SE448878B - 10-(1,2-propadienyl)steroider och farmaceutisk komposition innehallande dessa - Google Patents

Description

448 878 Fig. 1 Enzymatisk omvandling av androgener och östrogener OH O l7P-hydroxi-steroid- <--_--> dehydrogenas O testosteron androstendion lf I (aromatas) (aromatas) " Ld i l7ß-hydroxi-steroid- ”_ 4.- \ \ I ff dehydrogenas HO östron östradiol Regleringen av omvandlingen av androgen till östrogen el- ler inhiberingen av denna omvandling kan utnyttjas tera- peutiskt för att reglera kliniska tillstånd, som förstärks av närvaron av östrogener.

Det finns starka kliniska bevis på att många tumörtyper har samband med förhöjd östrogenproduktion. Ovariektomi, adrenalektomi och hypofysektomi tillämpas vanligen på pa- tienter med bröstcancer som ett sätt att nedbrínga mäng- den östrogen. Bland icke kirurgiska metoder återfinns be- handling med höga doser av steroider, anti-östrogener och inhibitorer av steroida enzymatiska vägar. Behandling med anti-östrogener resulterar i att cirka en tredjedel av patienterna verkligen får tumörregressioner. Adrenalek- 50 448 878 tomi medför regression av bröstcancer hos postmenopau- sala kvinnor med hormonberoende tumörer; sannolikt till följd av en minskning av tillgänglig östrogen härrörande från androstendion, som huvudsakligen härrör från binju- rarna. Tillväxt av flera linjer av bröstcancerceller har visats vara östrogenberoende och kan inhiberas med före- ningar som antagoniserar östrogenverkan.

Inhíbitorer av östrogenbiosyntes har identifierats med användning av mikrosomala enzympreparat från human pla- centa. Aromatasinhibitorer, såsom H-hydroxi- och 4-acet- oxiandrosten-3,17-dion, aminoglutetimid och testololakton förmår blockera aromatiseringen av androgener till östro- gener och kan effektivt hindra de biologiskt aktiva östro- generna från att nå endokrina tumörer eller reducera östrogenbiosyntesen i dessa tumörer med förmåga till endo- gen östrogensyntes, varigenom metastatisk bröstcancer går tillbaka.

Livmodercancer har satts i samband med närvaron av över- skott av endogent eller exogent östrogen. Gonad- och tro- foblasttumörer förorsakar somatisk hyperöstrogenisering, vilket medför varierande grad av feminisering hos män.

Hos kvinnor är symtomen beroende av patientens ålder och kan variera från brådmogen pseudopubertet till menstrua- tionsrubbningar och postmenopausala blödningar. Aromatas- inhibitorer kan användas vid hjälpterapi vid uppehållande behandling av patienter med sådana tumörer, eftersom de reducerar den somatiska effekten av ökad östrogenbiosyn- tes. Aromatasinhibitorer har administrerats för behand- ling av hyperöstrogenemi vid sådana tillstånd som gyne- komasti, och har medfört kliniska förbättringar.

Hyperöstrogenemi har ansetts förebåda hjärtinfarkt. En sänkning i den perifera aromatiseringen av androgener ge- nom administrering av aromatasinhibitorer skulle därför kunna utnyttjas för att behandla patienter med hög poten- 448 878 tiell risk för hjärtinfarkter.

Aromatasinhibitorer har visat sig vara effektiva vid be- handling av manlig infertilitet och förhindra östrogen- produktion erforderlig för ovulation hos kvinnor. Eftersom östrogensyntes krävs för implantation av befruktade ägg hos många arter, bidrar den postkoitala administreringen av aromatasinhibitorer till att reglera fertiliteten, i synnerhet hos husdjur och vilda djur. I synnerhet kan man undertrycka förökningen av gnagardjur under reglerade par- ningsprogram med användning av aromatasinhibitorer. -(1,2-propadienyl)steroidaromatasinhibitorerna enligt uppfinningen uppvisar formlerna <1) _ (11) i vilka betecknar en enkel- eller dubbelbindning, R2 betecknar (H) (OR8) eller 0; Rs betecknar H2' 0 el_Ü ler (3) (C1 3-alkyl), R6 och R oberoende av varandra betecknar H eller C1_3-alkyl och R8 betecknar H eller C -alkanoyl. 1-4 Nya mellanprodukter användbara för framställning av aro- matasinhibitorerna uppvisar formlerna. år. .v 448 878 (OR8) eller O, Rs betecknar H -alkyl, RB betecknar H eller C1_4-alkanoyl, i vilka R2 betecknar (H) eller C1_å R9 och R tillsammans betecknar 20 eller R9 betecknar OH och R1o betecknar C1_3-alkyl och R11 (OH) eller 0. betecknar (H) Aromatasinhibitorerna enligt uppfinningen har gemensamt det ovanliga särdraget av en 10-allenylsubstituent.

(Uttrycken “allenyl", "propadienyl" och "1,2-propadienyl“ används här likbetydande.) 448 878 Föreningarna tillhör 10-(1,2-propadienyl)östranserien.

Föreningarna har antingen en 4,5-dubbelbindning, såsom -är visat i formeln I, eller ett Hßrväte, såsom är visat i formeln II. Föreningarna med formeln I kan också ha en 1,2~dubbelbindning och/eller en 6,7-dubbelbindning. För- eningarna med formeln II kan också ha en 1,2-dubbelbind- ning. ' Substituenten R2 är företrädesvis en ketogrupp eller en hydoxylgruPP| företrädesvis en få-nydroxylgrupp.

R5 är företrädesvis väte eller en ketogrupp. R6 och R7 är båda företrädesvis väteatomer.

Föreningarna enligt uppfinningen är optiskt aktiva och be- sitter samma stereokemiska egenskaper vid ringförenings- punkterna som de naturliga androstanerna. Sålunda har 10- -allenylgruppen f5~konfiguration liksom det axiella vätet vid C8 och alkylsubstituenterna vid C13. Hos föreningarna ' med formlerna I och II är B/C-ooh C/D-ringföreningspunk- terna trans och A/B-ringföreningspunkten är också trans hos föreningarna med formeln II. Eftersom föreningarna med naturlig steroidkonfiguration tros vara aktiva inhi- bitorer, ingår även blandningar av dessa föreningar med deras optiska antipoder inom uppfinningens ram.

Specifika och representativa föreningar enligt uppfin- ningen är förutom de i efterföljande exempel visade, föl- jande icke begränsande föreningar, nämligen ¶X-metyl-10- (1,2-propadienyl)östr-4-en-3,17-dion, &N,18-dimetyl~10- (1,2-propadienyl)östra-1,4-dien-3,17-dion, 4,1¶ß-di- hydroxi-1q6-metyl-10-(1,2-propadienyl)-östra-4,6-dien- 3-on, 10-(1,2-propadienyl)östra-1,4-dien-3,6,17-trion, 1¶ß~acetoxi-Gß,1äÄ-dimetyl-10-(1,2-propadienyl)-5VF Q 448 878 östran-3-on, 18-metyl-10-(1,2-propadienyl)-5q_-östr-l- en-3,17-dion, l7ß -hydroxi-10-(1,2-propadienyl)-östra- l,H-dien-5-on och Ä-acetoxi-l7ß -hydroxi-l0-(l,2-propa- díenyl)-östr-U-en-3-on.

Föreningar enligt uppfinningen med formeln I och II kan syntetiseras ur kända steroidprekursorer, antingen ste- roider härrörande från biologisk källa eller från synte- tiska eller halvsyntetiska steroider. Efterföljande syn- teser är illustrativa för föreningar i östradionserien.

Analoga reaktioner kan utföras med 18-metyl, 6-alkyl, 7-alkyl- och/eller 16-alkylserien.

I varje nedan angivet schema, där mellanprodukterna ej undergår förändringar i ringarna C och D eller i ringar- na A, B och C, användes konventionellt förkortat skriv- sätt och den utelämnade delen antas förbli oförändrad.

Två olika metoder återges nedan när det gäller introduk- tionen av en 10-(1,2-propadienyl)-grupp. Utgångsmateria- len är i båda fallen den kända diketalen erhållen genom ketalisering av 19-acetoxi-androst-H-en-5,l7-dion med etylenglykol, varvid dubbelbindningen på känt sätt över- föres till 5,6-ställning och acetatet hydrolyseras och 19-alkoholen oxideras till en aldehyd.

Den kända aldehyddiketalen l behandlas vidare enligt schema l. l0 448 878 Schema l CH ff J 5 HO C47 0 ___> Q/O t; IH |m MesO C o '“'9 O _) LO 4.0 CH Ä E 2 O 2 u °H II CH _;- O 26 Aldehyddiketalen l behandlas med ett acetyleniskt Grig- nard-reagens i eter eller tetrahydrofuran (THF) vid 25 - 450 C under l - 10 timmar. Reaktionslösningen upparbetas på konventionellt sätt och den acetyleniska alkoholen å erhålles enligt tíllvägagångssättet beskrivet av Covey et al, Tet. Let., 2105 (1979). Alkoholen överföres till metansulfonatestern (mesylat) genom omsättning med metan- 55 448 878 sulfonylklorid i pyridin vid mellan -20 och Oo C under 12 - H8 timmar. Mesylatet ä_behandlas med ett hydridre- duktionsmedel vid mellan -70 och -ZOO C under 12 - H8 timmar enligt tillvägagångssättet av Stork et al, J. Am.

Chem. Soc., lgl, 7107 (1979) för bildning av propadienen Q. Deketalisering med p-toluensulfonsyra i aceton vid cir- ka 25° c under 1 - en timmer eller Hcl 1 vettenheitig ei- kohol under samtidig konjugering av dubbelbindningen ger -(l,2-propadienyl)-Ä-en-3,17-dionen Q.

Företrädesvís överföres den acetyleniska alkoholen Q till propadienen såsom är visat i schemat 2.

Schema 2 CH Ho éy 47 ACO O Im IOX Den acetyleniska alkoholen g överföres till acetatet Q med ättiksyraanhydrid i pyridin vid 250 C under U - 20 timmar.

Behandling med en litiumalkynyl-alkylkoppar eller litium- dimetylkoppar vid ~70° C under 0,1 - Ä timmar enligt till- vägagångssättet beskrivet av Baret el al,. Tetrahedron, ââ, 2931 (1979) ger propadienen ras enligt tillvägagångssättet i schema l.

Q, som därefter deketalise~ -allenyldiketonen ä kan överföras till lïß ~alkoholen gå genom reduktion med natriumborhydrid i etanol vid 00 C under l timma enligt tillvägagångssättet beskrivet av Norymberski et al, J. Chem. Soc. BU26 (1955). Alkoholen 448 878 io kan förestras med en lägre alkanoylklorid i pyridin vid 0 - 25° c under 1 - zu timmar.

Antingen 10-allenyldíketonen Q eller motsvarande l7-a1ko- hol gg kan dehydreras såsom är visat i schema 3.

Schema 5 CH2 H C H cHf“\\\ -æ O 2 CH CH Elg "2 C C H"\\\\ CH -> O 0 ä eller gå Diketonen ä eller motsvarande 17-alkohol gå omsättes med diklordicyanokinon í âterflödeskokande diøxan under 2 tim- mar enligt tillvägagångssättet beskrivet av Burn et al, J. Chem. Soc., 1223 (1962) för införande av en l,2~dub- belbíndning under bildning av föreningen 2. Alternativt l5 55 448 878 11 kan dubbelbindningen i denna position införas genom be- handling av föreningen Q med selendioxid i återflödesko- kande t-butylalkohol under 20 timmar i enlighet med till- vägagângssättet beskrivet av Bernstein et al. J. Am. Chem. sgg. gg, 1255 (1960).

En 6,7-dubbelbindning kan införas genom omsättning av fö- reningen É eller motsvarande 17-alkoholen gå med kloranil i återflödeskokande t-butylalkohol under 3 timmar i enlig- het med tillvägagångssättet beskrivet av Agnello et al, J. Am. Chem. Soc. §§, A295 (1960) under erhållande av fö- reningen lg.

Såväl en 1,2-dubbelbindning som en 6,7-dubbelbindníng kan införas samtidigt genom omsättning av föreningen Q eller motsvarande 17-alkohol gë med kloranil i återflödeskokan- de sek-amylalkohol under 3 timmar enligt föreskrifterna av Agnello et al, lhld. resulterande i föreningen ll.

Det mättade ring-A-systemet med Sfl--konfiguration kan er- hållas såsom är visat i schema A. I typfallet åstadkommes genom behandling med litium i flytande ammoniak enligt tillvägagångssättet av Stork et al, J. Am. Chem. Soc. §§, 1761 (l96H) reduktion av Ä,5-dubbelbindningen för er- hållande av föreningen lå ur 17ß -hydroxi-H-en-3-onen lä.

Reoxidation av 17-alkoholen i denna och var och en av öv- riga motsvarande alkoholer kan åstadkommas genom konven- tionell JoneS-oxidation med kromsyra i aceton vid cirka ° c.

Alternativt kan föreningerna i 5%.-serien erhållas genom att överföra acetatet av den kända l9-hydroxi-5N- androstan-5,17-díonen framställd av Hauser et al., äelv.

Chim. Acta., ål, 1961 (196Ä) eller dess analogt framställ- da l8-metyl-, 6-a1kyl- och/eller 16-alkylföreningar, till en bis-ketal, hydroxlys av acetatet och oxidation av 19- ky- 50 55 448 878 12 aldehyden samt överförande av 10-allenylföreningen en- ligt någon av metoderna enligt schema 1 och 2.

Schema N ÉH2 ?H2 C å H U CH-\\\ cH'*\\\ ___; Ä i lå CH CH It 2 u 2 C C gHf~\\ gH'“\\\ a--> O I ' O 13 OH in 4-en-3,17-dionen Q kan också överföras till 4-hydroXi- derivatet såsom är visat i schema H. Behandling med alka~ lisk väteperoxid under bildningen av epoxiden lä följs av behandling med svavelsyra i ättiksyra för öppnande av epoxiden och bildande av hydroxienonen lå enligt ti1lvä~ gagångssättet beskrivet av Brodie et al i Endocrinologg igg, 168M (1977). 5C(-ketonen lg kan hydreras till 1-en-3-onen lä såsom är visat i schema 5 genom omsättning med diklordicyanokinon i âterflödeskokande dioxan enligt metoden beskriven av Ringold et al, Chem. and Ind., 211 (1962). 448 878 13 Schema 5 Allenyldiketalen Ä kan öwerföras till olika oxygenerade derivat enligt schema 6.

Schema 6 CH fw* ° à --_-> se of iá CH CH Q 2 g 2 n n oH'“\\\ CH-\\\ 61: (J (J HO O O 19 18 Behandling av díketalen Ä med metaklorperbensoesyra i di- klormetan vid 0 - 25° 0 unaer 1 - 12 timmar ger en bland- ning av 5,6-epoxiderna lá, som kan öppnas till 3,l7-di- ketø-5,6-diolen ll med användning av perklorsyra i vatten- }O 448 878 lü haltig THF vid 25 - 800 C under l - 12 timmar. Ketalgrup- perna avlägsnas också vid förfarandet. Diolen ll oxideras därefter till 5d.-hydroxí-6-ketonen lå genom Jones-oxida- tion på ovan beskrivet sätt. Ketonen lå dehydratiseras därefter för bildning av trionen lg med användning av p- toluensulfonsyra i bensen eller mineralsyra i vattenhal- tig alkohol vid 25 - 700 C under l ~ N timmar.

Antingen 17-alkoholen gå eller dess reducerade 50k-analog lg kan alkyleras vid C16 enligt tillvägagångssättet i schema 7.

Schema 7 CH äH O 21 OH ä #9 L _ ° 29 C 3 CH å* o å ä Schemat illustrerar omsättningen av ITP -alkoholen gå er- hâllen genom borhydridreduktion av föreningen Q, varvid enonen ketaliseras med etylenglykol och p-toluensulfonsy- ra i återflödeskokande bensen med vattenfälla för erhål- lande av hydroxiketalen gg. Oxidation av 17-alkoholen med kromtrioxid/pyridinkomplex i diklormetan enligt tillväga- 50 Schema 8 448 878 gångssättet beskrivet av Ratcliffe et al., J. Org, Chem., ââ, HOOO (1970) regenererar l7-ketonen gl, som kan mono- alkyleras vid C16 genom t.ex. omsättning med metylklor- formiat och kalium-t-butoxíd följt av en lägre alkyl- halogenid under bildning av den alkylerade ketoestern gg.

Alkalisk hydrolys åtföljd av surgörning och uppvärmning medför dekarboxylering och deketalisering för bildning av den alkylerade ketonen gå. Tillvägagångssättet i sche- ma 7 kan också användas för att alkylera l8-metylanalo- gerna vid C16.

Alkylering vid C6 kan åstadkommas enligt tillvägagångs- sättet i schema 8.

CH n? Den förhärskande Gå-epoxíden låg från schema 6 behandlas med ett lägre alkyl-Grignard-reagens i återflödeskokade THF för bildning av den alkylerade hydroxiketalen gï. De- ketalisering och dehydratisering under betingelser för om- vandling av föreningen lâ till föreningen lg i schema 6 448 878 16 ger 6-alkyl-H-en-3,17-dionen gå.

Föreningar med en 7-alkylsubstituent kan framställas en- ligt schema 9.

Schema 9 cH 2 cHZ oAc 2 (umz ll u C C en ( 'I \cH en -\_\ / --> -> / O O ”IRÖ 0 RÖ ¿q(17{b -acetaw gl gg Dienen lg erhållen enligt tillvägagångssättet i schema 3 ur föreningen gå som lïß -acetatet, omsättes med lítium- di(lägre alkyl)koppar för erhållande av 7de-alkylföre- ningen gl. Ätföljande dehydrering enligt tillvägagångs- sättet i schema 3 för omvandling av enonen gå till dienonen lg överför enonen gl till dienonen gå. 7-alkyl- enonen gl kan vidare överföras på helt analogt sätt till enonerna Q eller gå. 18-metylserien kan framställas ur den kända prekursorn gg framställd enligt tillvägagångssättet beskrivet av Baddely et al, J. Org. Chem., ål, 1026 (1966). Hydroxi- enonen gg överföres till 10-allenylserien såsom är visat i schema 10. . . _......~..-_........... 4-48 878 17 Schema 10 OH o c Llßfiå “* å* O A00 32 29 OH OAc íïgïl* -+ HO- AcO jag âå Å z ACO Aco š Br E 39 HO _ -> O 448 878 18 Den kända hydroxienonen gg omvandlas till enoldiacetatet QQ med isopropenylacetat. Reduktion med natriumbor- hydrid enligt Dauben et al, J. Am. Chem. Soc., 12, H465 (1951) ger endiolen ål, som omvandlas till dess diacetat 22 genom konventionell behandling med ättiksyraanhydrid och pyridin.

I analogi med den kända föreningen med en metylgrupp vid C13 upparbetas diacetatet åg vidare genom tillämpning av metoden enligt Bowers et al, J. Am. Chem. Soc., âï, 3204 (1962).

Diacetatet 22 överföres till bromhydrin Qi med N-brom- succinimid. Blytetraacetatbehandling ger den cykliska etern âfl som överföres till ketonen ââ genom hydrolys av acetatet och oxidation. Behandling med metallisk zink ger en reduktiv öppning av etern och konjugering av enoldub- belbindningen för erhållande av 19-hydroxi-Ä-en-3-onen ââ. 19-alkoholen ââ kan oxideras till aldehyden och be- arbetas vidare enligt tillvägagångssätten i föregående reaktionsscheman.

Ovannämnda synteser är illustrativa och många andra kon- ventionella reaktioner kan användas för att ta fram eller interkonvertera föreningarna enligt uppfinningen. Dessa 'konventionella reaktioner och betingelser återfinns t.ex. i Fieser et al, "Steroids" (Reinhold, New York, l959),s Djerassi, Ed., "Steroid Reactions" (Holden-Day, San Fran- císco, 1963), Kirk et el, "Steroíd Reaction Mechanísms" (Elsevier, Amsterdam et al, 1968), Carruthers, "Some Modern Methods of Organic Synthesis" (Cambridge U. Press, Cambridge, 1971) och Harrison et al, "Compendium of Orga- nic Synthetic Methods" (Wiley-Interscience, New York et al, 1971).

Föreningarna enligt uppfinningen har hög affinitet för aromatasenzymer. Dessutom binds aromatasinhibitorerna en- 448 878 19 ligt uppfinningen till enzymet på ett tidsberoende sätt och inaktiverar därigenom progressivt enzymet. Därför är dessa inhibitorer effektiva vid behandling av tillstånd, som man redan vet är känsliga för aromatasinhibitorer, men de har en utsträckt effekt genom sin irreversibla in- hibitorverkan.

Den aromatasinhiberande verkan av föreningarna enligt upp- finningen kan studeras genom radioenzymatisk undersök- ning. Ett aromatasenzympreparat från mikrosomfraktionen isolerad från humanplacenta användes. Sterospecifik eli- minering av de märkta lß- och 2%)-tritiumisotoperna från androgensubstrat, såsom testosteron eller androstendíon och åtföljande förekomst av tritierat vatten utnyttjades för att bestämma hastigheten för enzymreaktionen under in vítro inkubationer.

Aromatasinhibitorerna utvärderades med avseende på enzym- affinitet genom att mäta deras konkurrerande ínhibering av omvandlingen av BH-testosteron till östrogener. lP,2P- 3a-testosteron (specifik aktivitet no - 60 oi/mm) löstes i analyslösning till en analyskoncentration av cirka 1,7 X l0_9M med cirka 200.000 sönderfall per minut i 100 fd" Analysbufferten innehöll 100 mM KCl, 10 mM kH2Pou, 10 mm aitiotreitøi och 1 mM EDTA vid pH 8,0. Inhi- bitorföreningar (ungefär lika med 10 mg) löstes i etanol och/eller dimetylsulfoxid och späddes med analysbuffert till analyskoncentrationer mellan 10- M och l0_9M. Tri- tiummärkt testosteron (substrat) l00 jil och enzyminhibi- tor, 100 }Ll, sattes till ett 55 ml centrifugrör innehål- lande 600 fil av ett NADPH~genereringssystem. Aromatas kräver NADPH som kofaktor och därför ingår ett genere- ringssystem, som förbrukar 0,5 mM NADP+, 2,5 mM glukos- 6-fosfat och 1,0 enhet/ml glukos-6-fosfatdehydrogenas i analysbuffert. Enzymreaktionen igångsattes genom tillsats av 700 }fiL aromataspreparat, vanligen 50 lig xnikrosomt 55 448 878 protein per ml analysbuffert. Dessa preparat blandades med användning av en virvelblandare och ínkuberades under minuter vid 37° c med en gasblandning 95 z o2=5 7; C02 i en Dubinoff-skakapparat.

Den enzymatiska reaktionen avbröts genom tillsats av l«,\ ml CHCl5. Efter vírvelblandning under 20 sekunder var emulsionen av vatten och organisk fas dispergerad och fasseparation erhölls efter centrifugering vid 600 x g under l0 minuter. Dubbla 500 lll prover av den övre vat- tenfasen i varje inkubationsprov sattes till 10 X 75 mm odlingsrör. Till dessa rör sattes 500 fu. kall, 0,25 % dextranöverdragen träkolsuspension, virvelblandades, in- kuberades under l5minuter vid #0 C och centrifugerades se- dan vid 2600 X g i en nedkyld centrifug (ÄQ C). Den övre fraktionen fråndekanterades i en 20 ml scintillations- flaska och 15 ml vattenhaltig scíntillationsblandning tillsattes. Radioaktiviteten av 5H20 härrörande från fri- gjorda l- och 2-tritiumatomer under den enzymatiska reak- tionen bestämdes genom räkning under 10 minuter i en vätskescintillationsräknare. Denna försöksmetodik var an- passad efter tekniken beskriven av Reed et al, J. Biol.

Qhgm. šâl, 1625 (1976) och Thompson et al, J. Biol. Chem. gig, 5364 och 53711 (197Ll).

Den enzymatiska aktiviteten är en funktion av den procen- tuella andelen frigjord tritíum ur BH-testosteron, som uppträder som BHEO. Aktiviteten av varje koncentration av inhíbitor räknas fram som procentuell andel av bäraren, som godtyckligt satts till 100 %. Molkoncentrationen av varje inhíbitor, som reducerar enzymaktiviteten med 50 %, benämnes 50 % inhiberande koncentration, IC50. Dessa vär- den för en inhibitor enligt uppfinningen, l0-(l,2-propa- dienyl)-östr-U~en-5,17-dion och referenssubstanserna aminoglutetimid, androsta-l,U,6-trien-3,17-dion och l-de- hydrotestololakton, är visade i nedanstående tabell l. 448 878 21 -allenylföreningen har större enzymaffínitet än övriga kända inhibitorer, som används antingen som antifertíli- tetsmedel hos gnagare eller för att blockera perifer aro- matiseríng hos patienter med bröstcancer.

Tabell l: Konkurrerande inhíberíng av aromatasinhibitorer Inhibitorförening IC50 -(1,2-propad1eny1)östr-H-en- 7,5 x 1o'8 3,17-diøn _ N~%p-aminofenyl)-Qfletylglutar- 1,0 X 10-6 imid (aminoglutetimid) androsta-l,N,6-trien-5,17-dion 1,0 x 10-7 1,2,3,u,ua,ub,7,9,1o,1oa-aekahyaro- 2,5 X 1o"6 2-hydroxi~2,4b-dimetyl-7oxo-l- fenantren-propionsyra 0-lakton (1-dehydrotestololakton) Föreningarna enligt uppfinningen, som uppvisar god inhi- bering, IC50 L 10-7 M, utvärderades med avseende på tids- beroende inhibering. Vid detta försök preinkuberades inhi- bítorn med enzymet före utvärderingen av enzymaktiviteten i närvaro av höga substrathalter. En tidsberoende minsk- ning i enzymaktiviteten är ett tecken på irreversibel bindning av inhibitorn till enzymet.

Vid det tidsberoende försöket sattes en mängd av enzymin- hibitorn i l00 /il av ovan beskrivna försöksbuffert, som ger försökskoncentrationer cirka en och tio gånger IC50- värdena, till 35 ml centrifugrör innehållande 600 }LL av ovan beskrivna NADPH-genererande system. Preinkubationen \,'! BO 448 873 22 ingångsattes genom tillsats av 700 )fiL aromataspreparat, vanligen 500 - 800 lig xnikrosomalprotein per ml försöks- buffert. Dessa preparat blandades med användning av en virvelblandare och inkuberades under 0, 10, 20 eller 40 minuter via 25° c. Därefter tillsattes 1oo fn. 1p,2p-3H- testosteron i försöksbuffert till en försökskoncentration ng. av substrat (U,5 x 10-7 M), som var minst tio gånger Km för testosteron (0,0H5 PM). Efter virvelblandning fort- satte enzyminkubatíonen under 10 minuter innan den avslu- = tades genom tillsats av kloroform. Mängden radioaktivitet i vattenfraktionen bestämdes genom scintillationsmätning.

Den enzymatiska aktiviteten beräknades med ledning av den procentuella andel BH-testosteron som överförts till 3H2O.

Enzymaktiviteten för varje koncentration inhibitor vid denna preinkubationsperiod beräknades som procent av vid tiden "0" minut för bäraren godtyckligt satt till 100 %.

Därför är den procentuella enzymínhiberingen uttryckt som % av 100 % enzymaktívitet. I Föreningar som visar tidsberoende inhibering undersöktes sedan för framtagande av inhiberingskonstanten, Ki, som är den skenbara dissociationskonstanten för enzym-inhibi- torkomplexet. Denna bestämning kräver mätningar vid ini- tialhastigheter för enzymreaktionen. Enzymaktiviteten be- stämmes efter olika preínkubationstider vid olika inhibi- torkoncentrationer vid undersökning av en substratkon- centration av minst tio gånger Km för testosteron. Enzy- mets halveringstid (tl/2) vid dessa olika inhibitorkon- centrationer (fln]) användes för att bestämma Ki med den linjära regressionsekvationen av tl/2 vs. 1/fIn]. Ki är ekvivalent med inhibitorkoncentrationen när tl/2 är lika med nolla. Resultaten av de tidsberoende försöken åter- ges i nedanstäende tabell 2.

Uf; 448 878 Tabell 2. Tidsberoende inhibering av aromatas.

Sken- Inhibitor inhibi- procentuell inhibering tor- preinkubationstid (min) bart ::::::==::::::::::::::: (pM) 0 20 U0 -(1,2-pr0pa- 0,01 0,0 13,0 31,5 o,o1u dientyl)östr- 0,05 6,2 U2,5 56,6 4-en-3,l7- 0,1 8,6 N5,7 62,ü aion 0,5 5u,7 62,5 76,5 1,0 50,2 69,2 8U,0 amínoglutet~ 1,0 13,7 0,5 lU,Ä 20,28 imíd 10,0 70,0 6Ä,0 73,2 undrosta- 0,1 ?0,5 U5,5 5U,8 0,110 1,U,6-ÜríGn~ 1,0 88,8 92,8 95,2 3,17-dion l-dehydrotesto~ 0,25 0,0 3,6 36,1 7,9 lolakton 2,5 24,7 82,7 96,9 Tabell 2 visar den procentuella inhiberíngen efter olika tidsperioder av preinkubation före tillsats av det märkta substratet för olika koncentrationer av l0-(l,2-propa- dienyl)-östrendíon och referensföreningar. Allenylföre- ningen visar uppenbar tidsberoende inhibering av aroma~ tas vid mycket låga koncentrationer, d.v.s. 0,01 - 0,5 PM.

Med ledning av dessa aktiviteter kan sägas att l0-(l,2- propadienyl)östrendion har överlägsen aktivitet gentemot kända terapeutiska medel använda vid bröstcancerterapi och som likaledes inhiberar aromatas. 8 Ki-värdet för 10-(1,2-propadienyl)östrendion är 1,Ä X 10- M.

Detta värde visar att denna inhibítor är irreversibelt 448 878 21: bunden till enzymet med en affinitet för enzymet som är tre gånger större än hos det naturliga substratet testo- steron, som har en enzymaffinitet (Km) av Ä,U8 X 10-8M.

Enzymaffiniteten hos 10-allenylföreningen överskrider en- zymaffiniteten hos androsta-l,Ä,6-trien-3,17-dion med en faktor 8,1, l-dehydrotestololakton med 58,1 och amino- glutetimid med lH9l,2. /4.

Dessa värden visar att lO-(1,2-propadienyl)östr-H-en-3,l7- dion är överlägsen kända aromatasinhibitorer. Utmärkt ir- reversibel aromatasinhibering visas också av de övriga föreningar enligt uppfinningen med formlerna I och II.

Förbättrad terapeutisk verkningsgrad och specifik aktivi- tet är visad för dessa aromatasínhibitorer vid behandling av östrogenberoende cancer och inhibering av östrogenreg- lerade, reproduktiva processer hos djur och människa.

Aromatasinhibitorerna enligt uppfinningen kan utnyttjas terapeutiskt för behandling av vilka som helst normala el- ler patologiska tillstånd förmedlade genom östrogenpro- duktion och föranledda av inhibering av östrogenproduk- tion. Sådana tillstånd inkluderar men är ej begränsade till de ovan diskuterade, som redan visats vara känsliga för aromatasinhibitorer. Föreningarna enligt uppfinningen kan också användas som irreversibla inhibítorer för aro- matasenzymer i olika sammanhang, där hög aktivitet och specifik effekt erfordras.

Föreningarna med endera formeln I eller formeln II kan ge- nerellt administreras som kända aromatasinhibitorer, så- som androsta-l,H,6-trien-5,17-dion, testololakton eller aminoglutetimid. De kan administreras oralt eller parente- ralt i antingen fast eller flytande form och i eventuell närvaro av en farmaceutiskt godtagbar bärare. Fasta dose- ringsformer, såsom kapslar, piller, tabletter och liknan- de är lämpliga. De fasta doseringsenheterna kan jämte de aktiva komponenterna innehålla en farmaceutískt godtagbar 448 878 bärare, t.ex. stärkelse, socker, sorbitol, gelatin, smörj- medel, kiselsyra, talk och liknande. Alternativt är vätskedoseringsformer för antingen oral administrering eller sterila injicerbara lösningar lämpliga att använda med föreliggande metod, Mer än en administreringsform kan användas när detta anses kliniskt önskvärt.

Oral administrering av föreningarna enligt uppfinningen, t.ex. för behandling av bröstcancersvulster, medelst kapslar eller tabletter utföres med fördel med enskilda dosenheter innehållande 1,0 - 250 mg aromatasinhibitor, företrädesvis l0 - 50 mg. En daglig dos av mellan 50 - 1000 mg, företrädesvis l0 - l50 mg, rekommenderas.

Föreningarna med formlerna I eller II kan också admini- streras som vätskesuspensioner eller lösningar med använd- ning av en steril vätska, såsom en olja, vatten, en alko- hol eller blandningar därav med eller utan tillsats av ett farmaceutiskt godtagbart ytaktivt medel, suspende- ringsmedel eller emulgator för oral eller parenteral ad- ministrering.

En suspension eller lösning för intramuskulär injicering innehåller företrädesvis l0 - 200 mg/ml aromatasinhibitor.

En lösning för intravenös injicering innehåller lämpligen mellan 0,1 - 10 mg/ml. Effektiva dagliga doser av aroma- tasinhibitorn ligger mellan 10 - 200 mg intramuskulärt och mellan l0 - 100 mg intravenöst.

Den aktiva föreningen kan också administreras i ett för- dröjt utlösningssystem, där föreningen med formeln I el- ler formeln II successivt avges med reglerad, likformig hastighet från en inert eller bioerodibel bärare genom diffusion, osmos eller disintegrering av bäraren under be- handlingsperioden. Reglerade medikamentsutsöndringssystem kan föreligga i form av en lapp eller bandage anbringad 448 878 26 på huden eller mot kind-, tung- eller näsmembran, ett okularinlägg i ögats bakre del eller en successivt ut- söndrad tablett eller kapsel eller en oralt administrerad gastrointestinal behållare. Genom administrering med så- dana, under lång tid utsöndrade system kan kroppsvävnaden konstant under utsträckt tid exponeras för en terapeu- tiskt verksam dos av föreningen med formeln I eller II.

Enhetsdosen av föreningen, som administreras via det långtidsverkande systemet är ungefär lika stor som mäng- den av en effektiv daglig dos multiplicerad med maximi- antalet dagar, under vilken bäraren skall vara kvar på el- ler i patientens kropp. Bäraren kan föreligga i form av en fast eller porös stomme eller behållare och kan vara bildad av en eller flera naturliga syntetiska polymerer innefattad modifierad eller omodifierad cellulosa, stär- kelse, gelatin, kollagen, gummi, polyolefiner, polyamider, polyakrylater, polyalkoholer, polyetrar, polyestrar, po- lyuretaner, polysulfoner, polysiloxaner och polyimider och blandningar, laminat och sampolymerer därav. Före- ningen med formeln I eller II kan införlivas med bäraren i ren form eller kan lösas in i någon lämplig vätska el- ler fast bärare inklusive den polymer av vilken bäraren formats.

Exempel på lämpliga doseringsformer återges nedan även om uppfinningen ej är begränsad på något sätt av exemplen, eftersom dessas administreringstekniker är allmänt kända.

Utan ytterligare redogörelse torde fackmannen med använd- ning av föregående beskrivning kunna utnyttja uppfinning- en till sin fulla utsträckning. Efterföljande föredragna utföringsformer skall därför endast anses som illustra- tiva och ej som begränsande för resten av beskrivningen.

I efterföljande exempel är samtliga temperaturer okorri- gerade angivna i OC och samtliga delar och procenttal hän- för sig till vikten. me. 448 878 27 Exempel l Framställning av 10-(1,2-propadíenyl)östr-Ä-en-3,17~dion (5)- ,l7-bís(etylendioxi)-19-etynylandrost-5-en-19-ol g (Covey et al, Tet,Let. 2105 (1979)), (1,8 g, N,U mmol) i pyridin (20 ml) kyldes till OO C och behandlades sedan med metansulfonylklorid (700 mg, 6 mmol). Blandningen hölls vid -200 C under H8 timmar, späddes sedan med eter och tvättades med NHCl, mättad NaHCO5 och koksaltlösning och torkades sedan och koncentrerades.

Det resulterande orena mesylatet (2) löstes i toluen (50 ml) och kyldes till -700 C, behandlades sedan med natrium- bis(metoxietoXi)aluminiumhydrid (2 ml 70 % i bensen) och fick stå under 12 timmar vid -2o° c. vatten tillsattes därefter försiktigt och blandningen extraherades med eter.

Eterlösningen tvättades med lN H01 och utspädd NaHCO3, torkades därefter och koncentrerades till en återstod, som renades medelst kromatografi på silikagel i etylacetat/- hexan för erhållande av allen (3).

Allenen (3) löstes i aceton (30 ml), p-toluensulfonsyra (50 mg) tillsattes och lösningen omrördes över natten vid rumstemperatur och koncentrerades därefter. Ãterstoden togs upp i eter, tvättades med vattenhaltig NaHCO3, tor- kades, koncentrerades och underkastades kromatografi på silikagel. Diketonprodukten renades ytterligare genom om- kristallisation ur hexan för erhållande av produkten (ä) som färglösa kristaller med smältpunkten 104 - lO5° C.

På helt analogt sätt kunde l8-metyl- och l6-a1kylanalo- gerna överföras till motsvarande allenylketoner.

Exempel 2 Framställning av 10-(l,2-propadienyl)östr-H-en~3-on- 17 -01 (26) 448 878 28 Diketon (Q) (312 mg, 1 mmol) i absolut metanol (10 ml) be- handlades med NaBHu (15 mg) under l timme vid Oo C. Ät- tiksyra (l droppe) tillsattes därefter och blandningen in- dunstades till torrhet. Återstoden togs upp i eter, tvät- tades med lN H01 och koksaltlösning, torkades därefter och indunstades. Den orena produkten omkristalliserades ur metanol för erhållande av l7ß-alkoholen (g§).

Genom tillämpning av ovan beskrivna tillvägagångssätt kun- de analoga, substituerade diketoner selektivt reduceras vid Cl? för erhållande av de analoga alkoholerna. l7ß.- alkoholerna kunde framställas på konventionellt sätt, t.ex. genom inversion via l7P-tosylatet, övergång till acetat och hydrolys.

Exempel 3 Framställning av 10-(l,2~propadienyl)östra-l,U-dion-5,l7- dion (9) Till en lösning av 150 mg diketon (Q) till 16 ml t-butyl- alkohol och 0,7 ml isättika sattes 150 mg selendioxid.

Blandningen upphettades under återflöde under 20 timmar, kyldes därefter och späddes med etylacetat. Lösningen filtrerades, filtratet tvättades med lN NaOH, lN HÉSOÄ och koksaltlösning, torkades sedan och koncentrerades. Ätorstoden undcrkastades kromatografi på silikagel med etylacetat/hexan för erhållande av produkten (2).

Exempel H Framställning av l0~(l,2-propadienyl)östra-U,6-dien-5,l7- dion (10) En blandning av diketon (ä) (250 mg) och kloraníl (H60 mg) i t-butylalkohol (17 ml) upphettades vid återflöde under 3 timmar. Blandningen späddes med etylacetat och filtrerades. Filtratet tvättades med lN NaOH och koksalt- lösning, torkades sedan och koncentrerades. Kromatografi fi 50 448 878 29 av återstoden på silikagel med användning av etylacetatl- hexan gav produkten (lg), som omkristalliserad ur diklor- metan/hexan uppvisade smältpunkten 152 - l5H° C.

Exempel 5 Framställning av 10-(1,2-propadienyl)östra-l,ü,6-trien- ,17-dion (ll) En blandning av 400 mg diketon (5), l,H0 g kloranil och ml sek-amylalkohol upphettades under återflöde under 3 timmar. Efter avkylning späddes blandningen med etylace- tat, filtrerades och filtratet tvättades med 1N NaOH och koksaltlösning och koncentrerades därefter. Ästerstoden underkastades kromatografi på silikagel för erhållande av trienprodukten (ll).

Exempel 6 Framställning av 17ß-hydroxi-10-(1,2-propadienyl)-5“Ä- östran-3-on (12) 179-alkoholen (gå) (312 mg, l mmol) i THF (5 ml) sattes till litium (21 mg, 3 mmol) i ammoniak (20 ml) innehållan- de t-butanol (80 mg) vid -700 C. Efter 10 minuter vid -700 C behandlades reaktionslösningen med fast ammonium- klorid, ammoniaken fick índunsta, återstoden löstes i eter och eterlösningen tvättades med koksaltlösning, torkades och indunstades. Återstoden omkristalliserades ur metanol för erhållande av produkten (lg).

Exempel 7 Framställning av U-hydroxi-10-(1,2-propadienyl)östr-Ä- en-3,17-dion (lü) 7 Till diketon (5) (650 mg) i metanol (5 ml) vid 150 C, sattes väteperoxid (0,6 ml 30 % HZOE). En lösning av nat- riumhydroxid (H6 mg i vatten, 0,4 ml) tillsattes dropp- vis. Efter 1 timma vid 150 C omröres lösningen under 2 448 878 50 timmar vid 25° c, nälldes sedan i koksaiziösning och filt- rerades med eter. Eterlösningen torkades och koncentrera- des och återstoden omkristalliserades ur metanol för er- hållande av epoxiden (lå), Den orena epoxiden sattes till ättiksyra (5 ml) innehållande konc.svavelsyra (0,1 ml) och blandningen omröres vid 250 C under U timmar och häll- des sedan på is. Den fasta återstoden frânfiltrerades och omkristalliserades ur etylacetat för erhållande av pro- dulten (lå).

Exempel 8 Framställning av 10-(1,2-propadienyl)-50L-östr-l-en- 3,17-dion (15) En blandning av 5 klorokinon (320 mg) i dioxan (4 ml) upphettades under återflöde under 2U timmar. Äterstoden spâddes med etyl- acetat och tvättades med lN NaOH och koksaltlösning, tor- kades sedan och koncentrerades. Efter kromatografi av återstoden på silikagel med användning av etylacetat/hexan erhölls produkten (lä).

Exempel 9 Framställning av 5d.-hydroxi-l0-(l,2-propadienyl)östra- 3,6,l7~trion (18) m-klorperbensoesyra (85 mg 85 % reagens, 0,ë2 mmol) sattes till bisketal-5-en (B) (152 mg, 0,38 mmol) i metylen- klorid (7 ml) vid 00 C. Blandningen hölls vid Oo C under 16 timmar, späddes sedan med metylklorid och tvättades med vatten, 10 % natriumkarbonat, koksaltlösning och torkades sedan och indunstades. Återstoden tillsammans med en lika- dan återstod erhållen vid en särskild reaktion utgående från bisketal-5-en (3) (52 mg), underkastades flamkromato- grafi på silikagel i 60 % etylacetat/hexan för erhållande av drepoxiden (l§a) (126 mg, 59 %) och P-epoxiden (låg) LW lO 448 878 31 (2N mg, ll %). 5,6-QL-epoxiden (lâa) (126 mg, 0,30 mmol) i THF (20 ml) och vatten (5 ml) behandlades med 8 droppar 70 % perklorsyra och omrördes vid 250 C under H8 timmar när frånvaron av epoxid kunde påvisas med tunnskiktskro- matografi. Blandningen späddes med vatten, tvättades med) vattenhaltig Na2CO3 och koksaltlösning, torkades sedan (MgSO¿)-och koncentrerades för erhållande av den orena diolen (ll) (95 mg). Den orena diolen i aceton (25 ml) vid Oo C behandlades droppvis med Jones reagens tills en brun färg förblev ihållande under 15 minuter. Blandníngen fördelades därefter mellan metylenklorid och vatten. Den organiska fasen tvättades med koksaltlösning, torkades sedan och koncentrerades för erhållande av ketolen (l§) i form av en olja.

Exempel lO Framställníng av 10-(1,2-propadienyl)östr-H-en-3,6,17- trion (19) Ketol (l§) (80 mg) löstes i bensen (50 ml), p-toluensul-5 fonsyra (15 mg) tillsattes och blandningen upphettades under återflöde under 50 minuter med användning av en Dean-Stark-vattenseparator. Den kylda lösningen tvättades sedan med vattenhaltig Na2CO5 och koksaltlösning, torka- des och indunstades. Återstoden omkristalliserades ur di- klormctan/hoxan för erhållande av trion (lg) med smält- punkten 187 - 19o° c.

Exempel ll , Framställning av 5,17-bis(etylendíoxi)-10-(1,2-propa- dienyl)östr-5-en (H) Propargylalkohol (Q) (5,3 g, 8 mmol) behandlades med py- ridin (10 ml) och ättiksyraanhydrid (10 ml) under 16 tim- mar vid 250 C. Lösningsmedlen avlägsnades sedan vid redu- cerat tryck och återstoden löstes i eter, tvättades med lN HCl, vattenhaltig NaHCO5, torkades (MgSOu) och kon- LT! jU 448 878 32 centrerades. Återstoden torkades väl i vakuum för erhål- lande av det orena acetatet (§). n-butyllitium (35 ml av en 2,1 M lösning, 70 mmol) sattes till en uppslamning av 1-pentynylkoppar (9,2 g, 70 mmol) i eter (150 ml) hållen vid -400 C och underkastad mekanisk omröring. Blandningen hölls vid -4o° c under 1 timma och kyides sedan till -YOO C och det orena acetatet (Q) i eter (20 ml) tillsat- tes. Efter 6 minuter vid -70° C tillsattes metanol (2 ml) och vattenhaltig NH4Cl. Blandningen späddes med eter, filtrerades genom "Celite", eterfasen tvättades med lN H01, vattenhaltig NaHCO3, torkades och koncentrerades. Äter- stoden underkastades flamkromatografi över silikagel med användning av 25 % etylacetat/hexan och omkristallisera- des ur diklorometan/pentan för erhållande av allenyl-bis- kemi (3), smp. 113 - 11L1° c.

Exempel lg_ Framställning av 17@-acetoxi-TGL-metyl-10-(1,2-propadienyl)- östr-U-en-3~on (27) Dien (lg) framställd ur alkohol (gš) enligt metoden i exempel Ä överfördes till sitt 17-acetat enligt metoden i exempel ll, Det orena acetatet (352 mg, l mmol) i eter (2 ml) sattes till en eterlösning av litiumdimetylkoppar framställd av 500 mg (2 mmol) kopparjodid och 2 ml (H mmol) av en 2M lösning av metyllitium i eter (5 ml) vid -500 C. Efter l timma fick lösníngens temperatur stiga till OO C, varefter den hälldes i vatten och extrahera- des med eter. De sammanförda eterextrakten tvättades med koksaltlösning, torkades sedan och indunstades. Efter om- kristallisation ur etylacetat/hexan erhölls produkten (27). 7Cl-nætylföreningen (21) överfördes till Ä,6-dienen genom dehydrering med kloranil genom tillämpning av metoden i exempel H. 50 55 33 Exempel 15 Tablettformulering 448 878 En illustrativ tablettformulering lämplig för användning vid beredning av aromatasinhibitorkompositionen enligt uppfinningen och lämplig för användning vid behandling av östrogeninfluerade tillstånd återges nedan. Proportioner- na är avsedda för administrering till en patient vägande cirka 80 kg vid administrering tre gånger dagligen. (a) 10-(l,2-propadienyl)östr- Ä-en-3,17-dion vetestärkelse laktos magnesiumstearat (b) (<1) (d) g 50 8 150 E 8 a Ett granulat erhållet genom att blanda laktosen med en del av stärkelsen och en granulerad stärkelsepasta till- verkad av resten av stärkelsen torkades, siktades och blandades med de aktiva ingredienserna (a) och (b) och magnesiumstearatet. Blandningen komprimerades till 1000 tabletter vägande 218 mg vardera.

Exempel lä Intramuskulärt injicerbara formuleringar Representativa exempel på intramuskulärt injioerbara kom- positioner lämpliga för användning enligt uppfinningen är följande: A.

Oljepreparat: -(1,2-propadienyl)östr-H-en-3,17-dion butylerad hydroxianisol butylerad hydroxitoluen jordnöts- eller sesamolja tillräckligt för att ge mg 0,01 vikt-% 0,01 vikt-% 1,0 ml \.“. 448 878 514 B. Suspensionspreparat p ' 10-(1,2-propadienyl)östr-H-en-3,l7-dion 10 mg natriumkarboximetylcellulosa 0,5 vikt-% natriumbisulfit 0,02 vikt-% vatten för injektion, tillräckligt för att ge 1,0 ml Föregående exempel kan upprepas med samma framgång genom att införa de allmänt eller specifikt föreskrivna reak- tanterna och/eller driftsbetingelserna enligt uppfinning- en i stället för de som tillämpas i föregående exempel.

Av föregående beskrivning kan en fackmän lätt fastställa de-väsentliga särdragen hos uppfinningen och utan att gå utanför uppfinningens ram företa olika förändringar ohc modifieringar för anpassning till olika användnings~ områden och tillstånd.

J:

Claims (6)

10 15 20 25 30 448 878 Patentkrav

1. Föreningar med formlerna (I) (II) i vilka ---- betecknar en enkel- eller dubbelbindning. R2 betecknar (H) (OR8) eller 0. RS betecknar Hz, O eller (H) (Cl;3-alkyl). Ra och R7 oberoende av varandra betecknar H eller C1_ -alkyl och RB betecknar H eller 3 _ 1. C1_4 alkanoy

2. Förening enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den utgöres av 10-(1.2-propadienyl)östr-4-en-3,17-díon.

3. Förening enligt krav 1.' k ä n n e t e c k n a d av att den utgöres av 10-(1,2-propadieny1)östra-1,4,6-trien-3.17-dion. k ä n n e t e c k n a d av att den utgöres av 4-acetoxi-10-(1,2-propadienyl)-östr-4-en- -3.17-diod.

4. Förening enligt krav 1. 10 15 _20 25 448 878 ss i e-

5. förening enligt krav 1. K ä n n e t e c k n a d av att' den utgöres av 10-(1.2-propadíenyl)östra-1,4-díen-3.l7-dion. _

6. Farmaceutisk komposition k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en förening med formeln i vilka ---4 betecknar en enkel- eller dubbelbindníng. R2 betecknar (H) (ORB) eller O. R5 betecknar H2. 0 eller (H) (cl_3-alkyl), R6 och R7 oberoegde av varandra betecknar H eller C1_3-alkyl och R betecknar H eller Cl_4-alkanoyl, och en farmaceutiskt godtagbar bärare.