SE449219B - Metod och apparat for tillverkning av en dyna - Google Patents

Description

449 min, densitet med hjälp av nålar, som var och en är försedd med hul- lingar och, med eller utan efterföljande gummeringsbehandling, antingen genom sprayning av ett bindemedel nedåt på det formade w blocket av fibrer på ett ändlöst band under dess rörelse i_en i huvudsak horisontell riktning eller genom att man inför det formade blocket av fibrer i_ett bad av bindemedel och lyfter upp detta från badet och därefter torkar det.våta fiberblocket på ett ändlöst band, som löper i huvudsak horisontellt genom upp- hettning. 7 7 7: ' I I 7 l Enligt en dylik metod beror emellertid bulkdensi- teten hos fiberblocket på den mängd (volym) av tredimensionellt» krökta fibrer som tillföres och graden av komprimering av fib- rerna. För att man hos fiberblocket, som produceras enligt denna metod, skall erhålla en fixerad bulkdensitet måste därför mängden tredimensionellt krökta fibrer som tillföres och graden av komprimering av fibrerna hållas konstant. Medan det är för- hållandevis lätt att hålla komprimeringsgraden hos fibrerna konstant, är det extremt svårt att hålla den tillförda mängden av fibrer konstant. Exempelvis är dessa_tredimensionellt krökta fibrer exceptionellt utrymmeskrävande och lätt komprimerbara under mycket lågt tryck, och därför är de mycket benägna att ändra volym; Vanligen genomföras tillförseln av dessa fibrer med hjälp-av vindkraft, vilken genereras med hjälp av exempelvis en öppningsmaskinf Denmängdavï 'fibrer som skall tillföras varieras _därför genom variering av den luftvolym som genereras och genom att den mängd tredimensionellt krökta fibrer som inmatas i öppningsmaskinen varierasl Det är därför svårt att hålla den mängd tredimensionellt krökta fibrer konstant (såsom höjden på ett lager) när den exempelvis läggas på en bandtransportör under rörelse. Följaktligen erhåller det lager av fibrer som lägges på bandtransportören en vâgformig yta. En lämplig anordning för utjämning av lagerhöjden hos det pâlagda fibermaterialet kan innefatta ett blad, som är anordnat att utplana den vågformiga ytan genom en rakningsrörelse. Eftersom de tredimensionellt krökta fibrerna lätt komprimeras även under mycket lätt tryck, såsom beskrivits ovan, uppvisar en dylik anordning den nack- delen, att bladet snart förorsakar variation i bulkdensiteten hos fibermattan när det tillåtes utjämna höjden hos fibermattan.

Den konventionella metod som beskrivits ovan är, bl» I? u 3 p l449219 även om den är tillämpbar vid kontinuerlig produktion av en mad- rass för en säng, vilken ger jämna madrassegenskaper (fasthet) och tjocklek och ger en rektangulär form, icke tillämpbar vid produktion av underlag för fordonssäten, vilka uppvisar en ver- tikalt osymmetrisk, ojämn profil och uppvisar varierande fördel- ning av partier med olika fasthet. Den olägenheten ger den konventionella metoden ett handikapp. Vid produktion av ett underlag l för ett säte, exempelvis med den i fig. l visade formen, är det mycket svårt att erhålla en inpressning 2 vid underlagcts undersida med hjälp av en mekanisk metod, även om iytkonturen hos detta underlag kan formas genom att man på ytan av ett ändlöst band ställer en gjutformsdyna, som har denna ytkontur och tillför fibrerna i denna form, så att det ger den önskade konturen ovanpå det underst belägna fiberlagret; Vid underlaget 3 för ett säte, vilket i sin slutliga form icke skall uppvisa någon inpressning, men vilket skall ha liten fasthet i det centrala partiet 4 och hög fasthet i kantpartiet 5, såsom illustreras i fig. 2, är det nödvändigt att öka kompressionsför- hàllandet hos de tredimensionellt krökta fibrerna utmed kant- partiet 5. För att tillgodose detta krav måste en komprimering 6 utföras, såsom visas i fig. 3, genom att man minskar skikttjock- leken i det_centrala partiet, i vilket ett lågt kompressionsför- hållande önskas, och ökar skikttjockleken i det omgivande kant- partiet, i vilket ett högt kompressionsförhàllande önskas.

Olyckligtvis är emellertid massan av tredimensionellt krökta fibrer lika fluffig som bomullsmassa och, efter det att den utsatts för trycket från.en fast kropp, har den komprimerats och bringats att ge en förändring i bulkdensiteten hos det belastade partiet. Därför har det varit mycket svårt att forma fibermassan automatiskt till en sådan form som beskrivits ovan med hjälp av någon mekanisk metod utan att man erhåller förändring av bulk- densiteten. _ " Massan av tredimensionellt krökta fibrer, vilken har gjutits i en ojämn form såsom beskrivits ovan, underkastas numera en nálningsbehandling, efterföljd av tillförandet av ett bindemedel och en efterföljande torkning. Om i detta fall massan torkas genom att dragas uppåt, tendererar densamma att få brott under uppátrörelsen beroende på att fibermassans tjocklek icke är jämn. 449219, i p ß g _ Ett ändamål med uppfinningen är därför att åstaas komma en metod för förformning av en dyna, vilken uppvisar en jämn bulkdensitet. " 7 _ _ p _ 7 _ Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstad- a komma en metod för förformningen av en dyna, såsom ett bilsäte, vilket behöver uppvisa en osymmetrisk, komplicerad profil och en från parti till parti varierande fördelning av fastheten. i Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstad- komma en apparat för framställning av ett på så sätt förformat_ underlag av ovan angivet slag._ 7 Ovan nämnda ändamål uppnås genom en metod för framställning av en dyna, vilken kännetecknas av följande steg: att man matar en samling av tredimensionellt krökta korta fibrer på ett nät på en transportör, att man bringar sagda transportör, som uppbär fibermassan att röra sig för att förforma massan till förutbestämd form, att man komprimerar sagda förformade fiber- massa och möjliggör för denna att intaga förutbestämd bulkdensi- tet, varefter man tillför en bindemedelsvätska till sagda för- formade fibermassa, och upplyfter och uppvärmer den förformade våta bindemedelsinnehållande fibermassan tillsammans med sagda nät, varigenom man torkar fibermassan. 7 7 Denna metod för framställning av ett underlag genomföras med hjälp av en apparat, som kännetecknas därav, att den innefattar i följd en förformare för dynan, medel för kompri- mering av en förformad samling av tredimensionellt krökta korta _fibrer tillsammans med ett pà en transportör placerbart nät, medel för tillförsel av en bindemedelsvätska till den komprime- 7 rade förformade fibermassan på nätet, och torkningsmedel, varvid förformaren innefattar sagda transportör och sagda på densamma uppburna nät.f A 7 A ^ 1 i ”I he syntetiska fibrer som med fördel användes för metoden enligt uppfinningen är polyester, polyamid, polypropylen etc._Bland dessa är polyester mest lämplig. Fibrer såsom ett monofilament_förutsättes ha en tjocklek inom området 30 till zooo aeniers, företrädesvis från so till iooo aeniers, och lämpligast från 100 till 6007deniers._Fibrerna skall lämpligen innehålla tredimensionella lockarÄ_Med termen “tredimensionella lockar" såsom användes här menas sådana tredimensionella lockar *som innefattas i ordets vidaste betydelse, såsom lockar som lflv 3,: "se 449 219 sträcker sig i två-riktningar.och tre riktningar exempelvis. En i tre riktningar tredimensionellt krökt fiber är att föredra., Exempelvis erhålles en i tre riktningar tredimensionellt böjd fiber F, som visas i fig. 2, genom preparering av en dubbel- tvinnad fiber D, som visas i fig. l, genom tillämpning av en metod och en apparat, som beskrives av samma uppfinnare i be- skrivningen till amerikanska patentet nr 4.154.051, och därefter kapning av den dubbeltvinnade fibern D till förutbestämd längd och upptvinning av densamma. De skurna fibrerna som är aggrega- rade i vadden bör ha en längd inom området från 25 till 200 mm, företrädesvis från 60 till 150 mm. Sålunda sträcker sig enligt fig. 2 fiberpartiet "a" över partiet "b". Partiet "c" sträcker »sig över partiet "d". Partiet "e" sträcker sig emellertid under partiet "f" och icke över detsamma. Sålunda faller fibersek- tionen från "e" till "d" under två stycken eller slingor av skruven. Detta är vad som vanligen kallas en desorienterad skruv och liknar mycket en skruvformig telefonsladd, som kommer ur sin ordning när dess slingor desorienterade i förhållande till var- andra. 7 I det följande beskrives metoden och apparaten enligt föreliggande uppfinning med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka ' fig. l schematiskt visar en sätesdyna, som skall förformas med hjälp av metoden enligt föreliggande uppfinning, fig. 2 schematiskt visar en färdig dyna, _ _ fig. 3 schematiskt visar en förformad massa för tillverkning av en dyna enligt fig. 2, ,fig. 4 är en perspektivisk delvy av en dubbel- tvinnad fiber, , _ fig. 5 är en frontvy av en tredimensionellt krökt fiber, V fig. 6 år en schematisk snittvy av en apparat enligt uppfinningen för förformning av ett underlag, 7 fig. 7 är en förstorad sidovy av apparaten för förformning enligt fig. 6, fig. 8-12 visar i tvärsnitt de nålar, som kan an- vändas i apparaten enligt uppfinningen, fig. 13 är en perspektivvy av en nål, fig. 14 är en schematisk snittvy av en annan 449 2119 1 g 22 ß. apparat enligt uppfinningen för förformning av en sätesdyna, I fig. 15 är en förstorad snittvy av apparaten för förformning enligt fig. 14, I , fig. 16 är en schematisk snittvy av en apparat enligt uppfinningen för framställning av ett underlag, och 7 fig. 17 är en förstorad sidovy av förformnings- apparaten, som användes i samband med apparaten enligt fig. 16. E Nu beskrives ett_föredraget utförande av metoden enligt uppfinningen för förformning av ett underlag med hän- visning till ritningarna.~ 17, ' * 1Apparaten enligt föreliggande uppfinning består i stora drag av.följande komponenter, som visas i fig. 6-7. De är en förformningsanordning 10 och en anordning ll för tillförsel av kortfibriga filament som anordnad på valfritt sätt. Förform- ningsanordningen 10 består i huvudsak av medel 12 för transport av fibrer och skrapningsanordningar 13, såsom visas i fig. 11.

Transportanordningen 12 bildas av ett ändlöst band (såsom ett ändlöst band som är perforerat med samma mönster som ett galler) eller ett ordinärt ändlöst band, som är sträckt stramt och 2 anordnat mellan kedjor 16, vilka är lagda parallellt med varandra ooh passerar över på inbördes avstånd placerade hjul 14, 15.' 'Vart och ett av ovan nämnda kedjehjul (hjulet 14 i det visade utföringsexemplet) uppvisar ett drivhjul 17, som med hjälp av en rem (eller en kedja) är förbundet med ett hjul 20, som är mon- terat på en växel 19. Ett annat hjul 21 i växellådan 19 är med hjälp av en rem (eller kedja) 22 förbundet med en motor 23.

' .Skrapanordningen 13 är anordnad över nämnda I transportanordningar 12. Såsom visas exempelvis i fig. 7, är bäranordningar 26 för det roterande elementet anordnade på en horisontell ram 24 på transportanordningen 12. I en bärare 25 är ett roterande element 33 fäst vid en axel 32, som roterbart uppbäres av en lagring 31. Denna axel är förbunden med en drivkälla (såsom exempelvis en-motor eller utväxling) 36 via ett band 35, som är lagt över ett hjul 34, som är fäst koaxiellt med axeln 32. Pâ den yttre ytan av det roterande elementet 33 är L anordnat ett antal nålar, som sträcker sig såsom skall beskrivas mer noggrant i det följande. Bäraren 26 skall vara så utformad, att det läge, i vilket lagringen 31 befinner sig, skall kunna justeras med hänsyn till förutbestämd skikttjocklek (avskrap~ fm n 7, i 44-9 219 _ ningsmängd) hos fibermassan, diametern av det roterande ele- mentet 33 o.s.v. Bakom det roterande elementet 33 är anordnat en sugledning 42, som är ansluten till en suganordning (icke visad).

Den mängd nålar, som sträcker sig från den yttre ytan av det roterande elementet 33, kan uppvisa någon av ett lantal former, t;ex. kardduksnålar (card cloth), metallnålar (metallic), Teikain (snedställda nålar) och "procupine"~nálar finns. "Card cloth"-nålar är vad som erhålles av industrimetall- nålar 44 med en diameter, som ligger ungefär i storleksordningen från 0,2 till 2 mm, företrädesvis från 0,2 till 1 mm, med en lämplig densitet i ett substratlager 43, som innehåller bomulls- filt, hampfilt, gummilager, läder etc. lämpligen laminerat med hjälp av ett bindemedel såsom illustreras i fig. 8-9. Dessae nålar kan vara raka, såsom visas i fig. 8.>I annat fall kan de vara krökta till formen av bokstaven L eller till någon annan önskad form. Längden av dessa nålar 44 ligger i huvudsak inom området från l till 30 mm, företrädesvis från 2 till 15 mm, från ytan av substratskiktet 43. Den densitet, med vilken nålarna är fördelade i substratlagret, ligger lämpligen inom området från 25 till 600 per kvadrattum, företrädesvis från 36 till 400 per kvadrattum. Fastän den vinkel, vilken nàlarna 44 bildar med) tangentlinjen vid ytterytan av det roterande elementet när kard- Väven är fäst på det roterande elementet 33, är variabel med längden av nålarna och den densitet, med vilken nålarna är fördelade utmed substratskiktet, ligger den i huvudsak inom området från 45 till 1oo°,_ företrädesvis från 70 till 9o°, relativt den riktning, som är motsatt rotationsriktningen när nålarna är_raka. Metallnålarna (metallic) är det som erhålles genom användande av sågtandade skenor 45, som uppvisar tänder med intervaller av 5 till 20 mm, företrädesvis 7 till 15 mm, såsom visas i fig. 8, varvid dessa band är tätt lindade i om- kretsriktningen på rotorns 33 yta. Dessa tänder sträcker sig i en höjd av från l till 5 mm och är belägna på inbördes avstånd i storleksordningen från 5 till 20 tänder per tum. Alternativt kan (användas en mängd nålar 48, som sträcker sig från substratet 47 till en höjd av omkring 4 mm, vilka nålar är fördelade inbördes med 1 till 10 nålar per tum, såsom illustreras i fig. ll, eller också ett antal nålar 66, som sträcker sig från fiberförstärkt 449219 ¿ ppaß gummisubstrat 65, såsom visas i fig. l2¿ Teikainis erhålles genom att man åstadkommer inskärningar i substratbandet 67 och formar tänder 68 genom att uppvika de utskurna hörnen, såsom "illustreras i fig. 13{ Banden med de uppvikta utskurna hörnen är I § lindade i omkretsriktningen på rotorns yta. 7 . Rotorn 33 är utformad som en cylinder med en fast diameter utmed hela dess axiella längd. Det erfordras en längd som är så avpassad, att rotorn utför en skrapningsverkan utmed hela bredden av massan av tredimensionellt krökta fibrer, som vilar på transportanordningenl Diametern av rotorn kan lämpligen vara så vald, att den passar för formen, längden och densiteten hos de nålar som användes, rotorns rotationshastighet, till- ståndet hos krökarna i de tredimensionellt krökta fibrerna o.s.v. _ ' I _ A Matningsanordningen ll för massan av korta fibrer bildas av en transportör 59 för tillförsel av fibrer och en upp- luckrare 58, t.ex. såsom visas i fig. 6. Denna uppluckrare 58 är anordnad tätt intill transportören I2 i_formningsanordningen 10, Nu skall metoden enligt uppfinningen för förform- ning av ett underlag för en bädd genom användning av ovan nämnda apparat beskrivas. Fibersamligen F med tredimensionellt krökta syntetiska korta fibrer av en tung denier, såsom visas i fig: 5, frammatas till uppluckringsanordningen 58-med hjälp av transport- anordningar, såsom denli figr 6-7 visade bandtransportören 59.

Med t.ex. lufttryck utmatas fibrerna ur en utloppsöppning 61 och 'placeras på transportören 12 i formningsanordningen 10. De på så sätt avlämnade fibrerna F staplas på transportören 12 och föres därefter vidare med skrapningsanordningen 13.

H Under tiden justeras den drivkraft hos motorn 23 till ett bestämt varvtal med hjälp av utväklingen 19, som via bandet 18 överföres till drivhjulet 17. Den sålunda på hjulet 17 lagda drivkraften bringar_rullen_l4 att rotera, med det resul- tatet att det ändlösa bandet i transportören 12 sattes i rörelse.

Sålunda bringas samlingen av fibrer F att passera genom det inre av skrapanordningen 13. Från denna ansamling skrapas ytpartiet av med hjälp av nålarna, som är anordnade på den yttre ytan av rotorn 33, som roteras med hjälp av den drivkraft som överföres från motorn 36 Via bandet 35. De fibrer som således har skrapats av från den passerande fibersamlingen avlägsnas genom sugning i An No Û .n 449 219 sugledningen 42. I detta fall har rotorn en periferihastighet _inom området från 150 till 2000 m/min, företrädesvis från 400 till 1500 m/min. Höjden av fiberlagret kan justeras antingen genom ändring av rotorns 33 diameter eller ändring av lagringens 31 nöjalàge. p ' 0 Om så önskas kan den på ovan beskrivet sätt för- formade fibermassan passeras vidare genom en rubbinganordning, I där densamma komprimeras till en förutbestämd bulkdensitet genom rubbing med hjälp av exempelvis stänger. I huvudsak har den för- formade fibermassan som erhållits enligt ovanstående en bulk-- densitet inom området från 0,002 till 0,2 g/cm3, företrädesvis från o,os till 0,5 g/cm3.

Den förformade fibermassan F, som transporteras pá en transportör enligt en metod som beskrives i amerikanska patentskriften 4,298,4l8 till ett bindemedelsbad, införes i' bindemedelsbadet och lyftes därefter vertikalt eller i huvudsak vertikalt av en annan transportör. Under upplyftandet av massan ur badet förhindras eventuell droppning av bindemedelsvätska från mattan i viss omfattning beroende på vätskans ytspänning.

Härvid flyter överskjutande bindemedelsvätska, som finns på fibermassan F, nedåt i massans inre. Därefter passeras massan genom en med högfrekvens 'arbetande dielektrisk värmare, så attix vatten eller lösningsmedel i den bindemedelsvätska som är an- bringad på massan avlägsnas mycket hastigt. Samtidigt härdas bindemedelsvätskan i någon omfattning genom värmen från induk- tionsvärmaren, varvid förorsakas att mot varandra belägna punkter av fibrerna sammanbindes. Massan transporteras vidare till en annan transportör och skäres till förutbestämd storlek.

Om det är möjligt att den förformade fibermassan F slites sönder när densamma upplyftes vertikalt kan massan under det att den frammatas horisontellt sprayas med en liten mängd bindemedels- vätska och torkas så att delar av fibrerna temporärt bindes samman för att undanröja risken för eventuell sönderslitning.

Typiska exempel på bindemedel som kan användas för sammanbindning av fibrerna kan innehålla syntetiskt gummi såsom styrenbutadiengummi, akrylonitril-butadiengummi, kloropren- gummi, uretangummi, naturgummin, vinylacetat av bindemedelstyp, cellulosaacetat av bindemedelstyp och bindemedel av akryltyp.

Ett dylikt bindemedel användes i form av latex, emulsion eller 449 219 i i i qi1°i lösning, företrädesvis i form av latex eller emulsion. Mängden bindemedel som anbringas i fast form är-inom området från 10 till 300 g/ioo g fibrer, företrädesvis från s-o till 250 g/ioo gg fibrer. 7 - > 7 i -- -Den fibermassa F, till vilken bindemedelsvätskan har förts, passeras genom värmaren. Under massans rörelse-genomi värmaren föres två rader av nålar växelvis in i massan vid övre och nedre kanterna av styrskenan. Införandet av nålarna tjänst- gör för att förhindra fibermassan F från att dela sig när den drages uppåt och samtidigt förhindra annars möjligt läckage av högfrekventa elektriska vågor. g _ Under dess rörelse genom den med högfrekvens ar- betande dielektriska värmaren utsättes fibermassan F för elekt- risk spänning som emitteras med en högfrekvens som ligger inom området från 1 MHz till 300 GHz, företrädesvis från l0MHz till 30 GHz i en densitet som är tillräcklig för bindemedlet att uppvärmas och torkas för att ge en definitiv form till fiber- massan, d.v.s. en densitet inom omrâdet från 0,1 till 10 kmh/ m3, företrädesvis från o,s-fi11 s kwh/em3 exempelvis. följ- aktligen avlägsnas vatten eller annat lösningsmedel som användes i bindemedelsvätskan med hjälp av värmen och inbördes samman- liggande fibrer i massan bindes med det härdade bindemedlet.

Beroende på det härdade bindemedlet kommer den förformade fiber- massan F icke att;slitas sönder på grund av sin egen vikt plus vikten av bindemedlet på fibrerna när densamma drages uppåt. När det är nödvändigt kan den förformade fibermassan dessutom pas- seras genom en konventionell torkugn, där den uppvärmes och efterhärdas, såsom medelst varmluft, infraröd strålning eller ånga, som är överhettad till en temperatur inom området från 80 till 200°C, företrädesvis från 100 till l60°C, under en period inom området från lO till 60 minuter, företrädesvis från 15 till 40 minuter. Den efterhärdade massan skäres till förutbestämd storlek av en skärare; V - När det färdiga underlägget önskas uppvisa bättre komprimeringsmotstånd, underkastas fibermassan F en nålnings- behandling med hjälp av en nålningsanordning före det att massan behandlas med-bindemedel. Denna nâlning genomföres genom använ- dande av exempelvis den metod och apparat, som beskrives i ame- rikanska patentet nr 4.l72.l74, nämligen med hjälp av plung- up, 449 219 ll nålar, vilka var och en vid sin främre ände är försedd med åtminstone en krok, som stråcker sig in i massan med lämplig ,nàldensitet alltefter behov. Fastän diametern och längden av dessa nålar är så bestämda, att de lämpar sig för nålnings- ändamål, är de normalt inom området från 1,8 till 3,6 mm respek- _tive inom området från 50 till 2000 mm. De är i huvudsak för- sedda med 4 till 12 krokar vardera. Närmare bestämt utföres nålningen genom att blocket av den förformade fibermassan, som transporteras på bandtransportören, uppbäres underifrån med hjälp av en plan skiva, såsom exempelvis en_perforerad plåt, en slitsad plåt eller en slitsad transportör, som ger en nålhållare en vertikalt fram-och återgående rörelse på andra sidan av blocket medelst en borrad plåt såsom exempelvis en perforerad plåt eller en slitsad plåt, varigenom fiberblocket nålas med lämplig nåldensitet. En eller-flera rader av nålar är fästa med önskade mellanrum på nålhållaren. Den vertikala fram- och åter- gående rörelsen hos nålhållaren ges genom roterande av en vevaxel, som driver en vevstake, som är förbunden med vevaxeln och nålhållaren. Härvid framföres fiberblocket med en hastighet som är sådan, att nålarna införes i blocket med lämpliga inter- valler. Nåldensiteten varieras inom ett brett område, så att den vlämpar sig för det aktuella underlaget och den komprimering och motståndsförmåga, som önskas hos det färdiga underlaget. Nål- ningsdensiteten ökas eller avståndet mellan nálarna minskas med ökande kompression och motståndförmåga. Vanligen är nåldensi- toton inom området från 1 till 100 nålar por ioo om3 blook, företrädesvis från 4 till 50 nålar per 100 cm3 block. Fiber- blocket underkastas, efter att ha genomgått nålningsbehandlingen -enligt ovanstående, behandling medelst bindemedelsvätska och torkningsbehandling; Alternativt kan komprimeringen av fibrerna i blocket genomföras medelst rullningsmetoden eller rubbingmetoden i stället för den ovan beskrivna nålningsmetoden. Kompressionen genom rullningsmetoden genomföras exempelvis genom att man an- bringar nålhållare, som var och en uppvisar ett antal nålar som sträcker sig ut med förutbestämda inbördes avstånd på övre och undre ytorna av fiberblocket och varvid blocket pressas med nålhållarna under det att åtminstone en av nålhållarna hàlles i en roterande rörelse. 2449 219 -122 ¿Fig._l4-15 representerar ett annat utförande enligt föreliggande uppfinning. I huvudsak förekommer följande komponenter. Dessa är förformningsanordning 10 och matare 11 för en fibersamling med korta fibrer, vilken matningsanordning är anordnad om så erfordras. Förformningsanordningen 10 består i huvudsak av en transportör 12 och en skrapningsanordning 13f såsom visas i fig. 15. Transportören 12 bildas av övre ytan av 2 ett ändlöst band (såsom ett ändlöst band som är perforerat)' eller ett ordinärt ändlöst band som är anordnat mellan kedjor 16, som sträcker sig mellan och passerar runt kugghjul 14, 15, varvid den övre bandparten har en kontur, som sammanfaller med den för formning avsedda fibermassans ena yta (såsom den form som motsvarar mattans yta, som visas i fig. 1 när fibermassan önskas erhålla en sådan form)(ka1lad "gjutdyna“). Av ovan nämnda kugghjulspar är antingen det ena eller det andra (kugghjulet 14 i det visade fallet) förbundet med ett drivhjul 20.på en växel- låda 19 medelst ett hjul 17 och ett band (eller kedja) 18. Det andra hjulet 21 i växellådan 19 är förbundet med en motor 23 medelst ett band (eller kedja) 22. 7 ' Skrapanordningen 13 är anordnad på ovan nämnda transportör 12. Såsom visas exempelvis i fig. 15 är en rotor- hållare 26 förskjutbart anordnad inuti den vertikala ramen 25, som sträcker sig upp från en horisontell ram 24 på transportören 12. Motsatta ändar av den övre delen av rotorhållaren 26 är anslutna till ena änden av en vajer 27. Vajern 27 sträcker sig ned från en skiva 28, som är anordnad upptill på nämnda verti- kala ram 25. Den andra änden av vajern 27 är förbunden med en vikt 29. Genom viktens 29 tyngd hàlles rotorhållaren 26 för- skjuten uppåt konstant. Om så önskas är rotorhållaren 26 i sin sida försedd med rullar 30, som möjliggör att rotorhållaren rör sig vertikalt lätt ooh.mjukt inuti den vertikala ramen 25. Vida- re är i rotorhållaren 26 fastsatt en rotor 33 på en axel 32, som roterbart uppbäres av en lagring 31. Medelst en skiva 34, som är koaxiellt fäst på axeln 32 är axeln 32 förbunden med en kraft- källa (såsom en motor eller en växellåda) 36 via ett band 35.

Från ytterytan av rotorn 33 sträcker sig ett flertal nålar, som liknar dem på formningsanordningen i fig. 6-7. Å andra sidan är p i den vertikala ramen 25 en kamskíva 39 fäst vid en axel 38, som roterbart uppbäres av en lagring 37, vilken är fäst vid den m (lv »ah 133 f a 449 219 vertikala.ramen.25 upptill i rotorhållaren 26. Kamytan hålles konstant i kontakt med rullen 41, som är roterbart rörlig rela- tivt en arm 40, som sträcker sig från ovansidan av rotorhållaren 26. Bakom rotorn 33 finns en sugledning 42, som är ansluten till suganordningar (icke visadel. ,_ Samlingen av nålar som sträcker sig från ytterytan av rotorn 33 liknar de som redan har beskrivits med hänvisning till fig. 6-7. “ Rotorn 33 kan uppvisa önskad form som passar till formen på den fördjupning, som skall utföras på det förformade materialet genom skrapning. Såsom exempel kan rotorn ha formen av en cylinder, öltunna, två identiska stympade koner som är in- bördes förbundna vid deras huvudbaser eller en kalebass. När rotorn av en sådan form användes, behöver de nålar som sträcker I sig ut från ytan icke vara lika långa eller fördelade med en jämn densitet. Längden och nåldensiteten kan varieras lokalt för att passa det enskilda fallet. Vidare behöver antalet rotorer 33 icke vara begränsat till en. Man kan använda ett antal rotorer, som är anpassade till den önskade konturen, som skall ges den aktuella fibersamlingen. När så erfordras kan den förformade fibersamlingen, som har erhållits enligt ovanstående, uppvisa ytterligare spår, som är formade i densamma med hjälp av sepa- rata rotorer (icke visade). När fördjupningen som skall formas i fibersamlingen genom skrapning har formen av ett spår med fast- ställt djup, behöver rotorhållaren 26 icke vara vertikalt rörlig fram och åter med hjälp av kamskivan 39, utan kan uppvisa ett fast läge. .

I Tillförselanordningen ll för kortfibrig fiber- massa uppvisar ett inlopp 49, som uppvisar en öppning som är i huvudsak vertikal, såsom illustreras i fig. 16. Öppningsarean S1 i matningsinloppet 49 är invariabel utmed hela zonen. Under inloppet 49 är anordnat ändlösa transportörer 50, 51 och ett par varandra motställda parallella styrskivor (icke visade). övre partierna av passagen av de ändlösa transportörerna 50, 51 divergerar i riktning uppåt till bildande av en avsmalnande del 52 och de nedre partierna är anordnade inbördes parallellt till bildande av ett komprimeringsparti 53 däremellan. Den övre öpp- ningen av det avsmalnande partiet 52 kommunicerar med nedre änd- öppningen av av ovan nämnda inlopp 49. Denna ändlösa transportör 454.9 p 2195 f i en kan bildas av ett gummiband eller en ändlös serie av metall- stycken, som är inbördes förbundna såsom larvfötterna på en caterpillar. I annat fall kan man använda sig av ett flertal rullar, som är anordnade efter varandra i serie med små inter- valler. Eftersom den övre änden av kompressionsdelen 53 skall kommunicera med nedre änden av inloppet 49, måste det övre ipartiet av kompressionsdelen 53 vara utformat i vertikal rikt- ning. Nedre partiet av kompressionsdelen 53 kan vara utformat i horisontell riktning om så erfordras. Varandra motställda partier av dessa ändlösa transportörer 50, 51 rör sig nedåt (i riktningen av pilarna) med hjälp av kedjehjul 54, 55, 56 och 57, vilka är förbundna med en kraftkälla (icke visad). Arean S2 av den öppning i kompressionsdelen 53, genom vilken fibermassan F passeras, speciellt öppningen i dess yttre ände el1er.öppningen mellan de rullar (icke visade) som är anordnade intill den yttre änden och de ändlösa banden 50, Sl, måste vara mindre än arean SL av öppningen vid ovan nämnda inlopp 49. över inloppet 49 är uppluckraren 58, transportören SQ etc. anordnade i serie. Såsom matningsanordning för fibrer kan användas en karda (icke visad) vilken formar Väven av inkommande fibrer och staplar en väv ovanpå den andra. Höjden av den fibermassa, som avlämnas till matningsinloppet, kan automatiskt kontrolleras med hjälp av en nivåkontroll (icke visad) anordnad med detektering 60a,'60b och 60c såsom fotoelektriska rör, fotoluminiscenta dioder eller fototransistorer. Komprimeringsanordningarna behöver icke vara begränsade till det som har beskrivits ovan, men kan vara konst- ruerade så att fibrerna avlämnas med en förutbestämd tjocklek till ett ändlöst band i rörelse i horisontell riktning.

"Nedan beskrives metoden för.förformning av en dyna för ett säte genom användande av ovan nämnda apparat. En fibersamling F av syntetiska korta fibrer med tung denier tre- dimensionellt krökta, såsom visas i fig. 5, föres till en upp- luckrare 58 genom användande av en transportör, såsom en band- transportör 59, såsom visas i fig. lå-15. Därefter utmatas fib- rerna exempelvis med lufttryck genom utloppet 61 och matas in i inloppet 49.'Fibermassan F, som har inmatats, är gradvis upp- staplad i det nedre partiet av inloppet 49 och har samtidigt förts nedåt medelst'komprimeringsdelen 53. Fibermassan F, som frammatas med hjälp av de ändlösa transportörerna 50, 51, passe- n) m: n m 449 219 15 ras genom det inre av komprimeringsdelen 53. Under denna passage komprimeras fibermassan till ett bestämt kompressionsförhållande lbulkdensitet), som bestämmes av förhållandet mellan arean S1 i öppningen av inloppet 49 och arean S2 av öppningen i kompri- meringsdelen 53, nämligen förhållandet S1/S2 > 1. Eftersom höj- den av fiberstapeln F i inloppet 49 och matningshastigheten hos de ändlösa transportörerna 50, 51 också ger bulkdensiteten hos den komprimerade fibermassan É, kontrolleras inmatningshastig- heten av fibersamlingen F och matningshastigheten hos de ändlösa banden 51 genom att man avkänner stapelhöjden hos fibersam- lingen, som detekteras med hjälp av detektorer 60a, 60b och 60c.

Under tiden konverteras motorn 23 till förutbe- stämd hastighet med hjälp av utväxlingen 19 och drivkraften överföres sedan med hjälp av bandet 18 till skivan 17 med det resultatet, att hjulet 14 roteras så att det ger en rörelse hos det ändlösa bandet l6,i transportören 12. Fibermassan F passeras genom det inre av skraparen 13. Från fibermassan avskrapas U erforderliga partier med hjälp av de nålar, som sträcker sig ut från rotorns 33 ytteryta när rotorn 33 roteras med hjälp av den drivkraft, som genereras av motorn 36 och överföres via bandet 35. De avskrapade fibrerna suges och avlägsnas via sugledningen 42. Periferihastigheten hos rotorn under denna operation ligger inom omrâdet från 150 till 2000 m/min, företrädesvis från 400 till 1500 m/min. Rotorhållaren 26 hålles uppdragen vid alla tillfällen med_hjälp av vikterna 29, som är anbringade vid ena änden av vajrarna 27. Positionen hos rotorhållaren 26 kontrol- leras emellertid eftersom de rullar 41 som är fästa vid över- delen hálles pressade mot kamskivan 39. Eftersom kamskivan 39 roteras med hjälp av den kraft, som överföres från skivan 63 till skivan 62 via bandet 64, bestämmes höjden av rotorn 33 genom rotation av kamskivan 39. Den fördjupning som skall utföras i fibermassan F utföres genom växling av rotorns 33, höjdläge. Om så önskas kan positionen av rotorhållaren 26 upprätthállas medelst kraften från en fjäder i stället för tyngden hos vikterna 29.

' Om så erfordras passeras fibermassan F som har beskrivits ovan genom en rubbinganordning, där den rubbas så med hjälp av stänger och komprimeras till förutbestämd bulkdensitet.

Den förformade fibermassan som således har erhållits uppvisar i 449,219u en 16 huvudsak en bulkdensitet inom området från 0,002 till 0,2 g/cm3, företrädesvis från o,os.1:i1»1-o,«s g/am3. a Den förformade fibermassan F underkastas efter- följande behandling där den tillföres bindemedelsvätska och där den utsättes för värme på samma sätt som den i anslutning till den i fig. 6-7 beskrivna metoden. Där den färdiga dynan önskas uppvisa högre komprimeringsmotstând, underkastas fibermassan en nálningsbehandling lika den som beskrevs i samband med fig. 76-7. Kompressionen av fibrer kan genomföras genom rullnings~ metoden, rubbingmetoden etc. i stället för genom nålningsmeto- _ den. Rullningsmetoden innehåller en vertikal sandwichläggning av fibermassan_mellan plattor, som var och en uppvisar ett antal _ nålar som sträcker sig ut med förutbestämda intervaller, varvid massan pressas med plattorna och varvid åtminstone en av plat- torna rullas under tryck-7 _ I I Fig.-16-17 representerar ett ytterligare utfö- ringsexempel på uppfinningen; Detta utföringsexempel bildas i huvudsak av följande komponenter. Dessa är nätmatningsanordning 7, förformare 10, kompressor 8, anordningar 9 för tillförande av bindemedel, torkningsanordningar och matningsanordningar ll för fibermassan med korta fibrer. Först skall matningsanordningen 7 endast avlämna nätet 71 från rullen 70 till förformaren 10, där en yta, exempelvis den nedre ytan, av fibermassan som skall för- formas är flat. Där en yta, exempelvis den nedre ytan, av den för förformning avsedda fibermassan icke är jämn, måste man åstadkomma en konturformning, som år avpassad till den ojämna ytan. Såsom visas i exempelvis fig. l7 avlämnas nätet 71 från rullen 70, passeras över matningsrullen 72, pressas mellan pressningsrullarna 73a, 73b och formas.därefter av formrullarna 74a, 74b till en förutbestämd form, såsom en form som liknar konturen av formningsdynan 80, vilken skall beskrivas mer V ingående nedan, oeh pressas vidare mellan likadana pressrullar 75a, 75b. Med andra ord pressas det flata nätet 71 mellan _ rullarna 73a, 73b och igen mellan rullarna 75a, 75b och formas till den förutbestämda formen med hjälp av formrullarna 74a, 74b. Eftersom nätet uppvisarÜden förutbestämda formen efter passagen mellan formrullarna, uppvisar pressrullarna 75a, 75b i huvudsak samma form som formrullarna 74a, 74b. Det så formade nätet föres därefter in på formdynan 80 på transportören 12 till u) 4119 2'19 17 förformaren 10. Formningen av nätet har beskrivits ske med hjälp av rullar. Naturligtvis kan formen erhållas med hjälp av pressar i Seanet (icke visade). i i ' Nätet är framställt av plast- eller metallmate- rial. Maskorna i nätet uppvisar en fixerad storlek inom området från omkring 5 till omkring 100 mm, företrädesvis från 10 till 50 mm. De trådar som bildar nätet uppvisar i huvudsak en diae j meter inom området från 0,5 till 8 mm, företrädesvis från 1 till 5 mm. lFörformaren 10 är i huvudsak sammansatt av mat- ningsanordningar 12 för frammatning av massan av korta fibrer och skrapningsanordning 13, såsom visas i fig. 17. Transportören '_12.är så konstruerad, att den ges av den övre ytan av ett änd- löst band (såsom ett ändlöst band som är perforerat med ett hålmönster) eller ett ordinärt ändlöst band som är sträckt och beläget mellan kedjorna 16 som är lagda parallellt med varandra och som löper över kedjehjul 14, 15 en kontur, som sammanfaller med ena ytan av den fibermassa som skall förformas (såsom den form som motsvarar ytan av den massa som visas i fig. 1 när l massan önskas förformas med ett sådant mönster)(delad formdyna 80). Av det par av ovan nämnda kedjehjul, är det ena (kedje- ' hjulet 14 i det visade utförandet) medelst remmen 20 anslutet till växellådan 19 med hjälp av skivan 17 och bandet (eller kedjan) 18. Den andra skivan 21 i växellådan 19 är ansluten till motorn 23 via bandet (eller kedjan) 22.

Skraparen 13 är anordnad på ovan nämnda trans- portör 12 och är konstruerad på samma sätt som den i fig. 17 visade apparaten. I fig. 17 symboliserar därför samma symboler som i fig. 15 motsvarande komponenter hos anordningen enligt denna figur. Vidare är den samling nålar som sträcker sig från rotorns 33 yttoryta likadan som vid den apparat som redan har beskrivits i samband med fig. 6-7. V Rotorn 33 kan ges vilken som helst önskad form som passar formen av den fördjupning som skall utföras i den förformade massan genom skrapning. Exempel på former som rotorn 7 kan uppvisa kan vara cylinder, öltunna, tvà identiska stympade koner, som är inbördes förbundna vid deras huvudbaser, en sfär, ett ägg och en kalebass. När en rotor som är så utformad använ- des behöver de nålar som sträcker sig ut från ytterytan icke aj449 219 . 11? vara jämna i längden eller vara fördelade med en jämn densitet.

Längden och nàldensiteten kan varieras lokalt för att passa det aktuella ändamålet. Vidare är antalet rotorer 33 icke begränsat till en. Man kan använda ett antal rotorer, som är avpassade> till den kontur, som man önskar ge den förformade fibermassan.

När så är nödvändigt kan den erhållna förformade massan som har beskrivits ovan uppvisa ytterligare spår, som är utformade i densamma genom användande av en separat rotor (icke visadl. När den fördjupning,_som skall formas i dynan genom skrapning har, formen av ett spår med fastställt djup, behöver rotorhållaren 26 icke vara rörlig fram och åter vertikalt med hjälp av kamskivan 39, utan den kan vara fixerad i ett läge. 7 I _ Iillförselanordningen ll för fibrerna uppvisar ett inlopp 49, som har en öppning i i huvudsak vertikal rikt- , ning, såsom visas i rig. 16. Den nedre änden av matningsinloppet 49 mynnar över transportören 12 hos ovannämnda förformare 10. över inloppet 49 är uppluckrare 58, transportörer 59 etc. anordnade i serieß För tillförsel av fibrer kan man använda ett kort (icke visat) vilket bildar en väv av inkommande fibrer och varvid en väv är staplad på en annan. * _ 7 Nu skall metoden för förformning av en dyna för ett säte genom användande av ovan beskriven apparat beskrivas nedan. En massa F av syntetiska korta fibrer med tung denier och tredimensionellt krökta, såsom framgår av fig. 5, frammatas till uppluckraren 58 med hjälp av transportören, såsom en bandtrans- portör 59, som visas i fig. 16:17. Därefter utmatas exempelvis med lufttryck fibrerna genom utloppet 61 och matas in i mat- ningsinloppet 49. Följaktligen staplas fibrerna upp till en förutbestämd tjocklek på ett nät, som är i rörelse på transpor- tören. I I _ _ _ * , _ Under tiden regleras drivningen från motorn 23 till ett önskat förhållande med hjälp av utväxlingen 19 och överföres därefter via bandet 18 till skivan 17 med det resul- tatet att tandhjulet 14 roteras så att det åstadkommer en rörelse hos transportörens 12 band 16. Sålunda passeras nämnda fibermassa F genom det inre av skrapningsanordningen 13. Från fibersamlingen skrapas aktuella partier av med hjälp av de nålar, som sträcker sig ut från ytan på rotorn 33 när rotorn 33 roteras av den drivkraft, som genereras av motorn 36 och över- V) wa i i 449 219 föras via bandet 35. Fibrerna skrapas sålunda av ifrån fiber- samlingen och suges och avlägsnas genom sugledningen 42. Rotorns periferihastighet under denna operation ligger inom området från 150 till 2000 m/min, företrädesvis från 400 till 1500 m/min.

Rotorhállaren 26 hålles uppdragen hela tiden medelst vikten 29, som är anbringad i änden av vajern 27. Positionen hos rotor- hållaren 26 kontrolleras emellertid eftersom de rullar 41, som är fästa vid överdelen, hålles pressade emot kamskivan 39.

Eftersom kamskivan 39 roteras medelst den drivkraft som över- föres från skivan 63 till skivan 62 via bandet 64, bestämmes höjden av rotorn 33 av kamskivans 39 rotation. Den fördjupning som önskas âstadkommen i fibermassan F utföres genom växling av höjden hos rotorn 33. Om så önskas kan läget hos rotorhållaren 26 hållas med hjälp av kraften från en fjäder i stället för tyngden av vikten 29. ' _- Fibermassan F som har förformats såsom beskrivits ovan komprimeras med komprimeringsanbrdningen 8 till förutbestämd bulkdensitet. Denna komprimeringsanordning 8 består exempelvis av en rulle, som liknar pressrullen 74a. En enkel press kan användas i stället för en dylik rulle. 7 _ När så erfordras kan fibermassan F som har fram- ställts enligt ovanstående vidare passeras genom rubbinganord- ningar, där den rubbas exempelvis med hjälp av stänger och ipressas till en förutbestämd bulkdensitet. Den förformade fibermassan uppvisar i huvudsak en bulkdensitet inom området från 0,002 till 0,2 g/cm3, företrädesvis från 0,05 till 0,5 g/cm3. Där man önskar uppnå högre komprimeringsmotstånd i den färdiga dynan underkastas densamma en nálningsbehandling lik- nande den som beskrives i samband med metoden enligt fig. 6-7.

Komprimeringen av fibrerna kan genomföras enligt rullnings- jmetoden, rubbingmetoden etc. i stället för nålningsmetoden. a När så erfordras täckes nu den fibersamling som har komprimerats och eventuellt underkastats nålningsbehandlingen med ett nät 82. Detta nät 82 kan vara av samma typ som ovan 'nämnda nät 71 eller också kan det på samma sätt vara utformat av trådar med liten diameter. Detta nät 82 tillföres från en separat nätmatare 83. I denna nätmatare 83, såsom visas i fig. 16, avlämnas nätet 82 från rullen 84 och passeras över mat- ningsrullen 85, pressas mellan pressrullarna Böa, 86b och formas 449 219 __=2° därefter av formningsrullarna 87a, 87b till förutbestämd form, vilken är densamma som ytkonturen av den komprimerade massan F, vilken skall beskrivas närmare nedan, och pressas vidare mellan liknande pressrullar 88a, 88b. Därefter pressas nätet 82 mot ytan av förutnämnda massa F av en pressrulle 89. Pressrullarna 89 uppvisar samma form som formrullarna 87a. Nätet kan användas i dess ursprungliga flata form. Om så önskas kan nätet placeras på fibersamlingen före det att densamma underkastas komprimering eller också kan det placeras på fibermassan efter komprimeringen och före nälningsbehandlingen. 7 7 7 Den formade fibermassan som har erhållits såsom beskrivits ovan underkastas nu samma behandling genom tillförsel av bindemedelsvätska och värme, som vid metoden enligt fig. 6-1. _ I ' Den dyna som har formats på ovan beskrivet sätt behandlas med värme från ånga om_så erfordras antingen före eller efter den har skurits till förutbestämd storlek. Närmare bestämt matas dynan till en press, som är försedd med en ång- injektor och uppvärmes och komprimeras i densamma med hjälp av ånga som blåser ut med en temperatur inom området från l00 till 140°C, företrädesvis fràn IO5 till 12000 under en period inom omrâdet från 1 till 30 minuter, företrädesvis från 2 till 10 minuter. Därefter stoppas tillförseln av tryck och blåsningen av ånga avbrytas. Den komprimerade dynan kyles med hjälp av luft, vatten etc. och borttages från pressen. Pâ så sätt erhålles en färdig dyna. Denna komprimering med ånga genomföres så, att kompressionsförhâllandet baserat_på tjockleken av den obehand- lade dynan ligger inom området från 5 till 40%, företrädesvis från 10 till 30%.

Såsom har beskrivits ovan har denna uppfinning den fördelen, att man lätt åstadkommer konstruktionen av fiber- samlingen i en jämn skikthöjd, vilken med konventionell metod, där man tillför tryck med en fast kropp, är mycket svår att uppnå på grund av fibermassans fluffighet. Föreliggande upp- finning har vidare den fördelen, att den tillåter konstruktionen av fibermassan med en fördjupad kontur, vilket är extremt svårt att uppnå med konventionella mekaniska metoder, där man tillför tryck med en fast kropp, på grund av fibermassans fluffighet.

Föreliggande uppfinning innefattar, förutom ovan beskrivna bas- p 21 Å 449.219 process, steget att man lägger nätet på transportören före för- formningssteget. Där fibermassan som skall formas är komplicerad till sin form och därför i hög grad utsatt för brott eller isärdragning mellan det steg, i vilket bindemedelsvätska till- föres och torkningssteget, eliminerar det nät som placeras så att det täcker fibermassan helt möjligheten till dylikt brott.

Vidare finns det, eftersom nätet kvarlämnas på àtmintone en yta av den färdiga dynan, lingen möjlighet att dynan förstöres även om den monteras direkt på en fjäder, såsom kan vara fallet vid ett bilsätel Ovan nämnda fördel genom användande av nätet ökas ytterligare när nätet användes på en flat yta. Nätet kan an- bringas antingen till den övre ytan eller den nedre ytan av dynan, vilket som lämpar sig för tillfället. Om så önskas kan nätet anbringas på dynans båda ytor. Metoden för framställning av en dyna har beskrivits i samband med det fallet där nätet placeras först och fibrerna staplas upp på nätet. Det är natur- ligtvis möjligt att placera nätet på fibermassan efter det att densamma har formats genom komprimering.

Claims (9)

i i (i 22 t449 219,r P a t e n t k r a'v

1. _ " Metod för tillverkning av en dyna, k ä n n e - t e c k n a d d ä r a'v, att man matar en samling av tredimen- sionellt krökta korta fibrer på ett nät (71) på en transportör (12), att man bringar sagda transportör (12) som uppbär fiber- massan (F) att röra sig för att förforma massan till förut-r bestämd form, att man komprimerar sagda förformade fibermassa och möfiliggör för denna att intaga förutbestämd bulkdensitet, varefter man tillför en bindemedelsvätska (91) till sagda förformade fibermassa, och upplyfter och uppvärmer den för- formade våta bindemedelsinnehållande fibermassan tillsammans med sagda nät, varigenom man torkar fibermassan. I

2. 7 Metod enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a d d ä r a'v, att förformningen av massan åstadkommes genom att man bringa: transportören (12) med fibermassan (F) att röra sig _under en rotor (13), som på sin ytteryta är försedd med ett antal utskjutande nålar och som hålles i rotation och tillåter sagda nålar att nå kontakt med sagda fibermassa och därmed bortskrapa en del av fibrerna från massan.

3. " 3. _ Metod enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att skrapningen genomföres över hela ytan av fiber- massan eller ställvis på fibermassans yta. 'i

4. Metod enligt något av ovan angivna patentkrav, k ä n n e t e c kln a d d ä r a v, att ett ytterligare nät (82) placeras så att det täcker ytan av den förformade fibermassan (F) . t

5. r ,_ Metod enligt något av ovan angivna patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att ifrågavarande nät (71, 82) formas att motsvara konturen av transportören (12) resp den förformade fibermassan (F). .

6. i Apparat för förformníng av en dyna för ett säte genom en metod enligt något av ovan angivna patentkrav, k ä n - n e t e c k n a di d ä r a v, att den innefattar i följd en förformare-(10) för dynan, medel för komprimering av en för- formad samling av tredimensionellt krökta korta fibrer till- sammans med ett på en transportör (12) placerbart nät (71), m. u» 23 449 21.9 medel (90) för tillförsel av en bindemedelsvätska (91) till den komprimerade förformade fißermassan (F) på nätet (71), och torkningsmedel, varvid förformaren (10) innefattar sagda trans- portör (12) och sagda på densamma uppburna nät (71).

7. Apparat enligt patentkrav 6, k ä n n.e t e c'k - n a d d*ä r a v, att förformaren (10) även innefattar en ovan- för sagda transportör (12) anordnad skrapningsanordning (13), vilken innefattar en rotor (33) med en på dess ytteryta anordnad mängd av utskjutande nålar.

8. Apparat enligt patentkrav 7,,k ä n n e t e c k - n,a d d ä r*a v, att ett ytterligare nät (82) ar anordnat att placeras så att det täcker ytan av den förformade massan (F) av korta fibrer. 1

9.- I Apparat enligt något av ovan angivna patentkrav, -k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att ifrågavarande nät (71, 82) är likformigt med konturen av transportören (12) resp den förformade fibermassan (F);