är fastlimma- de vid träpelaren 1 är större vid denna utföringsform.

Antalet rundstål 2 är beroende av de belastningar som pelaren 1 måste uppta. Rundstålen kan anordnas inne i pelaren även på annat sätt än vad som visas i figurer- na. Om pelarens dimensioner är stora och om pelaren mäste uppta stora belastningar, kan rundstålen 2 anord- nas t ex i flera rader mellan förbindningsstålen 13 och 14. Detta är möjligt då en tillräckligt stor springa lämnas mellan förbindningsstàlen 13 och 14.

Uppfinningen har ovan beskrivits enbart under hän- visning till de i figurerna visade utföringsformerna.

Avsikten med detta är dock inte pà något sätt att begränsa uppfinningen enbart till dessa exempel, utan många mo- difikationer är möjliga inom ramen för den i efterföljan- de patentkrav definierade uppfinningstanken.

L.-.

Claims (4)

TI 10 15 20 25 30 454 609 PATENTKRAV

1. System för förankring av en träpelare, i syn- nerhet förankring av en limträpelare, för förankring av pelaren (1) vid en grund, såsom gjuten betong, i en byggnad eller liknande, vilket system innefattar förbindningsstycken (3), vilka är fästa vid träpela- rens (1) nedre ände medelst rundstál (2), som är fast- limmade i hål som går i träpelarens (1) längdriktning, och medelst vilka förbindníngsstycken (3) träpelaren (1) är förankringsbar vid den gjutna betongen, k ä n - n e t e c k n a t därav, att vart och ett förbindnings- stycke (3) omfattar två långsträckta stàlstycken (13, 14), som till tvärsnittet är rektangulära och till läng- den väsentligt större än bredden (B) av träpelarens (1) tvärsnitt och som är fästa vid varandra bredvid varandra pà ett avstånd från varandra så, att mellan dem finns en springa som går i deras längdriktning; att vart och ett förbindningsstycke (3) är fäst vid träpelaren (1) medelst rundstål (2), som sträcker sig genom springan mellan stàlstyckena (13, 14), så att förbindningsstyckets (3) längdriktning är densamma som riktningen av bredden (B) av träpelarens (1) tvärsnitt och att förbindningsstycket (3) på båda sidorna sträcker sig över bredden (B) av träpelarens (1) tvärsnitt; var-- vid träpelaren (1) på båda sidorna om bredden (B) av tvärsnittet är förankringsbar reglerbart vid förankrings- bultar (6), som är fastgjutna i den gjutna betongen och sträcker sig genom springan mellan stâlsstyckena (13, 14).

2. Förankringssystem enligt patentkravet 1, k ä n - n e t e c k n a t därav, att det finns två stycken förbindningsstycken (3) per träpelare (1) så placera- de bredvid varandra under träpelaren (1), att de yttre ytorna av de i riktningen av träpelarens (1) bredd (B) gående sidorna av förbindningsstyckenas (3) yttersta, 10 15 454 609 9 i tvärsnitt rektangulära stål (14) ligger i samma plan som de motstàende sidorna av träpelaren (1). __*

3. Förankringssystem enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att de i tvärsnitt rektangulära stâlen (13, 14) i vart och ett förbind- ningsstycke (3) är anslutna till varandra medelst bind- strycken (4), som är fastsvetsade vid ändarna av stå- len (13, 14), så att den större dimensionen av stålens (13, 14) tvärsnitt, höjden av tvärsnittet, är paral- lell med pelarens (1) längd.

4. Förankringssystem enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a t därav, att trä- pelarens (1) förankring är reglerbar medelst reglermutt- rar (7), som är anordnade på förankringsbultarna (6) och kommer under förbindningsstyckena (3) och träpelaren (1) är fixerbar i sitt inställda läge medelst fästmutt- rar (9) som kommer ovanpå förbindningsstyckena (3).