SE454371B - Anslutningsstycke for en dubbelrorskylare - Google Patents

Description

454 371 2 Nackdelen med den kända konstruktionen ligger däri att man efter hopsvetsningen eller hoplödningen av de båda röründarnn måste göra rent röret inuti, vilket är mycket omständligt och att det dessutom på grund av de olika temperaturutvidgningekoefficienterna mellan det normalt an- vända kylvattnet och den olja, som skall kylas, uppträder mekanisk. spänningar, vilka ofta åstadkommer läckor vid lödställena. Sessutom denna kända dubbelrörskylare inte alls eller bara med svårighet tes kan isär för rengöring.

Till grund för uppfinningen ligger uppgiften att åstadkomma en dubbelrörskylare, vid vilken fördelarstutsarna kan hållas fast på dub- belrören utan att lödning eller svetsning erfordras, vilken vidare är enkel att tillverka resp reparera och vid vilken inga tempernturbeting- ade otätheter uppträder.

Denna uppgift löses genom att kammaren utgör en del av en med röraxeln koaxiell kanal, som på ena sidan om halskanalens mynning är försedd med enslutningszonen för innerröret och i området med hals- kanalen har en diameter som är mindre än det yttre rörets innerdia- meter, men större än det inre rörets ytterdiameter, att anslutninga- zonen för ytterröret är utvändigt belägen på en stuts som omger den koaxiella kanalen, och att samtliga analutningszoner för rören är försedda med runt om gående spår för isättning av tätningsringar.

Härigenom vinnes delsatt en stor del av anslutningsstycket ingår i den aktiva delen av kylaren, vilket sparar utrymme och dels att ytter- dimensionerna minskas eftersom endast anslutningen sticker nämnvärt utanför ytterrörets ytterperiferi.

Föredragna utföringsformer anges i de osjälvständiga patent- kraven.

Ytterligare fördelar och_kännetecken för uppfinningen framgår av på ritningen visade och i det följande beskrivna utföringsexempel av dubbelrörekylaren enligt uppfinningen.

Pig 1 visar ett tvärsnitt genom en fördelarstuts enligt uppfin- ningen monterad på ett delvis visat duhbelrör; fig 2 ett tvärsnitt ge- nom en fördelarstuts enligt uppfinningen; fi; 3 en frontvy av en förde- larstuts enligt uppfinningen; fig 4 en vy ovanifrån av en fördelarstuts enligt uppfinningen; fig 5 ett tvärsnitt genom en fördelarstuts enligt uppfinningen i en andra utföringsforn monterad på ett delvis visat dub- belrör; och fig 6 ett tvärsnitt genom en fördelarstuts enligt uppfin- ninflen i en ytterlif-'are utfürinnsform monterad på. ett delvis visat dub- o U U bolrör.

IL: ...Hi 454 371 3 I fig 1 visas en dubbelrörskylare enligt uppfinningen, vilken är uppbyggd av ett med 1 betecknat dubbelrör, av vilket en del syns. På dubbelrörets 1 ände är en fördelarstuts 4 enligt uppfinningen påskjuten, vilken är utbildad i ett stycke. Fördelarstutsen 4 är försedd med en hals, vilken uppvisar en tilloppsöppning 6, genom vilken den olja, som skall kylas, leds in mellan de båda rören 2 och 3 i duhbelröret 1. Pâ vanligt sätt är ett turbulensinlägg 7 anordnat mellan rören 2 och 3. Så- dana dubbelrörekylare placeras i vattenbehàllare, varvid kylningen av oljan sedan sker genom att olja, som befinner sig mellan rören, omström- mas av kylvatten både inifrån och utifrån.

I fig 2 visas tvärsnittet genom den i fig 1 visade fördelarstut- sen i större skala. Den i ett stycke utformade kroppen är försedd med en urborrning 13 koaxiellt med röraxeln A-A, vilken i huvudsak uppvisar tre zoner a, b, c med olika diameter. Zonen med den minsta diametern c pekar i riktning mot de icke visade rörändarna och har en diameter dö, som motsvarar ytterdiametern hos dubbelrörets 1 inre rör 3. Denna zon utgör den cylindriska anslutningszonen för det inre röret. Till denna zon ansluter sig en zon b, vars diameter ligger mellan värdena för yt- terdiametrarna d] och dä. hos det yttre röret 2 och det inre röret 3. I denna zon bildas därigenom en kammare 17, som ligger mellan anslutninge- zonerna a och c för rören 2 och 3. Den mot rörets mitt vända zonen a har det yttre rörets 2 ytterdiameter d1. Övergången Ga mellan mittzonen b och zonen o är avfasad, likaså de utåt liggande ändarna Bb och So i urborrningen 13. I zonerna a och c är runtgående spår 9a och 9b upptag- na, vilka tjänar till att uppta var sin tätningsring 15.

Som vidare framgår av fig 1 är de båda rören 2 och 3 utformade med olika längd, nämligen så att det inre röret 3 är längre än det ytt- re röret 2. ,_ _ För påsättning av fördelarstutsezi 4 tríís denna nu på över dubbel- rörets 1 ändar genom att den skjuts på sidlänges och först upptar det låíngre inre röret 3. Detta fortsätter tills anslaget 14, som bildar övergång mellan zonerna a och b, kommer i kontakt med det yttre röret 2. Ytterligare pâskjutning är därefter inte längre möjlig. Det inre rö- ret 3 har därigenom skjnits så långt genom fördelarstutsen, att dess än- de 3a sticker ut utanför fördelarstutsens kontur. Påskjutningen till detta läge sker mycket enkelt genom att påskjutningsförloppet underlät- tas av avfasningarna 8c och 8a. Tätningsringarna 15, som i förväg lagts i de runtgående spåren 9a och 9b, sörjer för att fördelarstutsen sitter mycket tätt och tillförlitligt på dubbelröret och som en tillslutnings- propp tillsluter den kanal, som bildas mellan det yttre röret 2 och det 454 371 4 inre röret 3. Det inre rörets S ände 3a kan nu dessutom.falsas ut, så att fördelarstutsen inte heller i axiell riktning längre kan förskjutas i förhållande till dubbelröret 1. ' Som framgår av fig 5 är fördelarstutsen utformad med en krage 12, vilken, som kan ses i fig 4, har en rund yta. I denna krage är ett runt- gâende spår 16, som är vänt mot halsen 5, upptaget, i vilket en tät- ningsring läggs i, som tillåter tät montering av dubbelkylröret i en kylvattenbehållare. För detta ändamål uppvisar halsen 5 även en gänga 11, över vilken dubbelkylröret sedan kan skruvas fast tillförlitligt på t ex en vattenbehållare.

En sådan fördelarstuts enligt uppfinningen fästes utan någon som helst svetsning eller lödning. Genom att urborrningens diametrar d1 och d är avstämda mot diametrarna hos rören 2 och d och därigenom bildar anslutningszonerna, kommer fördelarstutsen att sitta tätt på dubbelrö- rets ände, vilken verkan förhöjs genom de runtgående spåren 9a och 9b och däri befintliga tätningsringar 15. Inte heller för axiell säkring behövs någon svetsning, emedan detta kan ske genom det inre anslaget 14 och utfalsningen av det inre rörets 3 ände Sa.

I fig 5 visas ett ytterligare utföringsexempel av en fördelar- stuts enligt uppfinningen. Till skillnad mot den i fig 1 visade förde- larstutsen är vid detta utföringserempel det yttre röret 2 utifrân på- trätt över den eylindriska stutsen 18 på fördelarstutsen, varigenom man på utsidan av denna stuts 18 får anslutningszonen d för det yttre röret.

På denna cylindriska stuts är ett~runtgående och radiellt utåt riktat spår 9c upptaget, vilket är avsett att uppta en icke närmare visad tät- ningsring, som kan åstadkomma tillförlitlig tätning. Anslutningszonen c för det inre röret är utformad som i utföringsexemplet_enli5t fig 1. I urborrningens axiella riktning inuti fördelarstutscn 4 i riktning mot dubbelröret 1 ansluter sig till anslutningszonen e för det inre röret 3 mittzonen b, vilken består av en urborrning med större diameter än dia- metern i det inre rörcts anslutningszon. Därigenom bildas kammaren 17, som är förbunden med tilloppsöppningen 6. Vid tillförsel av den vätska, som skall kylas, strömmar denna kring det inre röret 2 i kammaren 17 och leds in i den kanal, som bildas mellan de båda rören 2 och 3. För att underlätta införandet av det inre röret är även här övergången 8a mellan kammaren och anslutningszonen c avfasad. På fördelarstutsens ut- sida finns en runtgåendo upphöjning 19, vilken fungerar som anslag. Vid påträdning av fördelarstutsen kommer det yttre röret då till anliggning dels mot denna upphöjning 19 och dels på ett ställe mot halsen 5, så att ytterligare påskjutning omöjliggörs. Därvid är upphöjningen 19 anordnad 454 371 5 på ett ställe, som motsvarar det yttre rörets anslagsställe på halsen 5 på fördelarstutsen.

Till skillnad mot utföringsexemplct i fig 5, vid vilket den ka- nal, som bildas av de båda dubbelrören, har relativt stort tvärsnitt, i vilket motsvarande stora turbulensinlägg kan läggas i, är vid utförings- éxemplet enligt fig 6 den bildade kanalen gjord relativt smal mellan det inre och det yttre röret och upptar ett mindre turbulensinlägg. Det inre röret 3 är utbildat förträngt i den zon, i vilken fördelarstutsen 4 skjuts på. Avfasningarna Sd, som är formade på den ände av kragen 18, som är vänd mot dubbelröret 1, tjänar till att dels underlätta införan- det av det inre röret i urborrningen i fördelarstutsen 4 och dels utgö- ra en begränsning av den kanal, i vilken den vätska, som skall kylas, tillförs dubbelröret från kammaren 17. Därigenom sörjes för att ingen tvärsnittsminskning för den genomströmmande vätskan uppträder i den zon, i vilken det inre röret övergår från sitt trängre ändavsnitt till av- snittet med större diameter. I Genom användning av sådana fördelarstutsar enligt uppfinningen kan sammansvetsningen av de båda rören i ändarna bortfalla, varigenom den annars nödvändiga inre rengöringen av rören efter svetsarbetet li- kaså blir överflödig. Om dubbelrörskylaren efter längre drift någon gång måste göras ren, så kan för detta'ändamål fördelarstutsen mycket enkelt tas av, rengöringen kan utföras och därefter sticks fördelarstut- sen åter på mycket enkelt och med säker och tillförlitlig anliggning.

Då inga svetsarbeten erfordras är en sådan fördelarstuts särskilt lämp- lig tillsammans med aluminiumrör, varigenom viktbesparing kan uppnås.

Inte heller kan olika temperaturutvidgningskoefficienter till följd av olika temperaturgradienter längre leda till spänningar i eventuella svetsfogar, vilka md kända konstruktioner har lett till läckor. Dessa olika utvidgningar mellan fördelarstuts och dubbelrör kan utjämnas, speciellt över de i de runtgående spåren ilagda tätningsringarna. En så- dan fördelarstuts kan framställas enkelt som pressgjutstycke. Det kan emellertid också vara fördelaktigt att pressa den som strängpressprofil i en stamp.

Claims (4)

454 371 6 P a t e n t k r a v :

1. Ansiutningsstycke för en dubbelrörskylare, vilken består av minst ett, av tva koncentriskt i varandra anordnade rör (2, 3) bildat dubbelrör (1), pa vars änddelar anslutningsstyckena' anordnas som fördelarstutsar, varvid anslutningsstycket har en hals (S) med en relativt dubbelrörets axel (A-A) vinkelrät kanal (6), genom vilken vätskan som skall kylas kan tillföras till resp bortledas fran dubbelröret (1), och cylindriska anslutningszoner för koaxiell, tätande pasättning pa dubbelrörets inner- resp ytterrör, samt en med halsens (S) kanal (6) förbunden kammare (17), som är belägen mellan anslutningszonerna för de bada rören, kännetecknat av att kammaren (17) utgör en del av en med röraxeln (A-A) koaxiell kanal (13), som på ena sidan om halskanalens (6) mynning är försedd med anslutningszonen (e) för innerröret och i omradet (b) med halskanalen (6) har en diameter (dz) som är mindre än det yttre rörets (2) innerdíameter (d1) men större än det inre rörets (3) ytterdiameter (d3), att anslutningszoncn (d) för ytterröret (2) är utvändigt belägen pa en stuts (18) sombmger den koaxielia kanalen (13), och att samtliga anslutningszoner (c, d) för rören är försedda med runt om gaende spar (9a, 9b, 9c) för isättning av tätningsringar (15).

2. Anslutningsstycke enligt kravet 1, kännetccknat av att den koaxieila kanalens (13) övergang fran det av kammaren (17) bildade mittomradet (b) till anslutningszonen (c) för innerröret, liksom den koaxiella kanalens (13) änder är försedda med avfasningar (8a, 8d).'

3. Anslutningsstycke enligt kravet 1 eller 2, kännetecknat av att det utgörs av ett pressgjutet styckel

4. Anslutningsstycke enligtlkravet 1 eller 2, kännetccknat av att det är pressat eller format som strängprcssprofil i ett sönke.