SE448387B - Sekerhetspapper med ekthetsmarkeringar i form av luminiscerande substanser, sett att framstella sekerhetspappret, sett for testning av ektheten av sekerhetspappret samt testanordning for utforandet av settet for testnin - Google Patents

Description

448 zs7D= D Användningen av luminoforer för att.skvdda sakerhetspapper be- gskrives aek¿å“1 tyska pubiicerrngsskriften 15 99;o11._ Med utgångspunkt från teknikens ståndpunkt med avseende på skydd av säkerhetspapper med användning av luminiscerande substanser kan slutsatsen dras att sådana luminoforer völjes som är till- - gängliga och vars exciterings- och emissionssnektra syns gynnsam- ma med avseende på skvdd och äktbetstestning.

I patentlitteraturen finns även många förslag för modifering av luminoforer, t.ex. genom kombination av dessa med andra substan- ser eller överdragning ooh inkapsling av dessa för diverse ända- mål, inklusive förändring av spektralområdena. 7 Det har t.ex. föreslagits att den kemiska beständigheten för lu- l minoforer förbättras genom att de överdrages med wdssa substan- ser. En del av fosforen överdrages med ett skyddsskikt för fler- färgsrepresentation av bilder på Iuminiscerande skärmar. Det är känt att fosforen kan överdragas med pigment vid framställning__ av högkontrast-katodstrâlrör för förgtelevisionsmottagare.

Det är även känt att oönskade emissioner hos fosforen kan under- tryckas genom pigmentöverdragning för förbättring av bilden_på; bildrör för färgtelevisionsmottagare_ I detta sammanhang hänvisas" till exempelvis tyska publiçeringsskriften 27 54 369 och ameri- kanska patentskriften 4{1S2¿483. I Det är även känt] t.ex;_genom brittiska patentskriften 1 484 471, att exciteringsområdet för en luminofor kan u tvidgas genom kom- bination med en annan luminofor. ” Beläggning av'1uminof°fer maa aielektriska mulcipelskikt beskrivs även i tyska publiceringstkriften 2T*02 120, för att undertryckaelu en del av emissionen“och samtidigt öka intensiteten för andra* emissioner. ' ' h Det har föreslagits_i tyska publideringsskriften 15 99 Öl1 att överdraga de utnyttjade luminoforerna för att skydda legitima- tianskort och liknande, madden følie för att på decta_sätt undvi- ska att äkthetsmarkeringarna kan iakttagas med blotta ögat. s1ut1igen_är det känt~gen0m brittiska patentskriften 1.186 253 '71 VI* lg44s ss? 3 att tecken, som skrivits med lnminiscerande substanser,_parti- elltfkan_maskeras genom färgämnen som är ogenomskinliga för emis-I asionsstrålningen, så att det är lättare att representera vissa '_Lecken{ t.ex§ bokstäver¿ med dessa.

Luminoforer med karakteristiska egenskaper, Som gör dem lämbliga för automatisk kontroll av äktheten av-skyddade säkerhetspapper "_är emellertid begränsade i antal. Detta gäller särskilt sällsynta jordartsmetall-luminoforer, vilka företrädesvis användes för att skydda säkerhetspapper¿-De«flesta-av övriga oorganiska och orga- niska luminoforer -uppvisar okarakteristiska breda spektra och år dessutom ofta kommersiellt tillgängliga." 'Säsom påpekas t.ex. i amerikanska patentskriften 3.473.027 resul- terar dessa breda-exciterings- och emissionsspektra även i att samtidig användning av fler än en luminofor med ett enda brett I band icke är praktiskt möjlig.

Vid den ovan beskrivna teknikens ståndpunkt har olika metoder för ändring av spektrnm för luminoforer föreslagits, men dessa förslag ' medför icke någon förbättring av automatiskt igenkännande eller automatisk differentierbarbet beroende på luminiscerande egenska- per, ntan är snarare avsedda t.ex. för undertryokande av de lumi- - niscerande egenskaperna i full ütsträckningQ.för ändring av färg- egenskaper) såsom vid modifiering av luminoforer för bildrör, eller andra ändamål. ' ' 7 Uppfinningen-baseras nå problemet att öka antalet luminoforer, som är lämpliga som äkthetsmarkeringar på säkerhetspapper, och i 7-synnerhet att producera säkerhetspanper med äkthetsmarkeringar i ä form av luminiscerande substanser; som skiljer sig från säker- "netspapper med kända lnminoforer genom ett karakteristiskt ändrat ekciterings- och/eller emissionsspektrum.

Uppfinningen är baserad på npptäckten att detta problem kan lö- ' sas genom förändring av exciterings- och/eller emissionsspektrum på ett karakteristiskt sätt genom kombination av de lnminisce- i rande substanserna med lämpliga absorberande material.

Föremälet för uppfinningen är sålunda säkerhetspapper med äkthets- 44sÜ5s7 markeringar i form-avvluminiscerandefsubstanser; som består av en luminofor och en eller flera absorßerande substanser, vilka: kännetecknas av att den absorberande substansen är ett färgämne eller ett pigment, eller ett IR- eller UV-absorptionsmedel eller en blandning av ett färgämne eller ett pigment med en IR- eller UV~absorberande substansf oeh att absorptionsspektrum för de ab-- 3 sorberande substanserna partiellt överlappar exciterings- och/el- I ler emissionsspektrumet för_luminoforen och därmed dämpar detta på ett karakteristiskt mätbart sätt." i a 'Uppfinningen hänför sig även till ett satt att framställa säker- hetspapper enligt uppfinningen, vilket kännetecknas av att den luminiscerande substansen tillsättes till säkerhetspapperet redan under framställningen i papperet, att den luminisçerande substan- sen tillsättes till en tryckfärg, att den luminiscerande substan- i sen anbringas genom en överdragningsprooess, att den luminisce- Z rande substansen infëres vid pappersframställningen genom på lämp- ligt sätt preparerade marmoreringsfibrer, eller att den luminisce-i rande substansen införes vid pappersframställningen genom en på lämpligt sätt preparerad säkerhetstråd.

Slutligen hänför sig uppfinningen till ett sätt för testning av äktheten av säkerhetspapper enligt uppfinningen, vilket känne-i tecknas av att emissionsspektrum och/eller exditeringsspektrum för den luminiseerande substansen-mätes, uppdelat i flera kana- ler) varigenom antalet och spektralbredden för de olika kanaler- na väljes på ett sådant sätt; att den karakteristiska delen för spektrum kan igenkännas med tillfredsställande säkerhet. i Dämpningar kan t.ex. ske genom begränsning av spektralområdet el- ler "deforméring“ av exciterings- och/eller emissionsspektra.

Begränsningen sker i detta sammanhang enklast genøm avskärning gav de marginella områdena för spektrat på ett mycket enkelt sätt, medan "deformationen" exempelvis kan ske genom önskad dämpning av vissa smala spektralområden för bredbandsspektra eller genom eliminering av givna spektrallinjer. i 7 ' g _ * De karakteristiska skillnaderna mellan spektra för luminofererna och för de luminiscerande äktnetsmarkeringarña, sem framställts enligt uppfinningen, kan bestämmas genom mätmetoder. l44s ss? Det är sålunda möjligt att öka antalet luminiscerande markering- 'ar avsevärt, vilket är lämpligt för automatisk kontroll av äkt- heten, och vilka kan skiljas från varandra, och det är även möj- ligt att göra markeringar med karakteristiska spektra tillgäng- i1gaJ " i i " i i De sällsynta jordartsmetall-luminiforerna; som är särskilt läm- pade som skydd för säkerhetspapper, uppvisar generellt flera ekciterings- och emissionsomrâden eller -band eller -linjer¿ Genom;kombination av dessa med lämpliga absorberande material: kan en del av exciterings- och emissionsområdena undertryckasf På detta sätt kan.ett stort antal skyddssubstanser, vilka otve- tydigt kan skiljas från.varandra och även från andra liknande- material, framställas från endast en sällsynt jordartsmetall- -luminofor.' ' Äktnetsmarkeringsmaterial med karakteristiska spektra, vilka kan skiljas från kommersiella material, kan framställas genom kombi- nation av absorberande material med bredband-luminoforer, som i sig själva icke är lämpliga för skydd av säkerhetspapper, antin- * gen på grund av att deras spektra icke är tillräckligt karakte- ristiska eller på grnnd av att materialen är kommersiellt tillgäng- 'liga} En ytterligare säkerhetsfaktor för automatisk kontroll av äkthe- ten hos säkerhetspapper är att markeringarna icke uppvisar någon emission i det synliga spektralområdet och sålunda är "icke-syn- .liga". Vid fallet av luminoforer som uppvisar sådan oönskad emis- sion i det synliga omrädet,_kan denna elimineras enligt uppfin-' ningen genom kombination av luminoforen med ett absorberande ma- terial, vilket absorberar åtminstone ixområdet för den synliga ,emissionen för luminoforen.

Ej ens bestämning av en lüminofor närvarande som en äkthetsmar- kering sknlle i.fråga.om säkerhetspapper enligt uppfinningen ge det önskade resultatet, då den rena luminoforen uppvisar andra_ spektra än kombinationen av luminoforen med de absorberande ma- terialen i säkerhetspapperet. 7 1 I säkerhetspapperen enligt uppfinningen består äkthetsmarkerin- gen av en luminiscerande och en absorberande komponent. 44ss3s7 eller Den luminiscerande komponenten kan vara en känd luminofor, lämp- Z lig för skydd av säkerhetspapper, men kan även bestå av en kom-_ mersiellt tillgänglig luminofor, vilken därför icke är lämplig för skydd av säkerhetspapper som sådan. Excitering och emission för luminoforen kan vara i det synliga området. Företrädesvis ut- VM* nyttjas emellertid markeringar, vars emission är placerad i det icke-synliga området av spektret. I Den absorberande komponenten består av färgämnen eller pigment, IR- eller UV-absorptionsmedel, eller blandningar därav, som kan införas utan svårighet under framställning av säkerhetspapper.

Båda komponenterna kan vara organiska eller oorganiska substanser, vilka kan utnyttjas i Vupplöst form eller som ett olösligt pulver; Undertryckandet av oönskade emissioner, i synnerhet i det sjnliga omrädet, kan ske genom användning av absorberande substanser, some absorberar i varje vâglängdsområde där luminoforerna uppvisar oönskad emission. I'svnnerhet färgämnen och färgpigment är lämp- liga för detta ändamål. Luminoforerna är företrädesvis övertäck- I ta med de absorberande substanserna. ' Luminoforer, vilka är beständiga gentemot lösningsmedel och upp- fyller alla krav på hållbarhet för sedeltryckfärg, utnyttjas i synnerhet för säkerhetspapperet_enligt[uppfinningen. Vid fallet-of 1 ~ av mindre höga krav på hållbarhet kan naturligtvis andra material även användas,_vilka icke uppfyller samtliga de krav som är van- liga för framställning av sedlar.e Luminoforerna kan t.ex¿ överdragas med de absorberande substanser- na och därefter tillsättas till tryckfärgen. Alternativt kan lu- minoforen blandas med den absorberande substansen och tillsättes till tryckfärgen eller anbringas till papperet eller en säkerhets- trådfolie. Det absorherande materialet kan vara närvarande i en fernissa, om så erfordras; Det är även möjligt att täcka den tryck- ta bilden, som framställts 'mea, tl-yckfärg- innehållande lumlno- foren, med den absorberande substansen; t.ex. genom en andra Z tryckningsprocessl 'I I 7 * 'Uppfinningen förklaras nedan i följande exempel. .44s ss7~s I Exempel 1 Metylenblått utnyttjades som en luminiscerande substans. Excite- ringsspektret för detta färgämne är relativt okarakteristiskt.

Fig. 1 visar exciteringsspektret för metylenblått genom den strec- kade linjen, som från 530 nm upp till större våglängder överlap- pas av den heldraàna linjen, Först överdrogs en transparent säkerhetsfolie med metylenblått.ï1 som var dispergerat i_en folietryckfernissa, med en-beläggnings- tjocklek av 20 pm. över den sålunda erhållna luminiscerande'fo- *lien påtrycktes därefter färgämnet ÜPermanentrött R Extra" (Hoechst Co.), som var disnergerat iden djuptryckfernissa. Denna övertryck- nindfförändrar exciterinqssbektret nå det sätt, som visas gra-'H fiskt i fig.'1. Däri visas exciteringsspektret för kombinationen av metvlenblått och "Permanentrött R Extra" i detta fall med den heldragna linjen i fid. 1. fExempel 2f 200 g "Eumilux CD 118" (Riedel de Haen Co.), 60 g isoforondiiso- fcyanat, 34 q toluensulfonamid, 20 g melamin och 8 g "Ljusblått 2R" (Bayer Co.) blandades i en uppvärmningsbar knådningsanordning vid 140oC, varigenom en spröd fast kropp bildas genom en exoterm ~reaktion, vid vilken temperaturen ökar till ZOOOC. Produkten ges nompolymeriserades under ytterligare 30 minuter vid 180°C och'f maldes därefter. á Ett blått pigment erhölls. Vid excitering med UV-strålning av 365' nm visar pigmentet ett emissionsspektrum såsom visas i fig. 2 ge- nom den heldragna linjen. Jämfört med emissionsspektret för "Lu- dmilux CD 118" (Riedel de Haen.¶o.), vilket visas som en streckad linje i fig. 2; är spektrat karakteristiskt förändrat.

Exempel 3' -Ett pigment framställdes, såsom neskrivits i exempel 2, men i stället för 8 g_“Ljusblåttf2R" användes 1 g av azofärgämnet "orange IIP., i ' ' i »Ett orangefärgat pidment erhölls, vars emissionsspektrum vid ex- citering med UV-strålning vid 365 nm visas i fig. 3 som en Hel- J dragen linje,.ooh som skiljer sig karakteristiskt från emissions- 44805870 _ f - Q V spektret för “Lumilux CD 118" (Riedel_de Haen Co.)) som visas ir dfig. 3 som en streckad linje; Exempel 4 - Z f , 215 g yttriumoxid YZO3 blandas homogent med 19}3 g tuliumoxidp Tm2O3 och 234 g ammoniummetavanadattNH4VO3, och den erhållna bland- t'ningen upphettades i luft under_2 timmar vid 800°C. Det erhållna tuliumaktiverade yttriumvanadatet uppvisade kompositionen Y0}9STm0'05VO4- Produkten maldes till en partikelstorlek av 2 Pm? Vid excitering med.UV-strålnino vid 310 nm uppvisar luminoforen -kraftiga smala bandemissioner vid 480 nm och 800 nm. Denna lumino- for inbäddades i enlighet med ekempel 2*i_ett syntetiskt harts 5 .tillsammans med färgämnet."Permanentrött R Extra" (Hoechst Co.).

Fig. 4 visar emissionsspektret för färdämnet "Permanentrött Rud Extra". De smala bandemissionerna för luminoforen visas också.

Emissionen vid 480 nm undertryckes genom kombinationen av lumino- foren med_färgämnet och endast emissionen vid 800 nm kan iakttagas.

Exempel 5 _ A p Man förfar som i exempel 4; men i stället för_färgämnet “Permanent- rött R Ektra" användes fäfgämnet "Hostaperm Grönt 8G” (HoechstïCo,).

Fig. 5 visar emissionsspektret för "Hostaperm Grönt 8G", liksom även emissionslinjerna för lnminoforen, tuliumaktiverat yttrium-H vanadat Y0;95Tm0;05V04.:Emissionan vid 000'nm undertryckes genom l kombinationen av luminoforen med färgämnet och endast emissionen vid 480 nm kan iakttagas.d ' * I En jämförelse mellan fig. 4 och 5 visar dessutom att två lumino- forer, vilka kan karakteristiskt särskiljas med avseende på sina emissionsspektra, kan framställas från den utnyttjade luminoforen genom kombination med lämpliga färgämnen.

Exempel 6 , - 0 fp “_ 94 g kalciumkarbonat CaCO3 och 5,8 g tuliumoxid Tm203 upplöstes i saltsyra HCl. Ett pH-värde av 10 inställdes genom en natrium- a _hydroxidlösning NaOH och därefter utfördes utfällning med en vat-_ tenlösning av natriumvolframat. Det sålunda erhållna blandade volframatet blandades med 120 g natriumvolframat Na2W04, överför- Kr' 44spsa7- ugpg :- ' des till en aluminiumoxiddegel ooh kalcinerades under 4 timmar ivia 1oo9c. e ~e- v Efter kylning tvättadesrflussmedlet ut med vatten.fl èEtt vitt pulver erhölls med kompositionen Naoè03Ca0h94Tm0'03WO4 'och en genomsnittlig kornstorlek av 2 pm.

*Detta tuliumaktiverade kalciumvolframat visar vid excitering med UV-ljus en blå luminisoens vid 480 nm och luminiscenser i IR-områ- -det vid aoo och 1700-nm.

Luminiscenserna vid 480 och 800 nm kan undertryckas genom kombina- tion med lämpligazabsorberande material, t.ex. "Miloriblått" (Langer Cor; Ritterhude). 7 I Då luminiscensen vid 1700 nm ligger i det centrala IR-området, där "de organiska färgämnena.generellt är genomskinliga, kan de flesta färgämnen och många pigment användas för att undertrycka emissio- nerna vid 480 och 800 nm. Färgämnena och pigmenten för förändring av ekciteringsspektret bör utväljas i enlighet därmed.

Exempel 77 .21,4 g ytterbiumoxid Y2O3{d1,7 g europiumoxid Eu2O3 och 23,4 g am- moniummetavanadat NH4VQ3 blandades och maldes till en kornstorlek upav~3 pm. Blandningen sintrades därefter i en platinaskål vid 730°C under 1-timme, och kyldes därefter till rumstemperatur. Produkten 'maldes återigen och upphettades ytterligare 1 timme vid 730°C. net europiumaktiverade.yttriumvanadat YO 95Eu0 OSVO4, som erhål- _ ' ' i I 1 lits; är ett homogent pulver med en genomsnittlig kornstorlek av 2 pm. ' 7 är 7 Luminoforen visade vid excitering med.UV-ljus vid 313 nm en emis- Å sion vid G18 nm. Emissionen vid 618 nm uppvisas emellertid även * vid exoitering i området:590 ~ 615 nm.- Pulverkornen övertäcktes med_ett syntetiskt harts innehållande _ 12,4-dihydroxibensofenon; Den på detta sätt framställda produkten .visade icke någon luminiscens vid UV-excitering, men en lumini- scene vid 618 nm vid excitering.i området 590 - 615 nm¿ *¶ Exemnelï9'~f-~:'* ïi44size7 500 g av det tulíumåktiverade yttriumvanadinet Y _ _ o,9sTmo,osV°4' som framställts på samma sätt som i exempel 4, maldes i en om- rörd kulkvarn tillsammans med 1,8 g "Kadmiumrött" (Farbenfabrik a siegle u. cb.y 1 sou m1 vatten. ” Därefter tillsattes till denna pigment-lysämne-hlandning 0,6 g (halt fast substans) av en emulsion bestående av 94% etylakrylat och 6% aÉrylsyra, och\därefter'2 g (halt fast substans) av en " emqlsion bestående av 45% etylakrylat, 52%'metylmetakrylat och 3% dimetylaminoetylmetakrylat;, bärëšter inställda: pa-värdet för systemet till 4 med ätciksyra.

Lysämnéšmateriälet¿ övertäekt med “Kadmiumrött", filtreradesj tvättades med vatten och torkades; Denna lfiminofor visar endast en smal bandemission vid“B00 nn. Den_ _blåa flüoresbensen vid 480 nm undertrycktes fullständigt. 250 g av ett ytterbiumaktiverat yttriumvanadat Yo 95Ybo_05V0¿, ' " ' I I framställt såsom i exempel 8, maldes i en omrörd kulkvarn i 390 '.ml bensen, tillsammans med 1;2 g "Indantren-Brilliantorange DR" (Høechst Coll ooh 2,5 g tetraetylenglykoldimetakrylat. Efter av- filtrering torkades pulvret i vakuum och suspenderades därefter i_mineralolíafunÄer kraftig omröringi Denna susfiension upphetta- des vid 1l0éC:unfler 4.timmar. varigenom polvmerisation_av monome~_ rerna-sker; I ' "Z 1 D D > I ' 'Det erhållna¿lysande:orangeröda pigmentet filtrerades av, tvätta: des mea~hexanïoéhfitorkades,.Vid excitering med UV visar den på detta sätt framställda produkten icke någon luminiscens, men vid excitering i området av 940 nm visar den en luminisoens vid 985 nm.

' Testanordnfingen (fiig}.6) består av en belysningsdel 4 ooh en de- D tektordel 5. Säkerhetspapperet 1, som.skall undersökas, lförflyt- -tas över fönster 3 med hjälp av en transportanordning, som.icke är visÄ&,'E¿oiterin§sl§us,-närrörande från belysningsenheterna G,Al och 8, träffar säkerhetspapperét genom fönstret. Dessa be- lysningsenheterfkan”vardera:Bestå av en lampa 9, företrädesvis en xenonblixtlampa; obh en lins 10, som bringar ljuset att passee ra parallellt genom interferensfilter 11. Dessa filter medger att ___-u.. q. s.. -»-~ w b 'Z 4 ” i fïí. exciteringen begränsas till de valda spektralområdena. Då den karakteristiska förändringen endast hänför sig till emissions- spektret, kan man klara sig utan två av de tre belysningsenhe- terna 6, 7 och 8, om så är önskvärt. ' Ekciteringsljuset riktas direkt genom strâluppdelare 15, T6 till .samlingslinsen 12, vilken därefter fokuserar ljuset på säkerhets- papperet.'_ -Skiljeväggarna 13etillförsäkrar undertryckande av ströljus.

Det luminiscerande ljuset, som emitteras av de.luminiscerande substanserna, med vilka säkerhetspapperet är försett, riktas pa- - rallellt genom samlingslinsen 14 och därefter genom stråluppde- lare 18 och 19 till interferensfiltren lT..Detta splittrar upp] 'emissionsspektret i flera, icke-överlappande kanaler. n En kanal, med generellt ett relativt smalt band, mottager direkt den karakteristiska delen av emissionsspektret, som förändras hgenom kombinationen med det absorberande materialet. Exempelvis 7 mätes den genom detektorenheten 17. De två andra detektorenheter- na 20 och 21 mottager relativt breda band av spektralområdena förr I emissionsspektret, angränsande till den karakteristiska delen.

Exciteringsspektra för metylenblått, som visas 1 fíg. 7, med ett överdrag (heldragen linje) och utan överdrag (streckad linje) _visar klart att en luminiscerande substans enligt uppfinningen kan identifieras med säkerhet genom sambandet mellan värdena, som uppmätes i de olika kanalerna 22, 23, 24 motsvarande belys- , ningsenheterna 6; Vdoeh 8, som visas i fig. 6. Naturligtvis kan antalet kanaler ökas i så hög-grad som önskas och därigenom re- r duceras deras spektralbredd nästan utan gränser i enlighet med de krav, som ställes på identifieringen av en substans enligtj ' uppfinningen.

På detta sätt kan mycket höga krav på äkthetstestning även upp- fyllas. ' Z '

Claims (1)

1. r44e ss? d, 7 '_' t Patentkrav l. Säkerhetspapper med äkthetsmarkeringar i form av lumini~ 'scerande substanser, som består av en luminofor och en eller flera absorberande substanser k-ä n n e t'e c k n a t av att den absorberande substansen är ett färgämne eller ett pigment, eller ett IR- eller UV-absorptionsmedel eller en blandning av lett färgämne eller ett pigment med en IR- eller UV-absorberande substans, ooh att absorptionsspektrum för de absorberande substan- serna partiellt överlappar exciterings- och/eller emissionsfo spektrum för luminoforen och därmed dämpar detta på ett karak- teristiskt, mätbartïsäfiç. i i i p ” 2. Säkerfietspapper enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t avg att den absorberande substansen absorberar åtminstone ifde K_partiéllae områdena av det.synligaïspektret där luminqforen emitterar-- 3; Säkerhetspapper enligt krav 1, k ä n nïe t e c k n a t av att den absorberande substansen väsentligen absorberar i hela ' det synliga spektralomrâdet ooh i det angränsande IR~området. 4. Säkerhetspapper enligt något av kraven l¥3, k ä_n n e tee c k- n art av att den_absorberande substansen är optiskt genomskin- lig i de spektralområden, där luninoforen emitterar,-med undan- tag av det synliga_spektralområdeti I I 7 5. Säkerhetspapper.enligt något av kraven 1:4, k ä n n e t e c k « n a t av att luminoforen emitterar också eller endast i det dosynliga området av det optiska spektret.d 6; Säkerhetspapper enligt något av kraven l-5, k ä n n e - t e c k n a't av att luminoforen emitterar också eller endast i IR-området av det optiska spektret. ' 'd 7. Säkernetsoapper enligt något av kraven l-6, k ä n n e - tge c kan a t av att luminoforen kan exciteras också eller_ endast i det_icke~synliga området av det optiska spektret. 8. Säkerhetspapper enligt något av kraven lr7, k ä n n e- t e c k nia t gav att luminoforen uppvisar ett emissions- spektrum i form av lett brett band. 'du a44s ss? '9. Säkerhetspapper enligt något av kraven l~8, k ä n n e~ t e cfk n a t' av att luminbforen är ett laserfärgämne. 10. Säkerhetspapperlenligt_nå§ot av kraven 1?7; k ä n - n ert edc k n a t av att luminqfóren uppvisar ett emissions~_ spektrum i form av ett smalt band. _11. Säkerhetspapper enligt någót av kraven 1-7 eller 8, k ä n n eït e c kfn a t 'av att luminoforen är en med sällsynt jordartsmetaU§dppad:luminofer. l2.Säkerhetspapper enligt någet av kraven l~11, k ä n n e - t e c k nía t av att den Iuminiscerande substansen är en ¿h1andning av'Inminof@ren och den àbsorhorande substansen.. 13. Säkerhetspapper enligt något av kraven 1~10,°k ä n n e - 't e c kan a t *av att den partikelformiga luminiseerande substan- sen består av en luminbfor överdragen med det absorberande materialetlr 14.HSäkerhetspapper enligt någet_av kraven 1410, k ä n n e Ä 't e C k n_a t av att den-luminiscerande substansen består av ett_1uminoforskikt Överdraget med den abserberande substansen. 15. Säkerhetspapper enligt något av kraven 1-14, k ä n n e - t ese k n a t _av att den absorberande substansen dämpar ett ínkantområde av exciteringse och/eller.emissionssbektret för luminóforen genom absdrption till försumbart små värden. “l6. Säkerhetspapper enligt något av kraven 1-13, k ä n n e*- t etc k n a t_ av att den absorberande substansen dämpar ett smalt ömråde för emissions- eçh/eller exciteringsspektret för luminoforen genom absorptiqn till försumbart små värden. 171 Éäkerhetsbabper enligt nåqet av kraven 1-13, kwä n n e - t e elk n a"t' avsatt dæuabšorberande substansen dämpar indif viduella emissionse och/eller exciteringslinjer för lumino- forén genom absorbtion-till-försumbart små värden. " 18. Sätt att framställa sakerbetspapper enligt något av kraven 1-17. k å n n e t eïc k,n a tf av att den luminiscerande ”KL 448 387 . 2; snbstansenntillsättesLtill säkerhetspapperet redan under fram- ställningen av papperet.¿ 7 7 19. Sätt att framställa säkerhetspapper enligt något av kraven 1-17, k ä n n e tçe csk n a te av att den luminiscerande substansen tillsättes till en tryckfärg. 20; Sätt att framställa säkerhetspapper enligt nâgbt av kraven 1-17, k ä~n n e>t e¶c k-n att av att den luminiscerande substansen anbringas genóm en överdragningsprocess, 21. Sätt att fšansçälla säkerhetspapper enligt något av kravena l~l7, knä n n e§t e c k n*a t .av att den lumíniscexande 'substansen infötes vid pappersfràmställningen genom på lämpligt sätt preparerade marmoreringsfibrer; 22. Sätt att framställa säkerhetspapper enligt något av kfaven I-17, k ä n n e t e cfk n a t av att den luminiscerande substansen införas vid pappersframställningen genom en på lämpligt sätt preparerad säkernetsttåd. I ' 23. Sätt för testning_av äktheten av säkerhetspapper enligt något av kraven 1-22, kfä n n_e t~e c kan a t lav att emis- 2 sionsspektrum qch/eller exeiteringsspektrum för den lumini- 2- detta, 1 __ p scenande substansen mätes, uppdelat i flera kanalen; varvid antalet och spektralbredden_för de olika kanalerna väljes på ett sådant_sätt att den karakteristiska delen för spektrum 1; kan igenkännas med tillfredsställanäe säkerhet. 241 Sätt föf testning av äktheten hes säkerhetspapper enligt_ krav 23, k ätn n e t'e c k.n a t nav att emissionsspektrum och/eller exciteringsspektrum för den luminíscerande substansen mätes, uppdelat i tre kanaler) yarvid mittenkanalen överlappar just den karaktetistiska delen för emlssiónsspektrum, medan de andra två kanalerna öyenlappar ned tillräcklig bredd de kort- vågigaloçh lângvâgíga spektralområdena, son angtänsar till k' 25; Testanordning får utfötanäe av sättet för testning enliqtí krav 23 och 24, k.ä n.n e tlelc2k n a d wav att anordningen innefatta: interfešensfilter i detektordelen eller belysnings- =%1 448 387 ,d_el_en,_ gènom villléá fi_ltér emisgionsspektrum eller exciterings- spekizpum nppdelçxs i *flera kanaler.