SE452430B - Sett att bereda en knadad blandning - Google Patents

Description

452 430 Hïngden av primïrvatten är vald för att vara från 30 till 761 av den to- tala mïngd av vatten som Ir nödvïndig för att bereda vïllingen eller den obrunna betongen. Ballast såsom sand och grus införs med fördel mellan de första och andra knidningsoperationerna. Hïngden sekundïrvatten bestäms genom beaktande av den mïngd vatten som finns i ballasten.

Några som exempel valda utföranden av metoden enligt uppfinningen beskrivs närmare nedan med hänvisning till bifogade ritningar, pi vilka fig. l visar ett diagram av resultatet av mätning av procenthalten av vattenseparation av en cementvïlling, som utnyttjar portlandcement och ett konetant förhållande mellan vatten och cement, vilken beretts enligt tidigare teknik och enligt föreliggande uppfinning, fig. 2 visar ett diagram av resultatet av mätning av procentsataen vatten- separation av en eementvïlling, som beretts enligt tidigare teknik och enligt föreliggande uppfinning, varvid förhållandet mellan vatten och cement är varierat, fig. 3 visar ett diagram av tryckhíllfastheten av den produkt som fram- stïllts av cementvïllingar, beredda enligt en tidigare kïnd metod och enligt föreliggande uppfinning, fig. 4 visar ett diagram av sambandet mellan förhållandet mellan vatten och cement och det vridmoment som erfordras för att knida en cementvïlling, fig. S visar ett diagram av procentsataen vattenseparation av en cement- vïlling, som beretts enligt en tidigare kïnd metod och enligt föreliggande uppfinning, vid vilken cement av flygaska anvïnds, fig. 6 visar ett diagram av procentsatsen vattenseparation av en snabb- bindande cenentvïlling pi samma aïtt som i fig- 5, fig. 7 visar fotografier i dubbel förstoring av vïllingena adhesionstill- stånd efter det att en-glasplatta doppata i cementvïllingar, som beretts enligt den tidigare kïnda metoden och enligt föreliggande uppfinning, varvid glas- plattan uttogs ur cementvïllingarna och överskottscement avskakades, fig- 8 visar ett diagram av sambandet mellan volymvikten av en cement- vïlling och tiden för tillsats av aekundïrvattnet, fig- 9 visar ett diagram av sambandet mellan graden av cylinderintrïngning och tiden för tillsats av aekundïrvattnet, fig. 10 visar ett diagram av sambandet mellan mïngdan av eementklumpar och tiden för tillsats av sekundïrvattnet, fig. ll visar ett diagram av sambandet mellan procantsatsen vattensepara- tion och tiden för tillsats av sekundïrvattnet hos en cemantvïlling, fig. 12 visar ett diagram av sambandet mellan produktens tryckhillfasthet sju dygn efter gjutning och tiden för tillsats av aekundïrvattnet, W 3 4 5 2 4 3 Û fig. 13 viaar ett diagram av aambandet mellan volymvikten och förhållandet mellan aand och cement, flg- lå visar att diagram av rauhnnduu mellan urinen av cylandvrlnzrïug- ning och ett S/C-förhallnnde, lig. IS viear ett diagraa av sambandet mellan prucentsalsen vattcnsvpara- tl0n och S/C-förhållandet hos produkter von utnyttjar ubrunnen betong, gun beretts med metoden enligt föreliggande uppfinning och en kflntrollprodukt, samt fig. 16 visar ett diagram av sambandet mellan prucentsataen av ytvatten hos aand och volymvikten, graden av cylinderintrïngning och proeentaataen av vattenaeparation, varvid S/C-förhållandet ïr 3,0, VIC-förhållandet ïr 681 och förhållandet vatten till cement ïr 241 vid tiden för den företa knidnings- operationen.

Siena reaultat av en omfattande undersökning betrïffande en tementvïliing, aom bildar baaingredieneen av den knidade blandningen, har det viaat eig att mïngden av reparerar vatten kan etarkt reducereaígenom utförande av tvi flerfmlga xenmm-.gæperauaer om gem» stärk minsann; av den manga vatten eom införa vid tiden fär den företa knidningen- Detta faktum vieaa i fig- 1.

Nïr vanlig portlandceaent anvïnda för att bereda en cementvïlling med ett elut- förhållande mellan vatten och cement (V/C) av 501, gïller ett protentaataen av vatteneeparation ho; den vïlling eom beretta genom tillaate av allt vattnet på en ging och dïrefter knldata i 210 e repreaenteraa av avarta punkter, aoa visas, medan nïr 10 till 502 av vattnet tillaattea företa gången, efterföljt av knid- ning i 120 a, och eekundïrvatten av 50 - l0l dïrefter tilleattea, efterföljt av en andra knidning under 90 a,.vieae vattenaeparationen noe den resulterande eeaentvïilingen aed vite cirklar i tig. 1, vilket innebär att procenteateen. vatteneeparation i den eiatnlmnda villingen Kr l§gre in har den vïlling aoa be- retta enligt den tidigare kïnda aetoden- Nïr primïrvatten av 15 - Jßlftilllattea var proeentaateen vatteneeparation hoa den allunda erhållna eementvïllingen minakad med mer ïn ZZ. speciellt när mängden av primïrvatten ir frin 15 till 351, reducerade: proeenteateen vatteneeparation till aindre in hïlttan av den som gïller för den eeaantvïlling aom beretta enligt den tidigare kïnda metoden.

Vid beredning av en ceapntvïlling genoa knidning tvi ginger varierade: aïngden eehundïrvatten vid tiden för den andra knldningen för att bereda den elutliga knidada vïllingen med ett V/C-Eßrhlllande av 252 under den (örat: knidhingen. Å andra eidan bereddea en annan cementvïlling med ett V/C-f3r- hillande av 40 till 602 enligt den tidigare kïnda metoden, dva genom tilleïtt- ning av allt vattnet pl en gång. leaultatet viaaa i (lg. 2, i vilken kurvorna A. 0 ooh C med heldragna linjer viaar procentaataen vattenaeparation hoa cement- vïllingar, aom heretta enligt den tidigare kïnda metoden. Slaom framgir av kurvan A, dïr Ü/C~f8rhillandet ir 402, ïr procentaataen vatteoaeparation 6,52, leden vid förhållandet V/C 502, :Iron framgår av kurvan ß, procentaataen 452 430 vattenaeparation 'a'r 7,82, nedan nïr förhållandet V/C ör 601, procentsatsen vattenseparation ökas till 17,51. Å andra sidan, n'a'r vatten .tillsïtts två gånger och knidning ïven utförs tvi gånger, Sven nïr förhållandet V/C ïr 602 såsom visas ned atreckade linjer i kurvan D 'a'r procentsatsen vattenseparation endast 3,51 och n'a'r V/C-förhillandena 'a'r S01 och 402, såsom visas ned streckade linjer i kurvorna E och F, ïr procentsatserna för vattenseparation nycket lïgre.

Fig. 3 visar sambandet nellan tryckhillfastheten hos en gjuten produkt ned anvïndning av en cenentvïlling, son beretts ned netoden enligt uppfinningen och nïtt a ju dygn efter gjutning och procentaatsen av prinïr- och sekundïrvatten varvid VIII-förhållandet i vïllingen ïr 501 och den totala knidningstiden ïr 210 a för alla proverna. De gjutna produkter son utnyttjade den cenentvïlling som beretts enligt den tidigare netoden och nïtt ned svarta punkter, hade en tryckhillfasthet av onkring 220 kp/cnz, nedan de gjutna produkter som gjorts av en cenentvïlling, vilken beretts genon knidning tvi gånger och användning av prinïrvatten av frin 15 till 381, har en högre tryckhållfasthet 'dn 235 kp/cnz. Speciellt har de gjutna produkter son utnyttjar prinïrvatten av 301 och 352 respektive en hög tryckhâllfasthet av onkring 300 kp/cnz.

Siaon beskrivits ovan har den cenentvïlling son beretts ned netoden enligt uppfinningen, varvid en kontrollerad nïngd av prinïrvatten först tillsïtts och efterföljs av den första knidningen, och sedan sekundïrvattnet tillsïtts; efter- följt av den andra knidnin-gen, en lig procentsats vattenseparation och de produkter son beretts ned anvïndning av cenentvïllingen enligt uppfinningen har en hög nekanisk hillfasthet.

Skälet till en sidan förbïttring har ïnnu icke klart analyserats nen kan antas vara följande. Nïr vattnet tillsïtts ett pulver av cenent och- blandningen sedan knidas, ïr det oundvikligt att koagulerade klunpar av fina cenentpartiklar bildas, ïven on det Xr svirt att bekrïfta ned det nïnskliga ögat. Enligt den tidigare netoden, vid vilken den nödvïndiga nïngden vatten införs i pulvret av cement pi en gång och blandningen knidaa, bildas klunpar av koagulerade cement- partiklar, son icke sönderdelaa eller krossas ïven blandningen knidas under ling tid, enedan vatten i den nïngd son gör cenentvïllingen flytbar tillsïtts. Även om klunparna sönderdelaa i visa omfattning i nïrvaro av tillrïcklig nïngd vatten 'a'r deronöjligt att fullstïndigt sönderdela eller dispergera cement- klunparna.

I notsata hïrtill gïller att efter den första knldningen ned sïttet enligt uppfinningen bereds en cenentvïlling, son antingen befinner sig i ett lïxxkonride dïr vatten ir kontinuerligt nïrvsrande nellan cenentpartiklarna och en luftfiln ïr gnugga-lig; (P1) eller diskontinuerligt nïrvarande i ett kapillïronride 452 430 S > där ingen luttfiim är nïrvarande och ceaentpartiklarna är ålfikíldä ffåfl varandra ned en respektive vattenfila anbragt pi dessa, eller i ett slamomride nen nära kapiilïrstadlet. Emedan cenentvïllingen i ett sidant ourado icke når tillstandet i slaaomridet. varvid ceaentpartiklarna utan vattenfiln är l en kontinuerlig vattenfas för att uppvisa god flytbarhet, ïr det vridmoment som erfordras för att knâda cenentvïllingen i ett sidan: onride aycket högt, såsom visas 1 tig. A.

Det anses att 1 dessa tillstånd de koagulerade klunparna ïr starkt sönderdelade pa grund av deras ömsesidiga friktion. Även on de koagulerade kiuuparna icke skulle helt sönderdelag pi grund av ömsesidig friktion, ïr kluapstorleken vïsentligt ainskad. Nïr aekundïrvattnet tillsatte till ceaentvïllingen, i vilken finns vïaentligt sönderdelade kluapar av cenentpulver, och dïrefter blandningen utsïtts för den andra knidningsoperationen, koaaer vïllingens egenskaper att starkt förbättras. Emedan ceaentpartiklar i koagäulerade klumpar ïr tillrïckligt lönderdelade eller diapergerade, kan aïngden separerat vatten starkt minskas.

Eaedan ceaentpartiklarna utnyttjas effektivt, kan dessutom aurbruket eller betongprodukrer, son fraastïllts aed en sidan förbïttrad ceaentvïlling inne- fattarfle ballas i (Sand cdi/eller grus), ha utlnärltt nekanisk hållfasthet.

Detta faktum visas av de förstorade fotografierna i fig. 7, pi vilken PN-40, PN-60, PS-40 och PS-60 lr fotografier (förstorade tvi gånger) utvisande tillstinden av ceaentvïllingar, i vilka glasskivor son doppats i'vïllingarna upptagits ur dessa och skakat: för att avlïgsna överskottsvïlling. Vïllingarna PN-#0 och PN-60 bereddes enligt den tidigare aetoden och aotavarar V/C-för- hillanden av 402 resp 602, PS-40 och PS-60, vilkas V/C-förhållande ïr 401 resp 601 bereddes aed aetoden enligt uppfinningen, dvs genoa tillsats av prinïr- resp aekundïrvattnen och efterföljt av knidningsstegen. PN-A0 och PN-60 innehåller ganska stora klumpar, nedan PS-60 och PS-60, aoa behandlats led vïllingar beredda led aetoden enligt uppfinningen (innefattande tvi knidningssteg), inne- hiller endast ett litet antal klumpar.

Den ovan beskrivna aönderdelningseffekten kan förbïttras genom gradvis tillsats av sekundïrvattnet i dat andra knidningssteget under en avaevïrd period. Nïraare beatïmt visar vïllingen efter det första knidningssteget icke någon nïnnvïrd flytbarhst, aadan efter att ha utsatts för den andra knidningen vïllingen får utaïrkt flytbarhet, aoa är lïnplig för tappning eller gjutning- Hirdheten eller viakoaiteten hos den knidade vïllingen skiljer sig avaevïrt pi grund av statisk friktion, glidfriktion eller valsningafriktion, aoa hindrar relativ rörelse aellan kluaparna av cenentpartiklar len nïr partier aed hög flytbarhet foraaa aiaoa resultat av tillsats av vatten och hnidning, blir glid- ning eller valsning anaïrkningsvïrd vid dessa partier. nedan i andra partier 452 430 knådning utföra i ett tillstånd av vïlling, eom innehåller ett vïaentligt antal klumpar eå att aålunda homogen blandning av vatten och cementpulver icke kan erhillaa. Speciellt ïr den tid av betydelse, vid vilken den knidade blandningen blir flytbar eller icke. Exeapelvia nïr blandningen knådaa under ett tillstånd, i vilket vissa partier blir flytbara, intrïffar glidninga- eller valsnings- fenoeenen endast vid aidana flytbara partier, nedan i andra partier aidana valanings- eller glidningsfenomen icke upptrïder. Denna tendens ïr anmïrkninga- vïrd, nïr Bnekad mïngd vatten tillaïtta på en gång, för att bilda en flytbar blandning. Med andra ord skulle ett atort antal klumpar av ceaentpulver bildas i den knidade blandningen. Å andra aidan, nïr vattnet gradvis tillaïtta till blandningen av vatten och cement under knådningen för att gradvis ïndra till- etindet från ett icke ílytbart tillatind till ett flytbart tillstånd, :kulle den reaulterande blandningen ha likfornig flytbarhet. Även nïr aïngden av vatten akiljer aig något från det korrekta vïrdet, kan eålunda en eådan ekillnad lïtt koapenaeraa. Pi detta aïtt ïr det möjligt att bereda en knådad blandning, i vilken vatten Ir likfornigt fördelat genom vïllingen och vilken icke innehåller något nïnnvïrt antal koagulerade klunpar av celentpulvcr och oålunda har en överlïgsen flytbarhet. Nïrnare beetïnt, nlr priaïrvattnet tillaïtta till cement- pulvret förvïntaa ingen flytbarhet aå att hela mïngden primïrvatten kan till- aïttaa pi en gäng, Even on det kan tilleïttaa gradvis på aanna eltt aon aekundïrvattnet, medan då aekundïrvattnet tillaïtta för ïndanilet att bibringa en tillrïcklig flytbarhet till den reaulterande vïllingen, det ïr vïsentligt att tillaïtta det gradvis. Den tid när aekundïrvattnet gradvis tilleïtta bör helat vara lïngre in 102 av den andra knådningetiden. Om aekundïrvettnet fill- eïtta inom en tid aom ïr mindre ïn 102 av den andra knådningatiden, vanligen lïngre ïn 60 a, kan ïndanålet med uppfinningen icke uppnås. Även on knådnings- operationen kan utföras eåaon en aete med en vanlig blandare, emedan enligt uppfinningen vatten tillaïtta i två ateg, Ir det fördelaktigt att anvïnda en kontinuerlig blandare. Sålunda kan aurbruk beredaa kontinuerligt ned användning av en blandare med en lïnplig lïngd och försedd med en invïndig skruv, i vilken den företa knådningen utföra i en aidoeektion av blandaren, aekundïrvattnet tillaïtta gradvis vid en aellansektion och den andra eller elutknidningen utförs i den andra eidoeektionen. Denna metod ïr lïmplig för att tillverka olika betongprodukter enligt ett kontinuerligt ayaten. Givetvis kan blandningen beredas kontinuerligt med anvïndning av tre blandare, varvid en företa blandare anvïnda för den företa knådningen, en andra blandare för den andra knådningen, nedan eekundïrvattnet gradvis tillaïtta, och en tredje blandare för elut- knådningen. 452 450 _ Medan i beskrivningen ovan vanligast cement användes såsom en hydraulisk substans, inses det att andra hydrauliska substanser även kan användas. Exempel- vis tillsattes 252 eller 30% av primärvattnet till flygaska av typ C, efterföljt av den första knådningen, därefter tillsattes 252 eller 30% av sekundärvattnet och därefter utfördes den andra knådningen. Procentsatsen vattenseparatlon hos den resulterande vällingen mättes och resultaten visas i fig. 5 tillsammans med resultaten av en välling med ett V/C-förhållande av 502 eller 602, som beredes enligt den tidigare metoden- I fig. S visar heldragna kurvor procentsatsen vattenseparation av de vällingar som beretts enligt den tidigare metoden, medan streckade kurvor visar motsvarande för vällingar som beretts enligt uppfin- ningen, dvs att vällingarna utsatts för två knådningsoperationer. Jämförelse av de heldragna kurvorna med de streckade kurvorna visar tydligt den fördel- aktiga effekten av metoden enligt uppfinningen, som är en stark minskning av procentsatsen vattenseparation. Cjutna produkter, som utnyttjar den välling som beretts enligt uppfinningen har högre mekanisk hållfasthet än de som framställts enligt den tidigare metoden. Likartade prov utfördes för snabbhärdande cement och resultaten visas i fig. 6. Även här visar heldragna kurvor procentsatsen vattenseparation för vällingar som beretts enligt den konventionella metoden och streckade kurvor visar procentsatsen vattenseparation för vällingar, som beretts enligt uppfinningen. Fig. 6 visar att reduktionen av procentsatsen vattenseparation är mer anmärkningsvärd än för vanlig cement.

De cementvällingar som beskrivits ovan kan användas för att tillverka V olika cementprodukter för olika ändamål utan tillsats av ballast. Exempelvis kan vällingen tappas i en form, som är förpackad med ballast, eller tappas eller insprutas i underjordsanordningar för att förstärka dessa. Emellertid förutses enligt uppfinningen att den sålunda framställda cementvällingen används för att bereda murbruk genom tillsats av fin ballast, eller obrunnen betong genom till- sats av en grov ballast ävensom en fin ballast. Vid beredning av murbruk bestäms mängden sekundärvatten genom beaktande av den mängd vatten som är avsatt på ytan av sandpartiklarna för att erhålla ett önskat V/C-förhållande hos det resul- terande murbruket- Givetvis kan grova ballaste: tillsättes tillsammans med sand för att bereda den obrunna betongen.

När förhållandet för tillsats av de fina och grova ballasterna är valt korrekt är det möjligt att ytterligare minska procentsatsen vattenseparation och därigenom framställa murbruk eller betongprodukter med högre mekanisk håll- fasthet. Närmare bestämt är det fördelaktigt att tillsätta fin ballast eller en grov ballast eller en blandning av dessa mellan de första och andra knåd- ningsoperationerna. Därefter fungerar den tillsatta ballasten såsom kulorna i 452 450 en kulkvarn, efter det att en relativt liten mängd primärvatten har tillsatts för att krossa eller sönderdela klumparna av cement och därigenom ytterligare minska procentsatsen vattenseparation. En lämplig tillsats, exempelvis ett dehydreríngsmedel eller en härdningsaccelerator kan tillsättas i den sålunda beredda blandningen. Emedan mängden primärvatten vid tiden för den första knådningen är liten, är den knådade blandningen i ett länk-, kapillär- eller slamtillstånd nära kapillärtillståndet, varvid det vridmoment som erfordras för knådningen är stort, så att avsevärd sönderdelningseffekt utövas på de koagu- lerade klumparna av cementpulver på samma sätt som beskrivits ovan. Sand eller grus, som används för att bereda murbruk eller obrunnen betong har större vikt än andra beståndsdelar av murbruket eller den obrunna betongen så att, emedan dessa ballaster knådas under ett tillstånd som innehåller relativt liten mängd vatten, ballasterna utövar slagkraft på de koagulerade klumparna och sålunda effektivt minskar dessas antal.

Vid beredning av murbruk eller obrunnen betong genom tillsats av en bal- last och sekundärvatten i en mängd, som bestäms genom beaktande av den mängd vatten som häftar vid ballastens yta, är det fördelaktigt att den mängd vatten som häftar vid ballastens yta göres likformig genom användning av slagkraft, såsom anges i vår japanska patentansökan 28266/1979 (japansk utläggningsskríft 121374/1980). Emedan den mängd vatten som häftar vid ytan på fin ballast varierar starkt, när mängden vatten på ytan av sand har gjorts likformig, kan V/C~färhållandet lätt justeras till önskat värde. Även om den första och andra K knådningen kan utföras i en enda blandare i den första knådningsoperationen är blandningen av vatten och cement något pulverformig eller liknar krita men efter den andra knådningsoperationen kommer blandningen att ha en lämplig viskositet- Vid utförande av metoden enligt uppfinningen är det därför fördelaktigt att använda oberoende blandare för de första resp andra knådningsoperationerna och sålunda kontinuerligt bereda murbruk eller obrunnen betong. De två blandarna drivs i kaskadkoppling för att kontinuerligt bereda murbruk eller obrunnen betong.

Under den första eller andra knådningsoperationen eller båda kan givetvis sådana tillsatser som en dehydrator eller en luftinblandare tillsättes.

För bättre förståelse av uppfinningen ges följande exempel, men det bör framhållas att uppfinningen icke är begränsad till dessa specifika exempel.

Exempel l Vatten i en mängd motsvarande ett V/C-förhållande av 25% tillsattes till hela mängden av portlandcement och blandningen utsattes för den första knåd- ningsoperationen under 120 s med användning av en blandare med forcerad 452 430 omröring. Dïrefter tillsattes sekundïrvartnen 1 en uïngd motsvarande ett V/C- förhållande av 252, çfterföljt av den andra knidningsoperationen under 90 s, så att en cenentvïlling bereddes ned ett V/C~förhå1lande av 502. Procentsatsen vattenaeparation var 1,82 tre timmar efter beredningen av cenentvïllingen. nen EÜUÜIB Produkt san franställdes av denna oanentvällirxg hade en tryckhållfastlzet GV 263 RP/cmz nju dygn efter gjutning- Deaauton bereddea en cementvïlling genom tillsats av vatten i en mängd motiverande ett V/C-förhållande av 502 till aamna cement och dïrefter knidades blandningen under 210 a och hade en procentaata vattenaeparation av 7,22 tre tinnar efter beredning av vïllingen- Vidare hade den gjutna produkt nom formades ned denna cementvïlling en tryckhillfasthet av 223 kp/cnz sju dygn efter gjut- ning- Detta visar att procentsatsen vattenaeparation av den vïlling som beretts ned netoden enligt uppfinningen ïr I/4 av den aom beretts med den konventionella netoden och att tryckhillfaatheten hos den gjutna produkt non formats ned cementvïllingen, aon beretts ned netoden enligt uppfinningen, ïr 40 kp/cmz högre ïn den aon franatïllts av cementvïlling som beretts enligt den konventio- nella metoden.

Exempel 2 Cenentnurbruk ned ett förhållande aand till cement (S/C) av 2 och ett VIC- förhållande av 552 bereddes genom hopblandning av 606 kg cenent och 1212 kg tand- Cementmurbruket bereddes genom en konventionell metod (1), vid vilken aand, cement och vatten aamtidigt aannanblandadea och blandningen knidades nedan under 90 a. vid en andra metod (2) knidadea cement och vatten under 120 s, var- efter aand tillsattes afterföljt av en knidning under 90 a- Vid en tredje metod (3) enligt uppfinningen tillaattea prinïrvatten i en nïngd motsvarande ett V/C- förhållande av 282 hela mïngden cement, efterföljt av.den företa knidningen under 120 a, varefter hela aïngden aand och aekundïrvatten tillaattes i en nïngd notavarande ett V/C-förhållande av 271, efterföljt av den andra knidningen under 90 a- Vid en fjïrde metod (4) tillsattes på aamma aïtt non netoden (3), aekundïrvattnet efter den första knidningen i en nïngd motsvarande ett V/C-för- hållande av 271. Sedan blandningen utaatta för den andra knidningen under 90 a, tillaattea hela mïngden torr aand och den resulterande blandningen utaattea för en tredje knidning under 90 a.

Hed avseende pl de nurbruk non beretta ned netoderna (1) till (4) enligt ovan uppnïttea vattenaeparationaprocenten tre timmar efter beredning, utbred- ningavïrdena omedelbart efter beredning och tryckhillfaatheten av de gjutna produkterna non framatïllta av deaaa murbruk en vecka och fyra veckor efter gjutning och de uppmätta vïrdena framgår av Tabell I. m. 1." ..a- 452 430 10 Tabell I - i - z khånf - Knådmngsnmetod »gšrïensepara- :ïgšed- hgcuqvcmgït * (m) 1.v 4v so @s+c_,,v__'___,_ 4.4 266 318 444 120 eo @C+v__f_~.s_s_> 4.6 zvo 315 436 120 90 @C +v1___'_> s +v2__1_> 1.9 __ 253 384 513 120 .so @c+vl ° \ 2 ° \ S9” \ 2.0 zss :m soz C: cement; S: aand; V: vatten; V1: prillïrvltten V2: aekundïrvetten Siaoa frangir av tabell I är procenten vattenseparation av de mrbruk non beretts led metoderna (3) och (lo), dva metoderna enligt uppfinningen aindre ïn 1/2 av den aoa gïller för aurbruken i kontrollexenplen (l) och (2) och tryck- ' hillfaatheten hoa mrhrnken enligt uppfinningen Ir omkring 151 högre En i kontrolleneaplen (1) och (2).

Exempel 3 Obrunnen betong bereddee genoa blandning av fin aend, cement, vatten och 0,71 av en tillaata ai att den obrunna betongen koemer att ha ett SIG-förhål- lande av 2,17, en procentaate av den fina bellaaten till ballaaten (S/a) av 46,42 och ett Vic-förhållande av 501. Den obrunna betongen bereddes enligt de fen följande metoderna. (l) Alla ingredienserna tillsattes aaatidigt och den resulterande blandningen hnidadee under 90 a. (2) Efter knidning av en blandning av cement och vatten under 120 a tillaattea andra ingredienaer after-följt av en knidningaoperation under 90 a. (3) Hïngderna av priaïr- neh aakundïrvatten valdea för att bilda ett Vic-förhållande av 252 reapektive. Efter en företa knidning under 120 a av en blandning av ceaent och primïrvattnet tillaattea aekundïrvattnet och de andra ingredienserna och blandningen utaettee för den 452 430 11 " andra knådningen under 90 s. (4) Samma första knådning som i metoden (3) utfördes med en murbruksblandare och den andra knâdningen utfördes med en betongblandare. (5) Efter utförande av samma knådningsoperation som i metoden (3) tillsattes sekundärvattnet och blandningen utsattes för den andra knåd- ningsoperationen under 90 s och därefter tillsattes sand, grus och en tillsats av den resulterande blandningen utsattes för den tredje knådningen under 90 s.

Proeenten vattenseparation och tryckhållfastheten hos den obrunna betong som beretts med de respektive metoderna uppmättes och mätresultaten visas i följande tabell Il, i vilken (1) och (2) är kontrollexempel, beredda enligt tidigare metoder, medan (3), (4) och (5) är obrunnen betong, som beretts med metoden enligt uppfinningen.

Tabell II tryckhåll- beredníngsmetod sättning luft- vattense- fasthet ' mängd paratíon (kp/cmz) cm % % 1V 4V @s+o+c+\/+A-\ 19.0 4.6 2.20 220 354 ®c+V_¿5+g+A--'> 18.5 4.0 2.86 240 355 @C+vl___~.S+G+k/2+A__\ 17.5 3.6 0.94 283 384 @c+vl ->s+G+v2+A->- 18.0 4.0 0.87 274 377 (murbruksblandare) ®C+V ._>Vè5+G+A-> 18.2 3.8 1.24 263 372 l 2 Anmärkning: G representerar grov ballast och A en tillsats.

När grov ballast tillsattes, såsom ovan beskrivits, har den obrunna betongen som beretts enligt metoderna (3), (4) och (5) enligt uppfinningen, starkt minskad vattenseparation och de gjutna produkter som framställts härav har högre tryckhållfasthet än de enligt tidigare metod. . .__ 452 430 L2 Exemgel 4 1305 kg cement och S87 kg vatten knådades till bildande av en cement- välling. Denna gång tillsattes 196 kg vatten, efterföljt av den första knådníng- en under 60 s, och sekundärvattnet tillsattes vid olika perioder under den andra knâdningen. Olika knådningsoperationer, som utfördes i dessa exempel, visas i följande tabell III.

Tabell Ill symbol första tillsats- andra total tnlsatstïd knådníngs- period knadnlnns- -35375-Rfi§E:f-' ïïd tld nïngstíd (S) (s) (S) P g_120 50 0 ßamfldígt 120 l80 tiHsau) Ploo- zo “ 100 120 " 833% P 60- 60 " 60 120 " 50% Pl20- 0 " 120 120 " 100% P 20-100 " 20 120 " l6-6% Egenskaperna hos de cementvällingar som visas i tabell III mättes och visas i följande tabell IV. 452 430 13 O.vN ßm.m Ffifim ßwffi .HmMÄv omm-O H-w. ._ mßw-H OOHION Q m-v Mm.N mß-N Oßfm Nßv-O mQm-O m.ß ._ HOm-H O lowfifl ß.H.fi mm.N mN.N mmffi Ovv.o vOm-O w-ß _. oHm-.H Qw IOW .w v.w Mm-N Mw-N wbffi .www-O mmm-O w-šn _. oNm-H ON IOOHW MÄmM vw.v mmm-v Nm.N wmN-O wOMÄv w.w w-hm mNmfm ONHIO nä ^ EU\E A EU\må AEUH “mv :E m N H m m odd ö 3 > Ü .šaeaïücwemu 7: .UI cwpafïwu. Euoåu u :noßåfiuw .Eommßum SQ VC >m vocwe $I> HonEæw COM uwLmÖ0mC0uuN> m: m :mcwkucmuwmvflflaäu ä-. :BB 452 430 14 Det cylinderinträngningsprov som visas i tabell lV utförs sa att en cylinder ínträngs i varje knådad blandning under samma gränstillstànd och skill- naden mellan ett värde, som erhålls genom division av cylinderus vikt med cylinderns inträngningsvolym och blandningens specifika vikt, uttrycks av6(.

I tabell [V representerar EILO värdet avCL vid ett inträngningsdjup av 10 cm av cylindern. R representerar radien av en behållare för att uppta cylindern, r cylinderns radie, L dess längd, W dess vikt och h det verkliga inträngnings- djupet.

De resultat som visas i tabell IV återges i fig. 8 och 9. Såsom visas i fig. 8 varierar volymvikten med variationen i perioden för tillsats av sekundär- vattnet, varvid variationen är likartad med den som visas i fig. 6 även för de identiskt lika cementvällingar som består av cement och vatten- Enligt uppfin- ningen minskas den mängd luft som medbringas i vällingen så att vällingens volymvikt ökas- Cylinderns inträngningsdjup Öclo ökas med tillsatsperioden för sekundärvattnet, såsom visas i fig- 9- Mängden av cementklumpar minskas med perioden för tillsats av sekundär- vattnet såsom visas i fig- 10, medan procentsatsen för vattenseparation varierar såsom visas i fig. ll, som visar ett utmärkt resultat, vilket kan erhållas, när sekundärvattnet gradvis tillsätts över en period av från 20 till lO0 s, speciellt omkring 60 s. Jämförelse av fig. 8 med fig. ll visar att den välling som beretts med metoden enligt uppfinningen och har en hög volymvikt, såsom visas i fig. 8, har låg vattenseparation. Genom mätning av volymvikterna av de respektive vällingarna är det sålunda möjligt att förutse deras vattenseparation eller andra egenskaper och sådana förutsedda värden används såsom index.

De uppmätta värdena för cementprodukter, som framställts av de olika vällingarna visas i följande tabell V och i fig. 12. Tryckhållfastheten hos de gjutna produkter som utnyttjar vällingar, i vilka sekundärvattnet tillsatte gradvis är högre än hos de som framställts av vällingar, i vilka sekundärvattnet tillsatts på en gång. Speciellt när sekundärvattnet tillsätts gradvis över en period av omkring 100 s har cementprodukterna den högsta tryckhållfastheten. 452 430 15 ' Tabeä l period för tillsats av medeltryckhålïfasthet sekundärvatten (K /cnå) S efter efter 7 dygn 23 dygn 0 (tillsatt på en gäng) 311 401 20 386 482 60 388 489 100 408 518 120 372 471 Exemgel 5 I detta exempel bereddes murbruk med V/C-förhållanden och S/C-förhållanden som visas i följande tabell VI. Det första provet PSM~30-60 bereddes med stegen med tillsats av primärvattnet (V1) till cement (C), att den resulterande blandningen utsattes för en första knådningsuperation, tillsättning av sand (S), _ ytterligare knådning av blandningen under 90 s och tillsättning av sekundärvatt- neç (V2) i 30 s under knådning i 60 s. Det andra provet PSM-60-30 bereddes genom tillsats av sekundärvattnet 1 60 s under knådning i 30 s. I varje prov utfördes knådningen under 90 s efter tillsats av sekundärvattnet och den totala knådningstiden var 270 s- raba11 vx v/C vi/C S/C C s v (s) (%) (Kg) (Kg) (1) 54 24 2 619 1238 334 Mätvärdena för egenskaperna hos dessa murbruksprover visas 1 följande tabell VII . 452 430 [Ö Tabell VII Cylinderintränqninq Vaïte"59Paratï°“(%) symbol volym- vikt R=5-25. 1=l1-7f f=1'° förflunennd (h) V h a 010 (Kg/U (s) (cm) (g/cffë) (g/cffë) 1 z s 4 :ä?60 2.240 257.6 7.1 9.315 7.855 1.50 2.34 Éâbfw 2_230 -- 10.0 5.974 5.798 1.62 2.63 Gjutna produkter bereddes med användning av murbruk enligt tabell VI och murbruk, i vilket sekundärvattnet tillsatta på en gång, och tryckhållfastheten hos produkterna 7 och 28 dygn efter gjutning mättes och resultaten visas i följande tabell VIII.

Tabell VIII period för tillsats av medelcryckhåïlfaschec sekundärvatten (Kp/Cmz) (å) efter efter 7 dygn 28 dygn 0 296 417 30 344 486 60 338 450 452 450 17 êae¶æå_â Obrunnen betong med samma sammansättningar som visas i följande tabell IX bereddes. Sålunda bereddes ett prov PSG-30-60 först genom knådning av en blandning av cement och primärvattnet, tillsats av sand (S) och en grov ballast (G), efterföljt av en andra knådningsoperation under 90 s. Sekundärvattnet och ett dehydreringsmedel tillsattes under 30 s under knådning i 60 s. Ett andra prov PSG-60-30 bereddes genom tillsättning av sekundärvattnet och ett dehyd- reringsmedel i 60 s under knådning av blandningen 1 30 s.

Tabell_l§ v/c V1/c s/a c S G V m m (Kg) (Kg) (Kg) W 50 25 464 373 809 941 187 Uppmätta egenskaper hos dessa prover av obrunnen betong visas 1 följande tabell X.

Tabell Ä Symbøl volymvikt luft temp. sättning vatten-D (%) separation Kg/2 (%) (°C) (cm) 1 2 3 PSG~30-60 2.396 1.2 25.5 17.0 0.17 0.24 - PSG-60-30 2.387 1.8 25.0 16.0 0.06 0.35 - De uppmätta tryckhållfastheterna hos de gjutna produkter som utnyttjar denna obrunna betong och av en gjuten produkt, som framställts av obrunnen betong, 1 vilken en period för tillsats av sekundärvattnet är noll (dvs vattnet cillšärnš samciaigc), visas 1 följande tabell xt. 452 430 18 Tabell XI _ kh°I1f h period för tlllsats av medeltryc a astzet sekundärvatten (Kp/Cm ) (5) efter 7 dygn efter 23 dygn 0 263 372 30 340 435 60 345 450 Exempel 7 Vanlig portlandcement och flodsand (med en kornstorlek mindre än 5 mm, en finhetsmodul (FM) av 3,09, en specifik vikt av 2630 kg/l mätt enligt Japansk Industristandard (JIS) A ll09, en grad av vattenabsorption av 1,432 och en vattenhalt av 3,41%) blandades tillsammans med ett S/C~förhållande av 1-5- En konstant mängd av 242 (baserad på vikten av cement) av primärvattnet (V1) tillsattes till blandningen av sand och cement och den resulterande blandningen utsattes för den första knådningsoperationen- Sekundärvattnet (V2) tillsattes sedan till blandningen och denna utsattes för den andra knådningsoperationen.

Cemeflflen, Pfimäfvafiflnefl (V1), sekundärvattnet (V2) och sanden blandades enligt följande metoder.

(A) C+ vl-> v29 s-r (ß) c+ vl-I» s-> v2-> (C) C+VL-)S-)VZ~? Pilar visar knådning i 60 s. För att göra den totala knådningstiden densamma, gjordes den knådningstid som erfordrades för tillblandning av sand (S) och sekundärvatten (V2) i metoden C till 120 s.

Exempel på de kompositioner i vilka förhållandet S/C varierades i ett område 1 till 5 visas i följande tabell XII. 452 430 19 ' Ieëslltfll s/c v/c V1 /C C S V (3) (3) (Kn) (Ks) (Ke) 1 45 24 972 872 392 2 54 " 619 1238 334 3 es " 468 1404 319 4 av " 369 1476 321 5 110 " 301 1505 331 Mängden sekundärvatten (V2) kan erhållas genom subtraktiøn av mängden av primärvatten och den mängd vatten som vidhäftar sandpartiklarna från vatten- murbruket. _ mängden för totalt vatten med beaktande av V/C-förhållandet i det resulterande Bland de ovan beskrivna metoderna är metoden B den föredragna metoden enligt föreliggande uppfinning.

De fysiska egenskaperna och vattenseparationen hos murbruk, som fram- ställts med metoderna A, B och C, och medeltryckhållfastheten hos de respektive murbruken visas 1 följande tabell XIII. 20 452 430 æß mm Hv.mH 0m.HH vN.m mm.0 mm.m m.ß w.bß mbH.N m HMH WOH Nß.0H mm.æ mm.m Hm.H mH.N m.ß : 0mH.N w Hßm WON Nm.w Hm.m ßN.m Nm.H ßH.N æ.ß : 0NN.N M U mmv mvm mN.v ßv.m mm.H æ>.H ßm.H N.æ = oHN.N N wßm Omv I mm.N wN.H mm.H ß0.N H.w w.ß0H NwH.N H Hm mm m0.0H æH.m H0.ß Mwm.H 0mM.H w.m : oæH.N m 0vH m0H 0H.ß mN.w ßH.v N0m.H mæm.H N.æ : 0mH.N v MßN wow HN.v wm.m vw.N m0ß.N mæv.m 0.0 : NNN.N M m æNw mmm ßQ.N mw.N vv.H v0w.N m0m.M N.w = NNN.N N wNm H0v 00.0 NH.H wH.0 Nmm.N m0w.N m.w w.h0H HmH.N H mm mw ßH.mH mß.NH Hw.ß mvm.0 æßm.0 0.m w.ßh wwH.N m æwH HNH vm.HH ßm.m mm.m HMN.H HflN.H 0.0H = wmH.N v vßN m0N wH.w ww.m 0v.M ßwm.H NNH.N m.ß : mHN.N M 4 OHQ HHM >m.v mN.v v0.N 0mm.H ßw0.N .0.w : wHN.N N mom mhm mH.N v0.N. ß0.H 0wß.H mHm.H w.w w.>0H HmH.N H cm>w mm :m>v.ß m N H ~mEU\m0 ^mEU\DV ~EU. fiwv ^@\wM0 Lwumw kmuww oas 6 S > . Å; u_u cmu:~mLmw . 3233: v 04"» :mind .mïmum ägare, vä _33; uø;umm*__w;xu>L~_uvøE ñwv =ow~m;mQum=m»»m> mcï&:wLfi:umwcflfi>U :_ x __wnmF 452 430 Ål Volymvikturna av de murbruk som beretts enligt metodvrnu A, ß och C visas i fig. 13 och cylíoderinträngningsegenskaperna visas 1 fig. lb. Det murbruk som visas av kurvan u i rig. 14, dvs det murbruk som beretts med dvn föredragna metoden enligt uppfinningen, harCX 10 högre än 2,0 så länge dess S/C~f5r- hållande är 1-3.

Vattenseparatlonen hos de murbruk som beretts med metoderna A, B och C visas i fig. 15 tillsammans med vattenseparationen för ett murbruk D, som har samma sammansättning men beretts enligt den tidigare metoden- Såsom framgår av fig. 15 har det murbruk som beretts med metoden B, dvs den föredragna metoden enligt uppfinningen, starkt minskad vattenseparation. Det visade sig även att den betongprodukt som gjorts av detta murbruk hade en hög mekanisk hållfasthet.

Exempel 8 I detta exempel användes samma sand och cement som 1 exempel 7 och bland- ningen knådades enligt metod B ovan. S/C-förhållandet var ett konstant mellan- värde av 3,0. Murbruken hade de recept som visas i följande tabell XIV och mängden av vatten på sandkornens yta varierades.

Tabell XIV . . - 1 3 S/C V/C V1/C |nored|enser 1 m (%) cement sand vatten _ W = mg) (m) <1 3.0 68.0 24.0 468 140.4 318 Mängden vatten på sandens (S) yta varierades från 0 (ytan i torrt till- stånd) till l4Z i steg av 22. Mängden av ytvatten justerades genom att göra mängden ytvatten likformig genom att utöva en stötkraft och därefter tillsätta bristande vattenmängd genom besprutning, för att erhålla den önskade mängden ytvatten.

De fysiska egenskaperna hos murbruk som beretts med metoden B och medel- tryckhâllfastheten hos de gjutna produkter som utnyttjar dessa murbruk visas i följande tabell XV. 452 430 22 ofim mflw mm.« m~.« ~m.N Hm.H wH.~ w.> = om~.~ o.«H Nqm wm~ mm.« æ~.« «w.~ mQ.~ mm.~ m.> = H-.~ o.~H fiwm m- H>.m m@.m w~.~ w@.H m~.~ >.> = O-.~ °.oH wa» HMN H~.m «H.m Ho.~ mm.~ mæ.« æ.« = w«~.~ @.w NNM o«~ .m«.m °«.~ o~.~ >o.m -.« m.m = m«~.~ o.@ wflm m- H~.v mo.« æm.~ -.~ wwww °.~ = m-.~ o.« män mflm H>.m mm.~ ~m.~ mm.~ -.m ~.@ = H~N.~ °.~ Hom wow w~.« fi~.v mw.~ Hm.~ ~m.m ~.m m.>Qfi wo~.~ Q címåw. ELWQUTM m N H fflšmßïv AmEUmU. CWÜV ß/V Aafiwuxi» ÄV ^w=u\@Mv Hgv www =wu=_mLw* Q.H n H ~>.H. u N _m~.m u m -E>_@> cwH~m>u> Umzummhï _wf_v_u>._ u. IwwwE TC coÉmL mawmcwuum> mf: svan.. u c .umwcwfiæu >x :mnmh 452 430 23 I varje fall erhölls sålunda ett fördelaktigt resultat- Speciellt när halten av ytvatten gjordes omkring 6%, är produktens mekaniska hållfasthet hög.

Vattenseparationen kan starkt minskas när sandbesparande procentsatser av yt- vatten av storleksordningen 2 till 10% användes. Dessa resultat återges 1 fig. 16.

Exemgel 9 Ett cementmurbruk med den sammansättning som visas i följande tabell XVI bereddes med stegen att blanda cement, primärvattnet och sand och att därefter utsätta den resulterande blandningen för den första knådningsoperationen i 90 s, tillsättning av sekundärvattnet (V2) 1 fii11fäCk1ig mängd för afifi göra det slutliga V/C-förhållandet 54% och därefter utsätta blandningen för den andra knådningsoperationen i 90 s.

Tabell XVI v/c vl/c s/c c s V <2) PH (ng) (n) W 54 24 2 619 1238 334 De fysiska egenskaperna hos så berett murbruk och medeltryckhållfastheten hos gjutna produkter av detta murbruk visas i följande tabell XVII. Denna tabell visar att murbruket har en utmärkt gjutbarhet, låg vattenseparation och kan framställa produkter med hög tryckhållfasthet.

N 452 430 mom mvm No.N mv.fl wom.N ævm.N ß.m w.ßmH wNN.m mN N. w m N H ^mEu\mv ^mEu\m¿ ÅEUV CS SQmVC of. u L > fsuäš v: E” cwärcwu. oåu u .Üïn ä .mwßum Uu;umm»__w:xu>Lu_wnmE Awv :0w~mLmLmmcmUum> mc_cmcm»~c.HmUEflHmU .__>x 222. 452 450 25 När murbruk med samma sammansättning som det i tabell XVI visade bereddes enligt den konventionella metoden, var vattenseparationen av sådant murbruk efter 3 timmar 5,21 och de gjutna produkternas tryckhållfasthet var 305 kg/cmz 7 dygn efter gjutning och 430 kg/cmz 28 dygn efter gjutningen.

Exempel 10 En obrunnen betong med en sammansättning, som visas i följande tabell XVIII bereddes, varvid C representerar grov ballast innefattande krossad sten av FM=6,43 och S/a-förhållandet sand till ballast. Ytterligare 0,02% på basis av cementvikt av ett luftmedföringsmedel (Ad), som är natriumresinac, tillsattes den obrunna betongen.

Eabell XVIII v/c vl/c s/a c s G V m) (a) (Ka) (Kg) (Ks) <2) so 25 46.4 373 809 941 187 Knådningsoperationer utfördes enligt följande två metoder.

\ (Bl) c+vl->S+G-> v2+Ad-> (BZ) c+vl+s+c-> v2+Ad~> Pilar representerar knådningsoperationer, vardera utförda i 90 s. Knåd- ningstiden efter stegen C + V1 + S + G+ enligt metoden 82 var 120 S- DE fysiska egenskaperna hos den resulterande obrunna betongen och medeltryckhåll- fastheten hos de betongprodukter som framställs av denna obrunna betong visas i följande tabell XIX.

Tabell XIX _ t' (%) mede1tryckhål1~ metod sättnnng luft Vattensepara 'on Fasthet 2 (Kp/Cm ) efter efter 7dyan . 28 dvgn_ (cm) (%) IH 2H- BH max.

(B ) 20.l 1.6 0.29 0.53 0.73 0.73 362 499 (s) 19.0 1.1 0.23 0.58 0.78 0.78 332 471 452 450 za Tabellen visar att vattenseparatlonen hos denna obrunna betong är mycket låg och att den mekaniska hållfastheten hos betongprodukter, som framställts av denna obrunna betong, är mycket hög. När en obrunnen betong med samma samman- sättning som visas i tabell XVIII knådades enligt den tidigare metoden var vattenseparatíonen 2,22 3 timmar efter beredning och tryckhållfastheten hos de betongprodukter som utnyttjar sådan obrunnen betong var 220 kg/cm2 7 dygn efter gjutníng och 354 kg/cmz 28 dygn efter gjutníngen.

Claims (16)

452 430 27 Patentkrav

1. Sätt att bereda en knådad blandning, k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar stegen: att primärvatten tillförs ett pulver av ett hydrauliskt ämne, såsom cement, i tillräcklig mängd för att bilda länk-, kapillär- eller slamtillstånd nära kapillärtillståndet, att den resulterande blandningen utsätts för en första knådningsoperation för att minska koagulerade klumpar av pulvret, att sekundärvatten tillsätts den knådade blandningen i en mängd, som är nödvändig för att bilda ett förutbestämt vatten/cementförhållande hos bland- ningen och att den resulterande blandningen utsätts för en andra knådningsoperation, varvid mängden primärvatten väljs för att motsvara det förutbestämda vatten/cementförhållandet i blandningen och mängden sekundärvatten väljs för att motsvara en förutsedd mängd separerat vatten.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att den mängd primär- vatten som tillförs det hydrauliska ämnet i pulverform uppgår till 15-38% baserat på pulvrets vikt.

3. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att mängden primär- vatten uppgår till 30-76 vikt% av den totala vattenmängd, som erfordras för att bereda blandningen.

4. Sätt enligt krav 1, k ä-n n e t e c k n a t av att sekundärvattnet tillsätts över en längre tid än 10% av den period, under vilken den sekundära blandningsoperationen utförs.

5. Sätt enligt enligt krav 1, k ä n n n e t e c k n a t av att ett de- hydreringsmedel tillsätts under den första eller andra knådningsoperationen.

6. Sätt att bereda en knådad blandning, k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar stegen: att primärvatten tillförs ett pulver av ett hydrauliskt ämne, såsom cement, i tillräcklig mängd för att bilda länk-, kapillär- eller slamtillstånd nära kapillärtillståndet, att den resulterande blandningen utsätts för en första knådningsoperation för att minska koagulerade klumpar av pulvret, att en fin ballast med därtill vidhäftat vatten tillförs, att sekundärvatten tillförs den knådade blandningen i en mängd, som är nödvändig för att bilda ett förutbestämt vatten/cementförhållande hos blandning- en och 452 430 28 att den resulterande blandningen utsätts för en andra knådningsoperation, varvid mängden sekundärvatten bestäms genom att hänsyn tas till den mängd vatten, som vidhäftar den fina ballasten.

7. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att den fina ballasten tillsammans med primärvattnet tillförs pulvret före den första knådningsopera- tionen.

8. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att tillsatsen av den fina ballasten följs av en mellanknådning, vilken i sin tur följs av tillsatsen av sekundärvatten till den resulterande knådade blandningen.

9. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att den fina ballasten tillsätts tillsammans med sekundärvattnet, vilket följs av den andra knådnings- operationen.

10. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att mängden primär- vatten uppgår till 30-76 vikt-% av den totala mängd vatten, som är nödvändig för att bereda blandningen.

11. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att sekundärvattnet tillförs över en längre tid än 10% av den period, under vilken den sekundära knådningsoperationen utförs.

12. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att ett dehydrerings- medel tillsätts under den första eller andra knådningsoperationen.

13. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att den fina bal- lasten är förbehandlad, så att en förutbestämd mängd vatten häftar vid denna.

14. Sätt enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a t av att den fina bal- lasten består av sand. -

15. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att en grov ballast tillsätts tillsammans med den fina ballasten.

16. Sätt enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t av att efter tillsats av den fina och grova ballasten knådas den resulterande blandningen och sedan tillsätts sekundärvattnet.