SE452863B - Anordning for rundreducering av rundvirke - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 452 865 2 e dyl och vilka ofta t o m kan leda till skador på dessa klyvanordningar.

Det finns även redan anordningar som skiljer sig från den kategori som ligger till grund för uppfinningen, genom att en mot reducerringen svarande roterande bärare förses med flera spakar, vilka genom ändring av sitt vinkelläge re- lativt bäraren vid anordningens körning med sin ena ände kan placeras på olika avstånd från frammatningsmittlinjen, och vilka vid denna ände är försedda med ett kring sin rotations- bana runt stocken roterande och vid densamma angripande fräshuvud, vilket drives av en egen, i hävarmens andra ände fastsatt motor. Dessa anordningar är mycket komplicerat upp- byggda och även mycket störningsbenägna. Vad gäller den generella konceptionen har dessa kända rundreducerare be- hållit ringbarkningsmaskinernas kända utförande. Medan emel- lertid armarna vid de sistnämnda uppbär stationära verktyg som endast behöver belastas elastiskt i riktning mot framf matningsmittlinjen, skall vid de här aktuella kända rund- reducerarna armarna vara inställbara i olika, exakt definie- rade, inbördes lika positioner och även vara exakt fixer- bara i dessa. Därtill kommer att det är nödvändigt att för- sörja de med bäraren roterande motorerna med energi. Allt detta kan åtminstone teoretiskt endast klaras av med mycket omfattande konstruktiva medel.

Uppfinningen har fått till uppgift att utforma de även jämfört med de sistnämnda kända rundreducerarna konstruk- tionsmässigt väsentligt fördelaktigare, inledningsvis om- nämnda anordningarna på sådant sätt, att deras effektiva arbetsdiameter, som bestämmer det passerande bearbetade rundvirkets maximala diameter, i avbrottsfri drift av an- ordningen, i förekommande fall från stock till stock, kan ändras så att det blir möjligt att inte bara anpassa rund- virkesdiametern till efterföljande bearbetningsmaskinernas maximala arbetsbredd utan att därutöver så mycket av rot- ansvällningar och andra långt utanför frammatningsmittlinjen utåt utskjutande virkesdelar avlägsnas, att uppkomsten av tjocka och speciellt korta träkilar i stockens periferi vid l0 15 20 25 30 35 452 863 3 klyvningen i sågverket undvikes och även eventuellt efter- följande ringbarkningsanordningars funktionsduglighet för- bättras.

Denna uppgift löses genom de i patentkravets l känne- tecknande del angivna särdragen.

Vid anordningen enligt uppfinningen utför den roterande reducerringen vid behov en cirkelformig rörelse kring fram- matningsmittlinjen. Denna rörelse minskar mer eller mindre kraftigt reducerringens effektiva arbetsdiameter relativt dess egentliga diameter beroende på denna cirkelrörelses excentricitetsgrad relativt frammatningsmittlinjen. Redu- och är således enkel. Den är tillsammans med sin rotordrivanordning lagrad i en svängram cerringen har konstant diameter som utför den cirkelformade rörelsen med viss excentricitet.

Denna excentricitet kan under drift förändras på mångahanda sätt, varigenom den med problemställningen eftersträvade funktionsutökningen uppnåtts i princip. Några byten eller inställningsändringar av reduceringsringens knivar bortfal- ler även vid arbete med efter diameter sorterat virke, så att man även utan hänsyn till den inledningsvis omnämnda kilbildningen uppnår avsevärda fördelar jämfört med tekni- kens ståndpunkt.

Underkraven avser fördelaktiga vidareutvecklingar av föremålet för huvudkravet, bl a med syftet att erhålla en driftsäker och även konstruktionsmässigt fördelaktig kon- struktion.

Uppfinningen skall nu förklaras närmare i anslutning till två på bifogade ritning återgivna utföringsexempel.

Därvid visar: fig l en framför en ringbarkningsanordning placerad an- ordning enligt uppfinningen i schematisk återgivning, sedd från sidan, fig 2 anordningen enligt fig l, sedd framifrån i det i fig 1 antydda planet II-II, fig 3 ett längdsnitt genom en vid anordningen enligt fig 1 och 2 anordnad excenter och därintill belägna anord- ningsdelar, fig 4 schematiskt olika excenterinställningar vid an- 10 15 20 25 30 35 452 863 4 ordningen enligt fig l - 3 med återgivning av tillhörande fräsresultat på rundvirket och fig 5 en relativt det i fig l - 3 återgivna utförandet enklare utföringsform av anordningen i en frontvy motsva- rande fig 2.

Den i fig l - 3 återgivna anordningen l är kombinerad med en i detalj inte närmare återgiven ringbarkningsanord- ning 2 med egen drivanordning 2a och bildar en konstruktions- enhet, vilken är placerad framför ringbarkningsanordningen 2, sedd i det i sin längdriktning transporterade rundvirkets rörelseriktning (pil 3).

Vid passage genom anordningen l och ringbarkningsan- ordningen 2 centreras rundvirket med hjälp av frammatnings- och styrvalsar 4 relativt en frammatningsmittlinje 5. Fram- matnings- och styrvalsarna befinner sig framför anordningens ingång och bakom ringbarkningsanordningens utgång, och van- ligen även i ytterligare en eller två uppsättningar mellan anordningen l och ringbarkningsanordningen 2 (ej synligt på ritningen ).

Anordningen l för rundreducering av rundvirkets dia- meter uppvisar som huvudkonstruktionsgrupp ett stationärt, orörligt stativ 6, en svängram 7 och en reducerring 8.

Svängramen 7 har på sin mot det inkommande virket vända sida lagrats i stativet 6 medelst tre stycken i fig 3 när- mare återgivna excentrar 9 med varierbar effektiv längd eller total excentricitet e'. Dessa excentrar är på sådant sätt anordnade i hörnen av en tänkt triangel utanför både i stativet 6 och i svängramen 7 anordnade genomgångsöppningar för rundvirket, att två excentrar befinner sig ungefär på samma höjd i svängramen upptill, medan den tredje excentern är anordnad ungefär mittemellan och under dem. Detta framgår tydligast av fig 2. Medelst excentrarna 9 kan svängramen 7 försättas i en cirkulerande svängrörelse i ett i rät vinkel till frammatningsmittlinjen 5 stående plan. Denna cirkule- rande svängrörelse sker kring frammatningsmittaxeln med en radie som svarar mot den på excentrarna 9 inställda total- excentriciteten E'. Vid denna svängning rör sig ramen pa- 10 15 20 25 30 35 452 863 5 rallellt med sig själv så att varje massapunkt på densamma beskriver hela cirklar med totalexcentriciteten E' som radie.

Reducerringen 8 är roterbart lagrad i svängramen 7 kring en svängramsfast och relativt svängningplanet i hu- vudsak i rät vinkel stående axel. Svängramen 7 drives av en vid densamma fastsatt motor 10 via en svängramen omgivande rem ll och är bestyckad med mot virket vända fräsverktyg 12.

Excentrarna 9 är inbördes lika med undantag av en längre nedan närmare beskriven roteranordning 13 för de båda övre excentrarna, vilken emellertid saknas vid den undre excentren. Excentrarna består var och en av en i sin ena ände roterbart i stativet 6 lagrad vevsläng 14, en excen- terskiva 15, vilken i sin excenterpunkt 16 är roterbar på vevtappen 17 på vevslängens 14 andra ände och på sin om- kretssida är roterbart lagrad i svängramen 7. Vidare upp- visar excentrarna en villkorligt manövrerbar koppling 18, som är endast schematiskt antydd i fig 3 och har till upp- gift att i varje godtyckligt valt, relativt vinkelläge ovridbart men inställbart förbinda excenterskiva 15 med vevtappen 16.

På ritningen har med 1 betecknats vevslängens 14 effek- tiva längd, dvs avståndet mellan dess vridaxel i stativet 6 och vevtappens 17 mittaxel, medan e är excenterskivans 15 excentricitet, dvs avståndet mellan dess excenterpunkt 16 och dess mittpunkt. För att helt kunna utnyttja reducer- ringens 8 diameter D för den uppnåbara maximala diametern d på rundreducerade stockar är avstånden 1 och e lika stora.

Syftet med dessa åtgärder förklaras närmare i anslutning till fig 4. šoteranordningen 13, som kan försätta de båda övre excentrarna 9 i rotation kring vevslängens 14 vridaxel 19, består för varje excenter 9 av ett på dess vevaxel 20 fast- kilat snäckhjul 21, en med de båda övre excentrarnas 9 båda snäckhjul 21 gemensam snäckaxel 22 samt en drivmotor 23 för den sistnämnda. Förhållandet mellan excentervarvtalet och reducerringens 8 varvtal väljes med hänsyn till virkets 10 15 20 25 30 35 452 863 6 frammatning, knivarnas form och kondition samt träslaget och är i huvudsak väsentligt mindre än ett.

Den effektiva totalexcentriciteten av varje enskild excenter 9 erhålles av excenterskivans 15 valda och medelst kopplingen 18 fixerade vinkelläge på vevtappen 17. Fig 4 visar tre olika inställningar, vilka var och en ger annan totalexcentricitet E'. Inställningen sker på det sättet att alla tre excentrar 9 inbördes ges samma totalexcentricitet E'.

I fig 4 visas till höger schematiskt den valda in- ställningen på excentrarna 9 och till vänster därom den på rundvirket erhållna fräsbilden med den vid aktuell inställ- ning uppnådda diametern d på rundvirket. Betraktaren av fig 4 tittar mot det tillförda virket. Eftersom stockarna till- föres med den tunnare änden först ser betraktaren av fig 4 även virkesdelar som har större diameter än rundreduce- ringsdiametern d och vilka ännu inte matats fram till re- ducerringen. Dessa virkesdelar synes i fig 4 såsom en dia- metern d omgivande oregelbunden ringyta. I I fig 4a har inställningen valts så att excenterskivans 15 mittpunkt kommer att ligga i förlängningen av vevaxelns 20 mittaxel 19, vilket möjliggöres genom ovannämnda iden- tiska storlek av excenterskivans 15 effektiva vevlängd l och excentricitet e. I detta fall erhålles för totalexcentrici- teten e', dvs för avståndet mellan excenterskivans l5 mitt- punkt och vevaxelns 20 mittaxel 19 värdet 0 så att med de båda excentrarnas 9 rotation inte följer någon cirkulär svängning av svängramen 7. Vid frammatning genom den i detta fall endast roterande men inga lägesändringar relativ fram- matningsmittlinjen 5 utförande reducerringen 8 reduceras stocken endast ned till reducerringens hela diameter D på de stockdelar, vilka överskrider detta diametervärde.

I fig 4c har inställningen valts så att för rundredu- ceringen erhålles det minsta värdet dmín, dvs det andra extremvärdet. För detta ändamål har excenterskivan 15 på vevtappen 17 fixerats i sådant vinkelläge att excenter- skivmittpunkten, excenterpunkten 16 och vevaxelns 20 mitt- 10 15 20 25 30 35 452 865 7 axel 19 enligt återgivningen a) ligger i ett och samma plan men att avstånden e och l nu adderas till totalexcent- riciteten e'max. Detta har till följd att de roterande ex- centrarna 9 försätter svängramen 7 i cirkulerande rörelser kring frammatningsmittlinjen 5 med maximalt uppnåbar ampli- tud e'max så att reducerringen 8 vid sina svängningar runt stocken överallt utmed stockens omkrets intränger värdet I ma stockens för grova delar reduceras till den minsta uppnåbara e X djupare än då svängramen 7 står stilla enligt a) och diametern dmin.

Under b) visas i fig 4 ett mellanläge mellan de båda ovannämnda extremlägena. Mellanlägena kännetecknas därav att excenterskivsmittpunkten och vevaxelns vilket leder till en total excentricitet e' mellan extremvärdena 0 och e' excenterpunkten 16, 20 mittaxel l9 inte faller i samma plan, max' I motsvarighet därtill sker även rundvirkets reducering till ett värde d som ligger mellan extremvärdena. Mellan extrem- värdena är på anordningen varje godtyckligt värde e' in- ställbart med tillhörande diameter d.

En ändring av inställningen sker företrädesvis på det sättet, att de båda excentrarna 9 kortvarigt stannas i ett läge, där excenterpunkten l6 befinner sig över excenter- skivmittpunkten. Om kopplingen l8 då löses i detta läge, stannar excenterskivorna 15 under tyngdkraftens inverkan 1 detta läge på den stillastående vevtappen och en plötslig mer eller mindre djup sänkning av svängramen vid kopplingens lösning undvikes. I anslutning därtill kan vid frikopplad koppling genom höjning eller sänkning av vevtappen total- excentriciteten e' inställas på ett nytt önskat värde, eftersom kurvskivorna härvid bibehåller sitt ovannämnda läge under tyngdkraftens inverkan medan vevtappens vinkelläge ändras relativt dessa. För att kunna utföra nyinställningar på detta sätt är drivanordningens l3 rotationsriktning för de båda Övre excentrarna 9 företrädesvis omkastbar.

Vid uföringsformen enligt fig 5 är avvikande från ut- föringsformen enligt fig 1 - 3 endast en excenter 9 anord- nad, som befinner sig mitt ovanför reducerringen 8 och kan 10 452 863 8 vara utförd på samma sätt som excentrarna vid anordningen enligt fig l - 3. Användningen av endast en enda excenter 9 utan ytterligare excenterliknande styr- och drivorgan ger med avseende på den svängande reducerringen ingen ren cir- kelformig rörelse. I stället blir konstruktionens tillverk- ningskostnader speciellt låga vid denna utföringsform.

Svängramens cirkelformade rörelsemönster kan i princip även uppnås på annat sätt än genom användning av excentrar med inställbar excentricitet. Man kan använda hävstångs- mekanismer, korsstyrningar och många andra systemlösningar för att uppnå samma resultat som vid utföringsiormerna med excentrar med inställbar excentricitet. Användningen av excentrar förefaller emellertid med hänsyn till driftsäker- het, konstruktion och livslängd vara speciellt fördelaktig.

Claims (7)

10 15 20 25 30 35 452 863 PATENTKRAV

1. l. Anordning för rundreducering av rundvirkes diameter, vilket passerar anordningen i sin längdriktning utmed en genom matar- och styrvalsar e dyl (4) för rundvirket de- finerad frammatningsmittlinje (5), i huvudsak centrerat relativt densamma, med en rundvirket omgivande och i virkes- frammatningsriktningen stationär reducerring (8), vilken är kring sin längdaxel roterbart driven med relativt fram- matningsmittlinjen (5) i huvudsak i rät vinkel stående rotationsplan och är utrustad med fast i densamma anordnade mot rundvirket vända fräsverktyg (12), k ä n n e t e c k - n a d därav, att reducerringen (8) med sin tillhörande drivanordning (10) är lagrad vid en svängram (7), vilken ungefär parallellt med reducerringens (8) rotationsplan kan försättas i ungefär cirkelformade, relativt frammatnings- mittlinjen (5) excentriska rörelser, samt att cirkelrörel- sernas (radie) excentricitet (e') är varierbar inom ett område mellan värdet 0 och ett i förväg givet maximivärde.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att svängramen (7) är upphängd i ett relativt fram- matningsmittlinjen (5) stationärt stativ (6) för anord- ningen via en vid anordningens körning ungefär mitt över reducerringen (8) befintlig, roterbart driven excenter (9) med inställbar effektiv längd.

3. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att svängramen (7) är lagrad i ett relativt fram- matningsmittlinjen (5) stationärt stativ (6) för anord- ningen via minst tvâ med inbördes avstånd vid densamma angripande, inbördes parallellt löpande och pà samma effektiva längd inställbara excentrar (9).

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att tre excentrar (9) är anordnade, vilkas angrepps- punkter vid svängramen (7) ligger i en triangels hörn.

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att två av de tre excentrarna (9) är drivna. 10 15 20 452 863 10 enligt något eller några av kraven 2 -5, k ä n n e t e c k n a d

6. Anordning därav, att varje excenter (9) består av en vid sin ena ände roterbart i anordningens stativ (6) lagrad vevsläng (14), en i excenterpunkten (16) roterbart på vevtappen (17) på vevslängens (14) andra ände och omkretssidigt roterbart i svängramen (7) lagrad ex- centerskiva (15) samt av en anordning (18) för Villkorlig i godtyckligt valt vinkel- läge relativt vevtappen (17), varvid i fall att flera ex- centrar användes vevslängarna (14) och excenterskivorna (15) fixering av excenterskivan (15) för de enskilda excentrarna (9) uppvisar inbördes samma effektiva längd resp excentricitet samt excenterskivornas (15) excentricitet (e) är åtminstone lika stor som vev- slängarnas (14) effektiva längd (1).

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att anordningen (18) för fixering av en excenterskiva (15) i godtyckligt valt vinkelläge på tillhörande vevtapp (17) utgöres av en villkorligt manövrerbar koppling (18) för lösbar vridfast förbindelse av excenterskivan (15) med vevtappen (17).