SE451099B - Reflekterande reflektoranordning - Google Patents

Description

451 099 rande reflektoranordning av inledningsvis beskrivet slag genom att en andra reflekterande reflektor är anordnad bakom den första reflekterande reflektorn och har en frontyta och en bakre yta med ett flertal kubhörn. vilka har en lineär stor- lek, som år mindre än den hos de kubhörnsformade reflekterande elementen i den första reflekterande reflektorn och att sagda frontyta till den andra reflekterande reflektorn år anordnade mellan de kubhörnsformade reflekterande elementen i de bakre ytorna på de första och andra reflekterande reflektorerna, varigenom en ljusstråle från en förutbestämd riktning, som in- faller mot frontytan på den första reflekterande reflektorn och passerar genom den första reflekterande reflektorn för att inträda i den andra reflekterande reflektorn reflekteras av ytor hos ett av dess kubhörnsformade reflekterande element för att återvända i en riktning väsentligen parallell med den med vilken den inträdde i den andra reflekterande reflektorn.

Med den ovan nämnda kbnstruktionsformen. kommer ljus som in- faller mot den första reflekterande reflektorn och vilket inte reflekteras internt av den första reflekterande reflektorn att utgå från den bakre ytan av den första reflekterande reflek- torn med mindre vinkel än det infallande ljusets infalls- vinkel. Härigenom kommer ljuset som faller in mot den andra reflekterande reflektorn att ha en mindre infallsvinkel med resultat att effektiviteten av hela den inre reflexionen i den andra reflekterande reflektorn blir större än i den första.

Ljus som har reflekterats av den andra reflekterande reflek- torn reflekteras tillbaka till den bakre ytan på den första reflekterande reflektorn och på grund av den relativa stor- leken av de reflekterande kubhörnen i den första och den andra reflekterande reflektorn ar det sannolikt att ingången skall ske genom samma yta hos kubhörnen från vilket ljuset har ut- gått. Denna ljusstrâle passerar sedan ut genom den främre ytan hos den första reflekterande reflektorn efter att ha brutits på vanligt sätt. Härigenom kommer ljus som i vanliga fall skulle förloras helt vid passagen genom den första re- flekterande reflektorn att återkastas av den andra reflek- terande reflektorn med resultat att den totala effektiviteten av den reflekterande reflektoranordningen förbättras. 451 099 Effektiviteten hos den reflekterande reflektoranordningen ökar snabbt då förhållandet mellan den linjära storleken hos de reflekterande kubhörnselementen i den andra reflek- torn jämfört med de reflekterande kubhörnselementen i den första reflektorn sjunker till omkring 1:5 eller l:6. Under ca l:5 eller 1:6 ökas effektiviteten inte märkbart. Det kan emellertid för att underlätta tillverk- ningen vara fördelaktigt att i vissa fall använda lägre förhållande t.ex 1:10.

Den andra reflekterande reflektorn kan vara ett relativt styvt gjutet element eller också kan den vara ett flexibelt plastark. I ett utförande är den andra reflekterande reflektorn utförd i form av ett flexibelt transparent plastark med ett bärarark fäst till en yta av det trans- parenta plastarket på vilket de reflekterande kubhörnsele- menten finns.

Den första reflekterande reflektorn är företrädesvis utförd i form av en styv gjuten platta med en bakre urtagning varvid kubhörnen är anordnade ovanför botten av urtagningen. I en sådan konstruktion kan den andra reflekterande reflektorn vara anordnad i urtagningen eller kan överlappa överdelen av urtagningen och vara fäst till den första reflekterande reflektorn för att tjäna som ett skydd för att hindra att smuts och liknande tränger in i urtagningen.

Det är att fördraga att den reflekterande reflektoranord- ningen omfattar en första reflekterande reflektor med (l) en_främre yta och (2) en bakre yta försedd med ett flertal kubhörn, och en andra reflekterande reflektor anordnad bakom den första reflekterande reflektorn och försedd (l) med en frontyta och (2) en bakre yta försedd med ett flertal kubhörn vilka är (a) mindre än kubhörnen i den första reflekterande reflektorn och (b) anordnade under en vinkel relativt den främre ytan hos den första 451 099 reflekterande reflektorn så att en ljusstråle från en förutbestämd riktning, som infaller på den främre ytan på den första reflekterande reflektorn och passerar genom den första reflekterande reflektorn för att komma in i den andra reflekterande reflektorn reflekteras av ytorna hos en av dess kubhörn för att âterkastas i en riktning som är väsentligen parallell med den vid vilken den inträder i den andra reflekterande reflektorn.

Den andra reflekterande reflektorn användes därför vid eller vid nära maximal verkningsgrad med avseende på denna ljusstràle så att optimal reflektivitet uppnås.

Om ljusstrålen ifråga är vinkelrät mot frontytan hos den första reflekterande reflektorn (dvs med 00 infalls- vinkel) skall i det fall att sagda frontytor är inbördes parallella, varje kubhörn hos den andra reflekterande reflektorn vara anordnad så att dess diagonal från det utskjutande kubhörnet är vinkelrätt mot dess frontytor.

I detta fall är den reflekterande reflektoranordningen av det slag som visas i bifogade figurer 1-U. På grund av den'höga verkningsgraden hos den första reflekterande reflektorn vid en sådan infallsvinkel är det emellertid inte mycket nytta med att använda en andra reflekterande reflektor (se fig. 5). Det är endast vid större infalls- vinklar (från 200 uppåt) som mycket förbättrade resultat kan uppnås genom att tillföra den andra reflekterande reflektorn. Sålunda kan man vid högre infallsvinklar uppnå avsevärda förbättringar genom att anordna diagonalen till varje kubhörn hos den andra reflekterande reflektorn så att_den inte är vinkelrät mot frontytan hos den första reflekterande reflektorn.

I ett utförande användes en andra reflekterande reflektor i vilken denna diagonal till varje kubhörn är anordnad vinkelrätt mot frontytan hos den andra reflekterande reflektorn, medan hela den andra reflekterande reflektorn 451 099 lutar relativt den första reflekterande reflektorn i en riktning och med en storlek som är sådan att ljusstrâlen ifråga har 0-infallsvinkel med avseende på frontytan hos den andra reflekterande reflektorn.

I det fall då en ljusstråle med en infallsvinkel i relativt frontytan hos den första reflekterande reflektorn avses, uppnås det optimala resultatet om den andra reflek- terande reflektorn lutar så att dess frontyta intar en vinkel clrelativt frontytan hos den första reflekterande reflektorn varvid(X beräknas ur formeln: sin 2 s: = 1- g (zftz- sin 21 - :Ja sin i,/2 gif-sin 2i) 5 Där)n = brytningsindex hos det första reflekterande reflektorn, och i = ljusstrâlens infallsvinkel.

I de fall då i har annat värde än Oo kan emellertid förbättrade resultat uppnås om lutningsvinkeln hos den andra reflekterande reflektorn är större än OO och mindre än u 3 Riktningen för lutningen är sådan att parallella linjer i frontytan hos den andra reflekterande reflektorn vilka är vinkelräta mot sagda infallvinkel är parallella med en av diagonalerna hos en uppsättning ytor på kubhörnen hos den andra reflekterande reflektorn.

För att åstadkomma en användbar förbättring för infalls- vinklar i storleken BO-SOO dvs i ett område i vilket den första reflekterande reflektorn ensam är mycket ineffektiv är det_att föredra att optimera reflektiviteten för ljus- strålar med infallsvinklar i av ca H00. Då man t.ex sålunda använder en reflekterande reflektor med brytningsindex ßlav l,H9 kommer vinkeln &.att vara omkring 80. Det är naturligtvis möjligt att optimera för infallsvinklar i av N50 men detta innebär en lägre verkningsgrad vid infallsvinklar i av 300 och också att den reflekterande 451 099 reflektroanordningen kommer att vara något tjockare på grund av den brantare infallsvinkeln hos den andra reflekterande reflektorn. Verkningsgraden vid vinklar större än 450 kommer emellertid att vara förbättrad och detta kan vara en fördel i särskilda fall.

I ett annat utförande, är den ovanbeskrivna andra reflek- terande reflektorn gjord av ett lämpligt reflekterande material och det är böjt så att dess frontyta är bågformat krökt så att tangenten till sagda yta har en medellutning avcki den ovan definierade riktningen.

I ett ytterligare utförande är frontytan hos den andra fiekterande reflektorn utförd i trappstegsform med överytan (dvs de partier som är vända mot den första reflekterande reflektorn) på stegen lutande med sagda vinkel dK.?örbättrad effekt kan naturligtvis uppnås enbart genom att överytorna lutas en vinkel mellan 0 och ck O. Denna konstruktion gör det möjligt att minska den totala tjockleken hos anordningen. "Stegen" kan utgöras av separata stycken vilka tillsammans bildar den andra reflekterande reflektorn.

En förbättring kan uppnås, även om sagda frontytor är parallella genom att kubhörnen hos den andra reflekterande reflektorn lutas. Lutningen hos kubhörnen är i detta fall beroende inte enbart på infallsvinkeln för ljusstrålen ifråga och på brytningsindex hos den första reflekterande reflektorn, utan också på brytningsindex hos den andra reflekterande reflektorn.

Upplinningen kommer i det följande att närmare beskrivas unde: hänvisning till i bifogade ritningar visade utförings- .Lv 451 099 Fig. l visar en schematisk tvärsnittsvy genom en utförings- form av en reflekterande reflexanordning enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 2 är en planvy underifrån av en del av den bakre ytan av den första reflekterande reflektorn som utgör del av anordningen enligt fig. l.

Fig. 3 är ett diagram som visar den optiska effekten hos en reflekterande reflektor enligt föreliggande uppfinning.

Fig. U är ett snitt genom ett annat utföringsform av en reflekterande reflexanordning enligt uppfinningen.

Fig. 5 är en typisk grafisk återgivning i vilken reflekti- viteten har ritats in i förhållande till infallsvinkeln för en reflekterande reflektoranordning av det slag som visas i fig. H och av en konventionell reflekterande reflektor.

Fig. 6 är en schematisk vy ett utförande av två íntegralt förenade reflekterande reflektoranordningar enligt upp- finningen.

Fig. 7 är en planvy som visar del av kubhörnsarrangemanget i den första reflekterande reflektorn såsom visas i fig. 6.: Fig. 8 är en schematisk vy som motsvarar fig. 6 av ett annat utförande av två integralt förenade reflekterande reflektoranordningar enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 9 är en grafisk återgivning som visar ökningen av reflektivitet vid H50 infallsvinkel med en lutnings- vinkel hos en andra reflekterande reflektor som utgör del av den reflekterande reflektoranordningen enligt fig. 5.

Fig. lß är en schematisk vy motsvarande fig. 6 av ett ytterligare utförande och Fig. ll är en schematisk vy av en del av ytterligare ett utförande av en reflekterande reflektoranordning enligt föreliggande uppfinning. 451 099 Den i fig. l visade reflekterande reflektoranordningen omfattar en första reflekterande kubhörnsreflektor 10, en andra reflekterande kubhörnsreflektor ll anordnad i en urtagning lOa i den bakre delen av reflektorn lo och en hållare 12 med en urtagning lš i vilken reflektorerna 10 och ll är inpassade och avtätade med hjälp av ultraljuds- svetsníng eller någon annan lämplig fastsättningsmetod.

Den första reflekterande reflektorn 10 har i likhet med konventionella reflekterande kubhörnsreflektorer en väsentligen plan frontyta 14 och en bakre yta 15 som bildar botten av urtagningen l0a. Ytan 15 består av ett stort antal brevid varandra belägna kubhörn.

I detta utförande sträcker sig diagonalerna till kubhörnen vinkelrätt mot den väsentligen plana frontytan lü.

Varje kubhörn har en linjär storlek Q som visas i fig. 2 där endast ett fåtal brevid varandra belägna kuber hörn visas. Spetsen av varje kubhörn betecknas i fig. l och 2 med siffran 20 och varje kubhörn har sexsidig kontur då reflektorn 10 ses i planvy. De till varandra angränsande sidorna i varje sexhörning lutar emellertid i motsatta riktningar i ett plan vinkelrätt mot planet enligt fig. 2. Dimensionen d representerar avståndet mellan motstående sidor hos den hexagonala konturen i varje kubhörn.

Front- och bakytorna 16 resp. l7 i den andra reflekterande reflektorn ll är konstruerade på ett sätt motsvarande front- och bakytorna lä och l5 hos den första reflekterande reflektorn 10, förutom att den linjära storleken hos kubhörnen i ytan 17 är en tredjedel av den hos kubhörnen i ytan lå.

I detta utförande har den andra reflekterande reflektorn ll sin frontyta 16 parallell med frontytan lb nos den första reflekterande reflektorn 10 och anordnad på avstånd från kubhörnen i bakytan 15. Avståndet är inte kritiskt men för utrymmesskäl är det att föredra att ha ett så 451 099 \__f_y I fig. 5 visas på nögersidan av figuren en ljusstråle Rl, vilken lutar med en relativt liten vinkel i mot en normal till ytan lä. Ljusstrâlen Rl brytes då den kommer in i den första reflekterande reflektorn 10 och det mesta därav reflekteras internt åtminstone tvâ gånger från en av kubhörnen i den bakre ytan 15 innan den utgår från frontytan lü i en riktning parallell med riktningen för den infallande ljusstrålen Rl.

I de fall då en ljusstråle R2 infaller mot frontytan lä på den första reflekterande reflektorn 10 med en relativt stor vinkel i2 (t.ex N50) släppas det mesta av ljusstrålen igenom den bakre ytan 15 så att den kommer in i luftspalten mellan reflektorerna lO och ll. Med en konventionell form på den reflekterande reflektoranord- 10 skulle denna ljussstråle R2 förloras. På grund av närvaron av den andra reflekterande reflektorn ll kommer emellertid ljusstrålen H2 att komma in i den andra reflek- terande"reflektorn ll med en relativt liten vinkel Oy så att en relativt stor del av denna ljusstråle R2 reflekteras och brytes tillbaka så att den kommer in i den första reflekterande reflektorn 10 genom dess bakre yta 15.

Denna reflekterade och brutna ljusstråle kommer ut ur den första reflekterande reflektorn genom dess frontyta 451 099 lä och ökar därmed den reflekterande reflektoranord- ningens reflekterande verkningsgrad.

Den i fiß- 4 illustrerade reflekterande reflektoranord- ningen omfattar en första reflekterande reflektor 110 och en andra reflekterande reflektor lll fäst till baksidan av den första reflekterande reflektorn 110. Den första reflekterande reflektorn 110 har samma konstruktion som den första reflekterande reflektorn 10, vilken beskrivets med hänvisning till fig. l och 2, då den är försedd med en bakre urtagning ll0a, en väsentligen plan frontyta llü och en bakyta 115 motsvarande urtagningen 10a, frontyzan lä resp. bakre ytan 15. I detta utförande är emellertid den andra reflekterande reflektorn 111 utformad av en flexibel klar plastfilm med en bakyta ll? som innehåller ett flertal kubhörn vardera med triangulär kontur sett i planvy. Den reflekterande reflektorn lll har en baksida av en flexibel plastbärfilm 121 som är fäst till den bakre ytan 117, vilken i detta utförande är fäst till reflektorn lll genom ultraljudssvetning. Den andra reflek- terande reflektorn har en plan frontyta 116 och är fäst till den första reflektorn 110 så att den tjänar som ett lock och tätar urtagningen llOa mot inträngande fukt, smuts osv.

I detta utförande kan reflektorn lll och bärfilmen 121 lämpligen produceras genom att den skäres ut från en kontinuerlig remsa av ett stort ark av laminerad klar plastfilm och bärfilm. I detta utförande är förhållandet mellan de lineära storlekarna hos kubhörnen i den andra reflekterande reflektorn lll jämfört med den hos kubhörnen i den första reflekterande reflektorn 110 ungefär 1:10 varvid den lineära storleken Q hos kubhörnen i den första reflekterande reflektorn är 0,9H tum. Den linjära storleken av kubhörnen i den andra reflekterande reflek- fi0rH år mätt tvärsöver basen av dess triangulära kontur. 451 099 H I fig. 5 visas en kurva som illustrerar reflexförmågan i förhållande till infallsvinkeln d.för ett ljus som in- faller mot ytan llü. Den med streckade linjer visade kurvan definerar hur den reflekterande reflektorn 110 uppträder ensam (dvs en konventionell reflekterande reflek- toranordning) och den heldragna kurvan representerar funktionen har en reflekterande reflektoranordning bestående av de första och andra reflektorerna 110 och lll i kombination. Det framgår av fig. 5 att reflektivi-' teten som uppnås med en reflekterande reflektoranordning omfattande reflektorerna 110 och lll enligt fig. U är högre vid höga infallsvinklar.

I det utförande som beskrives med hänvisning till fig.

H är reflektorerna llO och lll fästa till varandra. Den andra reflektorn lll kan emellertid vara löst monterad mellan den första reflektorn 110 och ett stöd motsvarande stödet 12.

I de ovan beskrivna utförandena är kubhörnen placerade med sina diagonaler vinkelräta mot frontytan på resp. reflekterande reflektor. Uppfinningen är emellertid med nödvändiga ändringar även användbar, för reflekterande reflektorkonstruktioner i vilka diagonalerna till kubhörnen är snedställda relativt frontytorna hos reflektorerna.

Den reflekterande reflektoranordningen enligt föreliggande uppfinning kan användas tillsammans med bakljus på ett vägfordon eller med ett sidomarkeringsljus på ett väg~ fordon. Eftersom anordningen har en högre reflektivitet vid höga infallsvinklar är den mera effektiv i användning än en konventionell enkel reflekterande reflektor.

En reflekterande reflektor enligt uppfinningen kan t.ex användas tillsammans med en elektrisk glödlampa och en 451 099 reflektor, vilka är anordnade bakom den reflekterande reflektoranordningeni För att möjliggöra att ljus från glödtråden och reflektorn passerar genom anordningen är de yttersta spetsarna av några eller av alla kubhörnen i den första reflekterande reflektorn avlägsnade eller utelämnade för att ge stympade hörnkuber, såsom är vanligt vid tidigare föreslagna anordningar i vilka en glödtråd och en reflektor är anordnade bakom ett reflek- terande kubhörnsreflektorelement. Eftersom anordningen enligt föreliggande uppfinning emellertid har en andra reflekterande reflektor genom vilket ljus från glödtråden och reflektorn måste passera har den andra reflekterande reflektorn ytor, vilka tillåter direkt genomgång av ljuset. Sådana ytor ligger inrättade i linje med de stympade partierna av kubhörnen i den första reflekterande reflek- torn och kan utformas genom att kubhörn avlägsnas eller uteslutes i sådana områden. I ett alternativt arrange- mang är kubhörnen i den första reflekterande reflektorn inte stympade och ljusgenomgångsområden är anordnade mellan närliggande kubhörn i den första reflekterande reflektorn med motsvarande områden i den andra reflek- terande reflektorn i linje därmed.

I fig. 6 och 7 visas de två integralt förenade reflek- terande reflektoranordningarna, vilka i huvudsak omfattar ett gemensamt gjutstycke 210 och en gemensam film 211 anordnad på en gemensam flexibel plastbärfilm 2l2. Gjut- stycket 210 är utformat av en transparent akrylplast med ett brytningsindex på l,U9 i detta utförande. Front- ytan 213 på gjutstycket 210 är i huvudsak plant även om den_kan ha en lätt konvex krökning. Bakytan 2lN på gjutstycket 210 definieras av ett stort antal kubhörn arrangerade i två grupper 2153 och 2l5b, där varje grupp tillhör endera av anordningarna. Pig. 6 visar endast ett relativt litet antal av dessa kubhörn 2153 och 2152 för överskådlighets skull och gjutstycket 2l0a visas l/ n 451 099 13 med en avsevärd mindre longitudinell utsträckning än vad den i själva verket har. Grupperna av kubhörn 2152 och 2152 är placerade på motsatta sidor av det Centrala planet 216-216, som sträcker sig vinkelrätt mot det rektangulära gjutstyckets 210 längsriktning.

Härigenom kommer de två anordningarna att vara placerade på motsatta sidor av planet 216-216. Som kan ses i synner- het av fig. 7 är kubhörnen 2152 och 2152 anordnade i rader i sina resp. grupper med en yta på varje kubhörn 2152 och 2152 vänd mot planet 216-216 och varje rad sträckande sig vinkelrätt mot gjutstyckets 210 längs- riktning. Kubhörnen 2152 är sålunda förskjutna en vinkel av 600 relativt kubhörnens 2152 vinkelorientering. Ytorna hos kubhörnen 2152 och 2152 är anordnade med en vinkel 9 på omkring 2550 mot frontytans 213 plan. Spetsen (dvs det utskjutande kubhörnet) på varje kubhörn 2152 och 2152 indikeras med hänvisningsbeteckningen 2172 resp. 2172. Diagonalen 2 från varje spets 2172, 2172 över kubhörnet 2152, 2152 är vinkelrät mot frontytan 213.

Den gemensamma filmen 211 har i huvudsak en inverterad V-form i längssektíon med planet 216-216 skärande spetsen av V~et. Den gemensamma bärfilmen 212 har samma V-form.

Frontytan 218 dvs den yta som är vänd mot kubhörnen 2152 och 2152 på filmen 211 är på var sida om planet 216-216 plan. Bakytan 219 hos bärfilmen 212 är formad med ett flertal kubhörn 2192 och 2192. Det inbördes arrangemanget och placeringen av kubhörnen 2202 och 2202 är samma som beskrivet för kubhörncn 2152 och 2152.

Förhållandet mellan den lineära storleken hos kubhörnen 2202 och 2202 jämfört med den hos kubnörnen 2152 och 2152 är emellertid 1:10, varvid den lineära storleken 2 (se fig. 2) i varje hörn 2l52,2l52 är 0,09ü tum i detta utförande. Filmen 211 lutar på vardera sidan om planet 215 med en vinkel og mot frontytan 213 på gjutstycket 210. Partierna av filmen 211 på vardera sida om planet 451 099 k; .l_ 216 lutar förstås mot varandra på samma sätt. I detta utförande är vinkeln en omkring 80 för optimering av effektiviteten vid en ínfallsvinkel i omkring H00.

Vinkeln Ok beräknas ur följande formel: sin 2 ge = 1- 2 (ägg - sinz i - 2\/ Zsin iqßu? - sinzí) 3 där i /* för framställning av gjutstycket 10. infallsvinkeln, och brytningsindex för det material som användes Som framgår av fig. 1 och 2 är lutningsriktningen hos filmen 211 på var sida av planet 216 sådan att parallella linjer i frontytan 218, vilka är vinkelräta mot lutnings- riktningen är parallella med diagonalerna som sträcker sig i riktningen Å-Å. ellerf-ÄÄ i sagda yta av hörnkuberna 215a eller 2153, vilka är vända mot det centrala planet 215-216.

Anordningen till vänster om planet 216-216, som visas i fig. l och 2 har förbättrad reflektivitet från den sidan som visas med pilen A i fig. 1 medan anordningen till nšgér om planet 216-216 nar förbättrad refiexcivinet från den sidan som visas med pilen B i fig. 1. Om ljuset faller in på ytan 213 vid eller vid nära 900 vinkel mot frontytan 215 (dvs om infallsvinkeln Å = ”J OO) erhåller man naturligtvis en extremt effektiv reflexion endast med hjälp av gjutstycket 210, eftersom reflexionsför- mågan från kubhörnen 2l5a och 2159 är mycket hög i sig själv. Ju större infallsvinkeln oi är desto större förluster får man emellertid vid ljusets passage genom gjutstycket 210. För att öka reflektiviteten hos filmen 211 till ett optimum, skall därför ljuset som faller in mot ytan 21% vara så nära 900 som möjligt mot den senare ytan.

Genom att arrangera lutningsvínkeln ut i överensstämmelse med fërutnämnda formel för en viss ínfallsvinkel i kan *Q 451 099 15 denna effekt uppnås. Det bör påpekas att anordningen är avsedd att fästas till ett motorfordon med dess längsriktning horisontellt. Effektiv reflexion uppnås härmed för infallande ljus var som helst inom en vid horisontell båge. Reflexionens effektivitet är inte så viktig i en vertikal båge på grund av den avsedda använd- ningen av anordningen på ett motorfordon. Det bör noteras att effektiviteten vid höga infallsvinklar i vertikal riktning inte är speciellt viktig eftersom spridningen av reflekterat ljus i ett verikalt plan inte behöver vara särskilt stor för att synas av andra vägtrafikanter.

Vid utförandet enligt fig. 8 är den däri illustrerade anordningen mycket lik anordningarna enligt fig. 6 och 7. Anordningen i fig. 8 använder i själva verket ett gjutstycke 310 vilket är samma som gjutstycket 10 använt i utförandet enligt fig. l och 2. Istället för filmen ll som har V-form i längssnitt användes emellertid en bågformat böjd film 311, vilken är monterad på en i motsvarande grad bågformigt böjd bërfilm 3l2. Till funk- tionen simulerar filmens 311 krökning V-formen hos filmen 211. 'Kurvan för filmen Bll är sådan att en tangent till- frontytan 318 i planet 316-316 ligger på en vinkel av OO relativt planet av frontytan 315, dvs tangenten är parallell med frontytan 513. Vid ändarna av filmen 311 vid vardera sidan av gjutstycket 310 ligger tangenten till ytan 518 på en vinkel av 25* . Tangenternas medel- vinkel till ytan 518 är därför ak , där ak är beräknat i enlighet med den ovannämnda formeln.

Fig. Q_visar en kurva som illustrerar ändringen i reflek- tivitet vid en infallsvinkel i på H50 då vinkeln ok ändras. Som framgår av kurvan uppnås de bästa resultaten för i = 550 vid en vinkel GC omkring 130 . Det bör observeras att denna kurva hänför sig till utförandet 451 G99 enligt fig. 6, där brytningsindex hos gjutstycket är 1,39. Eftersom den faktiskt valda vinkeln gg är 80 uppnås av ovannämnda orsaker inte optimala reflektivitetsresultat för ljusstrålar vid en infallsvínkel i av45°. Trots detta visar kurvan att en mycket värdefull ökning uppnås vid 1 = Åšo, även då vinkeln DL är 80.

I de ovan beskrivna utförandena är filmerna 211, 311 böjda så att de lutar tillbaka från planet 216-216 eller' 516-516 dvs så att de partier av filmen 211, 311 som ligger i sagda plan kommer närmast gjutstycket 210, 310.

Det bör emellertid observeras att med nödiga ändringar filmen 211, 311 kan böjas i motsatt riktning så att partiet som ligger i planet 216-216 eller 516-316 ligger längst från gjutstycket 210, 310 i vilket fall orienteringen av kubhörnen Zläa, šlša och 2152 och 3152, kommer att vara omkastad. I de ovan beskrivna utförandena är partierna av filmerna 211, 311 på motsatta sidor om planen [16-216 eller 515-316 också integrala med varandra. I en modifika- tion är emellertid dessa partier inte integrala utan separatïformade enheter.

I fig. 10 visas ett utförande som är mycket likt det i fig. 6 med undantag av att den kontinuerliga filmen 211 har ersatts med fyra separata filmpartier älla, üllb,ü112 och Ulld av vilka vart och ett lutar med en vinkel OK såsom tidigare beräknats. Filmpartierna ülla, Rllb är inbördes trappstegsformade liksom filmmpartierna 4113 och fllld. Det bör uppmärksammas att denna anordning är tunnare för en given vinkel gg än anordningen enligt fig. 6: Om så önskas kan fler än två separata partier anordnas på varje sida om planet H16-H16. Varje parti dlla-Jlld har sin egen bärfilm Hlêa-ülêd. Om så önskas kan partierna älla-Nlld vara integralt formade i ett enda ïjutstycke., 451 099 I fig. 11 visas endast ett oarti av anordningen, vilket omfattar ett gjutstycke 510 som är identiskt med gjut- stycket 210 som beskrivits med hänvisning till fig. 6 och 7. I detta utförande innefattar anordningen en film 511 med en frontyta 518 som är parallell med frontytan 513 på gjutstycket 510. Filmen 511 har ett brytnings- index av 1,49 dvs samma som det hos gjutstycket 510. I detta utförande är emellertid bakytan på filmen 513 utformad av kubhörn 520, vilka är snedställda i stället för att deras diagonaler är vinkelräta mot frontytan 518. Snedställ- ningsvinkeln relativt normalen till varje kubhörn 520 är omkring 50 för/1. = l,U9. Effekten av detta är att säkerställa att en ljusstrâle som kommer från en viss riktning och infaller mot ytan 13 med en vinkel i lika med H00 och vilken passerar genom gjutstycket 510 utan att brytas av ett av kubhärnen 515a kommer att träffa ytan 518 under en vinkel av omkring 30 men infaller mot kuhhörnet 520 parallellt med dess axel så att total "kubnürns- reflexion" uppnås. Riktningen av snedställningen eller lutningen av kubhörnen 520 är naturligtvis samma som den lutning som beskrives för frontytan 213 vid utförandet enligt fig. 6. I fig. ll visas endast de kubhörn 520 som hör samman med kubhörn som motsvarar kubhörnen 515a och tillsammans därmed och på samma sätt men i motsatt riktning anordnas på filmen 513 snedställda kubhörn 520 som motsvarar kubhörnen 5152.

Fastän orienteringen av kubhörnen i den andra eller bakre reflekterande reflektorn inte är kritisk är det att föredra att orientera dem så att man erhåller en maximal optisk effektí

Claims (11)

451 099 1%

1. l. Reflekterande reflektoranordning omfattande en första reflekterande reflektor (10, 110, 210, 510, H10, 510) med (1) en främre yta (lä, 114, 213, 313, H15, 513) och (2) en bakre yta (15, ll5,2lU,3lU, Hlü) försedd med ett flertal kubhörnsformade reflekterande element, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att en andra reflekte- rande reflektor (ll, lll, 211, 311, üll, 511) är anordnad bakom den första reflekterande reflektorn och har (1) en frontyta (16, 116, 218, 318, H18, 518) och (2) en bakre yta (l7,ll7,2l9 t.ex.) försedd med ett flertal kubhörn vilka har en lineär storlek som är mindre än den hos de kubhörne- formade reflekterande elementen i den första reflekterande reflektorn och att sagda frontyta (l6,ll6, 2l8,3l8,Hl8,5l8) till den andra reflekterande reflektorn är anordnade mellan de kubhörnsformade reflekterande elementen i de bakre ytorna på de första och andra reflekterande reflektorerna, varigenom en ljusstråle från en förutbestämd riktning, som infaller mot frontytan på den första reflekterande reflektorn och passerar genom den första reflekterande reflektorn för att inträda i den andra reflekterande reflektorn reflekteras av ytor hos ett av dess kubhörnsformade reflekterande element för att återvända i en riktning väsentligen parallell med den med vilken den inträdde i den andra reflekterande reflektorn.

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att kubhörnen @20a, 220b; 520) till den andra reflekterande reflektorn (2ll,}11,Ulla-Hlld, 511) är anordnade i vinkel relativt frontytan (2l5,3l3,ül3,5l3) till den första reflekterande reflektorn (2lO,510,Ul0,5l0). fiq 451 099

3. Anordning enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att förhållandet mellan den linjära storleken hos de som reflekterande element tjänande kubhörnen i den andra reflektorn och de som reflekterande element i den första reflektorn tjänande kubhörnen är från 1:5 till 1:10.

4. Anordning enligt patentkrav 2, varvid den andra reflekterande reflektorn (ll,ll1,2ll,3ll,Ull,5ll) är anordnad så att dess frontyta lutar med spetsig vinkel 04 mot frontytan hos den första reflekterande reflektorn, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den spetsiga vinkeln är en annan än 0 och att dia- gonalen till varje kubhörn hos den andra reflekterande reflektorn är vinkelrät mot frontytan hos den andra reflekterande reflektorn.

5. Anordning enligt patentkrav H, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att sagda vin- kel çfiinte är större än lika med det värde som beräknas ur formeln: sin zu: 1 - _2_ (zß- sinziwgfiinfi- Sinai) därjß =brytniâgsindex hos den första reflekterande reflektorn, och i = ljusstrålens infallsvinkel

6. Anordning enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att sagda vin- kel u_är lika med det värde som beräknas ur sagda formel.

7. Anordning enligt patentkrav 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att_i ligger i området mellan 300 och 500.

8. Anordning enligt patentkrav 7 k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att i är ca H00. __ 451 099 10

9. Anordning enligt patentkrav U,5,6,7 eller B, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den andra reflekterande reflektorn är krökt så att dess frontyta är vågformigt böjd varigenom tangenten till kurvan har en medellutníng av sagda vinkel.d.

10. Anordning enligt något av patentkraven H-8, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att frontytan till den andre reflekterande reflektorn är trappstegsformad med stegen i trappstegen lutande med sagda vinkelgk.

11. ll. Anordning enligt något av patentkraven 1-5, varvid sagda frontytor är väsentligen parallella, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att diagonalerna till de som reflekterande element (520) tjänande kubhörnen är anordnade icke-vinkelrätt mot frontytan på den andra reflekterande reflektorn. (Fig. ll). 'dl /J nï