SE451780B - Anordning for automatisk bildrorforspenningsreglering med digital signalbehandling - Google Patents

Description

451 van 2 I korthet är en serviceomkopplare med ett "normalläge" och ett "serviceläge" operativt tilldelad till mottagarens signalbehand- lingskretsar och till bildröret. Då denna omkopplare står 1 serviceläge bortkopplas videosignaler från bildröret, varjämte vertikalavsökningen upphävs. Förspänningen hos varje elektron- kanon inregleras därvid så att man erhåller en önskad släck- ström (t.ex. nâgra få mikroampere) hos varje elektronkanon.

Denna inreglering säkerställer att bildröret släcks på korrekt sätt om ingen videosignal påläggs eller såsom gensvar på en svartreferensnivå hos videosignalen, och nämnda inreglering säkerställer också att färgsignalerna får avsedda proportioner vid alla ljusintensitetsniváer. Bildrördrivkretsarna som sam- verkar med varje enskild elektronkanon inregleras då för en önskad förstärkning (t.ex. för att kompensera för ineffektivi- teter hos bildrörfosforn) så att man erhåller en korrekt för- delning i röd-, grön- och blásignaldrivningen när mottagaren arbetar normalt.

Inregleringen med bildrörsläckning är tidsödande och obekväm, och den bör utföras flera gånger under bildrörets livslängd. Dessutom samverkar inregleringar för släckning och förstärkning i bildröret ofta med varandra, varför en följd av inregleringar kan behöva göras. Det är således fördelaktigt att eliminera behovet av denna inreglering, exempelvis genom att i- frågavarande inreglering får utföras automatiskt av 1 mottagaren belägna kretsar.

Skilda automatiska anordningar för reglering av bildrör- förspänningen under utnyttjande av analoga signalbehandlings- metoder är kända. I dessa kända anordningar uppmäter man vanli- gen värdet hos en mycket ringa katodsläckström periodiskt under ett givet intervall (t.ex. som inträffar inom ett vertikalbild- släckintervall hos televisionssignalen när bildinformation saknas) när en signal med lämplig (svart-)referensnivà matas till en intensitetsregleringselektrod hos bildröret. En härledd styrspänning får korrigera förspänningen hos en förstärkare som driver bildröret så att man erhåller en önskad nivå för katod- släckströmmen. De kända analoga anordningarna är emellertid be- häftade med olägenheter som undviks medelst en anordning enligt föreliggande uppfinning.

I kända anordningar där man utnyttjar analoga signalbe- 451 780 _ 5 handlingsmetoder utförs vanligen följande funktioner. Katod- släcknivàströmmen känns av, och en proportionell katodsignal härleds under katodsläckströmintervall. Katodsignalen filtreras därefter så att man erhåller en spänning som är proportionell mot katodsignalens storlek. En regleringslikspänning för för- spänning erhålls genom ytterligare filtrering och páläggs bildrördrivförstärkaren via en återkopplingsregleringsslinga och korrigerar därvid för eventuella fel i bildrörförspänningen och i den korresponderande svartnivåkatodströmmen.

Regleringsslingan har till uppgift att stabilisera kato- dens svartströmnivå vid ett önskat korrekt värde. Noggrannheten hos regleringsmekanismen utgör en funktion av regleringsslingans förstärkning, vilken är av storleksordningen 70 db då det gäl- ler en typisk analog anordning. Om man skall uppnå stor noggrann- het i förspänningsregleringen måste regleringsslingans förstärk- ning vara stor. En regleringsslinga med betydande storlek kan emellertid förete instabiliteter (t.ex. slumpvis uppträdande fluktuationer eller oscillationer i katodförspänningsnivàn), till stor del beroende på den eller de filtreringsfunktioner som utförs för alstring av regleringsspänningen för likförspän- ningen. För var och en av dessa filtreringsfunktioner utnyttjas RC-tidskonstantnät som inför signalbehandlingsfördröjningar och fasförskjutningar i regleringsslingan, varvid regleringsslingan får en benägenhet att få sin stabilitet försämrad.

I enlighet med föreliggande uppfinning innefattar nätet för alstring av regleringsspänningen för förspänningen ett digi- talt signalbehandlingsnät. En automatisk regleringsanordning för bildrörförspänning, i vilken anordning man utnyttjar den digitala signalbehandlaren, erbjuder noggrann reglering av bildrörets förspänning, är stabil med mycket höga förstärkningar 1 regleringsslingan (nämligen av storleksordningen l5O db och 200 db), och är inte benägen att alstra slumpvisa fluktuationer eller oscillering i katodförspänningsnivån. I anordningen be- hövs inte integrerande kondensatorer eller lagringskondensatorer (t.ex. för filtrering), och anordningen kan lätt framställas i form av en integrerad krets. Dessutom behöver den digitala pro- cessorn endast billiga och långsamt arbetande logikkretsar med ringa effekt.

Närmare bestämt känner den digitala processorn av till- $> 51 780 _ 4 ståndet hos amplituden i en sekvens i en periodiskt härledd signal som är proportionell mot nivån hos släckströmmen som leds av bildrörets katod. Den digitala processorn alstrar en första styrsignal när amplituderna 1 en sekvens härledda sig- naler svarar mot korrekt katodförspänning och en andra styr- signal när amplituderna i en sekvens härledda signaler svarar mot en avvikelse från korrekt förspänning. Den andra styrsigna- len gör det möjligt för en förspänningsgenerator att alstra en reglerings- eller styrspänning för förspänningen, vilken regle- ringsspänning ändras i små steg och modifierar katodspänningen till dess att en korrekt katodförspänning och en motsvarande släckströmnivå erhålls.

I enlighet med ett kännetecken hos uppfinningen svarar den härledda signalen mot periodiskt upprepade katodpulser som induceras under signalsläckintervall såsom gensvar pa periodis- ka gallerexitationspulser. I enlighet med ett annat kännetecken hos uppfinningen bibringas de härledda signalerna en föreskriven amplitudförskjutning så att angränsande härledda signaler i en sekvens härledda signaler skiljer sig ömsesidigt i amplitud i en omfattning som inkluderar förskjutningen, detta för att hindra sökning i anordningen i närheten av korrekt förspänning.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l visar ett blockschema över en del av en färgtelevisionsmottagare som innehåller en videodriv- och katodpulsprocessoranordning i en enligt uppfinningen utformad automatisk regleringsanordning för förspänningen hos ett bildrör, fig. 2 visar vågor som kommer till användning då det gäller att förstå den i fig. l visade anord- ningen, fig. 3 visar ett kopplingsschema över den i fig. l visade videodrivanordningen med tillhörande nät, fig. 4 visar kretsde- taljer i en del av katodpulsprocessoranordningen enligt fig. l, fig. 5 visar kretsdetaljer i en digital signalprocessor som ingår i katodpulsprocessoranordningen, fig. 6 visar ytterligare detal- jer i den digitala processorn enligt fig. 5, fig. 7 visar ett blockschema över en annan version av den digitala signalprocessorn som ingår i katodpulsprocessoranordningen enligt fig. l, fig. 8 åskådliggör tidssignalvågor som har till uppgift att göra det lättare att förstå arbetssättet hos anordningen enligt fig. l, fig. 9-ll visar alternativa kretsversioner av en del i den i 451 780 5 fig. 7 visade anordningen, fig. 12 och 13 visar alternativa kretsversioner av en annan del av den i fig. 7 visade anord- ningen, fig. 14 och 15-17 visar signalvagor som har till uppgift att göra det möjligt att förstå ett kännetecken hos uppfinningen, fig. 18 visar en krets för alstring av en bestämd form av en excitationssignal som har samband med ett kännetecken hos upp- finningen, fig. 19 visar signalvàgor som hör samman med arbets- sättet hos den i fig. 18 visade kretsen, fig. 20 visar en krets för alstring av signaler som utnyttjas av en anordning enligt uppfinningen, och fig. 21 åskådliggör signalvàgor som har sam- band med kretsen enligt fig. 20.

I rig. 1 matar televisionssignalbehandlingskretsar 10 (t.ex. inkluderande videodetektor-, förstärkare- och filtersteg) åtskilda luminans~ (Y-) och krominans- (C-) komponenter i en sammansatt färgtelevisionssignal till en demodulatormatris 12.

Denna matris 12 avger färgbildrepresentativa utgàngssignaler r, g och b med låg nivå. Nämnda signaler förstärks och behandlas pà annat sätt av kretsar i katodsignalbehandlingsnät l4a, l4b resp. läc, vilka avger förstärkta färgbildsignaler R, G och B med hög nivå till var sin katodintensitetsstyrelektrod 16a, 16b och 160 hos ett färgbildrör 15. I detta exempel är bildröret 15 av den självkonvergerande typen med in-1ine~kanoner, varvid ett gemensamt aktiverat galler 18 är tilldelat var och en av elek- tronkanonerna som innefattar katodelektroderna 16a, l6b och l6c, Katodsignalbehandlingsnäten l4a, 14b och 140 är inbördes likartade i denna utföringsform. Den nu följande diskussionen av utformningen och arbetssättet hos behandlingsnätet l4a gäl- ler därför också med avseende pa näten l4b och l4c.

I nätet l4a kopplar och bortkopplar ett svartnivàinfö- ringsnät 20 (t.ex. innefattande en elektronisk omkopplare) r-utgångssignalen frán matrisen 12 till en videosignalingång hos ett bildrördrivsteg 21 såsom gensvar pà en tidssignal BLK.

Drivsteget 21 inkluderar ett signalförstärkningsnät för alstring av en högniváutgångssignal R som matas till bildrörets katod l6a.

En annan utgängssignaliràn drivsteget 21 kopplas till en ingång till en katodpulsprocessor 22. Denna utgángssignal fràn driv- steget 21 ger upphov till inducerade katodpulser (CP) under katodströmövervakningsintervall såsom kommer att beskrivas nedan. 56 451 780 _ 6 Processorn 22 arbetar tidsmässigt såsom gensvar på tidssignaler C, SR och CLP och alstrar därvid en utgångssignal VB för regle- ring av förspänning, vilken signal matas till en förspännings- regleringsingång hos drivsteget 21 för att modifiera förspän- ningen hos förstärkarkretsarna i drivsteget 21 så att den av katoden l6a förda släck- (svart-)nivåströmmen kommer att regle- ras, såsom också kommer att beskrivas nedan.

En pulsgenerator 28 ger gensvar på vertikalsvepåtergàngs- släcksignaler V som erhålls från vertikalavböjningskretsar i mottagaren för alstring av tidssignalerna BLK, C, SR och CLP.

Signalen V upprepas 1 takten 60 hz då det gäller en televisions- mottagare som är utformad förIHSC-televisionssändningssignal- normer i USA och i takten 50 hz då det gäller PAL-televisions- normer. Generatorn eller enheten 28 alstrar också en galler- drivspänningsutgångspuls GP under ett intervall då bildrörets 15 katodsläckström skall övervakas. Den utgång hos enheten 28 från vilken signalen GP avges ser också till att gallret 18 får en lämplig förspänning (i stort sett noll volt i detta exempel) vid andra tidpunkter än under gallerpulsintervallet.

Bildrörkatodströmövervakningsintervallet uppträder efter det att vertikalsvepàtergångssläckningen har upphört men innan bildintervallet för televisionssignalen som innehåller bild- information som skall presenteras har börjat. övervaknings- intervallet inträffar under en del av ett större tidsintervall som omsluter flera horisontallinjer under vilka bildinformation saknas. Det förhållandet att bildrörkatodsläckströmmen överva- kas ger emellertid inte upphov till några synliga effekter på en presenterad bild, eftersom avsökning sker ovanför bildröret vid denna tidpunkt, dvs. bildrörets elektronstråle böjs av så att den slår an mot bildrörets yta ovanför bildpresentations- området. ' Såsom ett exempel kan övervakningsintervallet omsluta de båda första horisontallinjerna som uppträder sedan vertikal- svepåtergångssläckningen har upphört, såsom är visat i vågen a enligt fig. 2 medelst de periodiska positiva horisontella släck- pulser som uppträder i linjetakten.

BLK-pulsen som omsluter vertikalsvepåtergångs- och över- vakningsinßervallen är visad i vågen b enligt fig. 2. Galler- 451 780 7 drivpulsen GP, som omsluter linjerna l och 2 i övervaknings- intervallet sedan vertikalsvepåtergången har upphört, är visad i vågen c. Gallerpulsen kan företrädesvis ha en fixerad positiv amplitud inom området +5 - +15 volt beroende på de krav som ställs i den aktuella anordningen, i förhållande till en lägre pulspiedestalnivå som svarar mot den normala gallerförspännings- nivån noll volt 1 detta exempel.

I en återblick på fig. l skall nu nämnas att en grind som ingår i svartnivåinföringsnätet 20 öppnas såsom gensvar på signalen BLK under vertikalsvepåtergångs- och övervakningsinter- vallet (fig. 2) för att inhibera signalens r strömledning från matrisen 12 till drivsteget 21, varjämte en svartreferensspänning får utgöra ersättning i r-signalbanan. Härigenom upprättas en given svartreferensförspänningsnivå vid drivstegets 21 video- signalutgång, varigenom bildrörets katod l6a drivs, varvid också en viloreferensnivå för katoden l6a under BLK-intervallet erhålls.

Bildröret arbetar såsom en katodföljare såsom gensvar på galler- pulsen GP, varvid en version av gallerpulsen med väsentligen lika fas uppträder vid bildrörets katodelektrod under gallerpulsinter- vallet. Amplituden hos den på detta sätt inducerade katodpulsen CP är proportionell mot nivån hos katodströmledningen men är något dämpad i förhållande till gallerpulsen till följd av den förhållandevis låga bildrörelektronkanongallerdrivkarakteristi- kens transkonduktans i framriktningen. Storleken hos katodpulsen känns av medelst kretsar i processorn 22 för att fastställa huruvida elektronkanonen leder en önskad mängd svartnivåström eller leder en alltför stor eller liten ström.

Den från processorn 22 härrörande regleringsutgångsspän- ningen VB för förspänningen matas till drivstegets 21 förspän- ningsregleringsingång för att modifiera likström-(förspännings-) arbetspunkten hos drivsteget när så erfordras och i sådan rikt- ning att vid drivstegets 21 signalutgång erhålls en förspän- ningsnivå som är tillräcklig för att ge upphov till den önskade katodsläckströmnivån genom verkan i en sluten slinga. Grinden i nätet 20 återgår till sitt stängda tillstånd efter det att över- vakningsintervallet har upphört, varigenom färgsignaler från matrisens 12 utgång kopplas till drivstegets 21 signalingång.

Fig. 3 visar strömkretsdetaljer i svartnivåinförings- nätet 20 och videodrivsteget 21 i fig. l. 451 75 Û un.. 8 I fig. 3 är svartniváinföringsnätet 20 visat omfattande en enpolig tvávägs elektronisk omkopplare 30 samt en tilldelad referensspänningskälla 33. I spänningskällan 33 ingar en zener- diod 34 som samverkar med en varierbar spänningsdelare som in- kluderar en potentiometer 35. Videodrivsteget 21 innefattar en kaskodförstärkare som inkluderar transistorer 40 och 42.

Videodrivsignalen R matas till bildrörets katod från transis- torns 42 emitterkrets via ett motstånd 43. Katodpulsen CP som induceras under övervakningsintervallet erhålls från transis- torns 42 kollektorkrets via ett skyddsmotstànd 44. När omkopp- laren 30 står i öppet läge (såsom är visat) under vertikalsvep- âtergángs- och övervakningsintervallet bortkopplas videosignalen r från drivsteget 21, varJämte en svartnivàreferensspänning från potentiometerns 35 glidkontakt pàläggs transistorns 40 basin- gàngskrets via omkopplarkontakterna a och b. En referensvilo- spänning bringas således att uppträda vid transistorns 42 emitter som är likströmkopplad till bildrörets katod. Vid alla andra tidpunkter star omkopplaren 30 i sitt andra läge, varvid videosignalen r kopplas via omkopplarkontakterna c och b till transistorns 40 basingångskrets för förstärkning medelst driv- steget 21.

Den frán katodpulsprocessorns 22 (fig. l) utgång erhållna föfspäflfliflåsfeålefiflësSpäflfliflåen VÉ likströmkopplas till förstär- kartransistorns 40 basingángskrets. Ökande (dvs. mera positiva) nivåer hos regleringsspänningen VB medför en proportionell minskning i den vid transistorns 42 emitter bildade bildrör- katodförspänningen, vilket i sin tur innebär att bildrörets katods svartnivàströmledning ökas. Omvänt resulterar minskande nivåer i spänningen VB 1 proportionellt minskad katodström- ledning.

Katodpulsen CP kan också, bland andra metoder, erhållas genom att man utnyttjar ett spänningsdelarnät sásom är beskrivet i den amerikanska patentskriften 4 263 622. Det är emellertid fördelaktigt att härleda katodpulsen från den aktiva belast- ningstransistorns 42 kollektorutgàng på det i fig. 3 visade sättet eftersom man därvid erhåller en större katodpulsamplitud och samtidigt har en lägre utgångsimpedans.

Fig. 4 visar ingångskretsen hos processorn 22, vilken krets innefattar en làsförstärkare 50 och en komparator 65. 451 780 9 I pulsförstärkaren 50 ingår en signalinverterande opera- tionsförstärkare 52 med en inverteringssignalingång (-) och en icke-inverterande referensingång (+). En spänningsdelare bestå- ende av motstånd 55 och 54 jämte en diod 56 tillsammans med ett motstånd 55 och en kondensator 62 bildar nätets 50 ingångskrets.

En i spänningsdelen alstrad referensspänning Vrl matas till förstärkarens 52 referensingång. För att utgångssignalen från förstärkaren; 52 noggrant skall representera variationer i ka- todpulsens CP toppamplitud är det nödvändigt att utgångssignalen från förstärkaren 52 ställs i referens till en förutsägbar nivå.

Detta utförs medelst ett återkopplingslàsnät som inkluderar en enpoliß envägs elektronisk omkopplare 60 (som är visad i öppet tillstånd) och ingångslåskondensatorn 62.

Nätet 50 arbetar på följande sätt. Vid alla tidpunkter utom under katodpulsintervallet görs omkopplaren 60 strömledande (omkopplaren är sluten) såsom gensvar på låstidregleringssigna- len CLP. Detta inträffar under tidpunkterna To som föregår ka- todpulsintervallet Tp och som följer efter detta intervall. Genom återkopplingsverkan låses förstärkarens 52 inverteringsingång vid förstärkarens 52 utgångsnivå, som då är vid Vrl-referens- potentialen. Denna återkopplingsverkan utförs med hjälp av om- kopplaren 60, då denna är sluten, 1 samverkan med ingångskonden- satorn 62. Under katodpulsintervallet Tp bringas omkopplaren 60 att bli oledande (öppen), såsom är visat, såsom gensvar på sig- nalen CLP, varvid en förstärkt, inverterad version av katodpulsen erhålls vid förstärkarens 52 utgång. Katodutgàngspulsen från förstärkaren 52 har en (variabel) topp-till~toppamplitud i för- hållande till en stabil referensnivå som erhålls genom ifråga- varande låsverkan. Amplituden hos katodpulsen från förstärkaren 52 känns av medelst komparatorn 65.

Komparatorn 65 omfattar en operationsförstärkare med en inverteringsingång (-) kopplad till utgången från förstärkaren 52 och en icke-inverterande ingång (+) kopplad till en referens- spänning Vrg som också alstras i spänningsdelaren som är bildad av motstånden 55 och 5ü jämte dioden 56. Komparatorn har en logisk "l"-utgångsnivå när amplituden hos den negativt riktade katodpulsen från nätet 50 överskrider en nivå Vrl-Vra. Detta inträffar när katodsvartströmnivån är större än den önskade strömnivån, vilket svarar mot ett tillstånd med låg katodför- 1 780 (fl lO spänning. Komparatorn har en logisk "O"-utgångsnivå när katod- pulsamplituden från nätet 50 är mindre än Vrl-Vrz. Detta in- träffar när katodsvartströmniván är mindre än den önskade nivån, vilket svarar mot ett tillstànd med hög katodförspänning. Korrekt katodförspänning erhålls när katodpulstoppamplituden är väsent- ligen lika med Vrl-Vèg.

I fallet med korrekt katodförspänning har komparatorn en slumpvis uppträdande sekvens av utgående "l"~ och ©"-logik- signalnivåer såsom gensvar på en sekvens katodpulser, beroende på oundvikligt, slumpvis uppträdande brus som överlagras på varje katodpuls. Detta brus härrör från bildröret och förstär- karen 52, bland andra källor i mottagaren, och medför att ampli- tuden hos enskilda katodpulser fluktuerar slumpvis något över och.under komparatorns omkopplingsnivà. De utgående logiksigna- lerna som alstras av komparatorn 65 kommer nedan att betecknas såsom signaler CP', och de är lämpliga för ytterligare behand- ling medelst en digital signalprocessor i enlighet med fig. 5.

Värdet hos den till förstärkaren 52 förda referensspän- ningen Vrl överskrider värdet hos den till komparatorn 65 förda referensspänningen Vra i en omfattning lika med diodens 56 för- skjutningsspänning. Spänningsskillnaden mellan Vrl och Vrg i samverkan med förstärkningen hos förstärkaren 52 bestämmer om- fattningen av den reglering av katodpulsamplituden som kan er- hållas medelst den slutna regleringsslingan. Beroende på kraven hos en aktuell anordning kan denna spänningsskillnad ha ett värde som ligger inom ett intervall mellan några millivolt och flera volt. Emellertid uppnås bättre reglering av svartnivàkatodström- men i närheten av bildrörets spärrning för mindre värden hos denna spänningsskillnad.

I fig. 5 omfattar den digitala signalprocessorn ett 16-bitars skiftregister 70, ett logiskt reglerings- eller styrnät 76 som inkluderar en logisk OCH-grind 71, första och andra lo- giska VARKEN/ELLER-grindar 72 och 75, och en inverterare 75, jämte en räknare 77 som regleras såsom gensvar på utgàngssignaler fràn regleringsnätet eller styrnätet 76. Grindarna 71, 72 och 75 är anordnade att utföra en logisk EXKLUSIV/ELLER-funktion.

Signaler CP' matas till serieingången hos skiftregistret 70, som under varje katodpulsintervall klockmatas av trigger- kanten (dvs. framkanten) hos en klockpuls SR som uppträder under Ca 451 780 11 katodpulsintervallet. Varje SR-puls tillåter antingen en logisk "l"-signalnivå eller en logisk "O"-signalnivå (i enlighet med nivåerna hos ingångspulserna CP')att skiftas i tur och ordning in i skiftregisterminnesställena som svarar mot utgångarna Q - Qló, varvid skiftning sker från vänster till höger. Styrnätet 76 undersöker de sexton parallella utgångarna (Ql-Qló) hos skiftregistret 70 medelst den med sexton ingångar försedda OCH-grinden 7l och VARKEN/ELLER-grinden 72 samt alstrar en styrsignal vid utgången från VARKEN/ELLER-grinden 73 för att antingen aktivera eller nedkoppla driften hos räknaren 77 via en styringång INHIBERA. I detta exempel påverkas inverteraren 75 i beroende av nivån hos Q2-utgången från skiftregistret, varvid inverteraren 75 vid dylik påverkan alstrar en styrsignal för att bringa räknaren 77 att antingen räkna UPP eller räkna NED. Emellertid kan inverteraren 75 i andra fall vara anordnad att känna av andra utgångar från skiftregistret.

Räknaren 77 är en 8-bitars räknare som klockmatas av en pulstidsignal C 1 vertikaldelbildavsökningstakten. Utlösnings- kanten hos denna signal får inte inträffa under katodpulsinter- vallet, detta för att man skall undvika att andra bildrörets katodförspänning under katodpulsintervallet. Utlösningskanten eller triggerkanten hos ifrågavarande signal kan således sam- manfalla med slutet av katodpulsintervallet, eller annars kan den uppträda kort därefter. De åtta utgångarna från räknaren 77, således Ql-Q8, är anslutna till ett digital-analogomvandlarnät (DAG-nät) 78 som är bildat av ett R/en-stegnat.

Nätet 78 alstrar en utgångslikspänning som ligger mellan noll volt och +12 volt såsom gensvar på tillståndet hos räkna- rens utgångar. Eftersom räknaren 77 kan ha 256 utgångstillstånd (dvs. 2 tillstånd), blir digital-analogomvandlarnätets 78 ut- gångsspänningsupplösning eller inkrementala spänningssteg lika med +46,875 miliivoit (avs. +12 voit/256). Nätets 78 utgångs- spänning kopplas via en spänningsföljare 79 till videodrivsteget 21. Denna spänning, VB, används för att reglera bildrörets ka- todförspänning. I praktiken behövs ett intervall omfattande ca 40Tvolt för inreglering av bildrörets svartnivâförspänning vid bildrörets katodelektrod (dvs. från +lÄO volt till +l8O volt).

I detta exempel möjliggör en 8-bitars räknare av det visade sla- get nivåreglering av likförspänningen inom detta intervall i 451 780 12 steg av 156,26 millivolt (dvs. 40 volt/256 räknartillstánd).

Det logiska reglerings- eller styrnätet 76 är anordnat att skilja mellan tre katodförspänningstillstånd och tre mot- svarande utgàngsbitmönster hos skiftregistret 70. När katod~ strömnivån är alltför hög (dvs. katodförspänningen är alltför låg) kommer komparatorns 65 (fig. 4) omkopplingsnivá att över- skridas, varvid signalen CP' blir en logisk "l"~nivåsignal (en positiv puls) för varje katodpuls. Om det antas att detta tillstànd inte ändras kommer alla utgångssignalerna från skift- registret 70 att befinna sig vid den logiska "l"-nivån efter sexton vertikala delbilder. Detta tillstånd känns av medelst OCH-grinden 71 och VARKEN/ELLER-grinden 72 i nätet 76, varvid en logisk "O"-signal bringas att bildas vid utgången från grin- den 75. Eftersom utgángssignalen från utgången Q2 hos skift- registret 70 är en logisk "l"-signal kommer dessutom en logisk "O"-signal att bildas vid utgången från inverteraren 75. Här- igenom kan räknaren 77 räkna ned. Följaktligen minskar spän- ningen VB för reglering av förspänningen i små steg lika med 156,25 millivolt för varje vertikal delbild, medan katodför- spänningen ökar proportionellt i sådan riktning att katodström- Q men minskas fram till dess att det korrekta förspänningstill- ståndet nås.

Omvänt gäller att när katodströmnivàn är alltför låg (dvs. katodförspänningen är alltför hög) har signalen CP' en logisk “O"-nivå för varje katodpuls, varför skiftregisterut- gångarna alla har den logiska "O"-nivån efter sexton vertikala delbilder. I detta fall kan räknaren 77 räkna ned. Följaktligen ökar spänningen VB för förspänningsreglering under varje verti- kal delbild med 156,25 millivolt till dess att det korrekta förspänningstillstándet har nåtts.

När katodförspänningstillstándet är korrekt omfattar signalen CP' en slumpvis serie logiska "l"- och "O"-signaler.

Utgángssignalerna fràn skiftregistret 70 kommer således inte längre att utgöras av en likformig serie omfattande antingen logiska "l"-nivåer eller logiska "O"-nivåer. När detta till- stånd känns av medelst nätet 76 bringas grinden 73 att alstra en logisk "l"-signal som har till uppgift att inhibera räknaren 77 för att därvid stoppa förspänningskorrigeringsförloppet.

Detta resultat erhålls så snart en av skiftregistrets utgångar pvd; :vv 451 780 15 har en komplementär logisk nivå i jämförelse med de andra ut- gàngarna (dvs. endast dá skiftregisterutgàngarna inte har samma logiska nivå).

Logikstyrnätet 76 kan modifieras så att räknaren 77 in- hiberas eller spärras endast när en viss andel (t.ex. hälften) av skiftregisterutgàngarna intar ett givet logiskt tillstànd.

För att påskynda korrigeringsförloppet samtidigt som god upp- lösning bibehålls kan det dessutom vara fördelaktigt att mata mer än en klockpuls till räknaren under varje delbildperiod då förspänningsnivån är långt från korrekt och att mata en enda klockpuls till räknaren när förspänningsnivån närmar sig den korrekta nivån för att säkerställa god upplösning.

Fig. 6 visar en mera detaljerad men modifierad version av anordningen enligt fig. 5, varvid motsvarande element är identifierade med samma hänvisningsbeteckning. Anordningen en- ligt fig. 6 liknar anordningen enligt fig. 5 och arbetar väsent- ligen på samma sätt bortsett fràn att möjlighet finns att uppnå korrekt katodförspänning på kortare tid sedan mottagaren ur- sprungligen har aktiverats.

I fig. 6 inkluderar räknaren 77 första och andra pà för- hand inställbara räknare 8O och 82, varjämte skiftregistret TO inkluderar första och andra àterställbara skiftregister 84 och 86. En elektronisk omkopplare 90 för "strömmen tillslagen" (t.ex. inkluderande en monostabil multivibrator) arbetar i sam- verkan med mottagarens nätomkopplare och är kopplad till räknar- nas 80, 82 på förhand inställbara ingångar (P) samt till skift- registrens 84 och 86 återställningsingångar (R). När mottagaren ursprungligen aktiveras bildar omkopplaren 90 en negativt riktad puls för återställning av skiftregistren 84 och 86 och för för- handsinställning av räknarna 80, 82 till mitten av räkneområdet.

För detta ändamål är uttagen 4, 12, 13 och 3 hos räknarna 80 och 82 anslutna till jord och till den positiva spänningskälnn (+12 volt) pà det visade sättet, så att då den negativt riktade pulsen pâläggs de på förhand inställda räknaringångarna (P) kom- mer utgàngarna från räknarna 80 och 82 att få logiska tillstànd som svarar mot mitten på räkneomradet. Härigenom erhålls en förspänningsregleringsspänning VB vid regleringsomrádets mitt, varvid nämnda spänning svarar mot ett spänningsvärde som sanno- likt ligger i närheten av ett värde som erfordras för att 451 780 _ 14 korrekt förspänning skall erhållas.

Den ovan beskrivna digitala automatiska anordningen för reglering av bildrörsförspänningen har betydligt större stabilitet än analogt arbetande anordningar av följande skäl.

När bildrörets katodförspänning behöver korrigeras på- läggs en konstant spänning (l56,25 millivolt) för förspännings- korrigering för varje delbildperiod, oberoende av reglerings- slingans förstärkning och oberoende av storleken hos felet som skall korrigeras. Detta innebär att en längre tid åtgår för korrigering av ett stort fel än för ett litet fel, och det finns praktiskt taget ingen möjlighet för "översvängning" av korrigeringen med åtföljande instabilitet i regleringsslingan att uppträda.

Såsom har nämnts ovan fortskrider korrigeringsförloppet så länge som alla skiftregisterutgàngarna har samma logiktill~ stånd (antingen “l" eller "O“). Så snart katodpulsniván blir lika med eller väsentligen lika med en nivå som svarar mot korrekt katodförspänning och CP'-pulsen ändrar sin nivå i för- hållande till den föregående nivån (dvs. blir komplementär 1 förhållande till den föregående nivån) kommer innehållet i skiftregistret 70 inte längre att bli detsamma. Såsom följd av detta kommer korrigeringsförloppet att stoppas praktiskt taget omedelbart och utan dröjsmål. Tillståndet hos räknaren och spänningen för reglering av förspänningen fixeras därvid, var- jämte regleringsslingan väsentligen "öppnas", vilket på ett gynnsamt sätt hindrar katodförspänningen från att fluktuera.

Emellertid fortsätter logikstyrnätet 76 att övervaka skiftre~ gistrets utgångar under de efterföljande delbildintervallen.

Ett fortskridande slumpvis mönster av komplementära logiknivåer vid skiftregistrets utgångar bekräftar att katodförspänningen är korrekt, och korrigeringsförloppet förblir inhiberat.

Om en enda komplementär ingångssignal skulle förorsakas genom att en slumpvis uppträdande bruspuls skulle förekomma under katodpulsintervallet skulle det vara osannolikt att en annan dylik komplementär ingångssignal skulle uppträda under ett förhållandevis stort antal mätintervall, såsom sexton i detta exempel. Därför börjar korrigeringsförloppet på nytt sexton delbildperioder sedan den av brus inducerade komplemen- 15 451 780 tära logiksignalen har medfört att räknaren och korrigerings- förloppet skall stanna, varjämte korrigeringsförloppet fort- sätter tills ett sant slumpvis bitmönster detekteras vid skift- registerutgångarna. Regleringsförloppet har således ett stabilt arbetssätt även vid förekomst av slumpvis uppträdande brus som kan härröra från regleringsanordningen eller från andra delar av mottagaren.

Både den ovan beskrivna anordningen och den alternativa anordningen som kommer att beskrivas nedan har en mycket stor förstärkning i regleringsslingan, nämligen av storleksord- ningen l5O db - 200 db. Denna förstärkning bestäms av förstärk- ningen hos làsförstärkaren 50 och komparatorn 65, vilka är visade 1 fig. 4, och av förstärkningen hos videodrivsteget 21 i fig. 5. sa langt som den hittills har beskrlvlcš arbetar den digi- tala signalprocessorn på grundval av en analys av ett antal N- provdelar eller samplar, varvid N i detta fall.är lika med sexton.

I detta syfte utnyttjar processorn ett sexton-bitars skiftregis- ter samt en med sexton ingångar utformad OCH- och VARKEN/ELLER- konfiguration i enlighet med fig. 5 och 6. För den beskrivna anordningen anses det att värden hos N mellan 4 och 16 kan vara lämpliga. Värdet N = 16 ger stabil drift under betingelser då mycket brus förekommer, medan värdet N = 4 räcker till då an- ordningen arbetar i en omgivning med ringa brus.

Fig. 7 och 9-13 visar förenklade versioner av den digi- tala signalprocessorn eller -behandlaren som utför samma funktion som den ovan beskrivna processorn men med betydligt minskad storlek, kostnad och komplexitet. I jämförelse med fig. 5 och den motsvarande fig. 6 byts i den förenklade digitala processorn som skall beskrivas skiftregistret 70 och det logiska styrnätet 76 ut. UPP/NED-räknaren 77, digital-analogomvandlaren 78 och spänningsföljaren 79, från vilken spänningen VB för reglering av förspänningen tillförs, förblir oförändrade i en anordning med den förenklade digitala processorn. I den nu följande be- skrivningen kommer kombinationen av räknaren 77, digital-analog- omvandlaren 78 och spänningsdelaren 79 att benämnas "spännings- generatorn för reglering av förspänningen“.

Den i fig. 7 visade förenklade digitala signalbehandlaren eller signalprocessorn innefattar en pulssekvensanalysator 95 451 780 16 som är påverkbar i beroende av ingångssignalen CP' (såsom har beskrivits ovan). Pulssekvensanalysatorn ger gensvar på tids- signaler FF och GRIND för alstring av utgångsregleringssignaler- na UPP resp TRIGGER. Signalen TRIGGER matas såsom ingångssig- nal till en inhiberingspulsgenerator 96 för alstring av en utgångssignal INHIBERA. INHIBERA- och UPP~signalerna matas såsom styringångssignaler till UPP/NED-räknaren (dvs. räknaren 77 enligt fig. 5 och 6), och de har samma uppgift som UPP- och INHIBERA-signalerna som har beskrivits ovan i samband med an- ordningen enligt fig. 5. Pulsgeneratorn 98 i anordningen enligt fig. 7 alstrar också signalerna BLK, C, GP och CLP, såsom har beskrivits ovan, varjämte den avger tidssignalerna GRIND och FF. Signalen FF svarar väsentligen mot den i samband med an- ordningen enligt fig. 5 beskrivna tidssignalen SR och används för tidgivning för driften hos en vippkrets i nätet 95.

De inbördes tidsförhållandena hos signalerna CP', FF och GRIND är visade medelst vågorna eller kurvorna a, b och c i fig. 8. Signalen CP' är en puls som har antingen en logisk "l"- nivå, såsom är visat, eller en logisk "O"-nivå och som uppträder under katodpulsintervallet. Den stigande positiva kanten hos signalen FF uppträder under katodpulsintervallet och har till uppgift att överföra den logiska nivån som har manifesterats av signalen CP' till minneskretsar 1 pulssekvensanalysatorn 95 på sätt som kommer att beskrivas nedan. Pulsen GRIND, som inte behövs för alla de nedan beskrivna kretsutförandena, uppträder vid slutet av katodpulsintervallet eller kort därefter.

Fig, 9, lO och ll visar tre kretsar som är lämpliga för användning såsom pulssekvensanalysatorn 95. Var och en av dessa kretsar arbetar på så sätt att den alstrar en positiv puls TRIGGER endast när signalen CP' har en positiv logisk "l"-nivå under ett bland två på varandra följande katodpulsintervall. Om en puls TRIGGER uppträder anger detta förhållande således ettdera av två tillstånd. För det första anger det att signalen CP' har en logisk "l"-nivå.under det pågående övervakningsintervallet (dvs. katodutgàngspulsnivån har överskridit komparatorns tröskelvär- desomkopplingsnivå) men att signalen CP' har haft en logisk "O"-nivå under det föregående övervakningsintervallet. För det andra anger det att signalen CP' har en logisk "O"-nivå under det pågående övervakningsintervallet (dvs. katodutgångspulsnivån 451 780 17 har legat under komparatorns tröskelvärdesomkopplingsnivà) men att signalen CP' har haft en logisk "l"-nivå under det ti- digare övervakningsintervallet. Dessa två betingelser anger att bildrörkatodförspänningen sannolikt blir korrekt. Triggerpulser alstras inte när signalen CP' har upprepade logiska "l"- eller "O"-nivåer i på varandra följande mätintervall svarande mot ett tillstånd med inkorrekt katodförspänning. I detta fall aktiveras UPP/NED-räknaren, varjämte förspänningskorrigeringsförloppet fortskrider på det ovan beskrivna sättet tills en korrekt för- spänning erhålls. Härvid alstras pulsen TRIGGER jämte en signal fih'inhibering eller spärrning av räknaren, varvid korrigerings- 'förloppet upphör. Med den förenklade digitala processorn fattas således ett beslut att korrigera bildrörets katodförspänning på grundval av två katodpulssamplar (CP'). Emellertid kan ett antal samplar med ett heltalsvärde större än 2 också utnyttjas.

Var och en av de i fig. 9-ll visade pulssekvensanalysa- torerna omfattar en vippkrets med ingång av D-typ, till vilken vippkrets klockmatning sker vid ingången CK med signalen FF under katodpulsintervallet. Signalen CP' matas till D-ingången.

Vippkretsutgángen Q har logiknivån "l" eller "O" när signalen CP' har den respektive iegiknivàn "i" eiier "o" vid tidpunkten då den positivt riktade kanten hos signalen FF uppträder.

Den i fig. 9 visade kretsen inkluderar ett 2-bitars skiftregister som är bildat av vippkretsarna lOO och 102 av D- typ, vidare av en EXKLUSIV/ELLER-grind 10ë och av en OCH-ut- gångsgrind 106. Utgången från grinden 106 har den logiska "l"- nivån endast när logiktillstånden hos vippkretsarna 100 och 102 inte är lika. Detta uppträder endast när signalen CP' har en logisk "l"-nivå under bara den ena av två på varandra föl- jande katodpulsintervall. Den positiva utgångspulsen TRIGGER alstras när denna utgång från grinden lO4 grindas via OCH- grinden 106 såsom gensvar på den positiva signalpulsen GRIND.

Bredden hos utgångspulsen TRIGGER svarar mot bredden hos signalen GRIND. Pulsen GRIND tjänar till att överföra information från grindens 104 utgång till grindens 106 utgång efter slutet av katodpulsövervakningsintervallet. En positivt riktad signal- kantöverföring uppträder således vid utgången från OCH-grinden 106 när grindens 104 utgång har en logisk "l"-nivå och när sig- nalen GRIND initieras, varigenom inhiberingsgeneratorn 96 4-51 7 Vfi 0 18 startas. Stvrsignalen för UPP-räknaren kan erhållas från É- utgången hos den ena eller andra av vippkretsarna lOO resp. 102. UPP-signalen har en "l"-nivå när signalen CP'har en "O"- nivå under två på varandra följande katodpulsintervall, varigenom anges att pulserna CP' då har saknats, varvid räknaren räknar upp för korrigering av ett tillstånd med låg katodström. Omvänt har UPP-signalen en "O"-nivå när signalen CP' har en "l"-nivå under två på varandra följande katodpulsintervall, varigenom närvaro av pulser CP' anges, varvid räknaren räknar ned för korrigering av ett tillstånd med hög katodström.

I fig. lO gäller att när de komplementära utgàngarna Q och'§ i en vippkrets llO ändrar sitt logiktillstånd såsom gen- svar på en ändring i logiktiflståndet hos ingångssignalen CP' uppträder en positiv kantövergàng vid antingen utgången Q eller utgángen'§Ä Dessa utgångssignaler kopplas till var sitt RC- differentieringsnät ll2a resp. ll2b, vilka är efterföljda av likriktardioder ll4a och ll4b som har till uppgift att under- trycka negativt riktade pulser som alstras genom differenti- atorverkan såsom gensvar på negativt riktade kantövergángar vid utgångarna Q och §. Således kommer endast positiva pulser som alstras genom differentiatorverkan att matas till ingångarna till en ELLER-grind 118, som avger en positiv utgångspuls TRIGGER för varje gång som tillståndet hos vippkretsutgångarna Q och Ü ändras. Styrsignalen för UP-räknaren erhålls från vippkretsens utgång Ä. RC-tidskonstanten hos vardera differentiatorn ll2a resp. ll2b väljs så, att man erhåller en positiv puls med en varaktighet (dvs. av storleksordningen l mikrosekund) som är tillräcklig för att starta inhiberingspulsgeneratorn 96.

Fig. ll visar en alternativ form av den i fig. lO visade kretsen. Analogt med fallet enligt fig. 10 inkluderar kretsen enligt fig. ll en vippkrets 120 med ingång av D-typ och en ELLER-utgàngsgrind 128 för att avge signalerna UPP resp. TRIGGER.

Mellan vippkretsens 102 utgångar Q och Q samt ELLER-grindens 128 ingångar finns ett nät som innefattar OCH-grindar 122 och 125, vilka är kopplade såsom icke-inverterande grindar som arbetar såsom fördröjningselement, och OCH-grindar 124 resp. 125. Denna krets arbetar på samma sätt som kretsen enligt fig. lO men ger pulser TRIGGER med kortare varaktighet än motsvarande pulser som alstras av kretsen enligt fig. 10. 1 451 780 19 Spänningsgeneratorn för reglering av förspänningen bör nedkopplas för ett givet antal (tex. 8 eller 16) vertikala del- bildavsökningsintervall när en puls TRIGGER alstras, eftersom förekomsten av en puls TRIGGER eventuellt kan ange att bildrör- katodförspänningen är korrekt. Detta utförs med hjälp av inhi- beringspulsgeneratorns 96 utgàngspuls INHIBERA såsom gensvar på pulsen TRIGGER. Pulsen INHIBERA har längre varaktighet än pulsen TRIGGER, och varaktigheten hos nämnda puls INHIBERA sva- rar mot varaktigheten hos det givna antalet intervall under vilket spänningsgeneratorn för reglering av förspänningen skall nedkopplas.

När förspänningen är korrekt kommer logiska nivåövergàngar hos signalen CP' att alstras slumpvis och kontinuerligt. Inhi- beringspulsgeneratorn kommer således att utlösas kontinuerligt, varigenom en kontinuerlig signal INHIBERA för nedkoppling av spänningsgeneratorn för reglering av förspänningen kommer att alstras. Å andra sidan skall det antas att katodförspänningen är oriktig och att spänningsgeneratorn för reglering av för- spänningen arbetar för att korrigera detta tillstånd. Om en falsk, av brus inducerad puls TRIGGER alstras innan korrekt katodförspänning uppnås kommer spänningsgeneratorn för reglering av förspänningen att nedkopplas under det givna antalet vertikala intervall, men nämnda generator kommer att återgå till sin av- sedda drift omedelbart därefter.

Fig. 12 och 15 visar tva versioner av inhiberingspuls- generatorn 96. I fig. 12 är inhiberingsgeneratorn bildad av en mono- stabil multivibrator (enförloppsmultivibrator) 130 samt ett där- med samverkande RC-tidskonstantnät 155. I detta exempel bestäm- mer värdena hos de i nätet 135 ingående RC-tidelementen en bredd hos räknarens inhiberingspuls svarande mot sexton vertikala del- bildintervall.

Arrangemanget enligt fig. 15 arbetar med en pà förhand inställbar räknare lÄO som inte behöver något RC-tidnät. Varje inkommande puls TRIGGER förhandsinställer räknaren 140 till ett tillstànd som programmeras genom att man ger förspänning ät in- gångarna JAM. I detta fall har ingångarna JAM förspänning vid jordpotential så att räknaren skall programmeras på så sätt att den ger räknevärdet noll (dvs. 000 vid utgángarna Ql-Q4) när en puls TRIGGER matas till den på förhand inställda ingången. 451 780 20 Vid denna tidpunkt har utgången Q4 en logisk "O"-nivå, medan inverterarens 142 utgång INHIBERA har en logisk "l"-nivå för att inhibera räknaren. Räknaren räknar då upp i den vertikala delbildtakten hos klocksignalen C. Utgången Q4 har nivån "O", och utgången från inverteraren l42 står kvar vid den positiva logiska nivån "l" tills den åttonde räknarklockpulsen uppträder, vid vilken tidpunkt inverterarens lÄ2 utgång INHIBERA får ni- vån "O", varigenom spänningsgeneratorn för reglering av förspän- ningen aktiveras.

Vid utformning av den enligt uppfinningen beskrivna an- ordningen måste man ta hänsyn till en parameter "avkänning av tröskelvärde" som står i samband med funktionen avkänning av katodsvartströmnivån samt en parameter "reglering av spännings- steget" som har samband med funktionen då man alstrar korrige- ringsspänningen för katodförspänningen.

För den nedan följande diskussionens syften definieras "reglering av spänningssteget" såsom den lilla katodspännings- ändringen som förorsakas av en (enstegig) ringa ändring i för- spänningsregleringsspänningen VB såsom gensvar på en ökning eller minskning av upp/nedräknaren med ett steg. I de givna exemplen uppgår regleringssteget till 156 millivolt. I anord- ningar där man använder sig av en 6-bitars upp/nedräknare i den digitala processorn uppgår regleringssteget till 625 milli- volt (dvs. det till 40 volt uppgående katodspänningsreglerings- området dividerat med de 64 räknartillstånden).

Parametern "avkänning av tröskelvärde" definieras såsom den minsta katodspänningsändringen (dvs. inducerad amplitud- ändring i katodpulsen CP) som anordningen kan ge gensvar på, och nämnda tröskelvärde påverkas av brusintervallet som hör samman med katodens utgångspuls. Om katodpulsens amplitud ligger i närheten av tröskelvärdesomkopplingsnivån hos komparatorn 65 (fig. 4) och tillräckligt nära denna, vilket innebär att katod- förspänningen är korrekt eller i stort sett korrekt, kommer omkopplingsnivån att falla inom brusområdet för den inducerade katodpulsen, varvid komparatorns utgångssignal CP' innefattar en slumpvis sekvens komplementära logiknivåer. Förspännings- korrigeringsförloppet bringas att upphöra när detta tillstånd känns av. Parametern "avkänning av tröskelvärde" definieras när- mare bestämt såsom katodspänningsändringen som i den inducerade 451 780 21 katodpulsamplituden ger en ändring som är lika med bredden (storleken) hos brusomràdet. Vàgorna eller kurvorna i fig. 14 visar exempel på detta.

Fig. 14 visar vågor eller kurvor a, b och c för katod- pulsen CP tillhörande tre tillstànd av katodsvartniváström- ledning. Katodpulsen CP i vågen b svarar mot ett tillstånd med korrekt katodförspänning. I detta fall omsluter brusomràdet som hör samman med katodpulsen komparatortröskelvärdesomkopp- lingsnivàn på så sätt att brusverkningar medför att amplituderna hos enskilda katodpulser skjuter upp ovanför eller ned under om- kopplingsnivàn, varigenom en slumpvis sekvens logiska "l"- och "O"-nivåer från komparatorutgången alstras. Katodpulserna CP hos vågorna a och c svarar mot tillstånd med lag resp. hög katodström. I fallet med vågen a ligger katodpulsamplituden och det korresponderande brusomràdet under komparatoromkopplingsnivàn, varför komparatorns utgàngssignal innefattar en likformig serie logiska "O"-nivåer och förspänningskorreringsförloppet kan upp- rättas. Korrigeringsförloppet upprättas också i fallet med vå- gen c, enligt vilken katodpulsamplituden och det motsvarande brusomrádet överskrider komparatorns omkopplingsnivà och kompa- H ratorutgàngen omfattar en likformig serie logiska "l"-nivåer.

I en i praktiken använd televisionsmottagare kan bild- rörets katodspänning ändras på grundval av en mångfald faktorer, exempelvis såsom följd av av värmeutveckling inducerad drift av videodrivstegets utgàngslikspänning. Detta medför 1 sin tur att katodsvartnivàströmmen och amplituden hos den inducerade katod- pulsen ändras. För att korrigera detta tillstànd måste brusom- ràdet som har samband med katodpulsamplituden förskjutas helt och hållet ovanför eller under komparatortröskelomkopplingsnivån för att möjliggöra för förspänningskorrigeringsnätet att ge gen- svar.

I en del fall kan det vara önskvärt att utforma anord- ningen sà, att regleringssteget är av storleksordningen 500 eller 625 millivolt (t.ex. för att påskynda förspänningskorri- geringsförloppet). Om emellertid regleringssteget är tillräckligt stort i förhållande till avkänningen av tröskelvärde kan anord- ningen på ett icke önskvärt sett eventuellt börja utföra "sök- ning", varvid katodspänningen bringas att variera kontinuerligt ett regleringssteg över resp. under den önskade korrekta nivån. 451 780 22 Följande exempel åskådliggör detta tillstånd med "sökning". _ Antag att regleringssteget (den ringa katodspännings- ändringen) är mer än något större än avkänningen av tröskel- värdet (den katodspänningsändring som ger en katodpulsamplitud- ändring lika med bredden hos brusomràdet). Ett enda reglerings- steg kommer således att medföra att katodpulsamplituden ändras i en omfattning som är mer än något större än storleken hos brusomrâdet. Antag också att katodströmmen och därmed den in- ducerade katodpulsen bringas att öka (t.ex. beroende på termisk drift) i sådan omfattning att hela katodpulsbrusomràdet över- skrider komparatorns omkopplingsnivà något. Spänningsgeneratorn för reglering av förspänningen kommer då att medföra ett regle- ringssteg (en ringa katodspänningsändring) i sådan riktning att katodströmökningen motverkas. Eftersom emellertid reglerings- steget är mer än något större än avkänningen av tröskelvärdet medför regleringssteget en minskning av katodpulsamplituden sá att hela katodpulsbrusområdet nu kommer att ligga under kompa- ratorns omkopplingsnivà. I ett förlopp analogt med det som har beskrivits ovan kommer i fortsättningen av sökningen nästa regle- ringssteg som alstras att medföra en ökning av katodpulsampli- tuden så att hela katodpulsbrusomràdet åter ligger över omkopp- lingsnivàn.

Det beskrivna fenomenet med sökning samt de medel genom vilka dylik sökning förhindras kommer nu att diskuteras under hänvisning till pulsdiagrammen i fig. 15, l6 och 17. Var och en av dessa figurer visar sju pulsgrupper. För den följande för- klaringens syften inkluderar varje grupp nominellt fyra pulser svarande mot inducerade katodpulser och förda till ingången till làsförstärkaren 50 i fig. 4. Tiden mellan varje puls i en given grupp svarar mot ett vertikalt delbildsintervall. Varje grupp omfattande fyra pulser (från grupp 1 till grupp 7) är typisk för en bestämd kauodförspänning (från +15o,624 till +11+9,688 volt i regleringssteg på 156 millivolt). För en given katodspän- ning kan man vänta sig att toppamplituderna hos de korresponde- rande katodpulserna kommer att variera inom ett brusområde NR.

Genomsnittsvärdet för de förväntade amplitudvariationerna inom brusomràdet är visat såsom AVG.

I fig. 15 varierar toppamplituderna hos katodpulserna i ett första brusområde NRI av typen som kan finnas i en ström- .ß-...i 451 780 23 kretsomgivning med stort brus. Pulserna i gruppen l svarar mot ett tillstånd med hög katodspänning, varvid komparatorutgången har en likformig serie logiska "O"-nivåer (000), eftersom puls- brusomrádet NRI i denna grupp faller under komparatorns omkopp- lingsnivà. Omvänt svarar pulser i grupp 7 mot ett tillstånd med låg katodspänning, varvid komparatorutgàngen har en lik- formig sekvens omfattande logiska "l"-nivåer (lll), eftersom pulsbrusomràdet NRl för denna grupp ligger helt ovanför tröskel- värdesnivàn. Om endera av dessa betingelser kvarstår under ett förutbestämt antal vertikala delbildövervakningsintervall (dvs. sexton) kommer spänningsgeneratorn för reglering av förspänningen att aktiveras och att öka eller minska katodspänningen i små regleringssteg på 156 millivolt till dess att den korrekta ka- todförspänningen har uppnåtts. I detta exempel stabiliseras anordningen vid den korrekta förspänningen +l50,l56 volt eller +l50,00 volt (dvs. då en katodsvartström av storleksordningen 2 mikroampere alstras), vid vilken tidpunkt de korresponderande pulserna i grupperna Ä och 5 har sådana toppamplituder i brus- området NRI att komparatorutgàngen har en sekvens av logiska "l"- och "O"-nivåer, varigenom korrigeringsförloppet inhiberas.

I detta exempel är storlekarna hos regleringssteget och brusom- rådet NRI sådana att "sökning" inte utförs. Ocksà i detta fall anses vilken som helst av katodspänningarna som hör samman med pulsgrupperna_4 eller 5 vara godtagbara, ehuru man om så erford- ras kan uppnå större noggrannhet genom att utnyttja ett mindre regleringssteg.

Fig. 16 visar en situation där storleken hos reglerings- steget (156 millivolt såsom i fig. 15) och ett brusomràde NR2 är sådana att sökning utförs. I detta fall är den genomsnittliga pulsamplituden AVG densamma som i fig. 15 för samma katodspän- ning, men brusomràdet NR2 är mindre än brusomràdet NR i fallet enligt fig. 15.

I fallet enligt fig. 16 uppstår sökning i samband med pulsgrupperna 4 och 5, såsom framgår av figuren, eftersom en ändring av ett regleringssteg i katodspänningen i närheten av den korrekta förspänningen haller brusomràdet NR2 antingen helt över eller helt under tröskelvärdesnivàn. Komparatorn alstrar l således inte en slumpvis sekvens av logiska "l"- och “O"-nivåer _som behövs för att nedkoppla korrektionsförloppet så att sökning inte utförs. Istället växlar eller söker komparatorutgången - " 4 O 45. 700 24 kontinuerligt mellan en likformig serie logiska "O"-nivåer (pulsgruppen Ä) och logiska "l"-nivåer (pulsgruppen 5).

Det ovan nämnda sökningsförloppet kan godtas så länge som regleringssteget är alltför litet för att en synlig ändring skall erhållas 1 färgbalansen i en av bildröret återgiven bild.

Detta är vanligen fallet för ett regleringssteg av storleksord- ningen l56 millivolt. Ett regleringssteg av storleksordningen 500 eller 625 millivolt anses emeflertid ge en icke önskvärd synlig ändring i färgbalansen.

Den beskrivna, icke önskvärda sökningen kan elimineras eller reduceras till ett tolerabelt minimivärde genom att man utnyttjar en modifierad form av gallerdrivsignal GP såsom nu kommer att beskrivas.

En version av den modifierade gallerdrivsignalen GP2 är visad såsom vågen d 1 fig. 19. Signalen GP2 är en tvànivågaller- drivsignal med positiva pulser som uppträder i den vertikala delbildstakten. Angränsande pulser har ömsesidigt olika, för- skjutna amplitudnivàer 1 resp. 2. Varje par angränsande pulser upprepas med halva den vertikala delbildstakten. Förskjutningen mellan amplitudnivåerna l och 2 är fixerad och upprättas'sàsom en funktion av storleken hos regleringssteget 1 förhållande till storleken hos brusområdet i en given anordning.

Såsom framgår av diagrammen i fig. 15 och 16 utförs sök- ning när storleken hos brusområdet är liten i förhållande till storleken hos regleringssteget (som ger upphov till en propor- tionell ändring i katodspänningen och katodpulsamplituden).

Under sådana förhållanden kan sökning förhindras genom att ampli- tudförskjutningen hos signalen GP2 dimensioneras sa, att skill- naden mellan amplitudnivàerna l och 2 tjänar till att effektivt öka brusområdet. Detta regultat framgår av diagrammet i fig. 17.

Fig. 17 åskådliggör ett katodpulsgensvar där ett "effek- tivt" brusområde NR; hör ihop med katodpulsernas toppamplituder.

Det bör observeras att gensvaret i fig. 17 avser en anordning där själva brusomrádet som kan tillskrivas befintligt slumpvis förekommande brus är detsamma.som det förhållandevis lilla brus- området NR2 enligt fig. 16. Regleringsspänningssteget som ut- nyttjas i detta fall är detsamma som då det gäller fig. 15 och 16 I fallet enligt fig. 17 svarar brusområdet NR3 mot ett simulerat brusområde som är större än brusomràdet NR2 och som -u -»- 451 780 25 i detta exempel väsentligen är lika med brusområdet NRl. Det simulerade efter efterliknade brusområdet erhålls genom att man utnyttjar signalen GP2 med växlande förskjutna nivåer l och 2, varigenom man i sin tur erhåller sådana katodpulser att angrän- sande katodpulser har växelvis liggande, förskjutna toppampli- tudnivåer. Amplitudförskjutningen hos gallersignalen GP2 är så * vald, att man mellan angränsande katodpulser erhåller en ampli- tudförskjutning som är tillräcklig för att själva brusområdet skall ökas effektivt. Det simulerade brusområdet NR5 inkluderar således en verklig brusområdeskomposant (väsentligen lika med NR2 i detta fall) och en simulerad brusområdeskomposant (i detta fall helst lika med skillnaden mellan brusområdena NRl och NR2 så att brusområdet NR3 i praktiken höjs till nivån för brusom- rådet NRl). Ett gensvar av den i fig. l7 visade typen hos anord- ningen svarar således effektivt mot ett gensvar hos anordningen i enlighet med fig. l5 och arbetar på så sätt att sökning för- hindras, såsom har angivits i samband med fig. 15. Med andra ord är det simulerade brusområdet NR större än ändringen i den genomsnittliga katodpulsamplituden i brusområdet (AVG) som er- hålls som gensvar på en ändring i ett regleringssteg. ä En krets som är lämplig för alstring av signalen GP2 är visad 1 fig. 18 och omfattar en vippkrets 150 anordnad såsom en frekvensdelare, vidare transistorer 152 och 155, samt motstånd Bl och RQ. Vertikaltaktsignalen V vid vertikalavsökningsfrekven- sen fv frekvensdelas av vippkretsen 150 så att man erhåller en signal V' vid halva vertikalfrekvensen (1/2 fv) som matas till basingången hos transistorn 152 (jämför diagrammen A och B i fig 19). Transistorns 153 basingång mottar en signal 6? (vågen c enligt fig. 19) som svarar mot en inverterad version av signalen GP, som ar vieed 1 vågen e 1 rig. 2. signalen GPE (vägen <1 1 fig. 19) uttas från transistorns 155 kollektor via ett skydds- motstånd 155. Förhållandet mellan amplitudnivån l och amplitud- nivån 2 bestäms av värdena hos motstånden Rl och RE.

Vågorna e och f i fig. l9 visar alternativa versioner av den modifierade gallerdrivsignalen, varvid varje gallerpuls har ' en amplitud som är förskjuten mellan nivåerna l och 2. Amplitu- derna hos dessa signaler ändras mer än en gång under varje katodströmövervakningsintervall, varigenom anordningen kan få erhålla mera information för förspänningsregleringsändamâl under Lzsfi 780 26 varje övervakningsintervall. I anordningar där man använder sig av modifierade drivsignaler av detta slag kan man erhålla snabbare regleringsgensvar, och i sådana anordningar är det lämpligt att klockmata ingàngsdigitalskiftregistret på så sätt att det mottar information under tidpunkter då gallerpulsnivâ- erna 1 och 2 föreligger.

Fig. 20 visar en krets som är lämplig för alstring av signalerna CLP, BLK, C, SR och FF, ävensom tvånivágallerdriv- signalen GP2, såsom gensvar på den inkommande vertikaltaktsig- nalen V. Vågor hos signalerna som hör samman med denna krets är visade i fig. l. Signalen GRIND som erfordras för kretsen enligt fig. 9 måste alstras på annat sätt, exempelvis med hjälp av en monostabil enförloppsmultivibrator som utlöses av den positivt riktade (fram-)kanten hos signalen CLP.

Principiellt svarar den beskrivna gallersignalmetoden med två nivåer mot ett medel för att bibringa en given amplitud- förskjutning åt den inducerade katodutgángspulsen. Den beskrivna sökningen kan emellertid förhindras på annat sätt. Exempelvis kan, för ett givet brusomràde, regleringssteget minskas i stor- lek på så sätt att storleken hos brusomrádet ökas effektivt i förhållande till regleringssteget. Detta alternativ kräver att bitstorlekarna hos räknaren i spänningsgeneratorn för reglering av förspänningen skall ökas så att man får mindre steg i regle- ringsspänningen VB, varvid resultatet blir att man får längre tid på sig för att uppnå korrekt förspänning. Såsom andra alter- nativ kan tröskelvärdesomkopplingsniván hos komparatorn 65 och förstärkningen hos förstärkaren 50 (fig. 4) omkopplas mellan två värden. Gallerpulstekniken med tva nivåer kan emellertid vara att föredraga i en del anordningar där gallersignalen alst- ras utvändigt i förhållande till katodbehandlingsnätet (som kan innefatta en integrerad krets), eftersom gallersignalamplitudens förskjutning och därmed det simulerade brusomrádet lätt kan in- ställas på sa sätt att kraven hos en aktuell anordning lätt blir uppfyllda i enlighet med den befintliga slumpvisa brusnivàn, parasitsignaler och metoden som används för att få fram katod- pulsen (vilken kan inverka på signal-brusförhàllandet).

De integrerade kretsarna av CA- och CD-typ (t.ex. typerna CA 324 och CD 4029), vilka är visade i fig. 3, Ä, 6, 9-13 och 20, är kommersiellt tillgängliga från Solid State Division of RCA Corporation, Somerville, New Jersey, USA. ___...

Claims (20)

451 780 27 Patentkrav

1. l. Anordning i ett system för behandling av en bildrepre- sentativ videosignal med periodiskt återkommande bildpresenta- tionsintervall och bildsläckintervall under vilka bildinforma- tion som skall presenteras saknas, vilket system inkluderar ett bildpresentationsbildrör med en elektronkanon med katod- och gallerintensitetsregleringselektroder jämte organ för att koppla videosignaler till nämnda bildrörelektronkanon, vilken anordning är avsedd för automatisk reglering av nivån hos ka- todsläckström som leds av nämnda bildrör och innefattar organ för att bibringa nämnda katodelektrod en referensförspänning under ett övervakningsintervall inom nämnda släckintervall när släckströmledningen hos bildröret skall övervakas, organ som är verksamma under nämnda övervakningsintervall för att härleda en signal som är proportionell mot nivån hos katodström som leds under släckintervallet, och signalbehandlingsorgan som är påverk- bara i beroende av nämnda härledda signal, k ä n n e t e c k- n a d av digitala signalbehandlingsorgan (70, 76; 95) för av- känning av tillståndet hos nivån av en sekvens omfattande N här- ledda signaler, där N är ett heltal som är större än l, för alstring av en första signal när en avkänd sekvens av härledda signaler svarar mot ett tillstånd med önskad katodsläckströmnivå och en andra signal när en avkänd sekvens av härledda signaler svarar mot en avvikelse hos katodsläckströmnivån från den önskade nivån och spänningsgeneratororgan (77, 78) för reglering av för- spänningen, vilka sistnämnda organ är påverkbara i beroende av nämnda andra signal och är anordnade att vid dylik påverkan tillföra en förspänningsregleringsspänning till nämnda video- signalkopplingsorgan i en riktning för att modifiera förspän- ningen hos nämnda bildrörskatod i sådan riktning att katodsläck- strömnivån blir inreglerad mot nämnda önskade nivå.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda signalbehandlingsorgan inkluderar organ (65) för av- känning av storleken hos den härledda signalen för att åstad- komma en utgångssignal med ett första logiskt tillstånd när den härledda signalen har en storlek svarande mot en katodströmnivå som är större än nämnda önskade nivå och att åstadkomma en ut- gångssignal med ett komplementärt logiskt tillstånd i förhållan- de till nämnda första logiska tillstånd när den härledda signa- Af "70 .då /ÛO len har en storlek svarande mot en katodströmnivå som är mindre än nämnda önskade nivå och organ för att tillföra nämnda ut- gàngssignaler (CP') från nämnda avkänningsorgan såsom ingångs- signaler till nämnda digitala signalbehandlingsorgan.

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda spänningsgeneratororgan för reglering av förspänningen inkluderar en digitalräknare (77) som är páverkbar i beroende av ingångstidssignaler och som har ett flertal utgångar, vidare har en aktiveringsregleringsingång för att aktivera eller ned- koppla räknaren såsom gensvar på signaler förda till densamma, och har en räkneregleringsingång för att bestämma räkningsrikt- ningen hos räknaren såsom gensvar på därtill förda signaler, samt en digital-analogsignalomvandlare (78) som är påverkbar 1 beroende av nämnda flertal räknarutgàngar för att åstadkomma nämnda förspänningsregleringsspänning i små steg i tur och ord- ning i enlighet med det logiska tillståndet hos nämnda räknar- utgångar och räknarens tidgivning.

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e o k n a d därav, att räknarens tidssignaler uppträder i .takten hos nämnda över- vakningsnivåer. '

5. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda digital-analogomvandlare (78) inkluderar ett resis- tivt spänningsdelarnät med ett flertal ingångar kopplade till var sin av nämnda flertal räkneutgångar och en utgång kopplad till nämnda videosignalkopplingsorgan.

6. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda digitalsignalbehandlingsorgan inkluderar ett serie- skiftregister (70) som är tidsbestämt för drift under intervall när nämnda härledda signal föreligger och som har en ingång för mottagning av utgàngssignaler från nämnda avkänningsorgan samt som har flera utgångar och ett logiskt regleringsnät (76) som är påverkbart i beroende av det logiska tillståndet hos nämnda skiftregisterutgàngar och som har första och andra reglerings- utgàngar som är kopplade till nämnda aktiverings- resp. räkne- regleringsingångar hos räknaren.

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda räknare aktiveras när nämnda första utgång hos det 451 780 29 logiska regleringsnätet företer ett logiskt tillstånd såsom gensvar på en betingelse under vilken ett givet antal av nämnda flertal skiftregisterutgàngar företer ett logiskt tillstånd och ett givet antal av nämnda flertal skiftregisterutgångar företer ett komplementärt logiskt tillstånd och att nämnda räk- nare nedkopplas när nämnda första utgång från det logiska reg- leringsnätet företer ett komplementärt logiskt tillstånd i av- saknad av nämnda betingelse.

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda räknare är aktiverad för betingelsen då nämnda fler- tal skiftregisterutgángar företer samma logiska tillstånd.

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att den andra utgången hos nämnda logiska regleringsnät företer ett logiskt tillstànd för att bringa räknaren att räkna i den ena riktningen så att nämnda förspänningsregleringsspänning inreglerar bildrörets katodförspänning i den ena riktningen mot den önskade nivån och att den andra utgången hos det logiska regleringsnätet företer ett komplementärt logiskt tillstånd för att bringa räknaren att räkna i en annan riktning så att förspän- ningsregleringsspänningen inreglerar bildrörkatodförspänningen i en annan riktning mot den önskade nivån.

10. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda signalbehandlingsorgan inkluderar en signalkomparator (65) som är pàverkbar i beroende av en referenssignal och i be- roende av storleken hos nämnda härledda signal och är anordnad att vid dylik påverkan åstadkomma en utgångssignal med första eller andra logiska tillstànd när den härledda signalen känns av och visar sig ha en storlek svarande mot en katodströmnivà som är större resp. mindre än den önskade nivån, en första digi- talräknare (70) som är påverkbar i beroende av komparatorns ut- gàngssignal, varvid nämnda första räknare har flera utgångar och är tidsmässigt anordnad att arbeta under intervall när den här- ledda signalen föreligger, ett logiskt regleringsnät (76) som är pàverkbart i beroende av det logiska tillståndet hos nämnda flertal utgångar hos den första räknaren och är anordnat att vid dylik påverkan åstadkomma första och andra logiska reglerings- utgångssignaler, en andra digitalräknare (77) med aktiverings- resp. räkneregleringsingångar som är pàverkbara i beroende av 4-51 780 30 nämnda första och andra utgångssignaler hos det logiska regle- ringsnätet, varjämte den andra digitalräknaren har ett flertal utgångar, och en digital-analogsignalomvandlare (70) som är på- verkbar i beroende av nämnda flertal utgångar från den andra räknaren och som är anordnad att vid dylik påverkan åstadkomma nämnda förspänningsregleringsspänning i sekventiella små steg i enlighet med det logiska tillståndet hos nämnda utgångar hos den andra räknaren, varvid nämnda andra räknare blir aktiverad såsom gensvar på den första utgangssignalen från det logiska regle- ringsnätet när nämnda flertal utgångar hos den första räknaren företer ett första förutbestämt logiskt tillstånd varjämte nämnda andra räknare är anordnad att räkna upp såsom gensvar på nämnda andra utgångssignal från det logiska regleringsnätet när nämnda flertal utgångar från den första räknaren företer ett andra för- utbestämt logiskt tillstånd och är anordnat att räkna ned såsom gensvar på nämnda andra utgångssignal från det logiska regle- ringsnätet när nämnda flertal utgångar hos den första räknaren företer ett tredje förutbestämt logiskt tillstånd.

11. ll. Anordning enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda flertal utgångar hos den första räknaren i antal sva- rar mot nämnda heltal N, varvid N är större än tre.

12. Anordning enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av organ (90) för förhandsinställning av den andra räknaren till en förutbestämd punkt i räkneområdet när systemet ursprungligen aktiveras.

13. Anordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda andra räknare är förhandsinställd till mitten av räk- neområdet så att förspänningsregleringsspänningen ursprungligen blir upprättad vid ett mittområdesvärde.

14. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda signalbehandlingsorgan inkluderar avkänningsorgan (65) som är påverkbara 1 beroende av storleken hos den härledda signalen och som är anordnade att vid dylik påverkan avge en utgångssignal med första eller andra logiska tillstånd när den härledda signalen känns av med en storlek svarande mot en ka- todströmnivå större resp. mindre än den önskade nivån och att nämnda digitalbehandlingsorgan (95) ger gensvar på utgångssig- nalen från nämnda avkänningsorgan för att åstadkomma nämnda 451 780 första signal som är representativ för den önskade strömnivà- betingelsen när utgàngssignaler från avkänningsorganen företer komplementära logiktillstànd under N på varandra följande här- ledda signalintervall och för att åstadkomma nämnda andra sig- nal som är representativ för nämnda avvikelse från den önskade strömbetingelsen när utgångssignaler från avkänningsorganen har samma logiska tillstànd under N på varandra följande här- ledda signalintervall.

15. Anordning enligt krav 14, k ä n n e t e o k n a d därav, att nämnda N på varandra följande intervall hos den härledda signalen svarar mot två pà varandra följande intervall.

16. Anordning enligt krav l4 eller 15, k ä n n e t e c k- n a d därav, att nämnda spänningsgeneratororgan för reglering av förspänningen innefattar en digitalräknare (77) som är pá- verkbar i beroende av ingångsklocksignaler och som har ett fler- tal utgångar, en aktiveringsregleringsingång för att aktivera eller nedkoppla nämnda räknare såsom gensvar på därtill förda signaler, och en räknarregleringsingàng för att fastställa räk- neriktningen hos räknaren såsom gensvar på därtill förda signa- Ik! ler, samt en digital-analogsignalomvandlare (78) som är pàverkbar i beroende av nämnda flertal räknarutgàngar för att àstadkomma nämnda förspänningsregleringsspänning i på varandra följande små steg i enlighet med det logiska tillståndet hos nämnda räk- narutgàngar och klockmatningen hos nämnda räknare.

17. Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda första och andra signaler från nämnda digitalbehand- lingsorgan är anordnade att matas till nämnda aktiveringsregle- ringsingàng hos räknaren för att aktivera resp. nedkoppla räk- naren såsom gensvar pà de första och andra signalerna och att nämnda digitalsignalbehandlingsorgan vidare inkluderar organ (96) för att spärra räknaren under ett intervall som är större än nämnda N intervall såsom gensvar pà att nämnda utgàngssigna- ler fràn avkänningsorganen har komplementära logiktillstånd under nämnda N pà varandra följande härledda signalintervall.

18. Anordning enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda digitalsignalbehandlingsorgan tillför en räkneregle- ringsutgángssignal till nämnda räknarregleringsingàng hos räkna- ren och att räkneregleringsutgàngssignalen har ett logiskt till- 451 780 . 32 stånd för att möjliggöra för räknaren att räkna upp när den andra signalen likformigt företer ett logiskt tillstànd under N på varandra följande intervall och för att aktivera nämnda räknare att räkna ned när den andra signalen likformigt före- ter ett komplementärt logiskt tillstànd under nämnda N på varandra följande intervall.

19. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av organ (150, 152, 155) för att bibringa nämnda härledda signaler en förutbestämd amplitudförskjutning i sådan omfattning att an- gränsande härledda signaler i nämnda sekvens av N härledda sig- naler ömsesidigt företer en skillnad 1 storlek inklusive nämnda förskjutning.

20. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda organ för att härleda en proportionell signal är bil- dad av en hjälpsignal som är matad till nämnda gallerelektrod i en riktning för att ge gallerelektroden förspänning i framrikt- ningen under övervakningsintervallet, varvid nämnda hjälpsignal innefattar upprepade pulser som har en förutbestämd amplitudför- skjutning som är sådan, att angränsande pulser i en sekvens om- fattande N pulser ömsesidigt har en skillnad i storlek som svarar mot nämnda förskjutning, och att angränsande härledda signaler i nämnda följd omfattande N härledda signaler ömsesidigt företer en skillnad i storlek inklusive en förskjutning som är proportio- nell mot den föreskrivna förskjutningen.