SE453112B - Kilformad bergspreckningsanordning - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 453 112 z Denna konventionella teknik är olämplig med hänsyn till att bytet av kilstyrning eller införande av mellanlägg är en tidsödande och komplicerad operation. Efter att ha brutits loss genom den initiala stöten på kilen smulas borrhålsväggen dessutom mer eller mindre sönder under tillbakadragandet och återinförandet av berguppspräckningsanordningen. Den följande ökningen i diametern på borrhålet gör den efterföljande kilningsoperationen mindre effek- tiv, trots användningen av tjockare kilstyrningar eller mellanlägg.

Ett alternativ till ovanstående konventionella teknik kunde vara att öka slaglängden på kilen. Denna lösning är opraktisk, eller åtminstone oekonomisk, på grund av behovet av att använda en hydraulcylinder med motsvarande längre kolvslag och för borrning av motsvarande djupare hål.

Ett ytterligare problem med konventionella berguppspräckningsanord- ningar hänför sig till diametern på borrhål som skall bildas i berg för upptagande av anordningarna. Om kilningskraften hos de kända anordningarna skall ökas för mera effektiv splittringsverkan, så måste deras kilaggregat göras med större tvärsektionsform för att öka hållíastheten för att tåla den ökade kraften. De större kilaggregaten kräver, givetvis, motsvarande större borrhål. Ju större diametern på borrhålen är, desto längre tid och desto dyrbarare utrustning krävs dock för att bilda hålen.

Föreliggande uppfinning undanröjer alla de ovan angivna problemen hos känd teknik och tillhandahåller en förbättrad, maskindriven, kilopererad berg- spräckningsanordning av förenklad, billig konstruktion, som är kapabel att effektivt uppspräcka berg, betongkonstruktioner etc. genom att införas i borrhål med mindre diameter än tidigare. Noterbar vid den förbättrade bergspräcknings- anordningen är vidare den mekaniska hållfasthet, med vilken den tål påkänningar utövade därpå under kilningsoperationen.

Bergspräckningsanordningen enligt uppfinningen innefattar en drivanord- n_ing som har ett linjärt reciprocerande utgångselement, en kil försedd med en tjock kant och en tunn kant vid motsatta ändar därav med den tjocka kanten kopplad till drivanordningens utgångselement för längsgående rörelse därmed, ett par av gejdrar, som löper längs med och är anordnade på motsatta sidor av kilen för att tillåta längsgående glidrörelser därav, anordningar för att eftergivligt hålla paret av gejdrar mot kilen, och anordningar för att förbinda paret av gejdrar med drivanordningen för att hindra gejdrarna från längdförskjutning och tillåta gejdrarna att röra sig bort från och mot varandra med den längsgående glidrörelsen hos kilen med drivanordningens utgångselement, och kännetecknas av att gejdparet tillsammans med den i glidbart ingrepp däremellan anordnade kilen, generellt avsmalnar från drivanordningen, och att gejdparet har lågfriktionsfoder l0 15 20 25 30 35 s 453 112 för direkt relativ glidkontakt med kilen, varvid varje lågfriktionsfoder har formen av en remsa av lågfriktionsmaterial som hålls mot en platt inneryta hos en gejder, och varvid varje gejder har två parallella kanter, som skjuter ut inåt från motsatta sidor av dess inneryta för att hålla en remsa av lågfriktions- material mot sidoförskjutning.

Vid användning av ovan angivna bergspräckningsanordning för upp- spräckning av exempelvis en tjock bergformation skall det avsmalnande kilaggre- gatet (som innefattar kilen och paret av gejdrar på dess motstående sidor) införas så långt som möjligt i ett i berg upptaget borrhål, varvid borrhålet har en diameter, som endast är obetydligt större än den minsta bredden på kilaggre- gatet. Därefter tvingas kilen ned för att skapa ett brott i bergformationen och följaktligen förstora borrhålet. Kilaggregatet insätts sedan djupare, åter så långt som möjligt, i det förstorade borrhålet, och åter stöts kilen nedåt för att vidga brottet. Samma procedur upprepas tills bergformationen slutligen fläkts isär.

Vid tiden för varje stöt på kilen kommer sålunda kilaggregatet att komma i nära kontakt med borrhålsväggen tack vare dess avsmalnande form, så att spridningen av gejdrarna med stöten på kilen väsentligen helt kan överföras till bredden på brottet i bergformationen. Av dessa skäl kan vinkeln på kilen minskas, och ingen överdrivet stor cylinderkraft krävs för drivning av kilen.

Vidare mottar de relativt glidande ytorna hos kilaggregatet inte några lokala tryd<, med åtföljande undvikande av fastkilning eller ojämn förslitning. Den avsmalnande konfigurationen på kilaggregatet är också fördelaktig tack vare dess förbättrade hållfasthet mot drag- och böjpåkänningar, vilket gör det möjligt att öka kildrivningskraften hos cylindern efter behov.

Det inses vidare, att bergspräckningsanordningen enligt uppfinningen inte kräver utbyte av gejdrarna mot tjockare sådana eller införande av mellanlägg när den införs djupare och djupare i borrhålet för upprepad kilslagning. En ytterligare fördel med uppfinningen framträder när borrhålet inte är exakt cylindriskt.

Fastän tidigare kända anordningar har varit svåra att införa i sådana hål, så kan det avsmalnande kilaggregatet i den förbättrade bergspräckningsanordningen lätt införas däri i erforderlig utsträckning. Eftersom kilaggregatet införs till succæsivt större djup genom förstoring av borrhålet vid varje djup, så uppstår vidare ingen svårighet ens om det initialt borrade hålet deformeras väsentligt.

Ytterligare särdrag för uppfinningen ligger i anordningarna för att förbinda paret av kilgejdrar med cylinderkroppen på det ovan beskrivna sättet.

Vid de föredragna utföringsformerna av uppfinningen innefattar förbindelse- anordningarna två par av motstående bladfjädrar, som löper mellan hållarorgan på cylinderkroppen och på kilgejdrarna. l en utföringsform sträcker sig de två 10 15 20 25 30 35 453 112 ll bladfjäderparen i samma plan som paret av kilgejder. l en annan utföringsform är de två fjäderparen vardera parallella med varandra, men med ett mellanrum däremellan mindre än avståndet mellan överändarna på kilgejdrarna när kilen är i ett mest tillbakadraget läge. Båda dessa arrangemang tjänar till att reducera böjpåkänningar utövade på förbindelserna mellan kilgejdrarna och hållarorganen därpå under stöten av kilen.

De ovanstående och andra särdrag och fördelar hos uppfinningen och sättet att uppnå dessa kommer att framgå bättre, och uppfinningen som sådan att förstås bättre, genom ett studium av den följande beskrivningen av föredragna utföringsformer under hänvisning till de bifogade ritningarna, i vilka Fig. l är en längd- eller vertikalsektionsvy, med vissa delar av illustrativa enkelhetsskäl visade l sidovy, av en i enlighet med uppfinningen konstruerad bergspräckningsanordning, Fig. 2 är en sektion genom bergspräckningsanordningen tagen längs linjen II-II i Fig. 1, och.den visar kil- och gejdanordningarna, Fig. 3 är en sektion genom bergspräckningsanordningen tagen längs linjen Ill-III i Fig. l och visar också kilen och dess styranordningar, Fig. ll är en sektion genom bergspräckningsanordningen tagen längs linjen IV-IVi Fig. l och visar kilstyranordningarna, Fig. 5 år en sektion genom bergspräckningsanordningen tagen längs linjen V-V i Fig. l och visar anordningarna för koppling av paret av kilgejdrar till kildrivcylindern, Fig. 6 är en schematisk sidovy av bergspräckningsanordningen betraktad i riktningen för pilen VI i Fig. l, varvid vyn även speciellt visar anordningarna för koppling av paret av kilgejdrar till cylindern, Fig. 7 är en vy motsvarande Fig. l, som visar en alternativ utföringsform av bergspräckningsanordningen enligt uppfinningen, Fig. 8 är en sektion genom den alternativa bergspräckningsanordningen tagen längs linjen VIII-VIII i Fig. 7 och visande kilen och modifierade styrorgan därför, Fig. 9 är en sprängvy av två remsor av lågfriktionsmaterlalbeklädnad för kilgejdrarna, två kopplingsdon av elastiskt material och tillhörande fästorgan, använda i den alternativa bergspräckningsanordningen, Fig. 10 är en förstorad ändvy av den alternativa bergspräckningsanord- ningen, betraktad i riktningen för pilen X i Fig. 7, vilken vy speciellt visar ett av de i Fig. 9 visade elastiska förbindelsedonen, Fig. ll är en sektion genom den alternativa bergspräckningsanordningen tagen längs linjen Xl-Xl i Fig. 7 och som speciellt visar modifierade anordningar ”m 10 15 20 25 30 35 , 455 112 för att koppla paret av kilgejdrar till kildrivcylindern, Fig. 12 är en sektion genom den alternativa bergspräckningsanordningen tagen längs linjen XII-XII 'i Fig. 7, vilken också visar de modifierade anord- ningarna för koppling av paret av kilgejdrar tillcylindern, Fig. 13 är en schematisk representation av bergspräckningsanordningen enligt uppfinningen under uppspräckning av en bergformation 8000111 íflföffiflde i ett i ett berg upptaget borrhâl, Fig. lll är en schematisk representation av ytterligare modifierade kilstyranordningar, och Fig. 15 är en vy motsvarande Fig. 3, som visar en modifierad kil och styranordningar därför.

Vi kommer nu att i detalj beskriva den motordrivna, kilopererade bergspräclcningsanordningen enligt uppfinningen, representerad genom tvâ före- dragna utföringsformer, som illustreras i de bifogade ritningarna. Figurerna l till 6 visar den första av de representativa utförlngsformerna. Generellt identifierad genom hänvisningssiffran 10 i Fig. ll, omfattar den första representativa berguppspräckningsanordningen i korthet: l. En linjär drivanordnlng 12, som har en reciprocerande utgående axel 14. 2. En avlång kil 16, som är stadigt kopplad till drivanordningens l2 utgående axel 14. 3. Två gejdrar 18, anordnade på motstående avsmalnande sidor av kilen 16 och eftergivligt hållna mot densamma genom tvâ ringar 20 och 22 av elastiskt material, vilket tillåter kilen att glida i längriktningen relativt gejdrarna. fi. Två par av motstâende blad- eller plattfjädrar 21+ och 26, som förbinder paren av gejdrar 18 med den linjära drivanordnlngen 12 på ett sätt, som hindrar gejdrarna från längdförskjutning, men tillåter gejdrarna att röra sig bort från och mot varandra med den längsgående glidrörelsen för kilen 16.

Ett föredraget utförande av den linjära manöver- eller drivanordningen 12 är en hydraulisk cylinder, som visas, varför anordningen i det följande kommer att benämnas cylinder. Kilen 16 har en tjock kant 28 och en tunn kant 30 vid sina motstàende ändar. Med sin tjocka kant 28 stadigt fäst vid cylinderns 12 utgående axel 14 skall kilen 16 stötas framåt eller nedåt och dras tillbaka till det illustrerade läget. Kilen har bilateral symmetri betraktad som i Fig. 1, och smalnar av när den löper bort från cylinderutgângsaxeln 14 och, när den befinner sig i det àterdragna läget, slutar den framför de bortre ändarna av kilgejdrarna 18, såsom också framgår av Fig. 2, 3 och li. .

Paret av kilgejdrar 18 löper längs de motsatta arbetssidorna av kilen 16. l0 l5 20 25 30 35 453 112 6 De övre ändarna på dessa kilgejdrar, betraktade enligt Fig. l, ligger en viss sträcka under den tjocka övre änden av kilen i dess tillbakadragna läge. I den illustrerade utföringsformen har varje kilgejder 18 konstant tvärsektionsform och -storlek över hela sin längd och, såsom identifieras i Fig. 2 till ll, en platt inneryta 32 och en ytteryta 34, som är konvex betraktad i sektion som i dessa figurer. I enlighet med ett särdrag för uppfinningen avsmalnar sålunda paret av kilgejdrar 18 tillsammans med kilen 16 däremellan generellt när de sträcker sig bort från cylindern l2. Även om de platta innerytorna 32 på kilgejdrarna 18 kan stå i direkt glidkontakt med kilen 16, förutsatt att de ger tillräckligt låg friktion, är det föredraget att använda separata lågfriktionsfoder. I denna speciella utförings- form har lâgfriktionsfodren formen av platta remsor av lâgfriktionsrnaterial, såsom indikeras vid 36 i Fig. l till 14, som hålls mot de platta innerytorna 32 på kilgejdrarna 18. Varje kilgejder har två parallella kanter 38, som skjuter ut inåt från de motsatta sidorna av dess inneryta för att hålla en remsa 36 av lågfriktionsmaterial mot förskjutningi sidled. Varje kilgejder har också kanter 40 och #2, Fig. l, som skjuter ut inåt från dess motsatta ändar för att hindra lågfriktionsremsan från ändvis förskjutning.

Ringarna 20 och 22 av gummi eller liknande elastiskt material omsluter paret av kilgejdrar l8 vid deras över- och under-ändar. Dessa elastiska ringar tjänar till att hålla kilgejdrarna mot kilen 16 och tillåta gejdrarna att röra sig bort från och mot varandra med den längsgående glidrörelsen hos kilen bort från och mot cylindern 12.

Generellt betecknade med 44 i Fig. 1, 5 och 6 finns anordningar, inklusive de två paren av motstående bladfjädrar 21; och 26, för koppling av paret av kilgejdrar 18 till cylindern 12 på det tidigare angivna sättet. Enligt ett ytterligare viktigt särdrag för uppfinningen inbegriper förbindelseorganen 41; ett första par av hållare 46, som hänger ned från cylindern 12 parallellt med och med mellanrum till varandra. l-lållarna 146 ligger på motsatta sidor av cylinderutgångs- axeln lll, eller av kilen 16, och var och en löper i räta vinklar mot kilen. Ett andra par av hållare #8 är bildade på överändarna av kilgejdrarna 18 parallellt med och med mellanrum till varandra och till det första paret av hållare 46. De tvâ paren av motstående bladfjädrar 24 och 26 löper mellan, och är fastskruvade eller på annat sätt fästa såsom vid 50 och 52, vid de första och andra hållarparen 46 resp. 48. Det finns sålunda två par av bladfjädrar anordnade på motsatta sidor på kilen 16 och parallellt och med mellanrum till varandra.

Vad som är mera betydelsefullt, och som bäst förstås från Fig. l, är att varje par av motstâende bladfjädrar 21: eller 26 löper i samma plan i förhållande v; 10 15 20 25 30 35 453 112 7 till paret av kilgejdrar 18, divergerande allt eftersom bladfjädrarna löper uppåt från kilgejdrarna mot cylindern 12. Detta arrangemang av bladfjädrarna tjänar till att eliminera alla otillbörliga böjningspâkänningar, som skulle utövas på förbindelserna mellan kilgejdrarna 18 och hâllarna 48 under kilens 16 stötverkan nedåt, om varje par av bladfjädrar vore parallellt med varandra med ett mellanrum däremellan större än bredden pâ kilpartiet däremellan. Det ovan- stâende bladfjäderarrangemanget gör det också möjligt att göra slaget för kilen tillräckligt långt. Även om vi har använt två par av motstående bladfjädrar vid den illustrerade utföringsformen, inser man att samma syfte kunde uppnås med användning av ett enda par av bladfjädrar om varje fjäder hade en bredd ungefärligen lika med längden på hàllarna 46 och #8.

Fig. 7 till 12 illustrerar en annan föredragen utföringsform av berg- spräckningsanordningen enligt uppfinningen. De olika delarna i denna alternativa berguppspräckningsanordning kommer att betecknas med samma hänvisnings- siffror som används för att beteckna motsvarande delar, om sådana finns, i bergspräckningsanordningen 10 enligt Fig. 1 till 6, men med siffran "l" före dessa siffror. Delar, som förekommer endast vid den alternativa berguppspräcknings- anordningen, kommer att hänvisas till med användning av siffror på 160 och uppåt.

Den alternativa berguppspräckningsanordningen, som generellt betecknas med ll0 i Fig. 7, innefattar i korthet: l. En hydraulcylinder 112, som har en utgående axel llß. 2. En lângsträckt kil 116, som är stadigt fäst vid cylinderns 112 utgående axel 114 vid sin tjocka ände 128. 3. Ett par av geidrar 118, kompletta med lágfriktionsfoder 136, vilka löper längs de motstâende sidorna av kilen 116 och eftergivligt hålls mot densamma med tvâ förbindelsedon 120 och 122 av elastiskt material vid sina motstâende ändar, vilket tillåter kilen att glida upp och ner relativt gejdrarna. lf. Två par av motstående bladfjädrar 124 och 126, som förbinder paret av kilgejdrar 118 med cylindern 112 för att tillåta gejdrarna att röra sig endast bort från och mot varandra tillsammans med den längsgående glidrörelsen hos kilen 116.

Cylindern 112 och kilen 116 är exakt identiska med cylindern 12 och kilen 16 i bergspräckningsanordningen 10. Sättet för deras förbindelser är också sådant som angivits ovan i förbindelse med den föregående utföringsformen. Som särskilt kan noteras av Fig. 8 skiljer sig dock paret av kilgejdrar 118 och deras lâgfriktionsfoder 136 något i tvärsektionsform från kilgejdrarna 18 och deras lågfriktionsfoder 36. Varje kilgejder 118 har en platt inneryta 132 och en konvex 10 15 20 25 30 35 452» 112 8 ytteryta 1314, detta liksom varje kilgejd 18, men ett par av parallella kanter 138 skjuter ut inåt från de motsatta sidorna av den platta innerytan 132 i större utsträckning än kanterna 38 hos kilgejdern 18. Löpande genom hela längden för kilgejdrarna 118 angriper paren av kanter 138 externt kilen116 för att hindra densamma från förskjutning i sidled.

För användning med det modifierade paret av kilgejdrar 118 har varje lágfriktionsfoder 136 formen av en kanalformad remsa, såsom bättre framgår av Fig. 9. Den kanalformade lågfriktionsremsan täcker innerytan 132 på varje kilgejder 118 liksom innerytorna på dess sidokanter 138 för direkt glidande ingrepp med kilen 116.

Fig. 9, liksom Fig. 1, visar också flikar 160 och 162, som är böjda utåt från de motsatta ändarna av varje kanalformad lågfriktionsremsa 136 till överliggande, och underliggande, relation med de motsatta ändarna av en kilgejderl 18. De noterade förbindelsedonen 120 och 122 av gummi eller liknande elastiskt material är vid 16l+ och 166 fastskruvade vid de motsatta ändarna av paret av kilgejdrar 118 via flikarna eller flänsarna 160 och 162 hos lågfriktions- remsorna 136, så att skruvarna 164 och 166 tjänar till att fastgöra såväl lågfriktionsremsorna som de elastiska förbindelsedonen vid kilgejdrarna.

Som bäst framgår av Fig. 9 har det övre elastiska förbindelsedonet 120 en däri upptagen rektangulär öppning 168 för att tillåta kilen 116 att passera tätt och glidbart därigenom. Det undre elastiska förbindelsedonet 122 har också en däri upptagen rektangulär öppning eller slits 170, såsom också visas i Fig. 9 och i större skala i Fig. 10, för att tätt och glidbart uppta det tunna kantpartiet av .kilen 116 när den senare stöts ned förbi de undre ändarna av kilgejdrarna 118. Till skillnad från de elastiska ringarna 20 och 22 i utföringsformen enligt Fig. 1 till 6 tjänar sålunda de elastiska förbindelsedonen 120 och 122 till att förhindra införande av främmande material såsom brutna bergfragment eller -partiklar mellan de relativt glidande ytorna hos kilen 116 och lågfriktionsfodren 136 hos kilgejdrarna 118, förutom funktionen att eftergivligt hålla gejdrarna mot kilen.

Ett betraktande av Fig. 7, 11 och 12 klargör formen på anordningar 144, inklusive de två paren av motstaende bladfjädrar 124 och 126, för att förbinda paret av kilgejdrar 118 med cylindern 112 på det ovan beskrivna sättet.

Förbindelseorganen 144 innefattar vidare två par av motstående hållare 146, som hänger ned från cylindern 112 och är anordnade på motstående sidor av cylinderutgångsaxeln 111: och kilen 116. Ett annat par av motstående hållare 108 är formade på de övre ändarna av kilgejdrarna 118 för att löpa tvärs kilen 116.

De två paren av bladfjädrar 121!- och 126 löper mellan, och har sina ändar fastskruvade eller på annat sätt fästa såsom vid 150 och 152, vid de två paren av 10 15 20 25 30 35 , 453 112 hållare 1146 på cylindern 112 och paret av hållare 1148 på kilgejdrarna 118. Det finns sålunda två par av bladfjädrar anordnade på motsatta sidor av kilen 116, med varje par orienterat parallellt med varandra och med ett mellanrum däremellan mindre än avståndet mellan överändarna på kilgejdrarna 118 när kilen är i sitt mest tillbakadragna läge som i Fig. 7.

Det reducerade mellanrummet mellan varje par av bladfjädrar 124 eller 126 utgör ett viktigt särdrag för de modifierade förbindelseorganen 1411.

Eftersom bladfjädrarna inte är alltför långt borta från axellinjen för kilen 116, skall inga allt för stora böjpåkänningar utövas på förbindelserna mellan kilgejdrarna 118 och hållarna 148 under kilens stötrörelse nedåt.

De två representativa utföringsformerna 10 och 110 av berguppspräck- ningsanordningen enligt uppfinningen arbetar, eller skall användas, på samma sätt, så att deras arbetssätt kommer att diskuteras sammantaget i anslutning till Fig. 13. I denna figur visas bergspräclcningsanordningen 10 eller 110 under uppspräckning av en bergformation 172. Bergspräckningsoperationen startar med borrning av ett eller flera hål 174 till önskat djup i bergformationen 172.

Diametern på borrhålet 174 behöver endast vara något mer än den minsta kombinerade bredden på det avsmalnande paret av kilgejdrar 18 eller 118, med kilen 16 eller 116 hållen i det mest tillbakadragna läget däremellan.

Bergspräckningsanordningen 10 eller 110 insätts därefter i borrhålet 174 så djupt som möjligt. Borrhålet har så liten diameter, att bergspräckningsanord- ningen kommer att tränga in i hålet till en bråkdel D1 av dess totala djup, med endast ett undre ändparti av dess gejdpar 18 eller 118 upptaget och fångat i hålet. Därefter skjuts cylindern 12 eller 112 i bergspräckningsanordningen ut, vilket orsakar nedåtriktad stöt på kilen 16 eller 116 och därigenom spridning av paret av viktgejdrar 18 eller 118 från varandra för att åstadkomma ett brott i bergformationen 172. Eftersom bergspräckningsanordningen insätts en liten sträcka i borrhålet kommer inte någon stor hydraulenergi att erfordras för att orsaka den nedåtriktade stöten på kilen, och inget alltför stort tryck kommer att utvecklas mellan kilens glidytor och dess fodrade gejdrar.

Den enda stöten av kilen är tillräcklig för att spräcka mindre berg eller betongkonstruktioner. Emellertid antas den aktuella bergformationen 172 ha betydande tjocklek, vilket kräver flera sådana stötar för att fullständigt fläkas isär. Sålunda dras kilen temporärt tillbaka, med åtföljande kontraktion av gejdrarna. Även om den spricka, som bildats i bergformationen genom den initiala stöten av kilen, kommer att minska i bredd vid tillbakadragande av kilen, så kommer inte desto mindre diametern på borrhålet 174 däri att ha blivit större.

Bergspräæningsanordningen kan nu insättas i borrhålet till ett motsvarande 10 15 20 453 112 , m större djup D2. Därefter stöts kilen âter nedåt, sålunda vidgande brottet l bergformationen i samma utsträckning som kilgejdrarna går isär. Sådana arbetscykler upprepas efter behov tills bergformationen splittrats fullständigt. Även om vi visat och beskrivit bergspräckningsanordningen enligt uppfinningen i vad vi ansett vara de mest praktiska och föredragna utförings- formerna därav, är det underförstått att dessa endast är exempel och inte är avsedda att sätta några begränsningar pâ uppfinningen, eftersom en mångfald modifikationer eller ändringar lätt inses av fackmannen pà grundval av denna beskrivning. Exempelvis behöver paret av kilgejdrar 18 eller 118 inte var och en ha konstant tvärsektionsform och -storlek över hela sin längd, utan allt som krävs är att de, tillsammans med kilen däremellan, generellt avsmalnar allt eftersom de sträcker sig bort från hydraulcylindern eller motsvarande drivanordning. Som ett alternativ kan man därför använda ett par av kilgejdrar 218, som schematiskt illustreras i Fig. 14, som var och en stegvis avtar i tvärsektionsdimension allt eftersom den löper bort från drivanordningen. Inte heller behöver kilen 16 eller 1-16 ha rektangulär tvärsektionsform. Fig. 15 visar en modifierad kil 216 med l- formad tvärsektion, innefattande ett par av flänsar 176 för externt ingrepp med kilgejdrar 18 däremellan, för att därigenom begränsas till enbart längsgående rörelse.

Alla dessa och andra modifikationer eller ändringar inom vanlig fack- mannakunskap är avsedda i föregående beskrivning. Följaktligen skall uppfin- ningen omfattas i den fulla utsträckningen av de bifogade patentkraven, så att den omfattar alla ekvivalenta anordningar.

Claims (15)

10 15 20 25 30 35 11 453 112 PATENTKRAV

1. Apparat för uppspräckníng av berg, betongkonstruktioner etc. (172) genom att införas i ett borrhäl upptaget däri, innefattande: en drivanordning (12, 112), som har ett linjärt reciprocerande utgângselement (w, m), en kil (16, 116) försedd med en tjock kant (28, 128) och en tunn kant (30, 130) vid motsatta ändar därav med den tjocka kanten kopplad till drivanordningens utgångselement för längsgående rörelse därmed, ett par av gejdrar (18, 118), som löper längs med och är anordnade på motsatta sidor av kilen (16, 116) för att tillåta längsgående glidrörelser därav, anordningar (20, 22, 120, 122) för att efterglvligt hålla paret av gejdrar (18, 118) mot kilen (16, 116), och anordningar (44, 1140) för att förbinda paret av gejdrar (18, 118) med drivanordningen för att hindra gejdrarna från längdförskjutning och tillåta gejdrarna att röra sig bort från och mot varandra med den längsgående glidrörelsen hos kilen med drivanordningens utgângselement, k ä n n e t e c k n a d av att gejdparet (18, 118), tillsammans med den i glidbart ingrepp däremellan anordnade kilen (16, 116), generellt avsmalnar från drivanord- ningen, och att gejdparet (18, 118) har lågfriktionsfoder för direkt relativ glidkontakt med kilen, varvid varje lågfriktionsfoder har formen av en remsa (36, 136) av lågfrlktlonsmaterial som hålls mot en platt inneryta hos en gejder, och varvid varje gejder har två parallella kanter (38, 138), som skjuter ut inåt från motsatta sidor av dess lnneryta för att hälla en remsa av lägfriktionsmaterial mot sidoförskjutning.

2. Apparat enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att varje gejder (18, 118) har konstant tvärsektionsform och -dlmension över hela längden.

3. Apparat enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att varje gejder (18, 118) har en platt inneryta (32, 132) och en ytteryta (34, 134), som är konvex när gejdern betraktas i tvärsektion.

4. Apparat enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av att varje lågfriktionsmaterialremsa (36) är platt.

5. Apparat enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av att varje gejder (118) har ett par av kanter (138), som skjuter ut inåt från motsatta sidor av dess inneryta för att utvändigt ingripa med kilen (116) däremellan och förhindra densamma från sidoförskjutning.

6. Apparat enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d av att varje lågfriktionsmaterialremsa (136), som bekläder 10 15 20 25 30 35 12 varjš kailnt ögsedd gejder (118) för direkt relativ glidkontakt med kilen (116), är kanalformad.

7. Apparat enligt något av patentkraven 1-6, k ä n n e t e c k n a d av att den eftergivliga hâllaranordningen innefattar två ringar (20, 22) av elastiskt material, som omsluter gejdparet (18) vid motsatta ändar därav.

8. Apparat enligt något av patentkraven l-3, 5 och 6, k ä n n e t e c k n a d av att de eftergivliga hâllaranordningarna innefattar tvâ förbindelsedon (120, 122) av elastiskt material, som är fästa vid motsatta ändar av gejdparet (118), varvid förbindelsedonen är formade och dimensionerade för att tätt och eftergivlígt passa in över kilen (116) för att också tjänstgöra för att förhindra införande av främmande material mellan de relativt glidande ytorna hos kilen och gejdrarna.

9. Apparat enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d av att remsorna (136) av lâgfriktionsmaterial, som bekläder paret av gejdrar (118) för direkt relativ glidkontakt med kilen (116), har flikar (160, 162), som är böjda utåt från dess motsatta ändar, och att förbindelsedonen (120, 122) är fästa vid de motsatta ändarna av gejdparet via flikarna hos lågfriktionsremsorna.

10. Apparat enligt något av patentkraven 1-9, k ä n n e t e c k n a d av att förbindelseanordningarna innefattar: första hâllarorgan (46, 146) pâ drivanordningen, andra hâllarorgan (48, 148) på gejdparet (18, 118), och bladfjäderanordningar (24, 26, 124, 126) fästa vid och löpande mellan de första och andra hâllarorganen.

11. ll. Apparat enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a d av att bladfjäderanordningen innefattar tvâ motsatta bladfjädrar orienterade i samma plan i förhållande till gejdparet.

12. Apparat enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a d av att bladfjäderanordningen innefattar tvâ par av motstående bladfjädrar, (24, 26, 124, 126), som ligger på motsatta sidor av kilen (16, 116), varvid de två paren av motsatta bladfjädrar är anordnade parallellt med mellanrum relativt varandra och i samma plan i förhållande till gejdparet.

13. Apparat enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a d av att bladfjäderanordningen innefattar två par av bladfjädrar som ligger på motsatta sidor av kilen, varvid varje par av bladfjädrar är orienterade parallellt med varandra, med ett mellanrum däremellan mindre än 13 453 112 avståndet mellan de ändar av paret av gejdrar, som är riktade mot drivanord- ningen, när kllen är i sitt mest tillbakadragna läge.

14. Apparat enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a d av att tvärsektionsdímensionen på varje gejder minskar stegvis när densamma löper bort från drivanordníngen.

15. Apparat enligt något av patentkraven 1-4, 7 och 10-14, k ä n n e t e c k n a d av att kilen (216) har I-formad tvärsektion, innefattande ett par av flänsar (176) för externt ingrepp med gejdparet (18) däremellan.