SE436158B - Minnesstyrd kopplingsanordning for bildande av periodiska pulsmonster - Google Patents

Description

7905860-8 L Den vid kopplingsanordningen enligt uppfinningen anordnade digitala tids-bildningen möjliggör att realisera godtycklíga peri- odiska pulsmönster för de mest olika användníngsfall. Noggrann- heten av de alstrade pulsmönstren är enbart bestämd genom anta- 5 let digitala räknare-utgångar och den därmed uppnâelíga uppdel- ningen av en period i inkrement. Eftersom räknare och minne icke uppvisar några driftmässigt relevanta exemplar-spridníngar, bort- faller här varje justeringsuppbâd. Oscillatorfrekvensen, som slut- ligen bestämmer periodvaraktigheten, kan genom användning av lämp- 10 liga oscillatorer hållas tillräckligt konstant. Om användningsfal- let erfordrar en föränderlig periodvaraktighet, kan en styrbar oscillator insättas, exempelvis en spännings-frekvens-omvandlare.

En kopplingsanordning enligt uppfinningen kan anpassas till de mest olika användningsfall genom motsvarande programmering av 15 pulsmönsterminnet.

En kopplíngsanordning enligt uppfinningen kan även utformas för bildande av ett periodiskt pulsmönster, som är förändrings- bart i beroende av en regleringssignal. En motsvarande utformning av uppfinningen innefattar även, att det önskade pulsmönstret' 20 bildas av hjälppulsmönster, som är lagrade i ett antal minnen, varvid adressingångarna hos åtminstone ett minne över en anordning för adressförskjutning i beroende av regleringssignalen är för- bundna med räknarens utgång.

På detta sätt möjliggöres hänsynstagande till överordnade ZS styrningsförfaranden vid bildandet av pulsmönstret. q Som anordning för adressförskjutníngen kan en adderare resp. subtraherare vara anordnad, vars summautgång resp. differensut- gång är förbunden med adressíngången för åtminstone ett minne, och vars första summand-ingång resp. minuend-ingång är förbunden 30 med räknarläget och vars andra summand-ingång resp. subtrahend- -ingång påverkas av ett av regleringssignalen beroende tal.

Olinjära beroendeförhållanden mellan regleringssígnalen och förloppet av det önskade pulsmönstret kan enligt en vidareut- veckling av uppfínningen beaktas genom att den andra summand-in- 35 gången hos adderaren resp. subtrahend-ingången hos subtraheraren är förbunden med utgången hos ett ytterligare minne, vars adres- seringsingäng pâverkas av det av regleringssignalen bestämda talet.

Uppfínningen har sin föredragna tillämpningrvid styrníngs- -satser vid strömriktare, särskilt för växelriktare. Härvid kan 40 i det enklaste fallet varje ventil hos strömriktaren vara tíllord- 10 15 20 25 30 35 40 3 vsoseso-s nad en utgång hos pulsmönsterminnet. Därmed är redan en ostörd drift av strömriktaren med ett fast tändningsPUlSmÖHSt6T möjlig- För en styrd drift av strömriktare kan man på det redan beskrivna sättet sammansatta de önskade impulsmönstren av hjälppulsmönster, som är lagrade i flera minnen. De använda minnena innehåller i vart fall informationerna för riktning av strömríktarventilerna.

Uppfínningen skall nu närmare förklaras i anslutning till ut- föringsexempel för dess föredragna användningsområde vid styrning av strömriktare. Som exempel för en strömriktare väljes en tvåpuls- -växelriktare, vars styrda halvledarventiler enligt olika styr- ningsförfaranden kan styras med tändpulser, särskilt med ett fast tändpulsmönster, ning. Tändpulserna hos kare, företrädesvis nycklingsbara pulsgeneratorer, och puls- överföringsanordningar eller över optiska eller högfrekvensteknís- ka överföringssträckor, till de styrda ventilernas styrningssträc- För förståelse av uppfinningen är det endast av betydelse, att styrsatsen alstrar tändpulser för de styrda ventilerna hos en provningsstyrning eller en pulsstyr- en styrsats tillförs över en pulsförstär- kor. växelriktaren.

Fig. 1 visar schematiskt kopplingsuppbyggnaden hos en två- puls-växelriktare. Pig. 2 visar den princípiellauppbyggnaden av en styrsats för styrning av en växelriktare med ett fast förutbe- stämt tändpulsmönster. Pig. 3 visar tändpulsmönstret för styr- Pig. 4 visar programmeringen av det i styr- gig. S visar satsen enligt fiß. 2. satsen enligt fig. 2 använda pulsmönsterminnet. den principiella uppbyggnaden av en styrsats för styrning av en växelriktare enligt ett pulsstyrningsförfarande. §ig¿_§ visar en grafisk framställning av minnes-orden och av tändpulserna för huvud- och släckventilerna vid minimal utstyrníng för den i fíg.5 visade styrsatsen. Fig. 7 visar en grafisk framställning av min- nes-orden och av tändpulserna för en huvudventil och en släck- ventil vid maximal utstyrning för den i fig. 5 visade styrsatsen.

Fíg. 8 visar den principiella uppbyggnaden av ett ytterligare ut- föringsexempel av en styrsats för styrning av en växelriktare en- ligt ett pulsstyrningsförfarande med utvidgat styromráde. §ig¿_2 visar en grafisk framställning av minnes-orden och av tändpulsen för en huvudventil vid minimal utstyrning för den i fig. 8 visade styrsatsen. Pig. 12 visar en grafisk framställning av minnes-orden och av tändpulsen hos samma huvudventil som i Elg. 9 vid maximal utstyrning för den i fig. 8 visade styrsatsen. 10 15 20 25 S0 35 40 7905 860 - 8 I fig. 1 visas kopplingen av en känd bryggväxelríktare med tvångskommutering. Till de styrda huvudventílerna nl och n2 är cirkulationsdioder dl och d2 antiparallellt kopplade. För kommute- ring är en LC-seriesvängningskrets anordnad som gemensam kommute- ringskrets, vilken är tillkopplingsbar över släckventiler n3 och n4. Belastningen A ligger mellan mittpunkten av likspänningskällan B och mittpunkten av brygglänken B med de styrda huvudventilerna nl, n2.

Pig. 2 visar styrsatsen för bildande av tändstyrpulser för styrning av den í fig. 1 visade växelriktaren med ett fast puls- program. Styrsatsen innehåller en fritt svängande oscillator 1, som alstrar en pulsföljd med hög pulsfrekvens, vilken utgör en Zn-multipel av växelriktarens driftfrekvens. För ytterligare förklaring antages en oscíllatorfrekvens av 25,6 kHz, alltså 29 gånger 50 Hz. Pulserna från oscillatorn 1 påverkar räknein- gängen hos en 8-bit-räknare 2, vilken drives som framâträknare med dual kodning. Räknaren 2 delar oscillatorfrekvensen ned till driftfrekvensen 50 Hz hos växelríktaren. Utgångarna hos räknaren 2 är förbundna med adressingångarna hos ett minne 3. Som minne kan särskilt användas ett konstantvärde-minne. I utföringsexemplet är det ett 256 x 4 bit PROM. Räknarorden tjänar som adresser för minnet 3. De från minnet 3 utlästa minnes-orden innehåller de er- forderliga ínformationerna för bildande av tändpulserna på så- dant sätt, att varje styrd halvledarventil är tillordnad en ut- gång hos minnet 3. Vid minnesutgângarna har därför skrivits beteck- ningarna för ventilerna.

Det i fig. 3 för en period av utgångsspänningen hos växelrik- taren visade pulsmönstret av tåndpulserna visar, att för släckning av huvudventilen nl erfordras en tändpuls för släck- ventilen n3, vilken börjar kort efter slutet av huvudpulsen nl och slutar kort före början av huvudpulsen n2. På analogt sätt erfordras för släckning av huvudventílen n2 en släckpulg n4, som börjar kort efter slutet av huvudpulsen n2 och slutar före början av huvudpulsen nl.

Vid övre kanten i fíg. 3 är periodvaraktigheten på vanligt sätt betecknad med ZWZ Vid undre kanten har skrivits en indel- ning av perioden i 28 = De inkrement har beteck- nats, vid vilka impulsmönstrets tillstånd ändras: Huvudpulsen nl börjar vid inkrementet 138 och slutar vid inkrementet 256.

Huvudpulsen n2 börjar vid inkrementet 10 och slutar vid inkre- 256 inkremcnt. 10 15 20 25 30 35 40 gvaosaso-s mentet 128, Släckpulsen n3 börjar vid inkrementet 4 och slutar vid inkrementet 8. Släckpulsen n4 börjar vid inkrementet 132 ocl slutar vid inkrementet 136.

Den i fíg 4 visade programmeríngen av pulsmönsterminnet 3 åskådliggör alstringen av pulsmönstret. Vid minnes-adresserna är för överskádlighetens skull jämte dualtalet det motsvarande decimaltalet angivet inom klammer. Vid val av en mínnesadress sy- nes minnesinnehâllet vid minnesutgångarna. Den till huvudventilen n1 tillordnade utgången hos pulsmönster-minnet 3 leder från adressen O till adressen 137 inklusive en O-signal. Vid adressen 138 växlar utgången n1 till 1-signal, som bibehålles ända till adressen 255. Utgângen för huvudventilen n2 leder från adressen O till adressen 9 en O-signal, från adressen 10 till adressen 127 en 1-signal och från adressen 128 till 255 åter O-signal” Utgången för släckventilen n3 leder från adressen 0 till adressen 3 en 0-signal, från adressen 4 till adressen 7 en 1-signal och därefter till adressen 255 åter O-signal. Utgången för släckventilen n4 leder från adressen O till adressen 131 O-signal, från adressen 132 till adressen 135 1-signal och därefter till adressen 255 äter O-signal. Eftersom räknaren 2 cykliskt fortlöpande alstrar adres- 3 períodiskt de i serna, leder utgångarna hos pulsmönsterminnet fig, 3 visade tändpulserna för de styrda halvledarventilerna hos växelriktaren enligt fig. 1.

I många användningsfall är det erforderligt att styra växel- w riktaren icke uteslutande med det i fig. s visade pulsmönstret, utan i beroende av parametrar, exempelvis i beroende av batteri- spänningen, använda olika 'pulsmönster. Detta kan förverkligas genom att en antal på utgângssidan parallellkopplade konstantvärde- -minnen användas, i vilka olika hjälppulsmönster är lagrade.

Adressíngångarna hos minnena är exempelvis över en multiplexerare förbundna med utgångarna hos räknaren 2. Multiplexeraren kopplar i beroende av en styrsignal räknarutgångarna till en av adressín- gångarna hos minnena. Styrsignal kan-härledas från en överordnad styranordníng, exempelvis från ett mätvärde för batterispänningen.

En annan möjlighet att styra växelriktaren med olika puls- program består i att pulsmönsterminnet utbildas som skriv-läs- -minne och att minnesínnehdllet i bestämda cykler ingives på nytt, företrädesvis från en räknare. Räknarcn avger från lämpliga mät- storheter det erforderliga pulsprogrammet och programmerar där- med cykliskt pulsmönsterminnet. 10 15 20 25 35 40 7905860 - 8 e Pig. 5 visar en styrsats för styrning av den i fíg. 1 visade växelriktaren enligt ett pulsstyrningsförfarande, varvid en änd- ring av styrvinkeln är beroende av en regleringssígnal UR. Styr- satsen innehåller åter en oscíllator 1 och en räknare 2, samt ett antal pulsmönsterminnen 10-15, vilka här är utförda som 256 x 2 bit-konstantvärdeminnen. I minnena 10-15 är hjälppulsmönster lagrade, vilka är visade i diagrammen i fig. 6. Adressingângarna hos pulsmönsterminnena 10 och 11 är omedelbart förbundna med räknarutgângen. Adressingångarna hos pulsmönsterminnena 12 och 13 är förbundna med summa-utgången hos en adderare 4, vars första summand-ingång är förbunden med räknarutgângen och vars andra sum- mand-ingång är förbunden med utgången hos en ana1og-digítal-omvand- lare 6. Adressingångarna hos pulsmönsterminnena 14 och 15 är förbundna med differensutgången hos en subtraherare S, vars första minuend-ingång är förbunden med räknarutgången och vars subtra- hend-ingång är förbunden med utgången hos analog-digital-omvandla- ren 6. Analogingången hos analog-digital-omvandlaren 6 påverkas av regleringsspänningen UR. De båda utgångarna hos pulsmönster- minnet 10 är betecknade med 10a och 10b. Utgångarna hos de ytter- ligare pulsmönsterminnena är på samma sätt betecknade med hän- visningssiffran för respektive minne med tillägget a och b.

Ingångarna hos en ELLER-grind 8 är kopplade'med utgdngarna 10a, 12a och 14a hos .pulsmönsterminnena 10, 12 och 14. Utgângen hos ELLER-grinden leder tändpulserna för huvudventilen n1. En ytter- ligare ELLER-grind 9 för tändpulserna på ingångssidan kopplad med utgångarna 10b, 12b och 14b hos Tändpulserna för släckventílen för huvudventilen n2 är pulsmönsterminnena 10, 12 och 14. n3 bildas av en ytterligare ELLER-grind 16, vars ingångar är kopp- lade med utgângarna 11a, 13a och 15a hos pulsmönsterminnena 11, 13 och 15. för släckventilen n4 alstras av en ELLER-grind 17, vars ingångar är förbundna med utgângarna 11b, 13b och 15b hos 11, 13 och 15. I ELLER-grindarna 8 och 9 resp. 16 och 17 sammanfogas'hjälppulsmönstren till de Tändpulserna pulsmönsterminnena önskade tändpulserna.

Räknarläget hos räknaren 2 bildar omedelbart adressen för pulsmönsterminnena 10 och 11. Adresserna för pulsmönstermin- nena 12 och 13 bildas ur räknarställningen genom addition med de från analog-digital-omvandlaren 6 avgivna talet.-Adrcsserna för pulsmönsterminnena 14 och 15 bildas genom snbtraktion av de från analog-digital-omvandlaren 6 avgivna talet Fràn,den ifraga- 10 15 20 25 30 35 40 7905860-8 varande räknarställningen.

Verkningssättet av den i fig. 5 visade styrsatsen skall för- klaras i anslutning till de i fig. 6 och 7 visade diagrammen. Ned- till i båda figurerna angives gemensamt den cykliskt fortlöpande räknarställníngen. Det i fig. 6 visade pulsmönstret uppkommer vid en regleringssignal UR = 0 och bildar pulsmönstret med den minsta möjliga styrvinkeln gçmin. Räknarställningen bildar omedel- bart adresserna för samtliga pulsmönsterminnen 10-15, eftersom ingen adressförskjutning uppträder över adderaren 4 resp. subtra- heraren 5. Ur diagrammen i fig. 6 kan sålunda omedelbart program- meringen av pulsmönsterminnena 10-15 med hjälppulsmönstren angivas på samma sätt som i fig. 4. Det i fig. 7 visade puls- mönstret uppstår vid största möjliga regleringssignal och utgör med den största möjliga styrvinkeln ¿Kmax. Adres- 12 och 13 är i förhållande till den pulsmönstret serna för pulsmönstermínnena ifrågavarande räknarställningen förskjutna framåt och adresserna för pulsmönsterminnena 14 och 15 är förskjutna med samma tal bakåt, eftersom adderaren 4 resp. subtraheraren 5 adderar det mot regleríngssignalen UR svarande talet till den ifrågavarande räk- narställníngen resp. subtraherar det från densamma.

Pig. 6 visar i de tre översta raderna signalförloppen av hjälppulâmönâtren på utgängarna 10a, 1Za och l4a hos pulsmöns- terminnena 10, 12 och 14 i beroende av de med den ifrågavarande räknarställningen överensstämmande adresserna. I den fjärde raden är förloppet av tändpulserna för huvudventilen nl visat, vilka genom disjunktív association av hjälppulsmönstren på minnesut- gångarna 10a, 12a och 14a. I de femte, sjätte och sjunde raderna är signalförloppen hos hjälppulsmönstren på utgângarna 10b, 12b och 14b hos pulsmönsterminnena 10, 12 och 14 angivna i beroende av de med den ifrågavarande räknarställningen överensstämmande adresserna. De i den attonde raden visade tändpulserna för hu- vudventilen nZ erhålls återigen genom disjunktív association av hjälppulsmönstren på minnesutgångarna 10b, 1Zb och 14b. I den nionde, tionde och elfte raden är signalförloppen hos hjälppuls- mönstren på utgångarna lla, 15a och 15a hos pulsmönsterminnena 11, 13 och 15 visade i beroende av de med det ifrågavarande räk- narläget överensstämmande adresserna. De i den tolfte raden av- bildade tändpulserna för släckventilen n3 erhålls genom disjunk- tív association av hjälppulsmönstren på minnesutgângarna 11a, 13a och lSa. I den trettonde, fjortonde och femtonde raden är 10 15 ZS 30 40 7905860 -8 signalförloppen av hjälppulserna på utgângarna 11b, 13b och 15b hos pulsmönsterminnena 11, 13 och 15 visade i beroende av de med den ifrågavarande räknarställningen överensstämmande adresserna.

De i den sextonde raden visade “tändpulserna för släckventilen n4 erhålls genom disjunktiv association av hjälppulsmönstren på minnesutgângarna 11b, lšb och 15b.

Diagrammen i fig. 7 visar tändpulserna för huvudventilen n1 och den denna tillordnade släckventilen n3, samt signalförloppen av hjälppulsmönstren på de härför erforderliga minnesutgângarna.

Tändpulserna för huvudventilen nl och släckventilen n4 är för- skjutna en halv period i förhållande till tändpulserna för hu- vudvcntilen nl och släckventilen n3 och är därför icke visade i och för sig.

De i de båda första raderna i fig. 7 visade signalförloppen av hjälppulsmönstren på minnesutgângarna 10a och 11a överens- stämmer med dem i fig. 6, eftersom regleringssignalen UR och den av denna påverkade analog-digital-omvandlaren 6 icke inverkar på adressbildningen för .pulsmönstermínnena 10 och 11. Signalförlop- pen av hjälppulsmönstren på minnesutgângarna 12a och 13a hos pulsmönsterminnena 12 och 13 är emellertid i förhållande till dem i fig. 6 förskjutna med ett bestämt belopp åt höger, under det att signalförloppen av hjälppulsmönstren på utgângarna 14a och 15a hos 14 och TS är förskjutna med sam- ma belopp ät vänster. Denna signalförskjutning sker genom den av adderaren 4 resp. subtraheraren 5 utförda adressförskjutningen pulsmönsterminnena med det av analog-digital-omvandlaren 6 avgivna talet. Denna adressförskjutning står i direkt samband med regleringssignalen UR, och representeras sålunda av en förskjutning av hjälppuls- mönstren på minnesutgângarna 12a och 13a åt höger resp. hjälp- pulsmönstren på minnesutgângarna l4a och 15a åt vänster. Denna signalförskjutning påverkar även tändpulserna så att de genom disjunktiv association av ,hjälppulsmönstren på minnesutgångarna 10a, lša och 14a uppkommande tändpulserna. för huvudventilen n1, samt de genom disjunktiv association av hjälpmönstren på minnesut~ gångarna 11a, 13a och 15a uppkommandc tändpulserna för släckven- tilen n3 uppvisar ett annat pulsmönster än i fig. 6.

Det i fig. 7 visade tändpulsmönstret motsvarar den högsta möjliga styrvinkeln Cfmax, som kan uppnås med den i fig. 5 visade styrsatsen. En större styrvínkel är icke möjlig, eftersom i annat fall vid den disjunktiva associationen av 'hjä1pPUlSmÖHStTBn På 10 15 20 25 35 JO 7905860-'8 de enskilda minnesutgângarna luckor skulle uppträda i tändpul- serna. För talrika användningsfall är ett på sådant sätt begrän- sat omrâde för styrvinkeln tillräckligt. .

Fifl. 8 visar en styrsats, som har ett större reglerbart områ- de för styrvinkeln än styrsatsen enligt fig. 5. håller återigen en oscillator 1, som driver en räknare Z, samt 30-35, vilka är utbildade som 256 X 2 bit 30-35 är hjälppulsmönster lagrade, Styrsatsen inne- pulsmönsterminnen PROM. I vilka är visade i diagrammen i fig. 9. Adressíngàngarna hos puls- mönsterminnena 30 och 31 är omedelbart förbundna med räknarutgàng- pulsmönsterminnena arna. Adressingångarna hos pulsmönsterminnena 32 och 33 är för- bundna med summautgångarna hos en adderare 4, vars ena summand-in- gang är förbunden med räknarutgàngen och vars andra summand-ingång är förbunden med utgången hos ett ytterligare minne 36. Adressin~ gångarna hos pulsmönstermínnena 34 och 35 är förbundna med dif- ferensutgången hos en subtraherare 5, vars minuend-ingång är ome- delbart förbunden med räknarutgângen och vars subtrahend-ingång är förbunden med utgången hos det ytterligare minnet 36. Adressin- gången hos det ytterligare minnet 36 är förbundet med utgången hos en analog-digital-omvandlare 6, vars analogingâng pâverkas av reg- leringssignalen UR. Det mellan analog-digital-omvandlaren 6 och adderaren 4 resp. subtraheraren 5 kopplade minnet 36, företrädes- vis ett 256 X 8 bit PROM, tjänar till beaktande av olinjära bero- enden mellan regleringssignalen UR och styrvinkeln. Genom addera- ren 4 hos subtraheraren 5 sker återigen en samtidig udressförskjut- ning för pulsmönstermínnena 32 och 33 i den ena riktningen och för pulsmönsterminnena 34 och 35 i den motsatta riktningen.

Adressförskjutningen är beroende av det från minnet 36 utlästa talet och därmed även av regleringssignalen US.

Pulsmönsterminnena 30 och 35 är programmerade på annat sätt och mínnesutgdngarna kopplade pâ annat sätt än vid den i fig. 5 visade styrsatsen. Vid styrsatsen enligt fig. 8 är minnesutgàngarna 50a, 3Za och 34a hos pulsmönsterminnena 30, 32, 34 förbundna med in- gångarna hos en OCH-grind 18 och parallellt därmed, förbundna med ingångarna hos en NELLER-grind 19. OCH-grinden 18 leder på utgängs-- sidan en 1-signal, när på dess tre ingångar finns en 1-signal.

NELLER-grinden 19 leder på sin utgång en 1-signal, när pâ alla tre íngängarna finns en O-signal. Utgängen hos OCH-grinden 18 är kopp- lad till sättningsingängen J hos en JK-flip-flop-vippa 20, under det att utgången hos NELLER-grinden 19 är förbunden med återställ- 10 15 20 ZS 40 7905860 -8 ' 10 ningsingângen K hos vippan 20. Utgângen hos vippan 20 leder tänd- pulsen för huvudventilen nl.

För bildande av tändpulserna flip-flop-vippa 23 anordnad, vars sättningsingâng är förbunden med OCH-grinden 21 och vars återställningsingång är förbunden med en NELLER-grind 22. Ingângarna hos OCH-grinden 21 och hos NELLER- grinden 22 är parallellt förbundna med utgängarna 30b, 32b och 34b hos pulsmönsterminnena 30, 32 och 34. För bildande av tänd- pulserna för släckvenfilen n3 är en flip-flop-vippa 26 anordnad, vars sättningsingång är förbunden med en OCH-grind 24 och vars återställningsingång är förbunden med en NELLER-grind 25. Ingång- arna hos grindarna 24 och 25 är förbundna parallellt med mínnesut- .pulsmönsterminnena 31, 33 och 35. för släckventílen n4 är en flip- med en för huvudventilen nZ är en gångarna 31a, 33a och 35a hos För bildande av fiäHdpUlSerna flop-vippa 29 anordnad, vars sättníngsingäng är förbunden OCH-grind 27 och vars återställningsingâng är förbunden med en NELLER-grind 28. Ingångarna hos grindarna 27 och 28 är förbundna parallellt med minnesutgångarna 31b, 33b och 35b hos pulsmönster- minnena 31, 33 och 35.

Verkningssättet av den i fig. 8 visade styrsatsen skall för- klaras i anslutning till diagrammen í fig 9 och 10. Fig. 9 visar pulsmönstret av hjälppulserna och tändpulserna för huvud-Ä ventilen nl vid minimal utstyrning Oímin och fig. 10 visar puls- mönstren för hjälppulserna och tändpulserna för huvudventilen nl vid maximal utstyrning qnmx. Nedtill i diagrammet är återigen de av räknaren 3 cykliskt givna räknarställningarna angivna.

För den minimala styrvinkeln Qfmin förutsättes, att regle- ringssignalen UR uppvisar ett värde, som vid utgången hos det ytterligare minnet 36 åstadkommer en nolla och sålunda ingen adressförskjutning. Räknarställníngen bildar omedelbart adresser- na för samtliga pulsmönsterminnen 30-35. Av fig. 9 framgår ome- delbart programmering av pulsmönsterminnena 30-35 med hjälp- pulsmönstren på samma sätt som i fig. 4. Hjälppulsmönstren pâ 32a och 34a visar förloppet över en period, genom motsvarande programmering av puls- mönsterminnena 30, 32 och 34. I tidpunkten J1 har alla hjälppuls- mönstren på minnesutgângarna 30a, 32a och 34a 1-signaler. Over OCH-grinden 18 sättes vippan 20. Vid tidpunkten K1 har alla hjälp- på minnesutgångarna 30a, 3Za, 34a 0-signal. över minnesutgångarna 30a, vilket förlopp uppnås pulsmönstren NELLER-grinden 19 äterställes vippan 20. Vid tidpunkten J2 har 10 15 20 25 '7905860-8 11 alla hjälppulsmönstren på minnesutgångarna 30a, 32a, 34a åter 1-signal. Vippan 20 sättes åter. Vid tidpunkten K2 har alla hjälp- pulsmönstren på minnesutgàngarna 30a, 3Za, 34a åter O-signal.

Vippan återställes av utgångssignalen från NELLER~grinden 19.

Bildandet av .ïändPU1SmÖDStT6f för de ytterligare styrda ventilerna sker på samma sätt från hjälppulsmönstren och behöver därför icke ånyo ingående beskrivas. s Diagrammen i fig. 10 grundar sig pâ den maximalt möjliga adressförskjutningen.-Det i den första raden visade hjälppUlS~ mönstret från utgången 30a hos pulsmönsterminnet 30 är oföränd- rat i jämförelse med det i fíg. 9, eftersom adressförskjutningen icke verkar på minnena 30 och 31. I förhållande till fig. 9 är från utgången 32a hos pulsmönsterminnet 32 .frân utgången 34a hos hjälppulsmönstret förskjutet åt höger och hjälppulsmönstret pulsmönsterminnet 34 förskjutet med samma belopp åt vänster så- som följd av adressförskjutníngen genom adderaren 4 resp. subtra- heraren 5.

De i fig. 5 och 8 separat visade minnena 10, 11 resp. 12, 13 resp. 14, 15 resp. 30, 31 resp. 32, 33 resp. 34, 35 sammanfat- tas i det praktiska utförandet lämpligen till ett respektive min- ne med fyra utgångar.

.Uppfinningen har för lättare förståelse av densamma hittills blott beskrivits med avseende på sin användning för enfasiga två- puls-växelriktare. En utvidgning till flerfasiga, särskilt trefa- siga, och högre puls-växelriktare är utan vidare möjlig genom mot- svarande trefaldig anordning av den erforderliga minnes-platsen och de erforderliga konstruktionselementen. Exempelvis kan för don icke-styrda driftonzw en trcfasíg sex-puls-växelriktare var- dcra sex 600-cl-förskjutna .pulsmönstor för huvudvcntilerna och vardera sex 600-el-förskjutna pulsmönster för släckventilerna lagras i ett minne med tolv utgångar. Varje minnesutgâng är åter- igen tillordnad en ventil hos växelriktaren. Vid en styrning en- ligt ett pulsförfarande anordnas motsvarande många minnen.

Claims (4)

\9- Patentkrav_ 7905860-8

1. Kopplingsanordning för bildande av periodiska pulsmönster, vid vilken en oscillator är anordnad att driva en dual-kodad räknare (Z), som bildar adresserna för ett antal pulsmönster- minnen, i vilka olika pulsmönster är lagrade, k ä n n e t e c k- n a d av att minnena innefattar dels första pulsmönsterminnen (10,11;31,32) med första hjälppulsmönster, varvid dessa minnens adressingångar på i och för sig känt sätt är förbundna direkt med räknarens (2) utgångar, dels ytterligare pulsmönsterminnen (12-15;3Z-35) med ytterligare hjälppulsmönster, varvid dessa minnens adressingångar är förbundna med räknarens (2) utgångar över en adressförskjutande anordning (4,5,6), som adderar resp. subtraherar ett från en reglersígnal (UR) härlett tal till respektive från räknarställningen, samt av att de första puls- mönsterminnenas (10,11;31,32) och de ytterligare pulsmönster- minnenas (12-1S;32-35) utgångar är logiskt förenade med varandra i och för bildande av det önskade pulsmönstret (fig. 5, fig. 8).

2. Kopplingsanordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k- n a d av att såsom adressförskjutningsanordning finns åtmin- stone en adderare (4) resp. subtraherare (5), vars summa- resp. differensutgång är förbunden med adressingången hos åtminstone ett pulsmönsterminne (12-15;32-35) och vars första summand- resp. minuendingång tillföres räknarställningen och vars andra summand- resp. subtrahendíngång tillföres det från regler- signalen (UR härledda talet.

3. Kopplingsanordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k- n a d av att adderarens (4) andra summandingång resp. subtrahe- rarens (5) sutrahendingång är förbunden med utgången hos ett ytterligare minne (36), vars adressingång är påverkad med det från reglersignalen (UR) härledda talet (fig. 8).

4. Användning av en kopplingsanordning enligt kraven 1-3 såsom styrsats för en strömriktare.