SE447144B - Timmerbalk samt sett och medel for dess tillverkning - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 447 144 utsprång eller tänder, som är utslagna från plattans plan och är inbäddade i timmerdelarna. Sådana plattor är mycket effektiva vid tillverkningen av balkförband och liknande timmerskonstruktioner, vid vilka flera ' timmerdelar sträcker sig i olika riktningar och är inbördes förbundna medelst de beskrivna spikplattorna, som är begränsade till plana förbindningsanordningar.

Amerikanska patentet 3 305 252 beskriver en spikplatta av annat utförande. vilken är användbar som hörnförbindningsanordning för att anbringas på två eller tre ytor av en konstruktion, som skär varandra i vinkel mot varandra.

Amerikanska patentet 3 365 222 beskriver en väggsträva, som har ett U-format regelupptagande organ och ett med stödvinkel anordnat utsprång. som är fäst vid en vägg eller liknande. Det regelupptagande organet har ett antal inåtriktade tänder eller fästdon, som drives eller hamras in i en regel för att fasthålla regeln relativt väggen eller liknande.

Amerikanska patentet 3 427 055 beskriver ett plattformigt förbindningsorgan av annan typ för en hörnskarv, vilket har tänder med varierande höjd för underlättande av tändernas ingrepp i de timmerdelar. som bildar hörnskarven, utan deformation av det plattformiga förbindningsorganet.

Amerikanska patentet 4 318 628 beskriver en apparat för hopsättning och förbindning av två eller flera konstruktionselement, varvid denna apparat är utförd med säten för att upptaga elementen i önskad relation och med ett eller flera låsutsprång, som är avsedda att intränga i elementen. Utsprången sträcker sig från en bottenvägg hos vartdera sätet för att ingripa med och intränga i en ändyta på de respektive elementen.

Brittiska patentet 1 579 794 hänför sig till ett fästorgan i form av en spikplatta av modifierat 10 15 20 25 30 35 447 144 utförande. varvid detta fästorgan är särskilt användbart för förbindning av timmerelement, som är anordnade i vinkel mot varandra. Fästorganet innefattar en böjd platta med tänder, som är utslagna från vartdera partiet, varvid åtminstone några av tänderna har ett i vinkel anordnat skaftparti och ett spetspartí, vilket skjuter ut från skaftet mot plattpartiet. Denna typ av utsprång möjliggör, att fästorganet placeras i läge, innan spetspartierna på samtliga tänder drives in i de timmerdelar, som skall förbindas, varvid skaftpartiet ligger i det tillordnade plattpartiets plan. Tänder av denna typ benämnes vanligtvis "knäspik“.

Medan fästorgan av tidigare kända utföranden kan användas för skarvning av timmerdelar för åstadkommande av hörn, balkförband och liknande, har man funnit, att sådana fästorgan är inneffektíva för stötfogning av timmerlängder i ändamål att åstadkomma konstruktivt fullgoda balkar, eftersom hällfastheten hos sådana balkar är begränsad av fasthállningsförmågan hos utsprången eller tänderna, som är inbäddade i timmerdelarna.

Det är därför önskvärt att åstadkomma en konstruktiv fullgod timmerbalk genom stötfogning eller skarvning av timmerlängder.

Det är också önskvärt att åstadkomma sätt för tillverkning av stötfogade balkar, som kan användas i lastbärande tillämpningar.

Det är också önskvärt att åstadkomma ett förbättrat sätt för framställning av en stötfog mellan intill varandra belägna ändar av timmerlängder, vilken är ekonomisk och resulterar i en lastbärande balk.

Det är också önskvärt att åstadkomma medel för tillverkning av 10 15 20 25 30 35 447 144 stötfogade balkar, vilka utgör ett alternativ till massiva timmerbalkar med ekvivalent hållfasthet och vid vilka användes mera lättillgängliga komponentsektioner av bättre kvalitet.

Enligt ett särdrag hos uppfinningen har åstadkommits en förbindningsplatta för stötfogning av intill varandra belägna ändar av timmerlängder, innefattande en U-formad platta, som har en bassektion och motsatta sidosektioner, varav åtminstone sidosektionerna var och en har ett flertal utsprång, som är utslagna därifrån och som vid användningen sträcker sig in i det utrymme, som avgränsas av bas- och sídosektionerna, medan bassektionen har utsprång, som är utslagna därifrån och sträcker sig in i det nämnda avgränsade utrymmet och/eller hål för att upptaga inslagna fästorgan, varvid de partier av bas- och sidosektionerna, som befinner sig omedelbart intill den U-formade plattans hörn, är fria från alla utsprång och hål. ' " Företrädesvis har bassektionen utsprång, som är utslagna därifrån och vid användningen skjuter in i det avgränsade utrymmet. Utsprången på båda sidosektionerna och bassektionen kan vara av "knäspik"-typen eller kan vara av den tandtyp, som allmänt användes i andra kända utföranden av fästorgan av typ spikplatta.

Skarvplattan enligt uppfinningen är företrädesvis utformad med bas- och sidosektionerna huvudsakligen i samma plan, även om sidosektionerna i ett modifierat utförande kan sträcka sig i vinkel mot bassektionen.

Bassektionen bringas i ingrepp med de timmerlängder, som skall skarvas, och utsprången eller de drivna fästorganen inbäddas i timmerlängderna, som hålles i anliggning ände mot ände. Sidosektionerna vikes sedan runt sidorna på timmerlängderna, och de från sidosektionerna utslagna utsprången inbäddas i de 10 15 20 25 30 35 447 144 motsatta sidorna av timmerlängderna.

De stötfogade timmerlängderna förbindes sålunda stadigt med varandra med förbindningsplattan i ingrepp med tre sidor därav, varvid utsprången eller de drivna fästorganen från bassektionen och utsprången från de motsatta sidosektionerna sträcker sig i rät vinkel mot varandra för att låsa förbindningsplattan vid timmersektionerna.

De partier av bas- och sidosektionerna, som befinner sig omedelbart intill den U-formade plattans hörn och som är fria från utsprång och hål, ger konstruktiv integritet och stelhet åt skarven genom att bilda områden längs hörnen, som inte är försvagade av hål eller utslagna utspràng. Hållfastheten hos förbindningsplattan ökas därför genom de stela hörndelarna, som motstär drag- och skjuvkrafter, vilka överföres till förbindningsplattan genom utsprången och/eller de drivna fästorganen.

Företrädesvis är utspràngen utslagna från förbindningsplattans sidosektioner för att sträcka sig i huvudsakligen 900 mot de tillordnade sidans plan, även om utspràngsvinkeln kan variera men företrädesvis inte med mera än 50 från den räta vinkeln. I ett föredraget utförande uppgår antalet utsprång på vardera sidosektionen till inte mera än fem (5) utspráng per kvadrattum sektionsarea.

Enligt ett annat särdrag hos uppfinningen har åstadkommits ett sätt för tillverkning av timmerbalkar av skilda timmerlängder, stötfogade ände mot ände med hjälp av två förbindningsplattor av den ovan nämnda beskrivna typen, innefattande åtgärderna att uppbära timmerlängderna i anliggning ände mot ände, att uppbära en första förbindningsplatta med bassektion i anliggning mot i samma plan belägna ytor på timmerlängderna, att inbädda antingen de utsprång, som skjuter ut från 10 20 25 30 35 447 144 bassektionen, eller fästorgan, som passerar genom bassektionen, i de ände mot ände anordnade timmerlängderna, och bocka sidosektionerna av förbindningsplattan omkring timmerlängdernas kanter för att bibringa plattan huvudsakligen U-form med de utspráng, som skjuter ut från sidosektionerna, inbäddade i motsatta sidor av timmerlängderna.

I ett utförande utföres bockningen genom en rullningsverkan, varvid användes en formningsrulle, vilken anligger mot den yta på den ena av sidosektionerna, som är motsatt den yta, från vilken utsprången skjuter ut, varvid formningsrullen förflyttas í en riktning, som är vinkelrät mot bassektionens nlan, för att rulla sidosektionen till anliggning mot ytan pá timmerlängderna. Företrädesvis användes ett par formningsrullar för att samtidigt böja sidosektionerna av förbíndníngsplattan till anliggning mot de motsatta sidoytorna på timmerlängderna.

I ett annat arrangemang, avsett speciellt för användning, då förbindningsplattan är utformad med sidosektionerna sträckande sig i en vinkel mot bassektionen, bockas sidosektionerna till anliggning mot timmerlängdens sidor genom motsatta tryck, som verkar på sidosektionerna och trycker ihop sidosektionerna och timmerlängderna däremellan för att pressa utsprángen in i timret.

Uppfinningen avser också medel för tillverkning av timmerbalkar, vilket innefattar en anordning för uppbärning av timmerlängderna i anliggning ände mot ände, en anordning för att tvinga en bassektion av en förbindningsplatta till tät anliggning mot i plan därmed anordnade ytor på de ände mot ände anliggande timmerlängderna med utsprång eller fästorgan, som skjuter ut från bassektionen, stadigt inbäddade i timmerlängderna, samt en rullanordning, som är inrättad 15 'å 20 25 30 35 447 144 att ingripa med förbindningsplattans sidosektioner och är rörlig för att pressa dessa sídosektioner till anliggning mot motsatta sidoytor på timmerlängderna med utsprång, som skjuter ut från sidosektionerna, inbäddade i timmerlängderna.

I de mest föredragna arrangemangen enligt uppfinningen är de stötfogade timmerlängderna förbundna medelst ett par förbindningsplattor, vilkas baser anligger mot motsatta sidor av timmerlängderna. De stötfogade timmerlängderna kan då användas_i vilken orientering som helst och under vilken belastningssituation som helst.

För att uppfinningen och det sätt på vilket den fungerar, skall bättre förstås, hänvisas nu till utföranden av uppfinningen under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka FIG l är en sídovy i vertikalprojektion av stötfogade timmerlängder, vid vilka användes ett par förbindningsplattor enligt föreliggande 10 15 20 25 30 35 447 144 uppfinning, FIG 2 är en vy, tagen längs linjerna 2-2 i FIG l, FIG 3 är en ändvy i vertikalprojektion av ett par förbindningsplattor, som är förbundna med ände mot ände ansatta timmerlängder, varvid plattorna är av modifierat utförande, FIG 4 är en perspektivbild av en förbindningsplatta av modifierat utförande, innan den ansättes mot och fästes vid de ände mot ände anordnade timmerlängderna, FIG 5 är en vy, som åskådliggör ett sätt och medel för anbringning av en förbindningsplatta på de mot varandra ansatta ändpartierna av timmerlängderna, FIG 6 är en vy, som åskådliggör ett andra utförande av medlet, FIG 7 är en vy, som visar ett tredje utförande av medlet, FIG 8 är en sidovy i vertikalprojektion, som visar anordningen för hoplaskning av balkar, FIG 9 är en ändvy av ett utförande av fästelementet och FIG 10 är en planvy av elementet i FIG 9.

Med hänvisning till FIG l och 2 pá ritningarna innefattar förbindningsplattan l2 i detta utförande i sin operativa form en bassektion 14 och sidosektioner 16. Vardera av bas- och sidosektionerna 14 och 16 har ett flertal utsprång l7, som skjuter ut från respektive plan av sektionerna l4 och l6 och som företrädesvis är utförda av plattmaterialet genom en stansningsoperation.

Genom åstadkommande av utsprången l7 âstadkommes sålunda ett flertal slitsar 18, såsom är visat i FIG I. Såsom framgår, skjuter utsprången 17 ut i huvudsakligen rät vinkel mot de respektive bas- och sidosektionernas 14 och 16 plan. även om avvikelser på upp till 50 kan 10 15 20 25 30 35 \O 447 144 förekomma.

Med förbindningsplattan 12 i operativt ingreppsläge på mot varandra ansatta ändpartier av två timmerlängder 19, samverkar utsprången 17, som skjuter ut från sidosektionerna 16, med utsprången 17, som skjuter ut från bassektionen 14, för att därigenom säkert hålla förbindningsplattan 12 fast vid timmerlängderna 19.

Varje last. som anbringas på en timmerbalk, vilken är utförd med stötfogade sektioner i enlighet med uppfinningen, ger upphov till drag- och skjuvkrafter, som fördelas jämnt genom förbindningsplattan 12, varvid de skarvade timmersektionerna verkar nästan som om timmerbalken var av en enda längd. Naturligtvis bör dimensionerna på förbindningsplattan 12, utsprången 17 och timmerlängderna väljas för säkerställande av lämpligt ingrepp mellan förbindningsplattan 12 och timmerlängderna 19 för åstadkommande av den nödvändiga håiifastheten.

Förbindningsplattan 12 visas i FIG l och 2 i operativt ingrepp med de ände mot ände anordnade timmerlängderna 19. Plattan 12 kommer emellertid normalt att vara konstruerad som en flat platta med de önskade utsprången utslagna från plattmaterialet. I ett utförande framställes den flata plattan kontinuerligt från en stålrulle i lindad form, vilken får passera genom en stansmaskin för åstadkommande av utsprången.

Plattmaterialet kan sedan antingen rullas upp på nytt eller kapas till önskade längder. Utsprången 17 kan vara av vilken lämplig form som helst, vilken är känd inom facket. Sålunda kan utsprången 17 vara utformade med hullingar eller tänder för att stadigare ingripa i timmerlängderna 19. Utsprången 17 ligger vart och ett företrädesvis i plan, som är tvärställda mot timmerlängdernas 19 längdaxel. Andra orienteringar av utsprången och de därigenom bildade motsvarande 10 15 20 25 30 35 447 144 10 öppningarna l8 kan tillämpas, om så önskas. Utsprången l7 kan alla ha en längd eller kan vara av varierande längder för speciella ändamål.

Med hänvisning till FIG 3 och 4 visas en modifierad konstruktion av förbindningsplattan l2a, vilken är identisk med den i det tidigare utförandet med undantag av att bassektionen l4a är anordnad med hål 25 istället för utsprång. Hålen 25 möjliggör att fästorgan, såsom spik 20, användes för att fästa bassektionen l4a vid ena sidan av de ände mot ände anordnade timmerlängderna 19.

Vidare är plattan l2a delvis förbockad, såsom visas i FIQ 4, för underlättande av att den bringas i ingrepp med timmerlängderna 19, innan sidosektionerna l6 bockas till ingreppsläge, såsom visas i FIG 3.

Såsom framgår av ritningarna, har förbindningsplattan l2 och l2a i båda utförandena områden av metall på bas- och sidosektionerna intill hörnen, vilka är fria från hål 18 och 25, varigenom åstadkommas konstruktiv integritet hos plattan längs varje hörn, vilket ökar plattans stelhet och styrka under användningen.

Vidare säkerställes genom anordnandet av sådana områden, som är fria från hål, att kanter på de förbundna timmerlängderna inte splittras och därigenom försvagas genom utsprång eller spik, som är placerade alltför nära de respektive kanterna.

Med hänvisning till FIG 5 - 7 visas tre olika utföranden av medel för anbringning av en förbindningsplatta enligt uppfinningen på ände mot ände ansatta timmerlängder.

FIG 5 visar medel för anbringning av förbindningsplattan 12 på timmerlängderna l9 med användning av en pressplatta 21 och rullar 22.

Förbindningsplattan 12 utformas till att börja med som en plan platta med de många utsprången l7 utskjutande 10 15 20 25 30 35 447 144 ll från en yta därpå. Med de mot varandra ansatta ändpartierna av timmerlängderna 19 hållna samman bringas bassektionen 14 av plattan 12 i anliggning mot timmerlängdernas 19 sidoytor. Pressplattan 21, vilken drives hydrauliskt eller pneumatiskt, pressar bassektionen 14 mot ytorna på timmerlängderna 19, så att utsprången 17, som skjuter ut därifrån, blir inbäddade i timret.

I Formningsrullarna 22 förflyttas sedan för att ingripa med plattans 12 sidosektioner 16, och ytterligare rörelse hos formningsrullarna 22 i riktningen av de i FIG 5 visade pilarna medför, att sidosektionerna 16 bockas omkring kanterna 23 på timmerlängderna 19. Sidosektionerna 16 rullas slutligen till anliggning mot de motsatta sidoytorna 24 på timmerlängderna 19 med utspràngen 17, som skjuter ut från båda sidosektionerna 16, inbäddade i timret.

Det är ett särdrag hos detta utförande av uppfinningen, att rörelsen hos formningsrullarna 22 till att börja med bockar båda sidosektionerna 16 på sådant sätt, att ändarna av utsprången närmast kanterna 23 ingriper med sidoytorna 24 på avstånd från kanterna 23, vilket huvudsakligen motsvarar avståndet mellan utsprángens ändar och kanterna 23 före bassektionens 14 anliggning mot timmersektionen 19. Då utsprången 17 närmast kanterna 23 rullas in i timret, förblir med andra ord dessa utsprång huvudsakligen vinkelräta mot sidosektionerna 16 och förorsakar rullningen en snygg inträngning, vilket resulterar i att utsprången blir stadigt inbäddade.

Två stadier i rullningen av sidosektionerna 16 till ingrepp med ändpartierna 19 är visade med streckade linjer i FIG 5.

FIG 6 visar ett andra utförande av medlet, konstruerat för användning med en förbindningsplatta 12, 10 15 20 25 30 35 447 144 12 som har förbockade sidosektioner 16 och utsprång 17, vilka skjuter ut från bassektionen 14 och sidosektionerna 16. De ände mot ände ansatta timmerlängderna 19, som skall förbindas, uppbäres av en anordning (icke visad) för möjliggörande av att pressplattan 32 pressar bassektionen 16 mot en sidoyta på timmerlängden 19, så att de nedåtriktade utsprángen 17 tränger in i timret.

De motsatta pressplattorna 33 och 34 föres sedan mot varandra för anpressning av sidosektionerna 16 mot timmerytorna med de nedåtriktade utsprången 17 inträngande i timret för att fastgöras däri. Man har funnit, att sidosektionerna 16, beroende på timrets täthet, tenderar att bockas omkring ingreppspunkterna för de utsprång 17, som är närmast hörnen 23, innan dessa utsprång drives in i timret. Detta medför tendens till säkerställande av att utspràngen drives in i huvudsakligen vinkelrät riktning.

FIG 7 visar medel i likhet med den i FIG 5 med det undantaget, att i stället för formningsrullar för bockning och fastgöring av sidosektionerna 16, pressplattor 36 och 37 är svängbart anbragta vid motsatta sidokanter på den centrala pressplattan 38.

Ledförbindningarna 39 säkerställer, att pressplattorna 36 och 37 rör sig i den nödvändiga bågen för att bocka och fastgöra sidosektionerna 14 på förbindningsplattan 12 i läge. En hydraulisk eller pneumatisk cylinder 41, kolvstänger 42 och hävstänger 43 överför erforderlig rörelse och erforderliga fastgöringskrafter till pressplattorna 36 och 37.

Med hänvisning till FIG 8 på ritningarna visas en laskad balk 26, vilken har en övre spjäla 27, en nedre spjäla 28 och mellanliggande timmersektioner 29. I det visade utförandet är den övre spjälan 27 en enda timmerlängd, medan den nedre spjälan 28 är utförd av en 10 15 20 25 30 35 13 447 144 stötfogad timmerbalk, som är utförd i enlighet med något av de med hänvisning till FIG l - 7 beskrivna utförandena. Förbindningsplattan l2 förbinder stadigt de båda timmerlängdsbitar, som bildar den nedre spjälan 28, med varandra.

De mellanliggande timmersektionerna 29 är laskade vid de övre och nedre spjälorna 27 och 28 med användning av fästelement 3l. De föredragna fästelementen är visade i FIG 9 och 10 och innefattar en variant av de kända korrugerade bandfästelementen. Såsom visas i FIG 9 och 10, har fästelementen i detta utförande en central sektion, som är fri från korrugering, och är korrugeringarna i vardera änden inte parallella utan sträcker sig i en vinkel mot varandra på approximativt 20 betyder, att då fästelementet anbringas mellan . Utformningen av fästelementet på detta sätt timmerlängder, såsom visas i FIG 8, fibrerna längs de timmerytor, som fästelementet är i ingrepp med, inte direkt uppbär någon last, i det att lasten anbringas medelst korrugeringarna på ställen, som är skilda från ytorna. Vidare förorsakar snedställningen av korrugeringarna relativt varandra, att timmerlängderna drages ihop, då fästelementen drives in i timmersektionerna.

Såsom visas i FIG 8, drives fästelementen 31 in i timmersektionerna 29 och spjälorna 27 och 28 för att sträcka sig i en vinkel på approximativt 45° mot planet för de ytor, som de är i ingrepp med. Vidare sträcker sig alternerande fästelement i motsatta riktningar, för att den på balken mellan spjälorna 27 och 28 och de mellanliggande timmersektionerna 29 anbragta lasten skall fördelas utan att fästelementen 3l sättes under rena skjuvkrafter. Snedställningen av fästelementen 31 betyder, att elementen sättes under drag- eller tryckpåkänning och sålunda kan mera jämnt 10 15 20 25 30 35 447 144 14 fördela laster längs balken och samtidigt förhindra relativ rörelse mellan de olika balkdelarna. Den optimala vinkeln för fästelementen torde vara 450, såsom visas, men det inses, att vinklar, som är större eller mindre än 450, kan användas med bibehållande av fördelen med vinkelplacering av fästelementen relativt planet för de ytor, som fästelementet är i ingrepp med.

Det torde också ínses, att grupper av fästelement kan sträcka sig i ena riktningen och alternerande grupper av fästelementen kan sträcka sig i den motsatta riktningen. Det är emellertid att föredraga, att alternerande fästelement sträcker sig i motsatta riktningar, så att en balk kan konstrueras med vilken längd som helst och sedan kan kapas till önskad längd utan att man behöver bekymra sig om vilken riktning som fästelementen 31 har.

Med användning av förbindningsplattorna enligt uppfinningen på det beskrivna sättet är det möjligt att åstadkomma en balk med relativt stor tvärsektionsarea av relativt korta timmerlängder med mindre tvärsektionsarea, varvid speciellt de mellanliggande timmersektionerna 29 kan utföras av avskurna bitar och andra korta längder, vilka eljest skulle gå till avfall.

Det inses också, att de mellanliggande timmersektionerna 29 kan vara stötfogade på det sätt som beskrivits här, även om detta inte är väsentligt.

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 15 447 144 PATENTKRAV

1. l. Timmerbalk innefattande två eller flera stötfo- gade timmerlängder av huvudsakligen rektangulär tvär- sektion och tvâ förbindningsplattor, som styvar upp och formar stötfogen eller varje stötfog, om flera sådana är anordnade, k ä n n e t e c k n a d av att varje förbindningsplatta har en bassektion och i ett stycke därmed utförda motstående sidosektioner, vilka bildar en U-formad platta, att bassektionen hos re- spektive förbindningsplatta ingriper i motstáende ytor hos timmerlängderna med sidosektionerna hos re- spektive förbindningsplatta sträckande sig mot var- andra vid de motstående sidosektionerna hos timmer- längderna, att varje sidosektion har ett flertal ut- språng, som är utslagna därifrån och inbäddade i tim- merlängderna pà båda sidorna om stötfogen, och fäst- organ, som hakar fast de motstáende sidosektionerna vid timmerlängderna, och att partier av bassektionen och sidosektionerna omedelbart intill de U-formade plattorna är fria från alla utsprång eller hål.

2. Timmerbalk enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d av att fästorganen innefattar utsprång, som är utslagna från varje bassektion och inbäddade i tim- merlängderna.

3. Timmerbalk enligt krav l eller 2, t e c k n a d k ä n n e - av att antalet utspráng på vardera si- dosektion uppgår till högst 5 per kvadrattum sidosek- tionsarea.

4. Timmerbalk enligt krav l-3, k ä n n e t e c k - n a d av att utsprângen har ett orienteringsplan, som sträcker sig huvudsakligen på tvären mot balken.

5. Timmerbalk enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att utsprången sträcker sig i rader längs de respektive sidosektionerna, var- 10 15 20 25 30 35 447 144 16 vid raderna är belägna på avstånd från hörnen hos de U-formade plattorna.

6. Sätt för tillverkning av timmerbalkar av skilda timmerlängder, stötfogade ände mot ände med hjälp av två förbindningsplattor, vilka vardera har en bassek- tion och sidosektioner längs motsatta sidokanter av bassektionen, varvid åtminstone sidosektionerna har ett flertal utsprång som skjuter ut därifrån, k ä n n e t e c k n a t av åtgärderna att uppbära timmerlängderna, placerade ände mot ände, att uppbära en första förbindningsplatta med bassektionen i an- liggning mot ytor i samma plan hos de mot varandra ansatta timmerlängderna, att inbädda antingen ut- språng, som skjuter ut frân bassektionen, eller fäst- organ, som passerar genom bassektionen, i de mot var- andra ansatta timmerlängderna, att bocka sidosektio- nerna omkring motsatta kanter på de i samma plan be- lägna ytorna på timmerlängderna för att åstadkomma en huvudsakligen U-formad platta med de utspráng som skjuter ut från sidosektionerna inbäddade i motsatta sidor hos de mot varandra ansatta tímmerlängderna, att uppbära en andra förbindningsplatta med bassek- tionen i anliggníng mot ytor i samma plan hos timmer- längderna motsatta dem som bringas i ingrepp av bas- sektionen hos den första förbindningsplattan, att in- bädda antingen utsprång, som skjuter ut från bassek- tionen, eller fästorgan, som passerar genom denna, i timmerlängderna, och att bocka sidosektionerna hos den andra förbíndningsplattan omkring kanterna på timmerytorna så att de ligger huvudsakligen i samma plan som sidosektionerna hos den första förbindnings- plattan och bildar en andra U-formad platta, varvid utsprången hos den andra förbindningsplattans sido- sektioner inbäddas i motsatta sidor hos timmerläng- derna. 10 15 20 25 30 35

7. I 7. Sätt enligt krav 6, 17 447 144 k ä n n e t e c k n a t av åtgärderna att bringa ett pressorgan i anliggning mot vardera av bassektionerna och att pressa respektive bassektíon mot de nämnda i samma plan belägna ytorna på de mot varandra ansatta timmerlängderna.

8. Sätt enligt krav 6 eller 7, k ä n n e - t e c k n a t av åtgärderna att bringa ett par form- ningsrullar i anliggning mot sidosektionerna hos den första förbindningsplattan, att upprätthålla ett för- utbestämt avstånd mellan formningsrullarna, vilket är huvudsakligen lika med avståndet mellan de motsatta sidoytorna på de mot varandra ansatta timmerlängderna plus tjockleken hos varje sidosektion, och att för- flytta formningsrullarna i rät vinkel mot bassektio- nernas plan för att valsa sidosektionerna till opera- tivt ingrepp med timmerlängderna.

9. Sätt enligt krav 8, att åtgärderna att delvis bocka sidosektionerna rela- k ä n n e t e c k n a t av tivt bassektionen, att bringa ett par motsatta press- organ i anliggning mot de delvis bockade sidosektio- nerna och att förflytta pressorganen mot varandra för att pressa sidosektionerna till operativt ingrepp med timmerlängderna.

10. Medel för tillverkning av timmerbalkar enligt krav 1-5, ning för att hålla timmerlängderna i anliggning ände k ä n n e t e c k n a t av en spärranord- mot ände, en pressanordníng att pressa förbindnings- plattans bassektion till anliggning mot i samma plan belägna sidoytor på timmerlängderna, och en anordning för att ansätta sidosektionernas respektive förbind- ningsplatta och för att föra sidosektionerna i opera- tivt ingrepp med motsatta sidoytor på timmerlängderna för att inbädda utsprángen i timmerlängderna.

11. ll. Medel enligt krav 10, av att anordningen för ansättning av sidosektionerna k ä n n e t e c k n a t 10 15 20 25 30 35 447 144 15 innefattar ett par formningsrullar, som är rörliga vinkelrätt mot bassektíønens plan.

12. Medel enligt krav 10 eller 11, k ä n n e - t e c k n a t av att anordníngen för ansättning av sidosektionerna innefattar ett par mot varandra rör- liga pressorgan. »v-uml. __