SE449379B - Symaskin med anordning for modifiering av stygnen i ett valt monster for forlengning av monstret i tygmatningsriktningen - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 449 579 2 till varandra liggande stygnen och den stygnkoordinat, som ändrar lutningen, samt data, som motsvarar antalet stygn och ordningen av dessa, som skall formas mellan intilliggande stygn. Nya stygnreglerdata beräknas så- ledes för reglering av symaskinsnålen, vilken ursprung» ligen shflle regleras medelst de i minnet lagrade stygn- reglerdatana. På detta sätt förlänges ett valt mönster i matningsriktningen med en förbestämd förlängnings- grad vid konstant matningsstigning.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan med hjälp av utföringsexempel under hänvisning till med- följande ritningar.

Fig l visar ett mönster, som skall förlängas enligt uppfinningen med en förbestämd förlängningsgrad.

Fig 2 visar samma mönster vid en annan förlängnings- grad.

Fig 3A och 3B visar i kombination en reglerkrets, som representerar en fördragen utföringsform av uppfin- ningen.

Fig 4 visar tiddiagram över de olika kretskomponen- ternas arbetstillstånd.

Fiq l och 2 visar ett exempel på ett mönster, som kan framställas enligt uppfinningen, varvid en serie stygnkoordinater A, B, C.......... J framställes medelst stygnreglerdata, som lagras i elektroniskt minne, vid en konstant tygmatningsstigning. Om i fig 1 stygnkoordie nater N, 0,P beräknas och införes mellan stygnkoordina- terna C och D i stället för stygnkoordinaten D vid samma storlek på matningsstigningen som vid stygnkoordinaterna A, B, C...........J, kan mönstret förlängas till det dubb- la jämfört med mönstret av stygnkoordinater A, B, C.....J.

Enligt uppfinningen beräknas stygnkoordinaten N från stygnkoordinaterna B och D, stygnkoordinaten O från stygn- koordinaterna C och E och stygnkoordinaten P från stygn~ koordinaterna D och F. Dessa stygnkoordinater C, N,O, P, E visas av förklaringsskäl med halva matningsstigningen jämfört med stygnkoordinaterna A, B, C ........ J. Fig 2 10 15 20 25 30 35 3 visar samma mönster, vilket på samma sätt förlänges tre gånger jämfört med stygnkoordinaternas A, B, C .,§..n J mönster.

Pig 3A och 3B visar ett elektroniskt, statiskt min- ne ROM, som lagrar stygnreglerdata för reglering av en symaskinsnâl tillstygnkoordinaterna A, B, C ........ J i fig 1 och 2. Ett mönstervalorgan PS innefattar ett antal mönstervalströmställare, som selektivt aktiveras till en mönstersignal för adressering av minnets ROM initialadress. Minnets adresser matas seknantiellt för utläsning av stygnreglerdata vid en utgång Al vid en taktregleringspuls, som alstras av en pulsgenerator SY, vilken aktiveras synkront med rotationen hos en icke visad övre drivaxel i symaskinen. En räknare CTl åter- ställes vid tidpunkten för inkopplingen av en regler- strömkälla eller vid tidpunkten för ett mönsterval. Om en stygntillstândsändringsströmställare SW aktiveras för val av en mönsterförlängning, sätter räknaren CTl en av utgângarna Q0-Q4 till hög nivå fortlöpande från ut- gången Q0 vid varje stygn av ett mönster, medan de andra utgângarna sättes till låg nivå. Om hög nivå inställes på en förutbestämd utgång Q0-Q4, återställes räknaren CTI via en AND-grind ANl eller AN2 samt via en OR~grind ORI, vilket innebär att initialutgången QO blir högn Pâ detta sätt bestämmes stygnens ordning.

Stygntillståndsändringsströmställaren SW har en rörlig kontakt e, som är kopplad till taktregleringssig- nalalstringsorganet SY via en AND-grind AN 3, vilken ak- tiveras för att verksamgöra taktregleringsalstringsorga- nets SY signal, när en maskinreglerströmställare CONT slutes. Stygntillståndsändringsströmställaren har en fast kontakt al. Om denna fasta kontakt står i ingrepp med den rörliga kontakten e, framställes de i fig l och 2 visade stygnen A-J enligt de i minnet ROM lagrade stygn~ reglerdatana. Den fasta kontakten al är nämligen kopplad till räknarens CTI återställningsingâng RS via OR-grinden ORI och en högnivâsignal vid återställningsingången RS 10 15 20 25 30 35 449 379 4 återställer räknaren CTl. Stygntillstândsändringsström- ställaren SW har en andra fast kontakt az. Om denna kon- takt står i ingrepp med den rörliga kontakten e, framfl ställes de med heldragna linjer i fig l visade stygnen.

I detta fall framställes ett mönster, som är dubbelt så långt som det ursprungliga mönstret. Den fasta kontakten az är ansluten till AND-grindens ANl ena ingång. Stygn- tillståndsändringsströmställaren SW har ytterligare en fast kontakt a3f iom är ansluten till AND-grindens AN2 ena ingång. Om den fasta kontakten a3 stå: i ingrepp med den rörliga kontakten e framställes de med heldragna lin- jer i fig 2 visade stygnen. I detta fall alstras ett mönster, som är tre gånger så långt som det ursprungliga mönstret.

AND-grindarna ANl och AN2 har andra ingångar, som är anslutna till räknarens CTl utgångar Q4 resp Q3, Var- je gång utgången Q4 eller Q3 går hög, återställes räkna- ren CTI och utgången QO antar hög nivå. Det är därför möjligt, vilket kommer att beskrivas närmare nedan, att återställa räknaren CT1 efter framställningen av ett öns- kat antal stygn för att bestämma stygnen mellan basstyg- nen, exempelvis mellan stygnen B och D eller D och F i fig l och 2 och därigenom bestämma mönsterförlängningss graden hos ett mönster.

Räknaren CTl har en triggingång C , som är ansluten till en AND-grind AN4, varvid räknaren kan räkna framåt vid taktregleringssignalalstringsorganets SY högnivåsignal. Taktregleringssignalalstringsorganet SY är utformat för framställning av en taktregleringssignal, som lnställes till hög nivå, när en nål i symaskinen kom- mer ut ur ett tyg, som skall sys, och vilken ändras till en låg nivå precis före nålens inträngning i tyget, En ringräknare CT2 återställes vid tidpunkten för inkopp- lingen av reglerströmkällan eller vid tidpunkten för ett mönsterval. En monostabil vippa MM aktiveras medelst en AND-grind AN5 eller AN6 och medelst OR-grindar ORZ, OR3, OR4, när stygntillstândsändringsströmställarens SW rörliga U °.\ 10 15 20 25 30 35 PR Aff if' Uf' 4 Q 5 kontakt e står i ingrepp med den fasta kontakten az eller a3 och utgången Q0 antar hög nivå samt regler- strömställaren CONT är tillslagen. När vippans MM läge nivåsignal matas till räknarens CT2 triggingång, änd- rar räknaren CT2 utgången Q0 till en låg nivå från en hög nivå och utgången Ql till en hög nivå för att bi- behålla aktiveringen av vippan MM via OR-grindarna OR4 och OR5. Därefter ändrar räknaren CT2 fortgående en av utgångarna Q2-QS till en hög nivå, medan de andra änd- ras till en låg nivå.

Räknaren CT2 har en återställningsingång RS, som är ansluten till räknarens CTl utgång QO och återstäl- les medelst högnivåsignalen på utgången Q0. När ström- ställarens SW rörliga kontakt e står i ingrepp med kontak- ten al, aktiveras räknaren CT2 på annat sätt än medelst AND-grindarna AN5 och AN6. Räknarens CT2 funktion är att utläsa ett flertal stygnreglerdata från minnet ROM för ett enskilt stygn och selektivt mata ett av utlästa stygn= reglerdata till ett stygnformningsorgan DV i symaskinen eller att utläsa ett flertal stygnreglerdata från minnet ROM för ett enskilt stygn och mata utlästa data till ett beräkningsorgan AR1, vilket beräknar ett nytt stygn- reglerdatum från det givna stygnreglerdatumet. Minnet ROM adresseras för alstring av ett stygnreglerdatum Al vid den designerade adressen tillsammans med en adresse signal A2 för designering av nästa adress. Ett annat beräkningsorgan AR2 mottager adressignalen A2 och aktie veras medelst en högnivåsignal vid någon av räknarens CT2 utsignaler Ql-Q4, som matas till beräkningsorganets AR2 triggingång CP, för att göra en beräkning för framstegf ning av minnets adresser en och en. Beräkningsorganets AR2 DR via en trelägesbuffert Gl, vars grind öppnas medelst utsignal matas till ett mönsterdatautläsningsorgan samma höga utsignal från räknarens CT2.

Mönsterdatautläsningsorganet DR har en triggingâng CP, som via en OR-grind ORG mottager en trrlggsignal något senare än beräkningsorganet AR2 för överföring av beräk-' 10 15 20 25 30 35 449 579 6 ningsorganets ARå utsignal såsom en adressignal till minnet ROM. Låskretsar Dn - 1, Dn, Dn + l, Dn + 2, Dn + 3 (elektroniska, temporära minnen) har var och en en trigg- ingâng Cp,_som mottager en lâgnivåsignal för låsning av minnets ROM stygnreglerdata Al. Låskretsen Dn - l motta= ger triggsignalen via en AND-grind AN7 och låser stygn- reglerdata Al, när räknarens CT2 utgång Q0 ändras till låg nivå från hög nivå omedelbart efter det att den mono- stabila vippan MM inaktiverats, Låskretsarna Dn - Dn + 3 låser fortgâende stygnreglerdata Al, som fortgående ute läses från minnet ROM, när minnets adresser fortgående matas medelst beräkningsorganet AR2, medan utgångarna Ql~Q4 ändras från hög till låg nivå.

G2, G3 och G4, G5 samt G6, G7 och G8 är treläges- buffertar, som mottager utsignalerna från låskretsarna Dn - 1 till Dn + 3 och har triggingångar CP, vilka ändras till hög nivå för öppning av respektive bufferts grind.

Buffertens G3 utgång är ansluten till en låskrets Ll, medan buffertarnas G2, G4 och G5 utgångar är kopplade till en låskrets L2 samt medan buffertarnas G6, G7 och G8 utgångar är kopplade till en lâskrets L3, Vid mottag= ning av en triggsignal på låskretsarnas L2, L3 trigg~ ingångar CD låser de buffertarnas utgångar för matning av samma utsignaler till beräkningsorganet AR1° Vid mot= tagning av en högnivåsignal vid beräkningsorganets Ami triggingång matar detta organ den beräknade utsignalen till låskretsen Ll via en trelägesbuffert G9. Vid mottaga ning av en högnivåsignal vid låskretsens Ll triggingång avger denna låskretsens Dn eller beräkningsorganets ARl utsignal till stygnformningsorganet.

Ett konstantalstringsorgan Ke har ingångar l/4, 1/2, 3/4, l/3, 2/3, av vilka en selektivt ges hög nivå för matning av motsvarande konstant till beräkningsorganet ARI. Beräkningsorganet AR1 gör en beräkning Ke (L3 = Lz) + L2 med hjälp av konstantalstringsorganets Ke och lås~ kretsarnas L2, L3 utsignaler för bestämning av stygnko- ordinaterna K - Z och K' - Z' i fig 1 och 2 samt matar 10 15 20 25 30 35 -» » 449 sve- 7 utsignalen till låskretsen Ll. AND-grindar AN8-ANl6 och OR-grindar OR7-OR9 designerar en av konstantalstrings- organets Ke ingångar i beroende av räknarens Cfl funk- tion, som beror på manövreringen av stygntillstânds- ändringsströmställaren SW. Vippor FFI, FF2 är inkopplade för framställning av de först och sist beräknade stygn- koordinaterna K, K' och Z, Z', vilka är speciella jämfört med de mellanliggande stygnen, vilket kommer att förklaras närmare nedan.

Räknare CT3 och CT4 återställes vid tidpunkten för inkoppling av reglerströmkällan eller vid tidpunkten för ett mönsterval. Räknarens CTI utgång Q0 är ansluten till räknarens CT3 triggingâng Cpxua AND-grinden AN5 samt an- sluten till räknarens CT4 triggingång Cp via AND-grinden AN6 och OR-grinden OR2, varvid varje högnivâsignal vid utgången Qo kan framstega räknaren CT3 eller CT4, när stygnti1lstândsändringsströmställarens rörliga kon- takt e står i ingrepp med den fasta kontakten az eller a3. Komparatorer COMPI, COMEZ mottager räknarnas CT3 resp CT4 utsignaler och jämför komparatorns ingång Cl med en referensingâng CO = l och avgör om ingången Cl är räknesteg 1 eller inte. Om varje ingång Cl är räknesteg l, avger komparatorerna COMPl, COMPZ utsignalen P till vippans FFl âterställningsingång R via en OR-grind 0Rl0 för återställning av vippan. Därefter antar räknarens -cTl utgång Ql hög nivå, varvid AND-grindarna m9, Ang aktiveras för uträkning av den andra stygnkoordinaten och varvid konstantalstringsorganet Ke ingång l/2 eller 1/3 designeras, när stygntillståndsändringsströmställarens SW fasta kontakt az eller a3 aktiveras. Således framstäl- les en konstant för bestämning av stygnkoordinaten K eller K' i fig l eller 2. När räknarens CTl utsignal Q0 antar hög nivå, är utsignalen ämnad att alstra ett av stygnen A-J i fig l och 2 och konstantalstringsorganet Ke mottager ingen insignal och avger därför ingen effek- tiv utsignal.

Därefter antar räknaren CTl utgång Q2 hög nivå för 10 15 20 25 30 35 449 379 8 alstring av det tredje stygnet L eller L°. vid det till- stånd, då stygntillståndsändringsströmställarens Sw fasta kontakt az eller a3 är verksam och/eller då vippan FF2 är inställd, inställes vippan FFI medelst en AND-grind ANIS eller ANI6 samt medelst en OR-grind ORll och ut- gången Q anslutes till AND-grindars ANll, ANl2 ena in- gång för bestämning av konstantalstringsorganets Ke kon- stant 3/4 eller 2/3 Ql antar hög nivå och i beroende av valet av stygntill- varje gång räknarens CTl utgång ståndsändringsströmställarens fasta kontakt az eller a3, Vippan FF2 mottager vid sin inställningsingång en hög- nivåsignal från räknarens CTl utgång QO via AND-grinden AN5 har en Q-utgång ansluten till AND-grindarna-ANl5, ANl6 eller AN6 samt via OR-grindar OR2, OR3. Vippan PF2 samt får AND-grinden ANl6 att ge utsignal varje gång räknarens CTl utgång Q2 antar hög nivå. På motsvarande sätt bestämmer vippan FF2 konstanten 1/4 från konstant- alstringsorganet Ke via AND-grinden ANl0 varje gång räk- narens CTI utgång Q3 antar hög nivå, när stygntillstånds- alstringsströmställarens SW kontakt az väljes.

Vippan FF2 har en återställningsingång R, som mot- tager utsignalen från en AND-grind ANI7, så att vippan kan återställas precis före formningen av det sista, beräknade stygnet Z eller Z” i fig 1 eller 2. Vippan FF2 har en utgång Q, vilken är kopplad till AND-grindarnas AN13, ANI4 ingångssida för bestämning av konstantalstrings- orgnets Ke konstant l/2 via AND-grinden AN13 och OR-grin- den OR7, när räknarens CTl utgång Q3 antar hög nivå och när stygntillståndsändringsströmställarens SW fasta kon- takt a 2 fig 1. När på motsvarande sätt stygntillståndsändrings- väljes. Således beräknas stygnkoordinaten Z i strömställarens SW fasta kontakt a3 väljes, bestämmer vip- pan FF2 konstanten 2/3 via AND-grinden ANl4 och 0R-grin- den OR9 för beräkning av stygnkoordinaten Z', när räkna- rens CTl utgång Q2 antar hög nivå. När å andra sidan strömställarens SW fasta kontakt al väljes räknar räknaren CT4 framåt oberoende av räknaren CTl genom OR-grinden 10 15 20 25 30 35 ë9š79 Y -u 9 ORÉ varje gång taktregleringssignalalstringsorganet SY alstrar en högnivåsignal. 7 Ett beräkningsorgan AR3 mottager räknarens CT3 utsignal ooh har en triggingång CP, som mottager en triggsignal tillsammans med räknaren CT3. Beräkningsor- ganet AR3 bestämmer ett värde n som en adressrelationssig- nal till minnet ROM ur formeln n = 2m - l, såvida det med triggsignalen uppräknade värdet är m,samt avger den beräknade utsignalen till ett andra beräkningsorgan ARA via en trelägesbuffert Glo. Beräkningsorganet AR4 mot- tager räknarens CT4 utsignal via en trelägesbuffert G11 och mottager värdet som en adressrelationssignal n för minnet ROM, vilken signal vid triggsignalen räknas me- delst räknaren CT4. Beräkningsorganet AR4 har en trigg- ingâng CP, som via OR-grinden 0Rl2 mottager en triggsig- nal tillsammans med buffertarna G10 och G11 för selek- tiv mottagning av buffertarnas G10, G11 utsígnaler för att bestämma ett värde i som en adressignal för minnet ROM ur formeln i = n - l, varvid värdet matas till mönsterdatautläsningsorganet DR via en trelägesbuffert , vars grind öppnas samtidigt.

Mönsterdatautläsningsorganet DR mottager selektivt G12 utsignalerna från beräkningsorganen AR2, AR4 såsom en adressignal för minnet ROM i beroende av den triggsignal, som passerar genom OR-grinden OR5 eller OR12a Organet DR mottager mönstervalorganets PS signal för bestämning av minnets ROM initialadress, när det bestämt den sista adressen för ett mönster. Beräkningsorganet AR2 mottager adressignalen i från minnets ROM utgång A2 för åstadkom- mande av en beräkning i = i + 1. Minnet ROM lagrar data för stygnkoordinaten J för ett valt mönster vid adressen 0, exempelvis enligt fig 1 och 2, och lagrar data för efterföljande stygnkoordinater A, B, C ....... vid adres- serna l, 2, 3 ........ Ett initialadresslagringsminne AL lagrar adressen 0, när minnet AL mottager en högnivå- signal vid sin triggingång CP. När räknarens CTl utgång Q0 antar hög nivå vid tidpunkten för ett mönsterval, t ex 10 15 20 25 30 35 449 379 10' enligt fig l och 2, räknar räknaren CT3 eller CT4 upp ett steg (1) och sätter minnets ROM adress och minnets AL ingång i till 0. Samtidigt lagrar minnet AL signalen i = 0 vid en högnivåsignal på vippans FF3 -utsignal, som matas till minnets AL triggingâng C , varvid vippans FF3 inställes av den monostabila vippans MM högnivåsig- nal, vilken vippa aktiveras medelst OR-grindarna OR3, OR4.

Komparatorns COMP3 ena ingång är kopplad till buf- fertarnas Gl eller G12 utgång och jämför utsignalen med en referenssignal Co, dvs 0 för minnet AL för alstring av utsignal vid utgången P från komparatorn, när buffer- tens Gl eller G2 utsignal överensstämmer med referens- signalen 0. Komparatorns COMP3 utsignal har hög nivå och matas till en AND-grind ANl7, som mottager räknarens CT2 utsignaler Q2, Ql via AND-OR-kretsen. AND-OR-kretsen har ingângarna anslutna till den fasta kontakten az och till stygntillstândsändringsströmställaren SW fasta kontakter al, a3 via OR-grinden ORI3 och antar hög nivå vid högnivåsignal från räknarens CT2 utgång Q2 eller Q1 för att därigenom återställa räknarna CT3 och CT4 samt vipporna FF2 och FF3, när en av de fasta kontakterna al, az, a3 väljes.

När räknaren CT2 aktiveras för framstegning av min- nets ROM adresser och utläsning av en sats stygnreglerdata före formningen av ett stygn, bestämmer återställnings= tillståndet för räknarna CT3, CT4 och vipporna FF2, FF3 minnets ROM adress 0 för avslutning av utläsningen av sista stygnreglerdata för ett mönster, när räknarens CT2 utsignal Q5 antar hög nivå,och samtidigt för återföring av reglerkretsen till initialtillståndet,varigenom en upp- repad framställning av det valda mönstrets stygn åstad- kommes.

AND-grindar ANI8-AN23, som var och en har en till räknarens CT2 utgång Q5 kopplad ingång, bestämmer buffere tarnas G2-G9 öppningstid, låskretsarnas Ll, L2, L3 lås- ningstid och beräkningsorganets ARl utsignalstid via OR- l0 15 20 25 30 35 aa 4% \Q cm ~Q KQ ll grindarna ORI4-0Rl9 och AND-grinden AN4 eller direkt.

AND-grinden ANl8 har en till OR-grindens OR3 utgång kopp~ lad andra ingång för öppning av bufferten G3, när OR- grindens utgång antar hög nivå och samtidigt för låsning av låskretsens Dn data till låskretsen Ll via 0R-grin- den 0R19 och AND-grinden AN4 och vid taktregleringssig- nalen från taktreglersignalsalstringsorganet SY för att därigenom mata initialdata för mönstret till stygnform- ningsorganet DV. AND-grinden ANl9 har en andra ingång kopplad till AND-grindarnas ANII, ANIZ utgångar via OR~ grinden OR20 för låsning av låskretsens Dn - l data till lâskretsen L2 samt lâskretsens Dn + 1 data till låskret- sen L3, så att beräkningsorganet ARl kan göra en beräk- ning Ke ' (L3-L2) + Ll med data och konstanten 3/4 eller 2/3 vid denna tidpunkt. Därefter matas det beräknade Värdet till stygnformningsorganet DV via låskretsen Ll vid lågnivåsignalen från taktreglersignalalstrinsorga- net SY, .

AND-grinden AN20 har en andra ingång ansluten till AND-grindarnas AN15, ANl6 utgångar via OR-grinden ORll för låsning av låskretsens Dn data till lâskretsen Lz samt låskretsens L3 data, så att beräkningsorganet ARl kan göra samma beräkning med datana och konstantalst- ringsorganets Ke konstant l/2 eller l/3. AND-grinden ANZL har en andra ingång ansluten till AND-grindens ANl0 ute gång för låsning av lâskretsens Dn + 1 data till lås- kretsen L2 samt låskretsens Dn + 3 data till låskretsen L3, så att beräkningsorganet ARl kan göra samma beräkning med datana och konstantalstringsorganets Ke konstant l/4.

AND-grinden AN22 har en andra ingång, som är ansluten till AND-grindernas AN8, AN9, ANI4 utgångar via OR-grin- den OR2l för låsning av låskretsens Dn data till lâskret- sen L2 samt lâskretsens Dn + l data till làskretsen L3, så att beräkningsorganet ARl kan göra samma beräkning med datana och konstantalstringsorganets Ke konstant 1/3 eller 1/2. AND-grinden AN23 har en andra ingång ansluten till AND-grindens ANI3 utgång för låsning av lâskretsens _ Uf. .W . __, ...__.-.................._...... 10 15 20 25 30 35 449 379 12 Dn + l data till låskretsen L2 samt låskretsens Dn + 2 data till låskretsen L3, så att beräkningsorganet ARl kan göra samma beräkning med datana och konstantalst- ringsorganets Ke konstant l/2.

Med en sådan konstruktion av reglerkretsen kommer funktionen att beskrivas under hänvisning till fig 3 och 4, som visar operationstiderna hos kretskomponenter- na vid deras utsignal och triggnivåer för formningen av de med heldragna linjer i fig 1 visade stygnen K~Z.

Om reglerströmkällan inkopplas vid tidpunkten to återställes räknarna CTl-CT4 och vipporna FFl-FF3° Mönse tervalorganet PS aktiveras för val av ursprungsmönstret avdetygn A-J enligt fig 1 eller 2. stygntilletånaeäna- ringsströmställaren SW aktiveras för slutning av den fasta kontakten az för val av mönstret med stygnen K-Z enligt fig l. Maskinreglerströmställaren CONT slutes vid tidpunkten tl för drivning av symaskinen med en konstant hastighet; , Vid tidpunkten tl mottager räknaren CT3 en högni- vâsignal via AND-grinden AN5 och räknar upp ett steg (vilket motsvaras av en bokstav m). Vippan FFI mottager en ny återställningssignal via komparatorn COMPI och OR» grinden OR10. Beräkningsorganet AR3 alstrar en utsignal n = l från beräkningen n = 2m - l. Beräkningsorganet AR4 alstrar en utsignal i = 0 från beräkningen i = n = l.

Datautläsningsorganet DR avger adressen i = 0 till minnet ROM och till initialadresslagringsminnet AL. Minnet ROM alstrar stygnreglerdata Al i beroende av adressen 0, som bestämmer stygnkoordinatan J i fig l, samt matar adressignalen A2, dvs i = 0, till beräkningsorganet AR2, Å andra sidan inställes vippan FF2 via OR-grinden OR3 vid tidpunkten tl och samtidigt aktiveras den monostabila vippan MM via OR-grinden OR4 samt inställes vippan FF3.

Vid vippans FF3 högnivåsignal matar minnet AL datumet 0 till referensdataingângsuttaget CO på komparatorn COMP3.

Vid den monostabila vippans MM lågnivåsignal vid tidpnnkten tz triggas låskretsen Dn - l via ANÜ-grinden 10 15 20 25 gm 35 Må "åfïg B , AN7 och låser stygnreglerdata J (A1). Något senare än tidpunkten t2, när räknarens CT2 utgång Q0 ändras till en låg nivå och när utgången Ql ändras till en hög nivå, mottager beräkningsorganet AR2 en triggsignal via OR- grinden OR5 och utför en beräkning i+i+l samt matar i = l till datautläsningsorganet DR samt till kompara~ torns COMP3 ingång Cl. Samtidigt mottager datautläsnings~ organet DR en triggsignal via OR-grinden OR6 och åstadkome mer en l i minnets ROM adress i. Därefter alstrar minnet ROM stygnreglerdata A1, som bestämmer stygnkoordinaten A i figl samt matar adressignalen i = l (A2) till beräk- ningsorganet AR2.

Vid tidpunkten tz aktiverar OR-grindens OR5 utsignal vippan MM via OR-grinden OR4. Vid tidpunkten t3, när räknarens CT2 utgång Ql ändras till låg nivå på grund av vippans MM lågnivåsignal, låser låskretsen Dn stygnreg- lerdata A (Al). På samma sätt låser låskretsarna Dn + 1, Dn + 2 och Dn + 3 stygnreglerdata B' C resp D (Al) vid tidpunkterna t4, ts, t6, när räknarens CT2 utgångar 7 Q2, Q3, Q4 ändras till en låg nivå. När räknarens CT2 utgång Q5 antar hög nivå, öppnas trelägesbufferten G3 medelst AND-grinden ANl8 för överföring av låskretsens Dn stygnreglerdata A (Al) till lâskretsen Ll.

Eftersom AND-grindens ANl8 utsignal ändrar AND-grin~ dens AN4 ena ingång till en hög nivå, låser låskretsen L1 stygnreglerdatana A (Al) vid taktreglersignalalstrings~ organets SY lågnivåsignal för att därigenom aktivera stygnformningsorganet DV för formning av initialstygnet A i fig 1. På motsvarande sätt ändras räknarens CT1 ut- gång Q0 till en låg nivå och utgången Ql till en hög ni- vå vid AND-grindens AN4 högnivåsignal. I själva verket avancerar räknarens CT2 operationer vid tidpunkterna tz-t6 med en hastighet, som är tillräckligt hög för att stoppas före tidpunkten t7.

När taktreglersignalalstringsorganets SY utsignal antar hög nivå vid tidpunkten ta, öppnar räknarens CTI utgång Ql buffertarnas G4, G6 grindar via AND-grinden AN9, _", . . _-. ..-...._.. ...__........._.........,___..~._-.~._.._ 10 15 20 25 30 35 449 379 14 OR-grinden ORZl, AND-grinden AN22 samt via OR-=grinden onlç kretsarnas Dn och Dn-kl stygnreglerdata A och B (A1) till och QRrgrinden ORI6 för att därigenom mata lås- låskretsarna L2 resp L3, vilka låser dessa data med en till dessa via OR-grinden 0R18 matad triggsignal för matning av samma data till beräkningsorganet ARl. Sam- tidigt bestämmer AND-grindens AN9 utsignal konstantalste ringsorganets Ke konstant l/2 via OR-grinden OR7 för mat~ ning av utsignalen till beräkningsorganet ARl. Därefter utför beräkningsorganet ARI en beräkning Ke ~ (L3 = Lz) + L2 à 1/2 (B-A) + A före nästa stygn K samt matar beräk- ningsvärdet till låskretsen Ll. vid tidpunkten tg och lågnivåsignal från taktreglersignalalstringsorganet SY låser låskretsen Ll stygnreglerdata K och får stygnform- ningsorganet DV att forma det andra stygnet K i fig l.

Samtidigt antar räknarens CTl utgång Q2 hög nivå. Initial~ stygnet A formas vid centrum av nålens maximala sväng- ningsomrâde, dvs vid nålpositionen med svängningsamplitu- den 0. Det andra stygnet K formas vid nålpositionen mel- lan basstygnet A och nästa basstygn B med hälften av nål- svängningsamplituden mellan stygnen A och B i beroende av beräkningsorganets ARl beräkningsvärde.

På samma sätt inställer räknarens CTl utgång Q2 vippan FFl vid tidpunkten tlo via AND-grinden ANl5 och OR-grinden ORll och öppnar buffertarnas G4, G7 grindar Via AND-grinden AN20 och OR-grindarna ORl4, ORl7 för matning av lâskretsarnas Dn, Dn + 2 stygnreglerdata A och C (Al) till låskretsarna L2 resp L3. Därefter låser lås~ kretsarna Lz, L3 respektive data för matning av dessa till beräkningsorganet ARI. Samtidigt bestämmer AND-grin- dens ANI5 utgång konstantalstringsorganets Ke konstant l/2 via 0Rfgrinden OR7 för matning av denna konstant till beräkningsorganet ARI. Beräkningsorganet ARl utför en beräkning Ke - (L3 - L2) + L2 = 1/2 (C - A) + A för nästa stygn L och matar beräkningsvärdet till lâskretsen Ll.

Vid tidpunkten tll låser låskretsen Ll stygnreglerdata L, så att stygnformningsorganet DV formar det tredje styg~ 10 15 20 25 30 35 4119 37% 15 net L. Samtidigt ändras räknarens CTl utgång Q3 till en hög nivå.

Vid tidpunkten tlz bestämmer räknarens CTl utgång Q3 konstantalstringsorganets Ke konstant 1/4 via AND- grinden ANIÛ, öppnar buffertens G5 grind via AND-grinden AN2l och OR-grinden QRl5 och öppnar buffertens G8 grind via AND-grinden AN2l för matning av låskretsarnas Dn + 1, Dn + 3 data B och D till låskretsarna L2 resp L3. Lås- kretsarna L2, L3 låser respektive data för matning av dessa till beräkningsorganet ARI. Beräkningsorganet ARl utför en beräkning Ke ' (L3 - L2) + L2 = l/4 (D - B) + B för nästa stygn M och matar beräkningsvärdet till lâse kretsen Ll. Vid tidpunkten t13 låser låskretsen Ll data M, så att stygnformningsorganet DV kan forma det fjärde stygnet M. Samtidigt ändras räknarens CTl utgång Q4 till en hög nivå och återställes medelst AND-grinden ANl och OR-grinden ORl. Detta får som följd att räknarens CTl utgång Q0 ändras till hög nivå, varefter räknarens CT2 utgång Qo antar hög nivå.

Det framgår att beräkningsorganet ARI utnyttjar konstanten l/2 för beräkningen vid framställning av stygnen K och Z, medan det utnyttjar konstanterna 1/4, 3/4, dvs fjärdedelskonstanter för beräkningar vid fram- ställning av stygnet M och följande stygn på mönstrets vänstra sida. Stygnen A och B för beräkning av stygnet K formas vid en tygmatningsstigning, som är hälften av stigningen mellan stygnen B och D, D och F........ Å andra sidan utnyttjar beräkningsorganet ARI konstanten 1/2 för en beräkning vid framställning av stygnen L, O, R...... på mönstrets högra sida. Detta beror på att nå- len i början avböjes åt vänster från stygnet A. Dessa stygn L, O, R....... formas, när nålen avböjes åt höger från stygnen K, N, Q ....., Och är placerade mittemot respektive basstygn B, D, F .........

Vid tidpunkten tl4, när taktreglersignalalstrings- organets SY signal antar hög nivå, aktiveras räknaren CT3 för sådan uppräkning, att m = 2. Därefter utför be- räkningsorganet AR3 en beräkning n = 2m - 1 = 3 och be- 10 15 20 25 30 35 449 379 16 räkningen i + n - l = 2 för bestämning av minnets ROM adress 2. På samma sätt stegas minnets ROM adress till 3, 4..... från adressen 2 enligt räknarens CT2 uppräkning och lâskretsarna Dn - l, Dn....., Dn + 3 låser respektive data B, C.......F. Vid tidpunkten tzo låser låskretsen Ll data C, så att stygnformningsorganet DV kan forma det femte stygnet C. _ Vid tidpunkten tzl bestämmer räknarens CTl utgång Ql konstantalstringsorganets Ke konstant 3/4 via AND-grinden ANl1 och öppnar buffertens G2 grind via OR-grinden GRZO och AND-grinden ANl9 samt även öppnar buffertens G2 grind via OR-grinden ORl6 för matning av data B, D för låskret- sarna Dn - 1, Dn + 1 till låskretsarna L2 resp L3. Dessa låskretsar Lz, L3 låser respektive data för.matning av dessa till beräkningsorganet ARI. Detta utför en beräk- ning Ke ' (L3 - L2) + L2 = 3/4 (D-B) + B och matar be- räkningsvärdet till låskretsen L1. Vid tidpunkten tzz låser lâskretsen Ll data N, så att stygnformningsorganet DV kan forma det sjätte stygnet N.

På motsvarande sätt formas de följande stygnen efter varandra. När det sextonde stygnet H formas och räknarens CTI CT3 för uppräkning till m = 5. Beräkningsorganet AR3 ut- utgâng Q0 ändras till hög nivå, aktiveras räknaren för en beräkning n = 2m - l = 9 och beräkningsorganet AR4 utför en beräkning i = n - 1 = 8 för bestämning av minnets ROM adress 8. Allt eftersom räknaren CT2 räknar stegas minnets ROM adress till 9, l0..... från adressen 8 och låskretsarna Dn - 1, Dn......... Dn + 3 låser data H, I, J, A resp B. Vid denna process, när räknarens CT2 utgång Q2 ändras till hög nivå, är i beräkningsorganet AR2 i = 0 och därför har komparatorns COMP3 utgång P hög nivå och AND-grinden ANl7 hög nivå på grund av dess in- signal från AND-OR-kretsen, varigenom räknarna CT3, CT4 och vipporna FF2, FF3 återställes. Vid följande lågnivå- signal hos taktreglersignalalstringsorganet SY forums det sjuttonde stygnet I och räknarens CTl utgång Ql ändras till hög nivå. 10 15 20 25 30 35 ._ fll-aê-Qfšïïä 17 Det artonde stygnet X formas vid beräkningen medelst AND-grinden ANll och vid följande làgnivåsignal hos takt- reglersignalalstringsorganet SY, varefter räknarens CTl utgång Q2 ändras till hög nivå.

Det nittonde stygnet Y formas vid beräkningen med hjälp av AND-grinden ANl5 och vid efterföljande lågnivå- signal hos taktreglersignalalstringsorganet SY, varefter räknarens CTl utgång Q3 ändras till hög nivå.

Det tjugonde stygnet Z formas vid beräkningen med hjälp av AND-grinden ANl3 och vid följande lâgnivåsignal hos taktreglersignalalstringsorganet SY, varefter räkna- rens CTl utgång Q4 ändras till hög nivå. Därefter åter- ställes omedelbart räknaren CT1 och utgången Q0 ändras till hög nivå. Vid följande högnivåsignal hos taktreg- lersignalalstringsorganet SY återvänder räknarens CT3 uppräkning till tidpunkten tl och mönstret repeteras.

Om nu stygntillståndsändringsströmställarens SW fasta kontakt a3 slutes för val av mönstret med stygnen A, K', L', B, M'........Z', som âskâdliggöres med hel- dragen linje i fig 2, aktiveras räknaren CT4 och kompa- ratorn COMP3 i stället för räknaren CT3. Liksom vid räk- naren CT3 aktiveras räknaren CT4 för uppräkning varje gång räknarens CTI utgång Q0 antar hög nivå och matar värdet n till beräkningsorganet AR4, så att beräknings- organet AR4 kan utföra beräkningen i = n - l. Räknaren CT1 återställes, när utgången Q3 ändras till hög nivå och räknarens utsignal överföres till beräkningsorganet ARI via AND-grinden AN8, ANI2, ANI4, ANl6, så att en serie datastyrningar kan utföras liksom vid framställ- ningen av mönsterstygnen i fig 1.

Om å andra sidan stygntillståndsändringsströmställa- rens SW fasta kontakt al slutes för val av det ursprung- liga stygnmönstret A-J i fig 1 eller 2, gör räknaren CT4 en uppräkning n = l vid tidpunkten tl och låskretsar~ na Dn - l till DN + 3 låser respektive data J, A.......D, vilket även var fallet vid beskrivningen med hänvis- ning till fig l. Initialstygnet A formas vid tidpunkten 10 15 20 25 30 449 379 nu l8 t7} varefter räknarens CTI utgång Ql antar hög nivå.

Räknaren CTl âterställes vid tidpunkten ts via 0R-grin- den ORl. Därför kommer ej räknarens CTl andra utgångar att ändras till hög nivå och AND-grindarna AN8, AN9, AN1l, AN12' att ändras till hög nivâ på grund av att dessa AND-grin- som mottager räknarens CTl utsignal Ql,kommer ej dar är anslutna till den fasta kontakten az eller a3 och ej till kontakten al. Därför kommer AND-grindarna ANl0-AN23 ej att ändras till hög nivå och endast låskretsens Dn data låses i låskretsen L1. De andra lâskretsarnas Du - 1, Dn:+ 2, Dn + 3 data utnyttjas ej. Räknaren CT2 återstäl- les vid räknarens CTl högnivåsignal på utgången Q0 vid tidpunkten t8 och låskretsarnas Dn - l till Dn + 3 data ändras precis efflærtidpunkten tl4. Vid tidpunkten ta åstadkommer nämligen räknaren CT4 en uppräkning n = 2 för bestämning av minnets ROM adress l och därigenom ut- läsning av data A. Vid efterföljande operationer i räkna- ren CT2 låser lâskretsarna Dn - l till Dn + 3 respektive data A-E och lâskretsens Dn data B låses i låskretsen Ll och det andra stygnet B formas.

På motsvarande sätt formas stygnen C, D..... I ef- ter varandra och räknaren CT4 räknar upp n = 10 vid ef- terföljande högnivâsignal hos taktreglersignalalstrings- organet SY, varvid minnets ROM adress 9 bestämmas. Däref- ter lâser lâskretsarna Dn - l, Dn ....... Dn + 3 data I, J, A, B resp C. Under denna process återställes räk- naren CT4 med komparatorns COMP3 utsignal. Vid efter- följande lågnivåsignal hos taktreglersignalalstringsor- ganet SY formas det tionde stygnet J. Vid nästa högnivå- signal från taktreglersignalalstringsorganet SY gör räkna- ren uppräkningen n = l. Således återföres reglerkretsen till initialtillståndet för repeterad formning av mönst- ret.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 Je ss kg f. *J \Q 19 PATENTKRAV Symaskin, vilken har ett roterbart axelorgan för aktivering av ett stygnformningsorgan, matarorgan för matning av ett tyg, som skall sys, samt en nål för form- ning av stygn i tyget, k ä n n e t e c k n a d av: (a) ett första elektroniskt minnesorgan (ROM) för lagring av stygnreglerdata, vilket första ninnesorgan innehåller åtminstone nålpositionsreglerdata för olika positioner; (b) ett mönsterväljarorgan för utläsning av nämnda stygnreglerdata för ett valt mönster från det första minnet; (c) ett taktreglerorgan (SY), vilket aktiveras synkront med axelorganet för alstring av en taktregler- signal för fortgående utläsning av nämnda stygnregler- data från det första minnet; (d) ett stygntillståndsändringsströmställarorgan (SW), som selektivt aktiveras för bestämning av en för- längningsgrad för ett valt mönster, som skall förlängas i en matningsriktning; (e) ett andra minnesorgan (Dn-l - Dn+3) för temporär lagring av från det första minnesorganet utvalda stygn- reglerdata; (f) ett räknarorgan (CT1, CT2) för räkning av ord- ningstalet hos stygn för ett valt mönster genom påverkan av en taktreglersignal från taktreglerorganet och i överensstämmelse med den av stygntillståndsändringsorganet bestämda mönsterförlängningsgraden för att därigenom bestämma mönsterförlängningsgraden och de stygnregler- data som fortgående skall lagras i det andra minnes- _ organet under formningen av stygnen hos nämnda mönster; (g) organ (L2, L3), vilket som gensvar på utsignalen från räknarorganet aktiveras för att lagra åtminstone två av nämnda stygnreglerdata som temporärt lagras i det andra minnesorganet, varvid nämnda två stygnregler- 10 449 379 20 data svarar mot intill varandra liggande stygn hos det valda mönstret; och (h) ett beräkningsorgan, som innefattar en konstant- nlsfrínqskrnts (Ke), som lagrar ett flertal olika kon- stanter, och en beräkningskrets (ARl), som lagrar en förutbestämd beräkningsformel, vilket beräkningsorgan (Ke, ARl) som gensvar på utsignalen från räknarorganet aktiveras för att mottaga nämnda två stygnreglerdata för åstadkommande av en beräkning på basis av den utvalda delen av nämnda konstanter och nämnda beräkningsformel för framställning av nya stygn mellan de stygn, som formas av nämnda två stygnreglerdata.