SE447944B - Variabel utjemningsanordning - Google Patents

Description

447 944, 2 bringa'leââingšnñoptimal förstärkning och optimala frekvensegen- skaper. Vid ett konventionellt PCM-överföringssystem insättes fflutjämnare i transmissionsledningen med jämna intervall, och var och en av ff-utjämnarna har ett smalt område inom vilket 5 förstärkningen kan varieras. I det fall att kända UfÄutjämnare- av Bode-typ används i ett PCM-transmissionssystem, t. ex. tele- ----- ~ fonabonnentledningar i vilka ledningslängden varierar exempelvis från 100 m till 10 km, insättes Vf-utjämnare i ledningarna med 1,7 km intervall, och utjämnarna har ett förstärkningsområde som _10 kan varieras inom ett smalt område på några dB. Av denna anled- ning måste många överdrag insättas i applikationer där det gäller .' längre ledningar. För att undvika den ekonomiska nackdelenaaït många överdrag krävs, kan det vara möjligt att utöka det område inom vilket utjämnarens förstärkning kan varieras. Eftersom 15 förstärkningsområdet för en Vf-utjämnare av Bode-typ bestäms endast av två komponentvärden i densamma, kommer elementvärdenas noggrannhet att försämras allteftersom utjämnarens förstärknings- områden utökas, vilket leder till ökade fel vid utjämnarens användning. 20 Härtill kommer att man för att utöka utjämnarens förstärk- ningsområde och åstadkomma en noggrannare utjämningsfunktion måste införa skrymmande utrustning, vilket gör det omöjligt att t. ex. bygga in en sådan utjämnare exempelvis i en telefonapparat.

Mot bakgrund härav är ett ändamål med uppfinningen att 25 åstadkomma en variabel utjämnare som har ett brett utjämnings- omrâde och som möjliggör noggrann utjämning över ett brett band.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en variabel utjämnare med lägre effektförbrukning och mindre utrym- mesbehov vid montering 1 form av en storskaligt integrerad krets 30 (LSI-krets) som kan inbyggas i en telefonapparat.

För att uppnå ovannämnda ändamål åstadkommas enligt uppfin- ningen en variabel utjämningsanordning i vilken variabla utjäm- ningsenheter är kopplade i serie med varandra och var och en av dessa har ett stegvis variabelt område, varvid utjämningsenheter- 35 na har variabla, inbördes olika stegbredder; en utgângssignal från de seriekopplade variabla utjämningsenheterna jämförs med en referenssignal, varvid utsignalen frân jämföraren omvandlas till en digital signal, vilken digitala signal innefattar en bitsignal av högre ordning och en bitsignal av lägre ordning; varvid en 40 första av nämnda variabla utjämningsenheter vilken har en stor -.,,_~'» '10 15 20 25 30 35 40 447 944 -l. 3 _ variabel stegbredd styres enligt den högre ordningens bitsignal under det att den andra av nämnda variabla utjämningsenheter vilken har en liten variabel stegbredd styres enligt den lägre ordningens bitsignal. Eftersom den högre ordningens bitsignal används för att styra en av de variabla utjämningsenheterna som* har en stor stegbredd för grovinställning, kan utjämningsomrâdet ~- fritt utökas till största möjliga förstärkningsband för i utjäm- naren använda operationsförstärkare. Vidare används den lägre ordningens bitsignal för att styra den andra av de variabla utjämnarenheterna som har en liten stegbredd för finjustering.

Som resultat härav kan man kompensera för Vfïkaraktäristikan med grovinstâllning och finjustering. gf? Ef Eftersom'de variabla utjämningsenheterna injusteras stegvis, kan i enlighet med en aspekt på uppfinningen varje utjämnings- enhet bestå av omkopplare, kondensatorer och ett fåtal opera- tionsförstärkare, vilka samtliga kan drivas av digitala styr- signaler, varigenom utjämnaren enligt uppfinningen kan realiseras i form av en integrerad krets innefattande MOS-transistorer eller bipolära transistorer etc.

Uppfinningens ovannämnda särdrag och ytterligare egenskaper kommer att framgå tydligare genom följande beskrivning i anslut- ning till bifogade ritning med fíg. 1 - 7. Fig. 1 är ett blockschema för en variabel utjämnare i enlighet med en utfö- ringsform av uppfinningen. Fig. 2 är ett kretsschema för en utföringsform av ett filter som bildar en variabel utjämnings- enhet vilken används i den variabla utjämnaren enligt uppfinning- Fig. 3 är en frekvenskaraktäristika som visar sambandet mellan frekvens och förstärkning för filtret enligt fíg. 2. 611.

Fig. 4 är ett kretsschema för variabla utjämningsenheter som används i en variabel utjämnare i enlighet med en annan utfö- Fig. 5 är ett detaljerat kretssohema över blocken 5 till 8 i fíg. 1 i enlighet med en utföringsform av uppfinningen. Fig. 6 visar vâgformen för signaler som uppträder i olika punkter i fíg. 5, ooh fig. 7 är ett exempel på ett fak- tiskt kopplingsschema för en av kondensatoromkopplingskretsarna som används i fíg. 2 och fíg. 4. ringsform av uppfinningen.

I fíg. 1 visas ett blockschema över en variabel utjämnare i enlighet med en utföringsform av uppfinningen. _ När utföringsformen enligt fíg. 1 är 1 drift tillföras en signal som skall utjämnas, exempelvis en bipolär pulssignal, från . ;.';~.=~.;_,,;.4'~*'1-Éi. .JaåÅ-.ylsï- ._ 10 15 20 25 30 35 Auo 447 944 _ u 41 v en ingångsklämma 1 till en första och en andra variabel utjäm- ningsenhet 3 resp._U vilka är kopplade i serie med varandra. signal som har utjämnats i utjämningsenheterna 3 och 4 tillföres via en utgângsklämma 2 till en efterföljande signalbehandlings- krets (ej visad). En del av den utjämnade utgångssignalen från-_ den andra utjämningsenheten U tillföres även till en nivådetekte--~- ringskrets 5 som omvandlar densamma till en likströmssignal medelst sin toppdetekterings- eller likriktningsoperation. Den omvandlade likströmssignalen tillföres till ena ingången hos en jämförêre 7- En PGf&P6nSSísn8l Vref från en p3fepen$3igna1_ källa (eller referensspänningskälla) 6 tillföres dessutom till jämförarens 7 andra ingång.. I jåmföraren 7 avgöres huruvïöaåï Den likspänningssïgnalen är större än referenssignalen (-spänningen) Vref eller ej. Resultatet av denna operation tillföres till en upp-ned-räknare 8 såsom dennas triggningspuls. I och med mottag- ningen av triggningspulsen kommer upp-ned-räknaren 8 att alstra en digital binär signal. Den binära signalen består av en bit- Síßflal au av högre ordning och en bitsignal aL av lägre ordning. Den förstnämnda signalen au tillföpes såsom en styrs signal till den första variabla utjämningsenheten 3 under det att den sistnämnda Signalen aL tillföras såsom en styrsignai till den andra variabla utjämningsenheten 4.

Den variabla utjämningsenheten är så konstruerad att bitsig- Ualefl av kommer att medföra stegvis ändring av utjämnarenhetens utjämningsområde för ett flertal transmissionsledningar som har Ûlïkfi läflßdeff L1, L2 ... Lu. Med andra ord, utjämnings- enheten 3 är en kombination av olika utjämnings-underenheter som har olika utjämningsegenskaper. Å andra sidan är den andra variabla utjämningsenheten U utförd så att bitsignalen aL kommer att medföra stegvis ändring av utjämningsomrâdet för utjämníngsenheten U för att därigenom åstadkomma en lämplig utjämning för ett flertal transmissionsledningslängder 11, 12, ...lm ("m" segment av ledningslängden för LR till LR+1 i jämn delning). Som resultat härav kan de variabla utjämningsenheterna arrangeras så att de ger en korrekt utjämning för en transmissionsledningslängd Li + 1. (og ífn, J 0 Éš j jfxn), där värdena "n" och "m" kan bestämmas korrekt genom att man beaktar avståndet och det godtagbara utjämnings- felet för ledningslängden. beskrivits i form av tvâ-stegs-konfiguration för grovinställning Ehuru de variabla utjämnarna har »a ÉBA ä 2-35: '10 15 20 25 30 35 HO 447 944 _e_ 5 _ och fininställning i denna utföringsform, bör det observeras att antalet använda steg kan ökas i och för erhållande av en noggran- nare utjämning. ' _ På detta sätt används bitarna au och aL av högre resp. lägre ordning för styrning av respektive variabla utjämningsenhe- ter 3 och 4, och värdena på ledningslängderna L och l-är valda så"' att en skillnad mellan de båda ingångarna hos jämföraren ned- bringas till noll för att stanna upp-ned-räknaren 8, varigenom optimal utjämning kan uppnås för ett extremt stort omrâde av transmissionsledningslängder. Dessutom kan upp-ned-räknaren _ alstra en digital signal som anger de för tillfället valda led- ningslängderna L och l och sålunda kan den alstrade digfïafvärde- signalen lagras i ett minne såsom utjämningsinformation. I händelse transmissionsledningar för variabla utjämnare som skall användas är kända med avseende på sina ledningslängder, kan därför styrsignaler som skall användas för utjämningen programme- ras på förhand allt efter ledningslängden.

Fig. 2 visar ett kretsschema för en utföringsform av den variabla utjämningsenheten 3 eller Ä i fig. 1, i vilket fall utjämningsenheten har getts en sådan konfiguration att den har en enda frekvenskaraktäristika, detta för att göra beskrivningen mera kortfattad.

Som framgår av ritningen innehåller kretsen enligt fig. 2 en första och en andra operationsförstärkare 11, 12, kondensatorer 13-1, 13-2, 13-4 till 13-8, 1N-1, 1U-2 och tvålägesomkopplare S1 till S1ü. Omkopplarna möjliggör omkoppling mellan två lägen (visade i heldragna och streckade linjer och anslutbara till respektive kondensatorer 13-1, 13-2, 13-H till 13-8) i en förut- bestämd period-takt. Eftersom kretsen enligt fig. 2 endast innehåller kondensatorer, omkopplare och operationsförstärkare a~~ kan den tillverkas som integrerad halvledarkrets, d.v.s. en liten bricka.

En överföringsfunktion F(Z) för kretsen enligt fig. 2 mellan en ingångsklämma 9 och en utgångsklämma 10 kan uttryckas enligt följande. c3c5+(c1co-cucs-c3c5)z'1+ F= C . 5(°8*°7)*(°6°9'°5°7'2°5c8)z'1+c5c8z'2 10 15 20 25 30 35 H0 447 944 _«_ 6 _ där Z'n (n=1, 2) anger en operator och medför en fördröjning av kretssamplings-tidgivningen med n gånger samplingsperioden, och C1 till C9 representerar respektive kapacitansvärden för kondensatorerna 13-1, 13-2, 13-N till 13-8, 1U-1 och 14-2. Denna krets är välkänd såsom ett filter och den detaljerade beskriv- ningen över dess konfiguration ooh verkningssätt utelämnas därför ' här. Beträffande detaljer hänvisas till “A General Active Switched Capacitor Biguard Topology for Precision MOS Filter" av K.R. Laker m fl, Proc. of ISCAS '80, sidorna 304 till 308, april 1980. Man kan sålunda åstadkomma olika frekvenskaraktäristikor _ genom lämpligt val av kondensatorerna 01 till 09. Ehuru_ânš. utjämnare eller ett filter som har anpassats för transmissions- ledningar av konstant längd har uppenbarats i och med denna utföringsform i syfte att göra ritningen enklare, kan man samti- digt åstadkomma flera olika slags filter för användning vid olika transmissionsledningar, varvid kondensatorerna 13-1, 13-2 och 13-U till 13-8 vardera består av ett flertal parallellkopplade kondensatorer, och välja en av respektive parallellkopplade kondensatorer. - I fig. 3 återfinns ett diagram som visar ett samband mellan förstärkningen och frekvensen när olika utjämnare har realiserats i form av kretsen enligt fig. 2 för H km och 2 km telefontrans- missionsledningar (var och en av ledningarna har 0,3 mm diame- ter). I samma figur representerar heldragna linjer mätta värden och streokade linjer representerar förutberäknade värden. De utjämnare som har använts i det ovannämnda experimentet har utförts med de två utjämningsenheterna enligt fig. 2 kopplade i serie; den ena är en Vf-utjämningsenhet som har en Vfzkaraktäris- tika och den andra är ett 100% roll-off-stegring uppvisande cosinusfilter vars förstärkning är väsentligen konstant i det undre bandet under 100 kHz och abrupt faller i det övre bandet över 100 kHz. I detta fall har de i utjämnaren och filtret använda kondensatorerna 13-1, 13-2, 13-H till 13-8, 14-1 och 1U-2 följande värden. I nedanstående tabell har kondensatorernas värden uttryckts såsom förhållandet mellan värdet 10 pF för kondensatorn 1U-1 i förhållande till övriga kondensatorer. 1 'í-.Gtišåi-EÄ. Mv- ...- 10 15 20 25 30 35 ÄO 447 -944 __* 7 _ 'ff-utjâmnare H km ledning 2 km ledning C1 = 1,597 C1 = 8,296 CZ = 1,U9T C2 = 1,217 C3 = 1,#97 C3-= 1,419 Cu = 1,00 Cu = 2,391 G5 = 1,171: c5 = 2,107 C6 = 13,20 G6 = 1,732 C7 = 18,00 C7 = 1,580 C9 _ 1,00 C9 = 1,00 'I in 100% Roll-off-stegr. cosinus-filter N km ledning 2 km ledning C1 - 11,11 C1 = Ü,156 C2 : 1,109 C2 = 3,08Ü C3 = 2,Ü02 C3 = 15,10 Cu : 3,106 Cu = 1,00 C5 : 1,717 Cs = 1,00 có = 1;sus có = u,2a9 C? : O C? = O C9 : 1,ÛÛ C9 : 1,Û72 Vidare har såsom operationsförstärkare 11 och 12 använts förstär- kare av typen med handelsbeteckningen 2527 från Harris Company, och såsom omkopplarna S1 till S9 har använts omkopplare av typen VMOS med handelsbeteckningen SD 203, marknadsförd av Sígnetics Company.

De operationsförstärkare, omkopplare och kondensatorer som använts i denna utföringsform är samtliga lätta att tillverka med kända halvledarfabrikationsmetoder eller -processer (speciellt MOS-processen). Av denna orsak kan kretsen enligt uppfinningen lätt masstíllverkas medelst halvledartillverkningsteknik trots att många komponenter har använts vid uppfinningen; detta leder till en låg tillverkningskostnad för densamma.

Fig. R är ett kretsschema för en annan utföringsform av den variabla utjämnaren enligt uppfinningen, innehållande den variab- la utjämningsenheten 3, som i denna utföringsform innehåller ett 100% roll-off-stegrat cosínusfilter 3-1 och ett VfÄfilter 3-2 för grovinställníng samt den variabla utjämningsenheten U som i denna utföringsform innehåller en spänningsdelare för fininställning.

Spänningsdelaren Ä har flat frekvenskaraktäristika och variabel fizzisn; a; - _41.. 15 20 ü 30 35 40 447 944 esta' ° förstärkning.

'Vid drift tillföres en inkommande analog signal, som skall utjämnas, till ingångsklämman 1. Den variabla utjämningsenheten H används för att utföra fíninställning av en nivå inom ett steg av stegen i utjämningsenheten 3. Alternativt kan enheten 4 vara en krets med flat AGC, som kan ställa in nivån mellan 0 och 12 dB“*“ med varje ökningssteg om 0,2 dB stegbredd. Men i denna utfö- ríngsform används en enkel spänningsdelare bestående av enbart resistorer såsom utjämningsenheten 4. Å andra sidan tillföres en utgângssignal från utjämnaren U till en samplings- och kvarhåll- ningskrets-20 för att alstra en samplingssignal. Samplingssigna- len används för att driva den variabla utjämningsenheten 3T*¿ Närmare bestämt innehåller samplings- och kvarhållningskretsen 20 en operationsförstärkare 15, omkopplare S15, S16, en återkopp- lingskondensator 17 och omkopplade kondensatorer 16, 18. I , kretsen 20 kommer omställning av omkopplarna S15 och S16 i en förutbestämd periodtakt att medföra att kondensatorerna laddas och urladdas och därigenom alstrar samplingssignalen. Samplings- signalen kommer att sändas till den variabla utjämningsenheten 3. Som ovan beskrivits innehåller utjämningsenheten 3 nämnda 100% roll-off-stegrade cosinusfilterkrets 3-1 som har liknande iarrangemang som i fig. 2, samt Vf-filtret 3-2 med kondensatorerna 13-1- 13-2, 13-7, 14-1 och operationsförstärkaren 11 i fig. 2; Arbetssättet och arrangemanget för den variabla utjämningsenheten 3 är väsent- ligen samma som för kretsen i fig. 2, och samma hänvisningsnummer filterkretsarna 3-1 och 3-2 är kopplade i serie. betecknar sålunda samma komponenter som i fig. 2.

Utförandet av den variabla utjämnaren enligt uppfinningen har flera fördelar som framgår av det följande. För det första kan roll-off-filtret undertrycka en onormal ökning i toppfaktorn -- för en signalvâgform innan signalen sänds till det efterföljande Vf-filtret och dessutom kan det styra sin förstärkning i enlighet med transmissíonsledningens längd genom injustering av kondensa- torerna 13-1, 13-2, 13-5 och 13-6, varigenom det dynamiska områ- det likformigt kan fördelas på var och en av ledningarna under optimala förhållanden.. Som resultat härav kan uppfinningen fullständigt undvika försämring i signal/brus-förhållandet, som ofta har inträffat vid förut kända utjämnare. Om man ersätter Å den variabla utjämningsenheten för finjustering med en enkel krets med flat AGC, möjliggör detta_för det andra att kretskonfi- LaJHU-.a-I-s '. .. -. . 10 15 20 25 30 35 H0 447 944 -_, 9 _ gurationen enligt uppfinningen avsevärt förenklas. Den försäm- ring i utjämningskaraktäristiken som blir resultatet av en sådan kretsförenkling uppträder endast i det undre bandet under ca 10 kHz. Om en bipolär signal utan någon likströmskomponent används som transmissionssignal, kommer dock en sådan försämring ej att' ha någon väsentlig inverkan på den totala utjämningskaraktäris- tikan.

Fig. 5 visar en del av ett kretsschema för en utföringsform av nivådetekteringskretsen 5, jämföraren 7, referenssignalkällan 6 och upp-ned-räknaren 8 i fig. 1 i enlighet med uppfinningen.

För att göra beskrivningen kortare skall beskrivning lämnas får det fall att utjämnaren enligt uppfinningen har arrangerats för att möjliggörâ automatisk omkoppling till ledningar av 0, 1; 2, 3, H och 5 km längd.

Verkningssättet för kretsen enligt fig. 5 skall nu beskrivas i detalj. i fig. 1 tíllföres till en ingângsklämma VP, signalen gillfö- res till en ingângskrets bestående av en kopplingskondensator C11 och en resístor R1 och vidare till en halvvâgslikriktarkrets 21.

Likriktarkretsen 21 innehåller en operationsförstärkare ÖP1O och Utgångssignalen från den variabla utjämningsenheten H en diod av typen med handelsbeteckningen 1N5165, och den sänder sin utsignal till en kvarhållningskrets 22 vilken innehåller kondensatorerna C12, C13, C1H, en resistor R2 och omkopplarna T2, TU enligt vad som visas i fig. 5. Omkopplings-drivsignalen ø2B Oßh 033 har pulsvågformer i enlighet med vad som visas i fig. 6. Utgångssignalen från halvvàgslikriktarkretsen 21 laddas i kondensatorn C12. En potential på kondensatorn C12 kvarhálles i kvarhâllningskondensatorn C13 med synkroniserings-tidgivnings- Pulsen 025 och kvarhålles vidare i kondensatorn C1U med synkro- Hißer'insß-tídsivninsspulsen 1335. Den kvarhâllna uegångssigna- len från kvarhållningskretsen 22 tillföres till en jämförelse- krets 23. len eller spänningen med respektive referensspänningar HL (3,1 volt) och LL (2,9 volt) i operationsförstärkarna OP11 och OP12, så att förstärkaren OP11 kommer att alstra en spänning (motsva- rande ett logiskt “1"-värde) när den kvarhâllna spänningen är större än referensspänningen HL, under det att den kommer att alstra en annan spänning (motsvarande ett logiskt "O"-värde) när så ej är fallet. Samtidigt kommer operationsförstärkaren OP12 att alstra en spänning (motsvarande ett logiskt "1"-värde) när I Jämförelsekretsen 23 jämföras den kvarhâllna signa- . \ *_ I duk-nare; ... k . 10 15 20 25 30 35 40 447 944 ___ 1o _ den kvarhàllna spänningen är större än referensspänningen LL, under det att den kommer att alstra en annan spänning (motsvaran- de logikvärdet "0") om så ej är fallet. Utgångssignalerna från operationsförstärkarna OP11 och OP12 i jämförelsekretsen 23 tillföres till en logisk operationskrets 24 i synkronism med en' PUlSSí8nal øug för omvandling till ingångssignaler och sänder den till en upp-ned-räknaren 26. När en ingângssignal till jämföraren 23 är en högnivåsignal, kommer en NOCH-grind U012-1 i logikkretsen ZH att alstra många utgângspulser; men om en in- gångssignal till jämföraren är en làgnívåsignal, kommer en NUCH- -grind 4012-2 att alstra många utgàngspulser. Som resultat härav kommer upp-ned-räknaren 26 att på sina utgångsklämmor Q1,_Öäš Och Q3 alstra'digitala räkneställningsvärden motsvarande nivån, d.v.s. hög eller låg, för dess ingângssignal.

A andra sidan är en annan logikoperatíonskrets 25 anordnad för att förhindra varje felfunktion för upp-ned-räknaren 26 i händelse av operation med högerspill eller vänsterspill.

Utgångssignalerna från upp-ned-räknaren 26 avkodas i en avkodare 27 för val av en av omkopplarna SWO till SW5. omkopplaren av omkopplarna SWO till SHS alstrar en drivsignal som Den valda används för val av det optimala filtret för den valda av led- níngslängderna 0, 1, 2, 3, 4 och 5 km. Närmare bestämt används omkopplarna för att välja önskade kondensatorer av nämnda flertal kondensatorer (exempelvis 13-1-1 till 13-1-n, 13-2-1 till 13-2-n, ...) av vardera av kondensatorerna 13-1, 13-2, 13-H, 13-5, 13-6, 13-7, 13-8 enligt vad som visas i fig. 7 för att därmed bilda en avkodare som är lämplig för den valda ledningslängden. Med andra ord, var och en av kondensatorerna 13-1- 13-2, 13-U, 13-5) 13-6, 13-7 och 13-8 har visats såsom en enda kondensator i fig. 2, detta för att göra beskrivningen kortare, men var och en av kondensatorerna består i själva verket av ett flertal parallell- kopplade kondensatorer för åstadkommande av utjämningsenheter som passar för olika ledningslängder. Tag exempelvis kondensatorn 13-1. Kondensatorn 13-1 består av ett flertal kondensatorer 13-1-1, 13-1-2, ... 13-1-n kopplade parallellt i enlighet med fig. 7, och motsvarande av omkopplarna SWO till Swn är kopplad mellan två anslutningsklämmor 30 och 40._ Samma beskrivning gäller för de övriga kondensatorerna 13-2 till 13-8.

Den ovan lämnade beskrivningen gäller det fall att den variabla utjämnaren för enkelhets skull har utförts för att passa ,.,.§..',. _ ...i .

IO 15 20 25 30 35 40 447 944 ...B . för O, 1, 2, 3, H och 5 km ledningslängder. Vid faktiska tillämpningar kan emellertid upp-ned-räknarkretsen 26 vara upp- byggd av många flera stegräknare för ökning av antalet bitar (01, Q2, Q3) som representerar dess räkneställning, så att den högre ordningens bítsígnal används för omkoppling mellan kondensatorer i den variabla utjämningsenheten för grovjustering under det att den lägre ordningens bitsignal används för omkopp- ling mellan uttagen 1 en spänningsdelare. Spänningsdelaren bildar i sin tur en variabel utjämningsenhet för fininställning, exempelvis den variabla utjämningsenheten 4 i fig. Ä.

Vidare hänför sig räknareutgångarna Q1, Q2 och Q3 hos" 1, upp-ned-räknarkretsen 26 även till en ledníngslängd. Om led? ningslängden 1 ett kommunikationssystem för den variabla utjäm- nare enligt uppfinningen som skall användas, så kan avkodaren 27 vara förhandsinställd på ledningsdistansvärdet. ~_a:.~\..:»« ~ s. z

Claims (6)

12 447 944 4% . PATENTKRAV

1. Variabel utjämningsanordning, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar variabla utjämningsenheter (3, 4) vilka är kopplade i serie med varandra och av vilka var och en har ett stegvis variabelt omrâde, vilka utjämningsenheter har variabla, inbördes olika stegbredder; -~e en jämförare (7) för att jämföra en utgångssignal från nämnda variabla, i serie med varandra kopplade utjämningsenheter med en referenssignal (Vref); kopplingsorgan för att omvandla nämnda jämförelse-utgångssignal från jämföraren till en digital signal, vilken digitala signal: I innefattar en bitsignal (EU) av högre ordning och en bitsišnaí (aL) av lägre'ordning; och 3 en styrkrets för att medelst nämnda bitsignal av högre ordning styra en första (3) av nämnda variabla utjämningsenheter vilken har en stor variabel stegbredd och för att medelst nämnda bitsignal av lägre ordning styra en andra (4) mv nämnda variabla utjämningsenhe- ter vilken har en liten variabel stegbredd.

2. anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att åtminstone en av nämnda variabla utjämningsenheter har en Vfïkarak- täristik.

3. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e o k n a d av att den av nämnda variabla utjämningsenheter som har en stor variabel stegbredd innehåller en variabel utjämnings-underenhet (3-2) som har en Vflfrekvenskaraktäristik och ett variabelt filter (3-1) som har en cosinus-formad roll-off-frekvenskaraktäristik, d.v.s. som har en konstant förstärkning i det lägre frekvensbandet och en reducerad förstärkning i det högre frekvensbandet, varvid nämnda underenhet och nämnda variabla filter är kopplade i serie med varandra.

4. H. Anordning enligt kravet 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av att åtminstone en av nämnda variabla utjämningsenheter är utförd som en storskaligt integrerad krets, vilken integrerade krets inne- fattar operationsförstärkare, kondensatorer och omkopplare för att ändra kondensatorernas anslutning.

5. Anordning enligt kravet 4, k ä n n e t e o k n a d av att nämnda andra (U) av de variabla utjämningsenheterna, vilken har en liten variabel stegbredd, innehåller en av resistorer bestående spänníngsdelare (H).

6. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att jämföraren (7) innehåller en likriktarkrets (21) för att likrikta 15 447 944 utgångssignalen från de variabla utjämníngsenheterna (3, N), en kvarhållningskrets (22) för att kvarhålla toppvärdet av en líkriktad signal från líkriktarkretsen, en första operatíonsförstärkare (OP11) för att jämföra en utgángssignal från kvarhâllningskretsen med en första referensnivå (HL) och för att omvandla nämnda utgångssignal från kvarhållningskretsen till en två-nivå-signal som anger större'“ än eller mindre än nämnda första referensnívå, och en andra opera- tíonsförstärkare (OP12) för att jämföra utgàngssignalen från nämnda kvarhällníngskrets med en andra referensnivâ (LL) som är lägre än den första referensnivån och för att omvandla utgångssignalen från nämnda Rvarhâllningskrets till en två-nivå-signal som anger större än eller mindre än den andra referensnívån, och varvid näñndå_om- vandlingsorgan innehåller logikoperationskretsar (2ü, 25) för att ta emot nämnda jämförelse-utgångssignaler från jämföraren och en puls- signal som har en förutbestämd period, en upp-ned-räknare för att ta emot utsignaler från nämnda logíkoperationskretsar. __. .___- _'»~__ . øL-»lüuehxufl-:vfæ _