SE449260B - Sett och anordning for bearbetning av organiskt material - Google Patents

Description

' so' ss; 40 .för upphettningsomgivningen och att på'grnnö-av*5Tika*heta fläck- 449f26o en Zl ar eller temperaturgradienter i behållaren eller upphettningskärf let kan en del av materialet utsättas för olika temperaturer än _ l andra delar av materialet..Bearbetningen är följaktligen olíkfor- smig och inhomogen inom materialvolymen. ' l n .hm Ett syfte med föreliggande uppfinning är följaktligen till- handahållande av en förbättrad apparat och_ett förbättrat förfaß rande för bearbetning av material genom upphettning, såväl av or- ganiska som oorganiska material; '7 _ Z “g_ :- Ett annat syfte med uppfinningen är tillhandahållande av en ny apparat och_nya'förfaranden för bearbetning av olika organiska material eller material innehållande organiska beståndsdelar till mera användbara former, såsom till kol; träkol, koks, eller till gasformiga beståndsdelar därav. g g g Ytterligare ett syfte med uppfinningen är tillhandahållande av en apparat och förfaranden för framställning av träkol eller kol av ytterst hög kvalitet av trä eller andra lignocellulosahalê tiga material, innefattande skogsprodukter, såsom träavfal1,_trä- spån, sågspån, träpulver, bark, hyvelspån,sträpe1letter_inklusive olika material av biomassa innefattande pressado*sockerrör; gräs- sorter, olika'avverkningar; skördar och skdrdeavfall, kaffesump, blad, halm, fruktkärnor,_fröskal, skal, stammar, agnar, frökolvarg och avfallsmaterial innefattande animalisk gödsel oçh varigenom kolsvart sådana olika material överföres till en av de tidigare nämnda önskvärda formernar. i ' Å: 1 s' i Ytterligare ett syfte med uppfinningen är tillhandahållande av en apparat och förfaranden som kan bearbeta organiska såväl som oorganiska material; som föreligger°ieformfiav olika aggregat .eller i form av en massa innefattande spån, små-stycken; pellet- klumpary etc.: o _ . g , _ »_ _ _ . ¿¥tterligare ett syfte med uppfinningen är tillhandahållande »i av enfapparat och förfaranden som kan-användas för erhållande av olika industriella bränslen innefattande gaser med lågt eller ter, fragment; korn, partiklar, puder, hyvëlspån, pulver, flingor, ahögt enérgivärde som är användbara såsom ett industriellt bränslevsls g l s \från*sådana.skogsprodukter eller biomassafinnefattande-material.f'7 ~fÛ¥tterlígare ett syfte med uppfinningen är tillhandahållande av enfapparat och förfaranden för_överföríng avsgummidäckavfall'_f till kolsvart eller annat omvandlat material med hög:kolha1tf '_i“Üppfinningen avser även tillhandahållande av en apparat ooh * 'ni ' lm* 20k ~ 25 i 449 zen förfaranden för bearbetning av träkol för erhå1ïande'av aktmm kol. Öesmnhm avser uppfinningen en apparat och förfaranden förg framställning av koks av kol» i i i_ Ytterligare ett syfte med uppfinningen är tillhandahållande av en apparat.och förfaranden som kan mnëndas fih'förgamüng av kol.

Desmflmm är ett syfte med uppfinningen tillhandahållande av en *apparat och förfaranden för cxtraktíon av kcrogen; dvs organiskts ,o1jcgivande material, från oljehaltig skiffer eller bitumen från oljehaltig sand; samt en apparat användbar ej endast för npphettës ning utan också för torkning och blandning av olika material. n_Dessutom~kan framhållas att uppfinningen är avsedd att till: handhålla en apparat som förutom att den är användbar för bear- betning av de olika sorters material och för genomförande av de -olika förfaranden som angivits ovan medger att sådana material exponeras för en i förväg fastställd miljö på ett ytterst homo- .gent sätt; som medger upphettning av sådana material i form av stycken eller partikelaggregat med ytterst stor homogenitet och reglerbarhetfi som medger hantering av materialstycken av olika storlekar, kornstorlekar; diameter och textur som varierar från pulver till stora klumpar; och som-medgerfen mycket hög grad av precision oçh reglering inom ett stort-intervall av bearbetnings- 'tider och -hastigheter.

Ytter1igare_ett syfte med'upptinningen är tillhandahållande av en apparat som är relativt sett mycket kompakt under det att man uppnår bearbetning av materialen längs en relativt sett mycket 'lång väg; vilken apparat är höggradigt effektiv i drift, varmed bearbetning av materialen uppnås med en_relatixt sett minimal effektförbrukning och varvid denna låga, nästan försumbara effekt enaast utnyttjas för hantering och överföring av material in i och ut ur apparaten enligt uppfinningen.s t ' Uppfinningen har dessutom såsom syfte tillhandahållande av en apparat och förfaranden som ej fordrar användning av konventio- nella rotationsaxlar, skruvar och borrar; varmed användningen av underhållskrävande komplicerad eller dyrbar maskinell utrustning undvikes, varmed användningen av en stationär bearbetningskammare möjliggöres och varmed bearbetning längs kammarens vertikala utv sträckning medgesí I g i.. V _ 7 Andra syften med uppfinningen och kännetecknande drag därför framgår av följande beskrivningf i ' ° t449Ü2en"i 4 in ii i btw ”° Uppfinningen fdrklaras närmare med hänvisning fíïïfritningar-_g 'na, varpå fig. 1 visar en frontvy i höjdled och delvis i schemaÉ to tisk form belysande-ett system konstruerat enligt föreliggande js 50 40 * transportör eller liknande för transport av aggregaten eller det uppfinning ooh bestående av upphettnings- och kylningsapparatur; fig..2 visar ett förenklat schematiskt diagram.över_upnhettnings- apparaturen enligt uppfinningen innefattande vissa gasflödesanf ordningart rdrdragningar och regleringsanordningar; fig. 3 visar ett förenklat tvärsnitt som belyser en.upnhettningsapparatur en- . ligt uppfinningen som generellt tagits i form av ett vertikalt -i tvärsnitt genom upphettningspartierna av systemet i fig. 1; t ïig. 4 visar ett likartat tvärsnitt som-belyser en kylningsappa- t rat enligt uppfinningen; fig. É visar ett tvärgående snitt taget längs linjen SÄS i fig. 3; fig, 6 visar ett fragmentariskt verti- kalt tvärsnitt belysande vissa víbrationsdrivna transportdrpartier av apparaten i fig.'3 och 5; fig, 7 visar ett tvärgående snitt _ taget längs linjen 7-7 i fig. 3 och likartat det i fig. S; fíg. 8 visar ett förstorat fragmentariskt horísontalplan av partier av -t en transportörbricka i apparaten enligt upfifinningen som belvseri för flyttningen av materialstycken därpå; och fig._9 visar ett' förenklat schcmatiskt diagram över apparaten_en1ígt uppfinningen' t »och belyser vissa ytterligare användningsområden för.apparaten.

På ritningarna indikerar motsvarande hänvisningsbeteëkningar motsvarande partier;' 7 ' l 7 7 T 'K_ 'a' På ritningarna och speoiellt då i fig. 1 visas.genere1lt'vidt beteckningen 11 ett system eller en apparat enligt uppfinningen för genomförande av ett forfarande för bearbetning av olika orgae niska material till mer användbara tillstànd genom npphettning av materialen för överföring av flyktiga kolvatebeståndsdelar _ däri till gasformigt tillstånd; Apparaten 11 innefattarfen cylindïji risk upphettningsenhet 12 under vilken en förbränningskammare 14 är anordnad vilken är avsedd att såsom bränsle tillföras bränn- bara bränslegaser såsom förklaras närmare i det följande. Olika ' typer av organiskt (eller också oorganiskt) material matas till upphettningsenheten 12;i aggregatform; dvs såsom flis; småstycken,~t pelletter, fragment, korn, partiklar, pnder; spån, nulver¿ fling_ r4>< tor; klumpar och liknande medelst en matarränna 15; Den senare kan vara kopplad till en lämplig matartratt¿ rörkrök, konventionell Pr: I voluminösa materialet till rännan 15 för bearbetning i uppbett- ningsenheten 12. _r W» xu :f- gzs 40 * t449 2601 “Inuti upphettningsenheten 12 finns en üpphëtïnïñgskammare*“ g 17 (se fíg; 2) som beskrives närmare i det följande¿ Materialen som matas genom matarrännan 15 bearbetas i en vertikal utsträck- ning av kammaren 17L transporteras därigenom medelst en ny anord- ning som förklaras i det följande och uttages därefter från en överföringsränna 18 från.toppen av upphettningsenheten till en punkt vid den lägre änden av en kylningsenhet 20 uppvisande en kylníngskammare 21. lg 1 .i I ' Ü g' .

I kylningskammaren kyles materialen under det att degbibef _hålles i den slutna omgivningen i kylningskammaren 21 under tran- sport uppåt i den senares vertikala utsträckning medelst en an- ordning likartad den som användes i upphettningsenheten 11: Dep kylda materialen som har överförts eller bearbetats på annat e sätt avges därefter genom en tömningsrännav23 som kan mata sådana material till en lämplig tratt eller till en konventionell tran- 1 sportör för lagring eller vtterligare hantering och bearbetning.

Kylningsenheten 20 uppbäres på en lämplig plattform 24 varigenom höjden av kylningsenheten bringas att överensstämma med höjden av upphettningsenheten 11. En inspektionslucka-22 i en frontvägg av kylningsenheten 20 medger observation av varmt bearbetat ma- terial som avges genom rännan 23 till kylningsenheten. 1 Generellt innehåller upphettningsenheten 12 och kylnings- tenheten 20 var och en en vibrationstransportör som beskrives när- mare nedan varvid varje sådan vibrationstransportör tillhandahål- ler metallkolonner 26, 27 som skjuter ut uppåt från enheterna och uppbär respektive flänsar 29, 30 som hänger ned från respektive- plattformar 32, 33 på vilka vihrationsenheter generellt beteckna- de 35,_36 är.monterade. Dessa enheter 30, 36 är identiska, varvid var och en uppvisar ett par av elektriska motorenheter É8, 38' fästa vid motsatta sidor av bärkonstruktioner 39, 40 av transpor- f törcn och som utsträcker sig uppåt från motsvarande plattformar 32, 33 för att dessa skall förlänas vibration omkring kolonner- e nas 26, 27 vertikala axlar.V Dessa plattformar 32, 33 är var och en fjädrande uppburen genom fjädrar 42 på hållare 43 som i motsatta ändar uppbärs av lämpliga balkar såsom belyses med streckade linjer vid 45; Balkar- na uppbäres mellan stolpar 46¿ 47. Det är följaktligen uppenbart att vikten av var och en av vibrationsenheterna 35, 36 uppbäres_- av konstruktionen av balk och stolpe snarare än av respektive upphettnings- och kylningsenheter 12, 20, men att dessa ändock_ 1 ' i . ' 40 a understödjande kontinuerligt satt, _ t g Av fig. 2 framgår att kammaren 17 är omgiven av ett ríngfor- 4Ä9;,.2'_6_0. _ f ar*fr1a att vibrefa 1 förhållande f111 k0n;fwurr1öaefi'ävlB¿1kf*""¶ och stolpe; g ' ' , to g . k l A g rg A: _ Lämplig växelströmseffekt matas till de elektriska motoren- heterna 38, 33" i vibrationsenheterna 35, 36 från ett konventio- nellt växelströmsnät; Effektomkopplíng regleras genom en effekt- regleranordning 49 som kan utgöras av ett konventionellt ställêj ' verk för reglering av matníngen av de elektriska motorenheterna 38? 38' till endera eller bägšštVibrationsenheterna 35, 36.

W Upphettningskammaren 17 är utformad för reglering av_mäng- den syre som ingår däri ooh är väsentligen sluten för att för- ¿a brünningsluft skall hindras från att tillföras. För detta,ändamål“ kan såsom visat matarrännan 15 vara försedd med en ventílreg1e4 ríngsanordning 51 för avstängning av luftpassagen genom rännan ' för att luft skall hindras från att inträda i upphettnings- kammaren varvid en likartad regleringsanordning 51' finns ïor_ stängning av rännan 23,' I i' _.t * l I Al l . :H nünderlunphettníng av materialen i kammaren 17 frigöres flyk- tiga komponenter i organiska material som matats genom rännan 15 genom värmet som tillföras upphettningskammaren genom förbränning inuti förbränningskammaren 14. Sådana flvktiga komponenter avle- des såsom heta avgaser genom en ledning S2 som via en ventil 53 u är ansluten till ytterligare en ledning 54. Den senare kan stå í förbindelse med-atmosfären för enkel avluftning av avgaserna í atmosfären om så är nödvändigtÄ'Företrädesvís är doek ledningen 54 kapp1aatti11'en~k9nven:i0ne11 råga ssfcse fig, 2); för bränning av eventuella avgaser som kan behöva frísättasÅ" alTí11~1édningenfS2'ärfoekså en-ledning 57 kopplad som-medger;_: ratt de flyktiga komponenterna styrs till en fläkt 59 Cfig; Zl för _a atryekutsättning'av avgaserna som därefter matas genom ledningen 60 i avsikt att styras genom ett munstyeke 62 in í,förbrännings-W kammaren 14, Det är följaktligen ufipenbart att avgaserna utgör .'- Bränslegaser som kan brännas lnuti_kammaren 14 för fortsatt upp- heurning av materialen inuti upphetcningskammaren 17 på ett sja1v- mígt utrymme 64, varigenom de varma gaserna som stiger fran för- bränníngskammaren 14 styrs runt periferin av upphettningskammaren , och därefter'fàr passera genom en.rökkanal 65 och avgå till atmos-g fåren. Detta äger rum när materialen matas in i kammaren l7,_tranf sporteras uppåt däri såsom är visat medelst pilar för bearßëtníñš ~ J; liv n, w zid 40 f - 449 2eo^; och därefter lämnar kammaren.'r V _ g . r 1 g e Företrädesvis utnyttjas en brännare 66 av kommersiellt till-i gänglig typ för tillhandahållande av luft under tryck och bränn- bart gasformigt bränsle till en eldstad 14[ Fastän avgaserna fråni kammaren 17 användes för stödjande av förbränning däri kan LT, _olja,_naturgas'el1er propangas användas för initiella upphett- ningsändamål.och såsom tillskottsvärme.

För detta ändamål användes en ledning 67 innehållande en ven- til 68 för tillhandahållande av LP eller propangas genom ett mun- stycke 70 i brännaren. Luft tillhandahållas genom en ledning 72 'till en fläkt.73 och matas under tryck genom ytterligare en led-I W ning 74 till en luftbehållare 76 i en brännare 66. Luften matas därefter till.förbränningskammaren l4 under tryck genom ett för- bränningsrör 77 som omger munstycken 62 eller 70 och utsträcker sig in i förbränningskammaren 14. Orienteringen av munstyckenai _62 respektive 70 visas i fig. 1, varav det framgår att_munstycket 70 uppbäres av en hållare 79 som utsträcker sig utåt från förbrän- ningskammaren_14, A _ . _ 6 6 ' I Det är uppenbart att den varma brânslegasen som tillhanda- hålles genom fläkten 59 via en ledning QQ kan transporteras di-I rekt genom ett munstycke 62 och brännas i förbränningskammaren 14.

När vissa typer av organiska material bearbetas enligt uppfinning- en bildas emellertid tillräckliga mängder av bränslegas med lågt värmeinnehâll så att mer gas bildas än vad som kan brännas effek- tivt inom förbränningskammaren 14. Följaktligen finns en ytterli- gare ledning 81 kopplad till ledningen 60 som mottager den för tryck utsatta varma bränslegasen från toppen ay upphettningskam- maren 17. Ledningen 81 innefattar en ventil 82 som kan önpnas så at' åtminstone en del av den_varma.bränslegasen transporteras- för ytterligare bearbetning; exempelvis bränns för upphettning av en hjälpapparntur, kondenseras för lagring eller för behand- ling för avlägsnande av vissa komponenter däri innan den användes för andra ändamål. Ledningen 81 och lågan 55 sammankopplas via en annan ledning 84, som innefattar en tryckreduceringsventil 85, avsedd att öppnas om ett ovanligt eller allt för högt tryck unp-Ä står i ledningen 81 varvid förbindelse 'mellan ledningen 81 och lágan 55 åstadkommas. Beroende på typen av organiskt material som upphettas inuti kammaren 17, kan olika bränslegaser med lågt eller högt värmevärde erhållas av avgaserna som frisättes under förångningen av.beståndsdelarna i de organiska materialen som 2.0' ß) 'J1 40 994499260 ä upphettas. När materialet utgöres av trä eller olika andra Cellu- losahaltiga eller lignocellulosahaltiga material frisättes under npphettning av materialet olika träsyrahaltíga gaser inklusives metaner, aldehyder, myrsvra,-formaldehyder såväl som olika andrag _ kondenserbara och icke-kondenserbara gaser av många olika slag inklusive eten,fpropen@ buten samt koldioxid oCh'kolmonoxid, väte och andra komnositioner ooh fraktioner.g 1 s Mid upphettningen av trä och andra organiska material ingår vattenånga i avgaserna oçh denna kan lätt kondenseras eller av- skiljas från gasströmmen. 9 1 A g I figå 3 visas upphettningsenheten 12 och vibrationstranspor- töranordnikgen däri närmare. Mer speciellt finns i upphettnings- kammaren 17 en spiralvibratíonstransportör som allmänt betecknasq 87. Denna transportör uppvisar ett_f1ertal varv eller stigningar 88 som utgöres av en kontinuerlig spiralbricka 90 som kan utgöras av stål, olika legeringar eller företrädesvis av rostfritt stål.

Denna bricka 90 är försedd med en utskjutande kant runt sina yt- terkanter, såsom-indikerasrvid 91, varvid hela brickan 90 är SkUfl"' 1ÜÜ?f°Ufi%ï anordnad runt och fäst vid kolonnen 26, som såsom fram- går av fig. 6, kan uppvisa ihålig cylindiisk form och utgöres av; s en kontinuerlig längd av material som utsträcker sig nedåt från flänsen 29 som är fäst vid plattformens 24 lägre sida och varpå_ vibrationsenneten-35 är monterad; Kolonnen 26 utsträcker sig.ned-_ åtgi upphettningskammarens 17 vertikala utsträckning men kommer h ej i kontakt med bottenväggen eller golvet 93 av upphettningskam- maren. I den lägregänden av spiraltransportören 87 är en Bricka 94 mÉd.förstorad_diameter anordnad som är fäst¿vid bottenänden av kolonnen 26. Matarrännan 15 uppvisar avsmalnande konfiguration med en ände 96 inuti.upphettningskammaren 17 som utsträcker sig . över en utskjutande kant 97 av bottenbrickan 94 med förstorad diameter så-att material bringas att matas till brickan, varvidgg det är uppenbart-att spiralbrickan 88 löper i en skruvlinje unpåt från bqttenbrickan 94.s 9 ' g g _ På likartat sätt står ett översta varv eller en översta stig- ning 97 av brickan 90 i förbindelse med en inre ände 99 av en ränna 101 som i sin tur står i förbindelse med överföringsrännan 18, varvid för detta ändamål (se fig. 1) en_kåpa 102 är anordnad .i den övre änden av ytterytan_av upphettningsenheten 12 och ytter- i ligare en kåpa 103 utsträcker sig utåt därifrån till vilken över- föringsrännan 18 är ansluten: Denna kåpa 103 kan företrädesvis 1": 19 449 :eo vara försedd med ett ínspektionsfönster 105 föf"observatibn"av"' upphettade material som transporteras till överföringsrännan 18 och innefattar vid sin övre ände en fälla med dörr eller lucka 106 som medger provtagning av materialen som strömmar från rännan 101 in i kåpan 103 för testnings- och mätändamål.

Enligt en'praktisk utföringsform av apparaten utgöres spiral- brickan 90 av cirka 22 varv, varvid spíralbrickan uppvisar en stigning av cirka 70 och varvid den ungefärliga diametern av y brickan är av storleksordningen 0,75 m och diametern av kolonnen 26 är cirka 0,3 m. Om man antar att brickan har en diameter av 0,75 m kommer en total längd av brickan 90 från botten till top- pen längs den skruvlinjeformade vägen som brickan definierar att tillhandahålla en effektiv transportsträcka av cirka 52 m från botten till toppen av spiralbrickan mätt längs längden av en kon- tinuerlig stig ungefär längs bríckans ytterperiferi. Dessutom är diametern av upphettningskammaren 17 relativt kompakt, nämligen cirka 95 cm enligt en praktisk utföringsform av uppfinningen och med en total höjd av transportörsektionen innehållande spiralbric- kan som endast något överstiger 1,8 m. Enligt en sådan utföríngs- form är den utskjutande kanten 91 runt spiralbrickans 88 yttre -periferi cirka 5 cm. Följaktligen uppnås en mycket kompakt appa- rat som inom ett sådant kompakt utrymme tillhandahåller en ytterst lång bearbetningsväg för förflyttning av materialen som matas 9 till transportören 87 genom matarrännan 15 och som avtappas från transportören genom rännan 101.

' Det.framgår att upphettníngskammaren 17 har cylindrisk form uppvisande en vertikal sídovägg 108 och är helt sluten i botten genom golvet 93 av kammaren som för att distorsion skall förhind- rfs uppvisar konvex konfiguration. En perifer fläns 109 utsträcker sig radiellt utåt runt periferin av sidoväggen 108, vilken fläns fäster sidovåggen 108 vid golvet 93, såsom en integrerad enhet 110, koncentriskt inuti en cylindrisk eldfast kåpa, som allmänt betecknas 111. Denna kåpa 111 definieras genom en cylindrisk yt- tervägg 113, som företrädesvis är av stål och en koncentrisk in- nervägg 114, som kan utgöras av stål eller rostfritt stål och med ett lämpligt eldfast material 115 anordnat däremellan.

Innerväggen 114 utsträcker sig vertikalt uppåt från en plan, horisontell platta 117 som bildar-golvet i förbränningskammaren 14, varvid det samtidigt finns en metallplåt 118 som tillsluter hela botten av den eldfasta kåpan 111 och varvid ett eldfast mh 40 449 260 , , 10 material 120 är anordnat mellan plätarna 117 öcH'113I"En-cylind-din risk eller rektangulär yttervägg 121 är anordnad runt förbränníngs- kammarens 14 yttervägg och är belägen på ett avstånd av några centimeter utanför ytterväggen 113 så att ett relativt sett tjock- are område 123 av eldfast material omger förbränningskammaren 14.

Behållaren 110_omges av ett ringformigt utrymme 124 med en bredd av några cm mellan innerväggen 114 av den eldfasta kåpan 111 och väggen 108 av upphettningsbehållaren 110. Detta utrymme är tillslutet i toppen genom en perifer fläns 109 varigenom för- bränningskammaren 14 i själva verket tillåtas kommunicera med det ringformiga utrymmet 124 så att ett flöde av varma gaser till- handahållas från förbränningskammaren uppåt och runt behållaren 110 för noggrann upphettning av materialen när dessa transporteras ggenom transportören 87 inuti behållaren 110.

Rökkanalen 65 står i förbindelse med det ringformiga utrym- met 124 nära dess övre ände varigenom heta stigande virvlande ga- ser från förbränningen inuti förbränningskammaren 14 sugs uppåt runt behållaren 110 och ut genom rökkanalen 65. För ökat drag kan förbränningskanalen 65 stå i förbindelse med en Shwßten 126 med en fläkt 127 monterad i skorstenens 126_innerdiameter (I;D.) för åstadkommande av ett påtvingat drag av de heta förbränningsgaserna.

Den övre änden av den eldfasta kåpan 111 är tillsluten genom en plan, horisontell innerplatta 129, exempelvis av stål eller rostfritt stål, som tillsammans med kåpans innervågg 114 effek- tivt innesluter den övre änden av upphettningsbehållaren 110. En plan, horisontell yttre platta 130 utsträcker sig också runt den; eldfasta kåpans 111 topp och är anordnad på avstånd över plattan 129, varvid eldfast material 131 finns mellan plattorna 129 och 1É'. Ytterväggen 113 kan utsträcka sig uppåt förbi plattan 130 för tillhandahållande av en fläns 113 för mottagande av ytterli- gare eldfast material 134.

En ny anordning för åstadkommande av ett tätande förhållan- de mellan den övre änden av en eldfast kåpa 111 och en transpor- törkolonn 125 innefattar en fördjupning 136 som utgöres av en an- sats 137 som utsträcker sig uppåt från plattan 130 i koncentriskt förhållande till kolonnen 26 och också av en hylsa 139 som omger kolonnen 26 tätt och utsträcker sig mellan plattorna 129 och 130 samt uppåt förbi plattan 130. I fördjupningen 136 finns en sand- bädd 140. I sanden 140 utsträcker sig nedåt en nedhängande fläns 142 som utgör en förlängning av en krage 143 som är fastspänd vid ZÖ so' 55 40 l' 449 zau perifierin av kolonnen 26. Följaktligen åstadkommeš"ëñ relativt gastät tätning runt kolonnen 26 som hindrar att gaser bildade inuti upphettningsbehållaren 17 avgår runt kolonnen 26. Dessa gaser avsuges i stället genom ledningen 52 som utsträcker sig genom den eldfasta kåpans väggar 113 och 114 och står i förbin- delse med ett utrymme 145 i den övre änden av transportören. 1 Mellan ytterväggen 113 och innerväggen 114 av den eldfasta kåpan 147 utsträcker sig också ett rör 147 vari sonden 148 till en pyrometer eller annan temperaturmätande anordning 150 ut- sträcker sig. Sonden 148 uppvisar en temperaturmätningsspets 151 'som utsträcker sig genom en lämplig öppning i väggen 108 till upphettningsbehâllaren och som är anordnad mellan två varv eller stigningar 88 av spiralbrickan 87 för noggrann mätning av tempe- raturer inuti upphettningsbehållaren 17. Fastän det är att före- draga att åtminstone en sådan temperaturmätningsanordning 150 är anordnad såsom är visat i fig. 3 kan ytterligare temperaturmät- ningsanordningar vara likartat installerade i lägen uppåt längs transportörens 87 vertikala utsträckning för uppmätning av tempe- raturer på olika ställen längs dennas längd.

Transportöranordningarna för upphettningsenheten 12 och kyl- ningsenheten 20 är väsentligen identiska: Följaktligen är be- skrivningen av transportören 87 inuti upphettningsbehållareni 17 tillräcklig såsom förklaring till en väsentligen identisk , transportöranordning inuti kylningskammaren 21. Likaledes beskri- ves vibrationsenheterna 35, 36 som är identiska, var och en med hänvisning till vibrationsenheten 35 som är anordnad ovanpå upp- hettningsenheten 12. Såsom framgår av fig. 3 innefattar bärkon- struktionen 39 en rektangulär lådliknande eller rektangulär svet- sad enhet som är anordnad direkt över kolonnen 26 så att stödet 59 är väsentligen koaxiellt med den longitudinella axeln eller centrumlinjen av kolonnen 26 såsom belyses med hänvisningsbeteck- ningen 152. g De elektriska motorenheterna 38, 38' utgöres helt enkelt av vibrationsgeneratorer av motorvikttyp tillgängliga kommersiellt från FMC Corporation, Homer City, Pennsylvania och som säljes under varubeteckningen SYNTROÜR och beskrives i den amerikanska patentskriften 3 053 380, vartill härmed hänvisas. Sådana enheter som användes i en praktisk experimentell utföringsform av uppfin- ningen har bägge en effekt av 1,5 kW. Varje sådan enhet innefat- tar ett par ben 154, 155, som utsträcker sig radiellt utåt frång ' 40 449 260 -12 en cylindrisk kropp 156 av respektive enhet otn'som är fästad medelst bultar vid en platta 158 som är fastspänd medelst med_bul- tar fäste fastspänningsanordningar 160, 161 till respektive yta 163 av bärkonstruktionen 39, varigenom motorenheten kan roteras enkelt på en axel 164 som utsträcker sig rätvinklígt mot axeln 152 och rätvinkligt däremot. Hastigheten varmed materialen kan bringas att transporteras längs längden av transportörbrickan 90 kan varieras genom lossande av klämmorna 160, 161 och att motor- enheten roterar i lämplig utsträckning för att hastigheten före vibrationsmatning av materialen skall varieras mellan lämpliga minimí- och maximivärden men varvid motorenheterna 38, 38' är motsatt orienterade under vilken som helst uppsättning av beting- elser som användes och såsom är visat allmänt i fig. 3. Det är uppenbart att variation av motorenheternas 38, 38' vinklar på ovan beskrivet sätt direkt bestämmer längden av den tid varunder materialet kan bringas att transporteras från botten till toppen av transportören 87 för uttömning genom rännan 101. Följaktligen bestämmer motorvinklarna längden av bearbetningstiden för mate- rialen inuti upphettningskammaren 17 och likartat inuti kylnings- kammaren 21.

Själva transporten av materialen är en följd av vibratíons- verkan omkring axeln 152 av kolonnen 26 genom de individuella motorenheterna 38, 38' som samverkar. Syftet med fjädrarna 42 är följaktligen att plattformen 24 skall medges vibrera. Vidare medger närvaron av sand 140 i fördjupníngen 136 relativ förflytt- ning av kolonnen 26 när denna undergår vibration med avseende på den rörformiga förlängningen 139 som utsträcker sig mellan plat- torna 129, 130 och utan att någon väsentlig gasmängd tillåtes ' frisättas inom upphettningskammaren_14 för att avges runt peri- ferin av kolonnen 26 och utan att luft medges inträda i upphett- ningskammaren 17.

Den vibrationsverkan materialstyckena 166 som transporteras av transportören 87 utsättes för belyses i fig. 5-8. Fördelningen av typiska materialstycken på ett enda varv 88 av brickan 90 vi- sas i fig. S varav framgår att styckena är typiskt homogent för- delade över ytan av brickan 90 varvid sannolikheten för att något stycke skall befinna sig nära kolonnen 26 är lika stor som att det skall befinna sig nära kanten.91 av brickan. I fig. 7 visas styckena 166' av material som inträder i upphettningskammaren 17 genom rännan 15 vara avsatta på bottenbrickan 97 med större dia- ..... a. ' 50 40 '3 449 260 meter: Genom vibrationsverkan transporteras styckena genom rotaeg tion omkring axeln 152 av kolonnen 26, varvid materialstyckena gradvis bringas att vibrera uppåt och längs vägen av brickan 90 tills de är homogent fördelade, såsom framgår av fíg. 5 och 6, över ytan av brickan som är radiellt normal mot axeln 152 och följaktligen horisontell. På grund av vibrationsförflyttningen som tilldelas styckena följer samtliga en slumpvis väg såsom är visat i fig. 8. Observation av materialstycken på ytan av brickan, när materialet är närvarande i en tillräcklig mängd för att det skall finnas ett skikt eller en tjocklek av material vid vilken som helst given punkt på brickan,visar dessutom att en likartad slumpvis fördelning i vertikalt hänseende förefinnes, varigenom material vrids över konstant, omröres och bringas väsentligen att vibrera 'sålunda att samma art av slumpvis förflyttning av materialet uppträder i vertikalt hänseende såväl som längs den Ibågformiga utsträckningen av brickan 90. Följaktligen exponeras materialet noggrant för den upphettade omgivningen inuti kammaren 17 varigenom bearbetningen av materialet genomföres på ett icke diskriminerande ytterst homogent sätt utan att något material ut- sättes för heta fläckar eller på annat sätt medges att förflyttas längs längden av transportören på ett sätt som skiljer sig från något annat materialstycke. Följaktligen finns det en ytterst hög sannolikhet för att ett givet materialstycke har exponerats för exakt samma betingelser inuti upphettningskammaren 17 som något annat materialstycke som bearbetas. Detta gäller nödvändigtvis också material som transporteras genom kylningskammaren 21.

I Vid praktisk experimentell utövning av uppfinningen har det visat sig att 1,5“kW motorenheter 38, 38' transport av 1360 kg material per timme ningsenheten eller kylningsenheten. är tillräckliga för genom antingen upphett- I fig. 4 visas kylningsenheten 20 närmare och vibrations- trnnsportöranordningcn innesluten däri. Kylningskammnren 21 inne- fattar en cylindrisk kåpa uppvisande en vertikal vägg 168 som om~“ ger kammaren och tillsluten i den övre delen genom plana, horison- tella övre och undre plattor 170, 171. Elementen 168, 170 och 171 kan helt enkelt utgöras av kolstål i plåtfonm och lämpligt svetsa- de. Plattformen 24 innefattar företrädesvis fyra ben 173, såväl som horisontella anordningar indikerade vid 174 och med stöd 175 mellan benen och de horisontella anordningarna. En sådan konstruk- tion kan enkelt bildas av vinkelmaterial som är lämpligt svetsat. 26 40 14 _449 260 En spiralvibrationstransportör indíkerad°aIIm5nt“med 177 är an- ordnad inuti den cylindriska kvlningskammaren 21.

Formen av tran- sportören 177 är exakt densamma som för transportören 87 i upp- hettningsenheten 12 och uppvisar likaledes en kontinuerlig kant- försedd spíralbricka 178 och företrädesvis samma antal individuel- la varv eller stigningar 180 som transportören 87.

Líkulodcs finns dot en bricka 181 med förstorad diameter som är 21 och varifrån brickan 178 stiger uppåt i skruvlinjeform. anordnad på ett litet avstånd över golvet 171 i kammaren Enligt en praktisk experimentell utföringsform av anordning- konstruktion som den som användes för transportören 87. 'en enligt uppfinningen uppvisar transportören 177 exakt samma Överfö- ringsrännan 18 transporterar material från upphettningskammaren 17 :iii brickan 181.

Detta material bringas att transporteras uppåt längs längden av brickan 178 vilket tillhandahåller ett to- talt möjligt kylningsavstànd som år ytterst långt fastän kammaren 21 är relativt kompakt för att material skall medges kylas inuti det inneslutna inre utrymmet 183 i kammaren 21 innan det transpor- teras genom ett översta varv 180' av transportören till en för- längning 184 av tömningsrännan 23.

Från den övre ändplattan 170 utsträcker sig en kort ansats 186 uppåt som tillhandahåller ett löst anpassat_förhå1lande runt kolonnen 27 på ett sätt väsentligen detsamma som för ansatsen 139 runt kolonnen 26 av upphettningsenheten. En krage 187 av större diameter omger ansatsen 186 koaxiellt för tillhandahållande av en fördjupning 188 vari en sandbädd 190 är anordnad.Nedi.sanden ut- sträcker'sig en nedhängande fläns 192 som utgör en förlängning av en krage 193 som är fastspänd vid periferin av kolonnen 27.

En sådan konstruktion tillhandahåller en gastät flytande tätning runt kolonnen 27 som förhindrar avgång av gaser inuti kylnings- behållaren 21 eller inträde av luft runt kolonnen 27 under det att vibrationsförflyttning av kolonnen 27 runt ansatsen 186 med- ' ges såsom svar på drift av motorenheternauöß, 38' av vibrations- enheten 36, som har en konstruktion identisk med enheten 35 och följaktligen ej beskrives närmare. Emellertid kan motorenheterna 38, 38' justeras i vinkelförhållande på samma sätt som de som an- vändes för vibratíonsenheten 35 för variation av hastigheten av vibratíonsmátning av materialen längs längden av transportörbric- kan 178, varigenom tiden varieras varunder sådana material tran- sporteras från bottenbrickan 181 till den övre brickan 180' för o (11 än' 40 'S 449 260 uttömning genom rännan 23.

Enligt en praktisk experimentell utföringsform av uppfinning- en användes 1,5-kW motorenheter 38, 58' i vibrationsenheten 36.

Enligt en sådan utföringsform är dimensionerna av kylningskamma- ren 21 cirka 0,96 m i diameter och 1,95 m i höjd.

Inom många användningsområden för uppfinningen har det visat sig vara tillräckligt att för kylning av material som upphettats inom upphettningskammaren 17 använda kylningskammaren 21 utformad fristående såsom visat varigenom kylningskammaren luftkyles effek- tivt. För vissa operationer av apparaten varvid ytterst höga tem- peraturer kan uppnås inuti upphettningskammaren 17 kan det emel- lertid vara föredraget att kylningskammaren 21 omges av ett dub- belväggigt hölje, varigenom kylvatten kan bringas att passera för _mer effektiv överföring av värme från kylningskammaren 21 för kylning av materialen däri. I vilket fall som helst bringas mate- rial transporterade på spiraltransportören 177 att på samma sätt som materialen på transportören 88 förflyttas slumpvis längs läng- den av transportören, vilket medför att varje materialstycke ex- poneras homogent och noggrant för kylningsomgívningen inuti voly- men 183, varigenom på samma sätt som i upphettningsenheten ytterst homogen hantering av materialen möjliggöres trots spiralbrickans 178 extraordinära längd. På exakt samma sätt som inträffar i upp- hettningsenheten uppvisar varje materialstycke slumpvis förflytt- ning såväl i brickans horisontella utsträckning som i vertikalt hänseende eller i uppåtgående och nedåtgående riktning på grund av den konstanta omröringen av materialen som uppnås genom vibra- tionsverkan på dessa genom operation av_vibrat}onsenheten 40 som verkar på brickan 178 genom kolonnen 27. _ Utan begränsning av uppfinningen kan nämnas att metoder för bearbetning av olika typer av organiskt material med användning av föreliggande apparat innefattar överföring av skogsproduktav- fall, såsom sågspån, träflis, hyvelspån, barkflis och olika for- mer av lignocellulosamateríal som normalt utgör avfallsprodukten från sågverk, till träkol av hög kvalitet uppvisande en hög pro- centuell mängd fixerat kol; överföringen av däckavfall till kol- svart; överföringen av kol till koks; och extraktionen av olja i form av keragen eller bitumen från olika oljehaltiga skiffrar eller sandsorter.' _ Dessutom kan olika biomassmaterial inklusive animalisk gödsel och fjäderfägödsel, halm, använd champinjonkompost och l letter, TS 260 W 449 olika andra avfallsmateríal, såsom köksavfall*och dylikt, överfö- ras till träkol av hög kvalitet eller förgasas.

Vid framställningen av träkol går den totala karaktären av styckena av utgängsmaterialet ej förlorad vid benrbetningen i föreliggande apparat i överensstämmelse med uppfinningen. Detta innebär att vare sig materialet föreligger i form av flis, pel- fragment, korn, partiklar, puder, spân, pulver, flingor, klumpar eller någon annan form, som kan betraktas såsom uppvisan- de en volym eller aggregatkaraktär, varvid samtliga sådana former helt enkelt betecknas stycken av respektive material äger bearbet- ning av sådana materialstycken rum på ett sådant sätt att mate- rialets ursprungliga karaktär bevaras eftersom materialstyckena ej utsättes för pressning, fysikalisk krossning, malning och ej utsättes för destruktiva eller mycket stora fysikaliska krafter under bearbetningen. Om man exempelvis utgår frân träflis utnytt- jas uppfinningen för bearbetning av träflisen till träkol med hög kolhalt i form av flis. Emellertid kan apparaten arbeta under sådana betingelser att materialet överföres till pärlor eller pu- der. När exempelvis gummidäckspån bearbetas enligt uppfinningen medför apparaten företrädesvis att spânen överföres till kolsvart _ i form av pärlor eller puder. lxl UI 40 Allmänt innefattar förfarandet enligt uppfinningen bearbet- ning av organiskt material till ett mera användbart tillstånd som allmänt innefattar stegen av inneslutning av materialet i form av aggregat inuti en kammare uppvisande vertikal utsträck- ning, varvid det är uppenbart att föreliggande upphettnings- och kylningskammare endast är avsedda att åskådliggöra men ej att be- gränsa utformningen av kamrarna vari bearbetning enligt förelig- gande förfarande kan genomföras. Vidare innefattar förfarandet enligt uppfinningen åtminstone delvis tillslutning av kammaren mot luft för reglering av mängden syre som ingår däri och aggre- gatstyckena av material transporteras genom kammarens vertikala utsträckning inom en i förväg bestämd tidsperiod genom kontinuer- lig vibrationsverkan. Det bör framhållas att vibrationsverkan ger upphov till omröring av individuella stycken så att slumpvis för- flyttning därav åstadkommas och fullständig exponering för omgiv- ningstemperaturerna inuti kammaren. Sådan transport genomföres under det att kammaren är upphettad till en i förväg bestämd tem- peratur som är tillräcklig för överföring av flyktiga kolvätebe- ståndsdelar i materialet till ett gasformigt tillstånd varigenom *7 449 260 avgaser från materialen tillhandahållas. Sâšöm'ïidigare'påpekafs avlägsnas sådana avgaser från kammaren för användning därav, var- vid dessa företrädesvis återföres genom en fläkt S9 och en led-» ning 60 för förbränning i förbränningskammaren, varvid upphett- ningen av upphettningskammaren uppnås åtminstone delvis. Med många materia1'som kan bearbetas enligt uppfinningen uppnås till- räckligt mycket avgaser för att sådan förbränning skall vara fullständigt självunderhàllande under det att samtidigt ett över- skott av gas tillhandahållas som kan bearbetas för vidare använd- ning, såsom för industriella upphettningsändamål eller för upp- värmning inom hushållen eller för samtidig alstring av elektrici- tet eller detta överskott kan kondenseras, destilleras, krackas, etc.

Under det att atmosfären i upphettníngskammaren är begränsad eller åtminstone bibehâlles såsom en atmosfär innehållande en ur- sprunglig mängd syre är upphettning av kammaren till den i förväg e bestämda förhöjda temperaturen däri tillräcklig enligt föreliggan- de nya förfarande för att åtminstone partiell nedbrytning av det organiska materialet skall uppnås för âstadkommande av erforder- lig förångning av stoftdelar däri. Sådan nedbrytning överför effektivt materialet till ett material med högre relativ procen- tuell mängd kol eftersom de flyktiga beståndsdelarna_frigöres och överföres till ett gasformigt tillstånd vari de uttages ur upp- hettningskammaren.

Enligt ett föredraget kontinuerligt förfarande enligt upp- finningen matas styckena av organiskt material kontinuerligt ge- nom matarrännan 15 till upphettningskammaren 1:, transporteras uppåt däri genom spiraltransportören 87; överföres kontinuerligt genom överföringsrännan 18 till kylningsenheten 20 och kyles-i kylningskammaren 21, varvid de åter transporteras uppåt genom kammaren 21 genom spiraltransportören 177 anordnad däri och ut- tömmes kontinuerligt genom rännan 23. _ ' Vid genomförande av överföringen av olika av de tidigare nämnda organiska materialen till träkol enligt föreliggande upp- finning utväljes stycken av materialet som grovt uppskattat har en storlek från granulat till högst omkring ett tiotal cm men som företrädesvis är från granulat till högst cirka 3,7 cm. Bulk- materialet eller aggregatmaterialet, dvs härmed avses diskreta eller distinkta och individuella stycken av en kropp eller av en massa av materialet som utan användning av kraft lätt kan s zd 40 449 260' in W separeras från kroppen eller masšäñ, mätas förëïrädešvis konti- nuerligt (fastän det kan matas satsvis) genom matarrännan in i upphettningskammaren 17 varvid vibratíonsenheten 39 är i drift och varvid upphettningskammaren har förupphettats till en i för- väg bestämd temperatur som uppmätes medelst anordningen 150 och åstadkommes genom förbränning av LP, propan, olja, naturgas el- ler t.o.m. alkohol. Oberoende av bränslet injiceras förbränningsmunstycket 70 inuti förbränningskammaren 14. Materia- let som satsats sålunda till upphettningskammaren matas ej med en hastighet som överstiger den hastighet som medför detta genom 'törbrickan 90 fylls. _ Fastän detta ej är visat kan en så kallad barrvedsbrännare ersätta brännaren 66 som är lämpad för förbränning av sågspån, gträflis, bark, skal, etc. Sådana barrvedsbrännare finns kommersi- ellt tillgängliga och kan arbeta under betingelser för uppnående av fullständig förbränning av exempelvis sågspån utan synligt skorstensutsläpp. I Temperaturen inuti upphettningskammaren 17 kan i läget för sondspetsen 91 mellan brickvarven 88 vara mellan cirka 150°C och cirka 11oo°c och företrädesvis från e1rg3_;7o°c :iii s7o°c.'Ezt typiskt intervall av drifttemperaturer för överföring av ligno- cellulosamaterial, såsom träflis, till träkol är 430-650°C. Vid sondspetsen 151 kan man ej förvänta att temperaturdifferentialen inuti kammaren 17 kommer att över- stiga 90-150°C men man kan förmoda att temperaturen i toppen av kammaren 17 i vilket fall som helst kommer att vara något lägre än vid botten av kammaren och detta antages vara önskvärt efter- som inkommande materialstycken utsättes för en högre temperatur än utgående materialstycken. en sådan temperatur 'vid' Under upphettning av materialen går vikt och storlek förlo- rade under det att förângning uppträder. Följaktligen kan tran- sport- eller genomloppstiden för transport av till toppen av en transportör 87 vara kortare än för transportö- ren 177 vilket innebär att kylning kan ta längre tid än upphett- ning av materialet utan att transportören 177 fylls eller belastas för mycket. Av detta skäl är det önskvärt att motorenheterna 38, 38' i vibrationsenheten 35 först justeras så att var och en av dessa först inställes i en vinkel som tillhandahåller en tran- sport- eller genomloppstid för transportören 87 inom det breda föredragna intervallet av mindre än cirka 3 minuter upp till så att transpor- stycken från botten ' 40 _19 449 260 _ mycket som cirka 30 minuter och speciellt iflöm'ïnïerval1et av '" cirka 5-7 minuter. i , Justeringen av motorenheterna 38, 38' i vibrationsenheten 36 inställes därefter i förväg för en transport- eller genomlopps- tid inom kylningskammaren 21 eller inom det breda intervallet av 3-30 minuter och mer speciellt på samma genomloppstíd eller läng- re än den som Förlnställts för upphcttningskammaren 17. Kylnings- tiden kan också förutsägas med hänsyn till temperaturen av kylda material som avges genom rännan 23, varvid man antar att denna temperatur uppmätes efter det att systemet har arbetat såsom ett kontinuerligt förfarande tills termisk stabilitet eller jämvikt har_uppnåtts. Vid bearbetningen av träkol föredrages det att tem- peraturen av den avgivna träkolen ej överstiger cirka 40-S0°C eller helt enkelt känns varma vid beröring men i alla händelser understiger en temperatur vid vilken bildad träkol skulle själv- antändas i atmosfären, dvs cirka 6S°C. Vid träkolsbearbetning kan följaktligen upphettningstemperaturen, upphettningstiden och flödeshastigheter ändras på lämpligt sätt för uppnàende av kon- tinuerlig operation så att det bearbetade materialet ej har en temperatur överstigande 6S°C vid uttömnipgen.

Materialen som matas genom matarrännan 15 till upphettníngs- kammaren 17 behöver ej förberedas speciellt och kan i själva ver- ket vara antingen torra eller ganska våta, varvid dock fuktighets- graden kommer att påverka den önskvärda genomloppstiden och den föredragna temperaturen för bearbetning i kammaren 17. Exempelvis kan torr halm lätt överföras till träkol vid lägre temperaturer (exempelvis cirka ZOOOC) och korta genomloppstider (exempelvis cirka 3-5 minuter) under det att fuktigt, väl rötat sågspån lätt kan 54U°C) och längre bearbetningstider (exempelvis 7 minuter). överföras med användning av högre temperaturer (exempelvis När uppfinningen utnyttjas för framställning av träkol kan den allmänt sägas omfatta pyrolys eller förkolning varvid använda temperaturer är sådana som är lämpliga för bildning av träkol av en typ och kvalitet som fordras för avsett användningsområde.

Träkol uppvisande en hög procentuell mängd fixerat kol framställes lätt enligt uppfinningen och har hög kvalitet som gör den lämplig för olika industriella användningsområden. Oberoende av använd- ningen av eller kvaliteten av bildat träkol uppnås enligt uppfin- ningen ytterst effektiv och oändligt varierbar reglering av bear- betningstider, temperaturer, hastigheter och förflyttning, ' 40 449 260 1 ” varigenom vilken som helst av dessa'parametrar kan'vaTieraSseleK- tivt för uppnâende av ett önskvärt resultat vilket står i skarp kontrast till_känd tidigare använd teknik.

Föreliggande uppfinning avser även förgasning av organiska material i stället för överföring av dessa till träkol. Exempel- vis kan trä och olika cellulosahaltiga och lignocellulosahaltiga material, biomassa och organiska avfallsmaterial, vilka innefat- tar gödsel, pressade sockerrör, blad, halm, fruktkärnor, fröskal, skal och andra avfall från jordbruk och skogar och sågverk, exem- pelvis sågspán, putsningsavfall, avverkningsavfall, ändbitar, etc, samt också kol, samtliga förgasas genom upphettning till tillräckliga och lämpliga förgasningstemperaturer inuti upphett- ningsenheten 12, varvid endast aska, koks eller mineralrester kvarstår och uttömmes genom transportören 87 via rännan 15Å Askan, koksen eller andra återstoder kan kylas i kylningsenheten 20, om gsâ är önskvärt. Vid förgasning kan högre temperaturer, typiskti upp till 1100°C, mer speciellt 540-760°C, användas i upphettnings- kammaren 17 under det att bearbetníngstiderna kan vara av stor- leksordningen cirka 5 minuter eller mer och upp till cirka 20 mi- nuter, varvid en representativ bearbetningstid är 11 minuter.

Alternativt kan lägre temperaturer under längre bearbetningstider, exempelvis upp till cirka 20-30 minuter, användas.

Vid förgasning kan avgaser från upphettningskammaren 17 brännas i förbränningskammaren 14 för uppnående av självunderhâl- lande operation och överskottsgaserna kan tillvaratagas för ytter- ligare användning, exempelvis lagring, bearbetning, elektricitets- alstring eller yttre upphettning. _ Till och med om uppfinningen användes fördträkolsframställ- ning tillhandahåller lignocellulosamaterialen som matas till upp- hettningskammaren överskott av bränslegaser vid upphettning. Om exempelvis träflis med en fuktighet av 50 % bearbetas i upphett- ningskammaren 17 med en hastighet av 1360 kg/h bildas approxima- tivt 8 miljoner kJ avgas eftersom endast cirka 1-2 miljoner kJ av gasen nödvändigtvis förbrukas genom förbränning i förbrännings-, kammaren. Skillnaden av 6-7 miljoner kJ kan utvinnas för ytterli- gare användning och är ekvivalent med cirka 1,7-2 kWh. Värmevärdet i torrt trä är eventuellt till och med större och kan eventuellt go upp till mer än 20 miljoner kd vid ovannämnda kontinuerliga matningshastighet av 1360kg/h.

I vissa fall kan materialen som skall överföras till träkol 1 40 “ 449 zen ha en sådan hög fuktighetshalt att torkning'av"máterialen är önskvärt före upphettning till förkolningstemperaturer. För detta ändamål kan apparaten enligt uppfinningen vara utformad så att förupphettning av materialen, exempelvis fuktigt sågspån eller träflis, kan uppnås före exponering för erforderliga förkolnings- temperaturer vid vilka tillräcklig överföring till träko1_kan ' uppnås snabbt. _ I fig. 9 visas en konfiguration uppvisande en förupphett- ningsenhet 195 innefattande en torkkammare 196 för mottagande av material som skall bearbetas från en ränna 198 eller någon annan matningsanordning. Kammaren 196 kan ha en konstruktion och dimen- sioner likartade eller identiska med upphettningskammaren 17, in- klusive en likartad vibrationstransportör 200 med en spiralbricka 201 (dvs skruvlinjeformig) till vilken vibrationskrafter är kopp- lade genom en víbrationsalstringsanordning (ej visad) av samma slag som beskrivits tidigare och varigenom materialen transporte- ras uppåt (eller nedåt) genom kammarens 196 vertikala utsträck- ning under en i förväg utvald genomlopps- eller bearbetningstid, varefter de överföras till en överföringsränna 203, företrädesvis sluten i likhet med rännan 18, för överföring av de föruppnettade, partiellt torkade materialen till upphettningskammaren 17.

Torkningskammaren 196 omges av en mantel eller en yttre kåpa 205 vartill en rökkanal 206 matar upphettade gaser som erhålles från förbränningskammaren 14 av upphettningsenheten 12 genom ut- rymmet 124 som omger kammaren 17. Dessa förbränningsgaser ström- mar något kylda uppåt runt kammaren 196 i ett utrymme 208, utta- ges därefter genom en rökkanal 209 till en skorsten 126 genom en fläkt 127 belägen i dennas inre diameter. Ett inlopp 211 och ett utlopp 212 medger cirkulation av torkluft genom kammaren 196.

Andra ventilationsanordningar är möjliga inklusive matning av av- gaser från kammaren 196 till förbränníngskammaren via brännaren 16 genom användning av en fläkt, etc, på samma sätt som ledningen S7 tillhandahåller avgaser till brännaren från kammaren 17.

I belysande syfte är kylningsenheten 20 visad såsom en modi- fierad kylningskammare 21' vari en vibrationstransportör 177' är orienterad för transport av material nedåt snarare än uppåt såsom svar på operation av dess vibrationsalstrare (ej visad).

Apparaten som visas i fig. 9 kan också användas för bland- ning av olika material. Exempelvis kan en tillsats eller substans som skall blandas med ett matningsmaterial som skall upphettas 40 449 260 22 införas vid punkt X, varefter vibrationsverkan av transportören 87 tillhandahåller snabb, rialet transporteras uppåt i upphettningskammaren 17. Det till- satta materialet kan också införas vid punkten Y i det inkommande noggrann blandning under det.att mate- materialet före torkning, varefter blandning sker när materialet förupphettats i torkkammaren 196.

I samtliga fall under bearbetning av de olika materialen och speciellt vid överföring av material till träkol och vid för- koksning fordrar föreliggande förfarande åtminstone delvis till- slutning av upphettningskammaren 17 och kylningskammaren 21 för reglering av mängden syre som ingår däri. Sådan reglering kan uppnås genom lämplig drift av reglerenheterna 51, 51' men använd- '11ing av olika former av kända luftlås och skjutspjäll omfattas också.

Uppfinningen kan användas för överföring av däckavfall till kolsvart av hög kvalitet i form av pärlor eller puder och följ- aktligen lätt tillgänglig- för ytterligare användning och hante- ring. Temperaturer som användes för sådan överföring kan vara de- samma som vid träkolsframställning eller något högre, varvid ett speciellt föredraget intervall av temperaturer är 540-760°C med en bearbetflíflßfi' eller genomloppstid i_upphettningskammaren 17 av lämpligen 7 minuter. Däckavfallet kan allmänt föreligga i form av sönderrivet material, små stycken eller.spân av avfalls- däck. Avgaserna utvinnes och bearbetas ytterligare, överföres eller brännes. ' Kol kan lätt bearbetas enligt uppfinningen på olika sätt, exempelvis förgasas för utvinning av användbara flyktiga ämnen som ingår däri vid temperaturer som kan vara cirka 540-1100°C och typiskt 760°C. Typiska upphettnings- och kyfningstider kan ut¿öra 5-30 minuter. Storleken av kolstyckena som skall förgasas kan variera från puder till så stora stycken som med en diameter av cirka 7,5 cm men har företrädesvis en diameter av 3,7 cm eller mindre. _ Alternativt eller dessutom kan kolet överföras till koks av olika sorter, inklusive sorter användbara för användning i bläs- terugnar. För detta ändamål kan typiskt upphettningstemperaturer av cirka 650-1315°C användas för att kolet nästan skall överföras till vätska varvid kolet överföras till stycken uppvisande ett glasartat, väsentligen kristallint eller koralliknande tillstànd.

Dessutom omfattar uppfinningen extraktion av flyktiga ämnen från s.k. oljeskiffrar och oljesand. Oljeskiffrar är ett sedimen- (n zo" 40 23 449 260 tärt mineral uppvisande hög procentuell mängd av flyktiga mate- rial och fixerat kol som kan extraheras såsom s.k. kerogen som utgör en olefinisk råolja, varvid upp till cirka 190 liter kan finnas per ton skiffer. likartat innehåller oljesand en tjärlik- nande olja som betecknas bitumen som kan utgöra mer än 10 vikt- procent och innefattar mer än 50 % olja. Dessa olika oljor kan extraheras genom förångning vid upphettning av de speciella olje- innefattande skiffrarna eller sandtyperna i upphettningskammaren 17 vid temperaturer och under bearbetningstider jämförbara med dem som används vid förgasning eller överföring av kol. Även så kallad oljehaltig återgångsskiffer kan bearbetas enligt uppfin- ningen. Generellt kan temperaturer av cirka 430-l100°C användas med bearbetningstider från kortare än cirka 3 minuter upp till så mycket som cirka 20 minuter eller längre. En representativ upp- hettningstemperatur är 590°C varvid upphettning och kylning var och en är nomínellt 5 minuter.

Flyktiga ämnen extraherade genom tillämpning av uppfinningen från oljeskiffrar och oljesand bearbetas med känd teknik inklusi- ve kondensation, fraktionerad destillation och krackníng, etc.

Det kan påpekas att vid bearbetning av olika organiska mate- rial enligt uppfinningen upphettas materialen vanligen en enda gång i upphettningskammaren 17 och kyles därefter i kylníngskam- maren 21. Det är emellertid också avsett att sådana material kan bearbetas på nytt en eller flera gånger. Exempelvis kan träkol uppvisande en hög fixerad procentuell mängd kol, exempelvis 70 % eller mer, framställas genom en enda bearbetning av organiskt ma- terial såsom träflis med apparaten enligt uppfinningen. Vid en efterföljande bearbetning av det överförda materialet kan halten fiferat kol ökas till mer än 90 %, varigenom en form av aktivt kol av hög kvalitet uppnås med hög kolhalt och hög porositet utan väsentlig strukturell nedbrytning.

Bearbetning av material med användning av föreliggande appa- rat kan också omfatta användningen av ett flertal upphettnings- kammare eller ett flertal kylningskammare eller bägge delarna.

Flera upphettnings- och/eller kylningskammare kan vara anordnade i serie eller parallellt eller såsom kombinationer av seriekopp- ling och parallellkoppling. Vidare kan i vissa fall vid bearbet- ning enligt uppfinningen användningen av kylníngsenheten 20 und- vikas, exempelvis när förgasning av vissa organiska material ge- nomföres och varvid det enda bearbetade materialet som återstår PJ UI 449 260 24 efter passage genom upphettningsenheten 12 uïgöïeš'av varm aska eller äterstoder som ej fordrar reglerad kylning eller kylning i en behållare.

Fastän apparaten enligt uppfinningen huvudsakligen är av- sedd för bearbetning av organiska material av tidigare angivet slag kan den med fördel användas för upphettning eller upphett- ning och kylning av olika föreningar och blandningar vilka kan innefatta olika oorganiska material. Exempelvis kan uppfinningen användas för varmbehandling eller utglödgning av olika material samt för behandling med gaser eller diffusionsförlopp.

Apparaten enligt uppfinningen kan också användas för tork- ning av olika material, ej endast sådana som angivits ovan och andra mineral utan också olika odlade skördar, såsom säd, bönor och andra odlingar, vilka odlingar typiskt torkas vid temperatu- rer av cirka 10-150°C, varvid noggrannhet och homogenitet uppnås på grund av vibrationshanteringen av materialet som torkas. Luft kan införas i en förupphettningskammare eller bearbetningskammare i apparaten för ytterligare reglering av temperaturerna. material kan torkningstemperaturerna variera uppåt från 150OC till så mycke: som 11oo°c.

Två upphettningsenheter enligt uppfinningen kan var och en tillföra upphettat material till en enda kylningsenhet. Dessutom kan olika upphettningsenheter och/eller kylningsenheter enligt uppfinningen staplas på samma axel. Vidare kan fastän såväl upp- hettningsenheten 12 och kylningsenheten 20 har visats var och en konstruerad för transport av material från botten till toppen, förflyttningen i stället ske i den omvända riktningen. Såsom êX6m- pelvís har föreslagits, med hänvisning till fig. 9, kan material transporteras genom vibrationsverkan_uppåt i upphettningsenheten 12 och nedåt i kylningsenheten 20. Dessutom kan olika former och utformningar av kammare användas för antingen upphettning eller kylning inklusive användningen av artificiella eller naturliga geologiska håligheter eller kanaler.

Följande exempel belyser uppfinningen närmare.

Exempel 1. Uppfinningen utnyttjades för överföring av ekflis till träkol. Flisen hade en diameter av 19 mm med cirka 40 % fuktig- hetshalt. En apparat såsom den avbildad på rítningarna justerades för åstadkommande av en upphettningstid eller genomloppstid av 7 minuter, en kylningsgenomloppstid av 10 minuter och en upphett- ningstemperntur av 650°C. Flisen matades till upphettningskammaren För andra 2-5 449 26-0 med en hastighet av 900 kg/h. Krympningen av'storleken av flis- styckena är cirka 33 % och fliskaraktären bibehålles. Ett träkols- utbyte av 20-30 % uppnås. Vid analys avslöjar analys på torr ba- sis av träkolet att detta innefattar 27,7 viktprocent flyktiga S ämnen, 7,6 viktprocent aska och 64,7 viktprocent fixerat kol, vilket totalt utgör 100,00 viktprocent. Erhållet träkol är av god brickettyp uppvisande en procentuell mängd fixerat kol som är tillräcklig för industriella ändamål.

Exempel . Uppfinningen användes för överföring av en blandning av lövträdsflis, bark, hyvelspån och sågspån med cirka 25 % fuk- wtighet. Samma bearbetningstider och -temperaturer som i exempel 1 användes. Analys på torr basis av träkolen visar att denna in- nefattar 22,1 viktprocent flyktiga ämnen, 23,0 viktprocent aska och 54,9 viktprocent fixerat kol, vilket totalt utgör 100,00 vikt- procent. Erhållet träkol är av god brickettkvalitet. Utbytet upp- skattas till 20-30 %.

Exempel 3. Uppfinningen användes för överföring av ekflis såsom beskrivits i exempel 1, innefattande några stycken med mindre _ storlek, till träkol. Bearbetningstemperaturen är 48000, upphett- ningstiden 7 minuter och kylningstiden 10 minuter. Endast stycke- na med mindre storlek visade sig ha överförts till träkol.

Exempel 4. I följande tabell sammanställes överföring av olika material till träkol under olika betingelser i enlighet med upp- finníngen med användning av apparaten och förfarandet som beskri- ves här: Material Upphett- Upphett- 5 Kylningstid ' nings., ningstid _ _ temp.( C) (min) Ûnln) Halm 200 7 7 _ Sâgspån 150 30' 10 Rötade eksågspån (ålder 25 år) 540 7 10 Råa tallhyvelspån 540 _ 7 10' Rå ekbark 540 7 10 Rå ekflis 620-650 7 10 Râa eksågspån och ekhyvelspån 430 7 10 Rå tallflis 590 7 10 Hönsgödsel 590 - 7 10 Stallgödsel S90 ' 7 10 Ekflis 980 5 8 Såzspån 370 7 10 f_. _Sågspån 870 3 5 0 ~ zo' 50 40 449 260 i 26 Exempel 5. Uppfinningen användes för förgasning av trä. Ekflisiw med en storlek av cirka 19-mm diameter och en fuktighetshalt av cirka S0 % matades kontinuerligt till upphettningsenheten som hade en temperatur av 110006 och var inställd så att en upphett- níngstid och en kylningstid av 5 minuter vardera uppnåddes. Fli- w sen förgasades fullständigt varvid endast vit aska eller en ask- artad återstod uttömdes från kylningsenheten. I andra försök vid upphettningstemperaturer av 650°C och 1315°C och upphettnings- tider av var och en 11 minuter uttömdes en likartad vit aska el- ler askartad återstod från kylningsenheten. I Exempel 6. Avfallsdäck överfördes till kolsvart med användning av uppfinningen. Sönderrivna avfallsfordonsdäck matades till upp- hettningskammaren 17 varvid temperaturen däri var 590°C och var- vid en upphettningstid och en kylningstid av 7 resp. 10 minuter utnyttjades. Flyktiga ämnen från det sönderrivna däckmaterialet avdrevs fullständigt och uttogs från upphettningskammaren 17 för ytterligare behandling. Kylningsenheten ger kolsvart i form av ett fint pulver och små pärlor.

Exempel 7. En oljeinnefattande skiffer behandlades genom upphett- ning i en apparat såsom den avbildad på_ritningarna som var juste- rad så att en upphettningstemperatur av 590°C upprätthölls och upphettningstider och kylningstider av vardera 5 minuter uppnåd- des. Två olika typer testades, nämligen s.k. återgångsskiffer av hög kvalitet och återgångsskiffer av låg kvalitet. För varje typá bearbetades cirka 7,4 kg skiffer i apparaten. För återgångsskif- fern av hög kvalitet utvanns cirka 6 kg från kylningsenheten 20 och för återgångsskiffern av låg kvalitet cirka 5,5 kg. I vardera fallet beror skillnaden i vikt på avdrivning av flyktiga ämnen . från skiffern genom upphettning i upphettningsenheten 12.

Exempel 8. Kol förgasades genom att flyktiga ämnen avlägsnades genom rostning i en apparat såsom den avbildad på ritningarna, inställd så att en upphettningstemperatur av 1315°C, en upphett- ningstid av S minuter och en kylningstid av 5-10 minuter upprätt-g hölls. En volym av cirka 38 liter kol vägande cirka 32 kg med stycken av en storlek av 1,3-7,5 cm och företrädesvis cirka 3,7 cm satsades till upphettningsenheten 12. Endast cirka 9 kg koks- liknande stycken eller klumpar utvanns från kylningsenheten 20.

Skillnaden i vikt beror pà förångning av beståndsdelar i kolet.

De utvunna styckena kan kännetecknas såsom porösa och korallik- nande och relativt lätta i jämförelse med kolet som satsades till A 27 449 260 upphettníngsenheten. Värmevärdet för kolet analyserades och visäï de sig vara 11 990 kJ/0,45 kg. Värmevärdet för de utvunna stycke- na analyserades och visade sig vara 10 994 kJ/0,45 kg.

I det föregående har en speciellt lämplig utföringsform för genomförande av uppfinningen beskrivifs, varav dock olika modi- fikationer är möjliga.

Eftersom olika modifikationer och variationer av uppfinningen är möjliga är det uppenbart att den föregående beskrivningen en- dast är belysande för uppfinningen och ej begränsande.

Claims (30)

_ za' 449 260 i f"._-- ' Patentkrav _ ,

1. Förfarande för bearbetning av ett organiskt material, speciellt av typ cellulosa, lignocellulosa eller biomassa, till mer användbara former, såsom träkol, eller kolhaltiga eller för- gasade former av sådana material; k ä n n e t e c k n a t därav, att det innefattar stegen inneslutning av det organiska materia- lot i form av aggregatstycken inuti en bearbetningskammare upp- visande en vertikal utsträckning; åtminstone delvis tíllslutning av kammaren i förhållande till luft för reglering av mängden syre innesluten däri; matning av styckena av organiskt material in i kammaren i en ände, som uppvisar högre temperatur; trans- port av styckena genom kammaren längs dess vertikala utsträck- -ning genom vibrationsverkan under upphettning av kammaren för bibehållande av en ände av kammaren vid en i förväg vald tempe- ratur som är tillräcklig för överföring av flyktiga bestånds- delar i materialet till ett gasformigt tillstånd, varigenom av- gaser åstadkommes från materialet, och vilken i förväg valda temperatur är högre än temperaturen inuti kammaren vid dess motståendc ände, varigenom styckena utsättes initiellt för den högre temperaturen och därefter för en lägre temperatur; av- lägsnande av avgaserna från kammaren för vidare användning och förbränning av åtminstone en del av avgaserna för upphettning av kammaren.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att upphettningen av bearbetningskammaren genomföres genom förbränning av gaser under bearbetningskammaren och genom att heta gaser bringas att passera runt bearbetnings- kammaren, varvid den lägre änden av kammaren uppvisar den högre temperaturen och materialstyckena transporteras genom kammaren från dess lägre till dess övre ände.

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att upphettningen av bearbetningskammaren genomföras åtminstone inítiellt genom förbränning av bränsle under bearbetningskammaren från en av avgaserna oberoende bränsle- källa.

4. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k'n a t därav, att transporten av styckena genomföres genom kon- tinuerlig vibrationsverkan varvid materialstyckena bringas att förflyttas genom bearbetningskammaren under ett i förväg bestämt tidsintervall, vilket förfarande innefattar använd- Ü 449 :ao ng ning av en kylkammare för kylning av materialet efter bearbet- ning i bearbetningskammaren, varvid styckena av materialet överföras kontinuerligt till den andra kammaren efter upphett~ ning i den första bearbetningskammaren och styckena transpor- teras genom kylkammaren längs en vertikal utsträckning därav genom kontinuerlig vibrationsverkan vilket bringar material- styckena att transporteras genom kylkammaren under ytterligare ett i förväg bestämt tidsintervall, och varvid víbrations- verkan som användes för transport av styckena i var och en av bearbetnings- och kylkamrarna bringar individuella._o istycken av material att utsättas för víbrationsförflyttning för icke diskriminerande homogen exponering av var och en av styckena för omgivningstemperaturer inuti varje kammare, och transporten av materialstyckena genom var och en av kamrarna genomföres genom att styckena bríngas att följa en skruvlinjeväg i varje kammare, som genomkorsar en vertikal utsträckning av respektive kammare. _

5. S. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att exponeringen av materíalstyckena för upphettníng i kammaren medför förångning av beståndsdelar av materialet.

6. Förfarande enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att exponeringen av materialstyckena för upphettning i bearbetningskammaren medför överföring av materialet till en högre relativ procentuell kolhalt. ,

7. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att exponeringen av materialstyckena för upphettníng i bearbetningskammaren medför överföring av materialet till träkol.

8. Förfarande enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t därav, att den i förväg bestämda temperaturen är cirka 150-11oo°c. i

9. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att det i förväg bestämda intervallet är cirka 3-30 minuter. g

10. Förfarande enligt krav S, k ä n n e t e c k n a t därav, att exponeringen av materialstyckena för upphettning i kammaren medför att materialet förgasas. e

11. Förfarande enligt krav 10, k ä n n e t e cvk nla t därav, att den i förväg bestämda temperaturen är SÅÖ-líOO°C. 449 260 so. . s." ssl.~."~

12. Förfarande enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a-t därav, att den i förväg bestämda temperaturen är 540-76000.

13. Förfurande enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att materialet utgöres av kol, och att erponeringen av kolstyckena för upphettning i, bearbetningskammaren överför kolet till koks.

14. Förfarande enligt krav l3, k ä n n e t e c k n a t därav, att den i förväg bestämda temperaturen är 540-1315°C.

15. Förfarande enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att materialet utgöres av stycken av däckskrot, att exponeringen av styckena av däckskrot för upphettning í kamma- ren medför överföring därav till kolsvart, varvid den i för- väg bestämda temperaturen är S40-760°C. i

16. Förfarande enligt krav S, k ä n n e t e c k n a t därav, att materialet utgöres av oljehaltiga skiffrar eller oljehaltig sand, att exponeringen av materialstyckena för upphettning i kammaren medför förångning av oljor från mate- rialet i form av avgaser och att de förångade oljorna utvinnes ur avgaserna, varvid den i förväg bestämda temperaturen är 430-11oo°c. ' g g . i

17. Förfarande enligt krav 1 för bearbetning av det organiska materialet till träkol, k ä'n n e t e c k n a t därav, att bearbetningskammaren uppvisar en övre och en undre ände och upphettas så att i kammaren åstadkommes vid den undre änden en i förväg bestämd temperatur som är högre än p en annan temperatur inuti kammaren vid den övre änden; att kammaren är åtminstone delvis tillsluten mot luft för regle- ring av mängden syre innesluten däri; att det organiska' materialet matas i form av aggregatstycken in i kammaren vid den lägre änden; att styckena transporteras uppåt i kam- , maren genom en kontinuerlig vibrationsverkan längs en skruv- linjeväg för att materialstyckena skall bringas att transpor- teras längs denna väg i kammaren under ett i förväg bestämt tidsintervall, varigenom materialstyckena exponeras under bearbetnirfgen först för den högre temperaturen och därefter för en lägre temperatur,»och vilken vibrationsverkan medför att-individuella stycken av material under det att de transporteras utsättes för vibrationsförflyttning-för homogen exponering av vart och ett av styckena för omgivníngstemperaturer inuti kammaren; att den i förväg bestämda temperaturen är tillräcklig för överföring av flyktiga beståndsdelar i materialet till ett 449 260 gasformigt tillstånd, varigenom materialet överföres till träkol och avgaser tillhanduhällos frän materialet under överföringen därav till träkol; att materialet överföres från den övre änden av kammaren för kylning; att avgaserna avlägs- nas från kammaren för vidare användning; och att åtminstone en del av avgaserna brännes för åstadkommande av upphettníng av kammaren.

18. Förfarande enligt krav 7 eller 17, k ä n n e t e c k - n a t därav, att den i förväg bestämda temperaturen är cirka 370-870°C.

19. Förfarande enligt krav 7 eller 17, k ä n n e - t e c k n a t därav, att den iförväg bestämda temperaturen är 43o-6so°c.

20. Förfarande enligt krav 7 eller 17, k ä n n e - t e c k n a t därav, att vibrationsverkan utföres kontinuer- ligt för transport av materialstycken genom bearbetnings- kammaren inom ett i förväg bestämt intervall för upphettnings- tiden.

21. Förfarande enligt krav 17 eller 19, k ä n n e - t e c k n a t därav, att den i förväg bestämda upphettnings- tiden är cirka 3-30 minuter.

22. Förfarande enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t därav, att den i förväg bestämda tiden är cirka 5-7 minuter.

23. Anordning för bearbetning av stycken av organiskt material,speciellt av typ cellulosa, lignocellulosa eller biomassa, till mer användbara former, såsom träkol, eller kolhaltiga eller förgasade former av sådana material genom upphettning, k ä n n e t e c k n a d .därav, att den inne- fattar en bearbetningskammare (17), som är väsentligen sluten så att mängden syre, som matas därtill begränsas; transport- don (87) som definierar en långsträckt materialhanterings- bricka (90) innefattande en kontinuerlig skruvlínje anordnad inuti kammaren; en vibrationsalstringsanordning (38, 38') varmed brickan bibringas vibrationskrafter genom en kolonn (26) för förflyttning av styckena uppåt längs brickan, var- vid dessa bearbetas genom upphettning inuti kammaren under förflyttning från en bottenände (94) av brickan till en övre ände därav genom vibratíon, vilken vibrationsalstrande anordning ger upphov till vibratlonsomröring av styckena; samt en anordning för upphettning av kammaren innefattande en för- bränningskammare (14) anordnad under botten av bearbetníngs- kammaren; varvid vibratíonsnmröringcn av styckena ger upphov till noggrann exponering av dessa för omgivningstemperaturer 449 260 52- r~ inuti bearbetningskammaren så att h0m08efl upphettning åstadkommes av var och en av styckena; den vibra- tionsalstrande anordningen är selektivt justerbar så att för- flyttning av materialstyckena åstadkommas så att dessa för- flyttas från botten av brickan till den övre änden (97) av brickan under en i förväg bestämd genomloppstíd; förbrännings- kammåren och bearbetningskammaren är Utflflmflde så att tempera- tured inuti bearbetningskammaren är högre i bottenänden av brickan än temperaturen inuti kammaren vid den övre änden av brickan, varigenom styckena exponeras under bearbetningen först för den högre temperaturen och därefter för en lägre temperatur; och bearbetningskammaren och förbränningskammaren är omslutna runt sidorna av en eldfast kåpa (111), som defi- nierar ett utrymme (124) som omger bearbetningskammaren som står i förbindelse med förbränningskammaren, varigenom värme från förbränningskammaren matas till botten och sidorna av bearbetningskammaren.

24. Anordning enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d därav, att kammaren uppvisar ett översta parti (129); att kolonnen (26) utsträcker sig genom en öppning i det översta partiet; att en anordning förefinnes som definierar en gas- tätning (137, 142) mellan kolonnen och det översta partiet under det att vibrationsförflyttning av kolonnen med avseende på det översta partiet medges; att gastätningen innefattar anordningar i det översta partiet av kammaren som bildar en ríngformig fördjupning (136) som omger kolonnen, flytande tätningsmaterial (140) i fördjupningen och en fläns- försedd tätningsanordning som omger kolonnens periferi och utsträcker sig in i tätningsmaterialet.

25. Anordning enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d därav, att bearbetningskammaren (14) är cylindrisk och upp~ visar ett icke plant golv (93).

26. Anordning enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar en anordning för avlägsnande av avgaser innefattande en första fläkt (59) för sugning av av- gaserna från bearbetningskammaren, en gasbrännare (66) för förbränningskammaren, en anordning för matning av åtminstone en del av avgaserna till brännaren och en anordning (53) för avlägsnande av avgaser från bearbetningskammaren för vidare användning. 449 260

27. Anordning enligt krav 26, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar en andra fläkt (73) för ästadkommande av styrd förbränningsluft till brännaren och en anordning (67, 68) för matning av bränslegas från en oberoende gaskälla till brännaren, en anordning (S3) för mottagande av överskott av avgaser från den första fläkten, som ej förbränts i för- bränningskammaren, en låga (55), en tryckreduceringsventil (85) och en ledning (54) som sammanbinder den första fläkten, ventilen och lågan så att överskottet av avgaser kan brännas om ett i förväg bestämt gastryck överskrides, vilket medför- att ventilen öppnas.

28. Anordning enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar en andra bearbetningskammare (21)_ utformad för reglering av mängden syre innesluten däri, vilken andra kammare är avsedd för kylning av material däri; en transportöranordning som definierar en långsträckt material- hanteringsbricka innefattande en kontinuerlig skruvlüüe (177) uppvisande en vertikal utsträckning inuti den andra kammaren; en anordning (36) för tilldelande av vibrationskrafter till den sistnämnda brickan för bearbetning av material i den andra kammaren genom kylning däri under förflyttning från en ände av den sistnämnda brickan till den andra änden därav genom vibration, varvid tilldelandet av vibrationskrafter till den sistnämnda brickan medför vibrationsförflyttning av stycken av materialet längs den sistnämnda brickan; en anord- ning (15) för matning av stycken av material till nämnda bottenände av den förstnämnda brickan för upphettning i den förstnämnda kammaren; en anordning (99, 101) för mottagande av de upphettade styckena vid den andra änden av den först- nämnda brickan; en anordning (18) för överföring av de upp- hettade styckena till en ände av den andra brickan för kylning i den andra kammaren och en anordning (23) för mottagande av de kylda styckena i den andra änden av den andra brickan, varvid anordningen för tilldelande av vibrationskrafter till den andra brickan innefattar ytterligare en vibrationsalstrings- anordning som är selektivt justerbar för åstadkommande av förflyttning av styckena av material på den andra brickan för förflyttning från en ände av respektive bricka till den andra under en i förväg bestämd genomloppstid, och varvid anordningen för tilldelande av vibrntjonskrafter till den andra brickan 449 260 innefattar en kolonn (27), som är fjädrande uppburen inuti den andra kammaren för uppbärande av brickan däri, varvid den ytterligare vibrationsalstríngsanordningen innefattar ät- minstone en vibrationsmotorenhet-(38, 38') kopplad justerbart till sistnämnda kolonn och anordnad på utsidan av den andra bearbetningskammaren.

29. Anordning enligt krav 28, k ä n n e t e c k n a d därav, att vibrationsalstringsanordningen innefattar ett stöd (39) uppvisande åtminstone en vertikal yta (163), åtminstone en vibrationsmotorenhet (38, 38'), en fastspänningsanordning (160, 161) för fastspänníng av motorenheten vid nämnda yta, varvid motorenheten är avsedd att kunna orienteras selektivt omkring en vridningsaxel (164) i vinkel med avseende på den longitudinella axeln (152) av kolonnen och bibehållas av fast- spänningsanordningen i en i förväg fastställd vinkelorientering för reglering av mängden vibrationskrafter, som tilldelas brickan för àstadkommande av förflyttning av materialstyckena från en ände av brickan till den andra under en i förväg be- stämd genomloppstid, vilken vridningsaxel är normal mot den longitudinella axeln¿av respektive kolonn.

30. Anordning enligt krav 28, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar en tredje bearbetningskammare (196) för inítiell förupphettning av materialet innan det inträder i den första kammaren, en anordning (200) för förflyttning av materialet genom den tredje kammaren genom vibration för för- upphettning, en anordning (203) för överföring av material från den tredje till den första kammaren efter förupphettning och en anordning (206) för överföring av värme till den tredje kammaren från nämnda anordning för upphettning av den första kammaren, varigenom materialet förupphettas innan det bearbetas i den förstnämnda kammaren.