SE444456B - Kopparlegering med hog elektrisk ledningsformaga och goda mekaniska egenskaper - Google Patents

Description

50 35 HO 780256? 3 é varon av Fe, Cd, Ag, har dåliga prestanda; , I ALegeringen enligt föreliggande uppfinning har en uppsättning egenskaper, som avhjälper alla angivna olägenheter. Den skiljer - sig från förut kända legeringar därigenom, att den samtidigt erbju- der: NA " ' - en hög elektrisk ledningsförmåga: 75~95'%9IACS, ~ en ävenledes hög värmeledningsförmåga, som är över 90 % av ledníngsförmågan för ren koppar V 0 ' A -Agoda mekaniska egenskaper med förmåga att uppnå 500-550 N/mm brottbelastning vid dragning för valsade produkter och överskrida dessa värden för dragna trådar eller dragna produkter A I - en hög begynnelseåterbildningstemperatur som kan uppgå till 500§C och till och med i vissa fall överskrida detta värde, Föreliggande kopparlegering är dessutom i sina egenskaper icke beroende av något tillsatsämne, vars pris är prohibitivt och vars närvaro medför framställnings-, tillverkníngs~ eller användningssvå- righeter. ' A En sådan uppsättning egenskaper erhålles genom införlivning i koppar av en tillsats av 0,10-0,50 viktprocent kobolt och 0,0H- 2 0,25 viktprocent fosfor.

Lämpliga kompositioner innehåller 0,05-0,12 % fosfor och o,15-o,55 % kabeln. i i " Inom dessa gränser ger dessutom legeringarna de bästa resul- taten, om sammansättningarna i Co och P är sådana, att víktförhållan~ det (ro/P är mellan Aspen 5.¿ Det har. visat siat att inom detta intervall legeringar med ett förhållande Co/P av cirka 2,5-3,5 har en ännu högre återbildningstemperatur än de andra. l legeringarna enligt uppfinningen kan man ersätta en del av kobolten med nickel och/eller järn. Det har i verkligheten visat sig, att allmänt sett närvaron av Ni och/eller Fe aldrig mycket vä- sentligt förbättrar legeringarnas egenskaper eller medför betydande olägenheter under förutsättning att viktprocenthalten Ni + Fe icke är över 0,15 %. Halten Ni bör dessutom icke överskrida 0,05 % och halten Fe icke 0,1 %.

Föreliggande legeringar kan sålunda förutom koppar innehålla: ~ 0,l~0,U viktprocent kobolt - 0,0H-0,25 viktprocent fosfor - upp till 0,15 viktprocent Ni + Fe med den begränsningen att halten nickel är upp till 0,05 % och halten järn upp till 0,1 %. is 20 50 35 duo . '7802567-3 3V Ä H Bland dessa legeringar uppnås de bästa egenskaperna, när hal- ten Co är mellan 9,12 och 0,3 % och halten fosfor mellan 0,05 och 0,12 z och em viknförnåilanaeqcq + Ni + Fá/P äxymeiian 2,5 och 5. _ Det har dessutom visat sig, att en tillsats av Mg, Cd, Ag, Zn, Sn, tagna var för sig eller i kombination, förbättrar de mekaniska egenskaperna och återbildningsprestanda hos de definierade legeringf arna utan att i motsvarande grad försämra de fysikaliska egenskaper- na, speciellt icke den elektriska ledningsförmågan. A Dessa ämnen kan tillsätt-as i följande viktmängaer; - Mg : 0,01-0,35 % A - Cd : 0,0lf0,70 % - Ag: o,o1-o,35' z - Zn : 0,0lf0,70 % - Sn : 0,01-0,25 % _ p J____ Tillsammans bör totaltillsatsen, som uppnås med dessa olika ämnen, icke överskrida l %. Man använder företrädesvis i följande tabell uppräknade ämnen i angivna mängder: I ' i É C - Mg : 0,01-0,15 viktprocent - Cd : 0,01-0,25 viktprocent - Ag : 0,01-0,15 viktprocent. _ - an = 0,01-0,2 vixcprocent - Sn : 0,01-0,1 viktprocent Företrädesvis skall den tillsats, som uppnås genom kombina- tion av flera ämnen, icke överskrida 0,5 viktprocent. 1 En legeringsvariant enligt uppfinningen innehåller följaktli- gen förutom kopparz- - 0,1-0,5 % kobolt - 0,0U-0,25 % fosfor och ett av elementen Mg, Cd, Zn; Ag, Sn.i halter, som för Mg uppgår till 0,01-0,55 %, för Cd till 0,0l'Q,7 %, för Ag till 0,01-0,55 %, för Zn till 0,01-0,7 % och för Sn till 0,01-0,25 % eller även flera element av Mg, Cd, Zn, Ag, Sn, under förutsättning att angivna be- gränsningar hålles och att de totalt icke överskrider l %.

Bland dessa legeringar innehåller de som är lämpliga och som ger de bästa egenskaperna, förutom koppar: - 0,15-0,35 % Co ' - 0,05~O,l2 % P och ett av elementen Mg; Cd, Ag, Zn, Sn i halter som för Mg uppgår till 0,01-0,15 %, för Cd till 0,01-0,25 %; för Ag till 0,01-0,15 %, för Zn till 0,01-0,2 % och för Sn till 0,01-0,1 % eller även flera 10 15 20 25 50 55 7892562 3 up element av Mg, Cd, Ag, Zn, Sn, under förutsättning att angivna grän- ser hälles och att de totalt icke överskrider 0,5 %. ' I dessa legeringsvarianter enligt uppfinningen bibehåller man naturligtvis företrädesvis halterna Co och P så, att viktförhål- Lïfiet Co/P förblir mellan 2,5 och 5. I Den eventuella möjligheten att ersätta en del kobolt med nick- el och/eller-järn kvarstår under förutsättning att angivna begräns- I ningar för dessa två element innehålles och att förhållandet Co¶+ Ni + Fe/P företrädesvis förblir mellan 2,5 och 5. g intervall har legeringarna med ett förhållandet(Co + Ni + FeVP mele lan 2,5_ochjL5 en högre återbildningstemperatur än andra. inom detta Det har visat sig, att om man använder halter av Co och P, som är lägre än dem för föreliggande legeringar, de uppnådda material- egenskaperna icke är tillfredsställande på grund av en brist i meka- niska egenskaper och en alltför ringa återbildningstemperatur. Ett överskridande av de bestämda halterna för Co och/eller P enligt upp- finningen leder däremot till en väsentlig försämring av de elektris- ka egenskaperna. g A D Det har ävenledes visat sig, att egenskaperna hos legeringar- na icke är helt tillfredsställande, när viktförhållandet Co/P icke längre är mellan 2,5 och 5. Dessa verkningar synes i allmänhet vara något mindre, när legeringarna innehåller Mg, Cd, Ag, Zn och Sn och bland dem framför allt Cd, Mg och Ag. A g Å andra sidan har det visat sig, att en tillsats av elementen Mg, Cd, Ag, Zn, Sn var för sig eller i kombination, förbättrar de mekaniska egenskaperna och höjer återbildningstemperaturen utan att väsentligt skada de andra legeringsegenskaperna. Ett överskridande av de enligt uppfinningen bestämda halterna leder emellertid till en minskning av den elektriska ledningsförmågan. Denna verkan är spe- ciellt märkbar vid Zn, Sn, Mg.

Det har ävenledes visat sig, att om man använder elementen Mg, Cd, Ag, Zn och Sn i lägre halter än 0,01 %, de på så sätt fram- ställda legeringarna icke uppvisar väsentliga förbättringar.

Det är även tydligt, att legeringarna enligt uppfinningen kan innehålla spår av föroreningar eller i ringa mängder ett annat deoxi- derande element än de angivna.

Föreliggande legeringar kan direkt i obearbetat tillstånd från gjuteriet och/eller kallvalsade användas såsom elektriska och termiska ledare. 10_ 15 20 25 30 5 ¿ 7s@25b7~3 p ä Man kan alltid på ett väsentligt sätt förbättra deras meka- niska och elektriska egenskaper samt återbildningstemperaturen med hjälp av värmebehandlingar och deformeríngscyklerf ~m_ Uppfinningen avser följaktligen ävenledes ett förfarande för behandling av en hårdbearbetad legering enligt uppfinningen, vilket förfarande kännetecknas därav, att man utför åtminstone en glödgning mellan cirka 500 och_700°C följt av en hårdbearbetning.“ V 0' Enligt en variant avser uppfinningen ävenledes_ett förfarande för behandling av en hårdbearbetad legering enligt uppfinningen, vil- ket förfarande kännetecknas därav, att man bríngar en på så sätt er- hållen legering i en lösning mellan 700 och 93000. M¿n snabbkyler legeringen, företrädesvis genom härdning, och man utför en hårdbearbetning. AFör detta senare förfarande utför man en anlöpnings- behandling vid cirka 50000, som man lämpligen inlägger mellan lösan- det och den senare hårdbearbetningen. ' A Enligt en annan variant av föreliggande uppfinning är det möjligt att utföra upplösningsbehandlingen under en deformering i värme. Föreliggande legeringar förvärmes då vid cirka 800-95000, deformeras i värme genom valsning eller extrudering och härdas efter värmeformning, medan de fortfarande har en temperatur över cirka 600°C, Man utför på de på så sätt erhållna produkterna en hårdbear- betning och en anlöpningsbehandling vid cirka 50000, som man företrä- desvis inlägger mellan härdningen och hårdbearbetningen. ' , Det bör understrykas, att det är efter en upplösningsbehand- ling, följt av en anlöpningsbehandling och en hårdbearbetning som föreliggande legeringar uppvisar de bästa egenskaperna.

Fördelarna och det karaktäristiska för uppfinningen framgår av följande exempel. I dessa exempel angives legeringsbeståndsdelar- nas procenthalter i viktprocent i förhållande till legeringens tota- ia vikt. ' U Hårdbearbetningsförhållandena är beräknade enligt formeln: SO 4 S x 100) vari SO = produktens sektion före deformering och S är produktens sektion efter deformering. 4 Kornstorlek och -index har bestämts efter AFNOR OH-IOÄ, drag- provningarna har skett enligt AFNOR A 03-303 och A 05-}0l_från feb- ruari 1971 och hårdheterna är mätta enligt Vicker, i allmänhet under» en belastning av 5 eller lO kg. ' 10 LS 25 30 55 40 7302567-3 Exempel l i i » A “ ' ' . y Inom ramen för industriell framställning gjuter man i lätt oxi- derande atmosfär i en pressæikiseldioxiddegel tre legeringar benämnda A, B och C med den sammansättning, som visas i tabell I. V A Legeringen Aåär enligt uppfinningen, medan legeringarna B och C icke innefattas inom uppfinningen. Efter desoxidation med ett an- nat adekvat element än fosfor gjutes gdt.

Dessa göt uppvärmes senare till 93090 och varmvalsas i syfte g i att bringa deras tjocklek från 120 till 9,4 mm. _ Efter utträdet från varmvalsverket härdas legeringarna, medan “ Efter-ytbehandling kallvalsas legeringen i syfte att bringa_dess tjocklek från 8,6 till 2,2 mm och de ännu har en temperatur av 700°C. den glödgas vid olika temperaturer under 1,5 h. V _ ; Mätningar av Vicker-hårdhet och kornindex efter behandlingen visas i tabell II. 4 _ ' _ Av denna tabell framgår att återbildningstemperaturen för le- geríngen A i härdat tillstånd är högre.än återbildningstemperaturen för legeríngarna B och C. U ' För legeringen C uppträder en betydande kornförstoring vid 8oo°c. - “ Exempel 2 Legeringarna A, B och C från exempel l i hårdbearbetat till- stånd med en tjocklek av 2,2 mm användes.Ü Legeringarna A, B och Ö glödgas under l h vid 700°C och.denna behandling följes av en hård- bearbetning genom kallvalsning ned till l¿3 mm.j De glödgas ånyo vid 700°C under l h, kyles i ugn och hårdbearbetas ånyo genom kallvals- ning till en varierande tjocklek.

De mekaniska och fysikaliska egenskaperna mätes då och visas i tabell III såsom funktion av hårdbearbetningsgraden. _ V Legeringen A enligt uppfinningen_är den som uppvisar den bäs- ta kompromissen mellan mekaniska och elektriska egenskaper. Lege- ringen B uppvisar i stället dålkß elektriska egenskaper och legering- en C har mycket sämre mekaniska egenskaper utan att ha någon spe- ciellt förhöjd elektrisk ledningsförmåga.

A Legeringarna A, B och C från exempel 2 i glödgat tillstånd med en tjocklek av 1,3 mm användes. Denna glödgning har skett vid 700°C och har följts av en kylning i ugn. Legeringarna valsas där- efter till en tjocklek av 0,H5 mm, dvs en hårdbearbetning av 65 %, - och man glödgar dem ånyo vid olika temperaturer under 1 h. ..._,....-......n..._.._.....__..._._...._...._. _ ,.-___..._....._..~..,..._.._._...._._ ._..._.._.... ...__ ., _ .. ..._ __... _ _... .,. v 10 15 '20 25 .BO 55 H0 ? se I ivauàssvës "På de på så sätt erhållna legeringarna mätes de mekaniska egenskaperna, som visas i tabell IV, såsom funktion av glödgnings- temperaturen. ' ' : I * 4 ' I , V Det är legeringen A, som bevarar den bästa kompromissen mel- lan elektrisk ledningsförmåga och återbildningsprestanda. Detta resultat är speciellt märkbart efter len vid uoo°c.

Exempel N En legering D med sammansättningen: _ Co : 0;27 % ' ' ,V IP : o;o7M z (förhållandet ce/P = 5,07) " Cu : återstoden 3 smältes, gjutes och varmvalsas under samma betingelser som legering- arna A, B och C i exempel 1. ringen D och kallvalsas därefter~tilI en tjocklek av 2¿2 mm. Den upplösningsbehandlas därefter vid cirka 850°C under kort tid och Å Efter varmvalsningen ytbearbetas lege- kyles snabbt. _ 3 A Efter upplösningsbehandling underkastas legeringen D en anlöp- Aningsbehandling vid 53500 under 1,5 h¿ Den valsas därefter ånyolp till varierande tjocklek. I tabell V visas erhållna egenskaper för olika hårdbearbetningsgrader. 3 i I Exempel 5 ' I ' . .

Legeringen D bringas till härdat tillstånd; anlöpes därefter och nårdbearbetas l6¿6; 33;3; 50 och 66¿7 % under de betingelser, som redan definierats i föregående exempel. De på så sätt erhållna prov- styckena giöages under 1 h vid hoo, u5o, 500, 550 een 6oo°c, vilken tillåter att deras återbildningsprestanda bestämmes. De uppnådda resultaten vises 1 tabell VI. _ ' I Legeringen D enligt uppfinningen bevarar till och med efter förvaring vid hög temperatur en utomordentlig kompromiss mellan- elektriska och mekaniska egenskaper, Exempel 6 _ i“ ' , Legeringarna l-9, vilkas sammansättning i.% visas i tabell VII framställes inom ramen för laboratorieförsök i en grafitdegel under argonatmosfär i form av göt om cirka 1 kg.

' Dessa göt kallvalsas och glödgas vid 700°C under 30 min.

Legeríngarna deformeras ånyo genom valsning och man erhåller prover, som hårdbearbetats 16,6; 33,3; 50 resp 66,7 %.

AMan mäter de mekaniska egenskaperna och den elektriska led- ningsförmågan hos de på så sätt erhållna legerinfiarna. De funna värdena visas i tabell VIII jämförda_med legeringen 9 enligt upp- 10 l5_ 20 25 50 35 7sn2s"7-3 l ' _ 8 finningen, som icke innehåller något ytterligare tillsatselement.s Exempel 7 A 5 Legeringarna enligt exempel 6, vilkas sammansättning visas i tabell VII, användes i hårdbearbetat tillstånd efter valsning 66,7 %, såsom defínierats i exempel 6, och glödgas under l h vid olika tem- peraturer. .Man mäter efter glödgningen de mekaniska egenskaperna och den elektriska ledningsförmågan. De funna värdena visas i ta? bell IX jämförde med dem som uppvisas av legeringen 9, som endast innehåller Co och P. i _ ' När man utför glödgningarna upp till en temperatur, som icke överskrider 30000, är skillnaden mellan uppträdandet mellan lege- ringar, som innehåller och som icke innehåller tillsats av Ag, Cd, Zn, Sn, Mg, icke speciellt märkbar. I I ' _ A Mycket tydliga skillnader uppträder, när man utför glödgning- arna vid UOG och 50000. Vid dessa temperaturer bevarar legeringar, som har mottagit en ytterligare tillsats av ett av elementen Ag, Cd, Sn, Zn, Mg, de mekaniska egenskaper som är överlägsna dem som uppnås med legeringen 9, som endast innehåller en tillsats av Co och P._ Dessa resultat visar, att legeringarna l-8 har ett bättre' temperaturuppträdande, och visar att de är lämpligare att använda för framställning av föremål, innan de uppvärmes.

Exempel 8 i Legeringar 10-15, vilkas sammansättning visas i tabell X, framställes inom ramen för ett laboratorieförsök iden grafitdegel under argonatmosfär i form av göt om cirka l kg.

Dessa göt kallvalsas och man utför en glödgning vid 700°C i 50 min. Man deformerar ånyo dessa legeringar tills man uppnår en hårdbearbetning beräknad enligt formeln: 'ÉP-ixloo 30 av 50 %.

I detta stadium utföres en upplösningsbehandling under 5 min vid 92000 och man härdar provstyckena. Man hårdbearbetar därefter dessa provstycken l6,6; 33,3; 50; 66,7 och 80 % och utför en anlöp- ningsbehandling mellan 450 och 550°C. Man bestämmer Vicker-hårdhet under 10 kg för de på så sätt erhållna provstyckena. Resultaten visas i tabell XI. _ De uppnådda hårdhetsvärdena tillsammans med verkan av en hårdgörningsbehandling genom hårdbearbetning visar en tydlig fördel 15 20 25 30 55 HO 9 , , vsozssyås med legeringar, som han mottagit en ytterligare tillsats av Cd, Zn, Mg eller Ag i förhållande till legeringen 15, som endast innehåller Co och P, speciellt är den uppnådda hårdheten överlägsen. V ExemEel_2 0 ' * _ _' _' Legeringarna 10-15, som har upplösningsbehandlats, hårdbear- betats enligt den i exempel 8 använda metoden och som anlöpts vid en temperatur för uppnående av en hårdhet ooh en maximal elektrisk ledningsförmåga, utsättes därefter under 1 h för varierande tempera« turer mellan uoo och 6oo°c. man bestämmer på det sättet förlusten i mekaniska egenskaper för legeringarna 10-15, som i förväg hårdbe- arbetats och anlöpts, under möjliga belastningar genom A __. långvarig förhöjning av temperaturen. 'De i tabell XII visade resul- taten är Vicker-hårdheten under 10 kg efter l h vid försökstempera- turen." Det visar sig, att förlusten av mekaniska egenskaper är be- gränsad upp till 55000, men att den år snabbare för legeringen 15 över 550°C än för legeringarna 10-14, Exempel 10 _ I ' . I ' -_ A, Vid en provning av industriell produktion framställes i form av ämnen med diametern 120 mm en legering med sammansättningen: co = 0,22 “ ' P :.0,07O Mg : 0,097 Cu : rest .Förhållande co/P = 5,1h varvid försiktighetsåtgärden vidtogs att moderlegeringar Cu-Co, Cu-P och Cu-Mg-användes. 0 V .

Detta ämne kapas till bitar med längden 600 mm och varmextru- deras vid en temperatur av 850°C till en diameter av 8 mm (dvs ett extruderingsförhållande av 225). _Den erhållna tråden kyles snabbt omedelbart efter extruderingen och blir på så sätt härdad.

På den erhållna tråden utföres en anlöpningsbehandling under 2 h vid 55000 och man deformerar i kyla., De uppnådda mekaniska och fysikaliska egenskaperna visas i tabell XIII såsom funktion av hård~ bearbetningsgraden. ' 0 V Exempel ll , 9 Under loppet av ett industriellt försök framställes i form av göt med tjockleken 150 mm en legering med sammansättningen: CO : 0,23 PV : O'073 Förhållande Co/P = 5,15 Mg : 0,078 Cu : rest 10 15 20 7802567-3 10 varvid försiktighetsåtgärden vidtages att moderlegeringar Cu-Co, Cu-P och Cu~Mg'användes. I ' _ ' Detta göt förvärmes vid 96000 och varmvalsas till en tjocklek av 8 mm._ Det kallvalsas därefter till en tjocklek av 1,6 mm och m behandlas för att'hårdna. Denna behandling innebär en mycket kort upplösningsbehandling vid 90000 och en anlöpning under 2 h vid 55000.

Legeringen valsas därefter ånyo till en tjocklek av 1,2 mm.

I detta stadium uppvisar de valsade göten följande egenskaper; R = 430-500 N/mm2 ' 9 “ ~ AE _ : 560-590 N/mmz A % : 3-5 , _ Hv = 1010-1500 N/mmzl Incs % = 82f86 _ V Med den på så_sätt erhållna, valsade produkten framställes- formbitar genom klippning i press. Dessa formbitar sammansättes genom hårdlödning med hjälp av högfrekvens och med en metall med sammansättningen: A Ag cu ,- zn _ cd _05 1 15 % 16 z zu % vars smältintervall approximativt angives till 605-620ÖC.

Man kontrollerar genom mätning av hårdheten, att formbitarna bevarar egenskaperna för hårdbearbetat tillstånd efter hårdlösningen.

Avstånd för hårdlödningszon HV före hårdlödning , HV efter hårdlödning Baksidan av den nârdlödda ytan 1H10-1540 1020-1000 3 mm 1H20-1500 1140-1180 6 mm 1500-1500 1220-1270 9 mm _ 1020-1440 luoo-1370 TABELL I_ l _ Sammansättning _ Förhållande Legerlng co Ni Fe _,zn »P 06/P eller co+N1+Fe/P A 0,15 0,016 0,016 0,003 0,058 . 5,13 B 0,11 0,09 0,087 2,30 c 0,12 0,055 0,028 6,25 7002567-3 11 _T1BELL 11 _ Ü Hårdhet HV Kornindex enligt; AFNOR Behandllngs- ' _ temp » 10 kg V _ A 00 100 7 - A - a. c A 0 0 Hårabearbefiac 1350 1520 1280' - - - 000°c 1510 1510 1280 - - - 50000 1350 1000 _ 770 - .- _ 600°c 770 -750 680 7-8 ~ 7-8 800°0 510 550- 350 7 6-7 f 1-2 78Ü2567~3 12 m@_ mm im ^O:~m ommm OmmH_m.m m.~_ ~_ w@:_ _m::_ mm: mm: mm: mm: m mm cm mm :m _0mNm cmmm cwmm 1 N N mc: Nm: wwz ON: mä: m::_ m mm m.mm @ NN m.m@ ommm Ommm OQNH 3 N _m Cam NN: mm: @m=_ Nm: mmm .m Nm om _ mm mm _Q-m øomm oæmm m m m mmm mo: mo: mmm mm: mm; _m mm mm mm m.mm øwmm owmm Q=~m m.m w 1 omm omm :mm mmm mmm mmm m Nm mm m.N@ mm Omom amma ommm _@ mm w mmm mmm mzm mmm mmm mmm m rm mm m“~@ om o=m Qom .mmm m: om N mm Qom mm mzw omm mmw :Mmmm _ _ _ _ Eommm o m < o m_ < o m < o m <_ o m < ømpw _ _ |mwcmcvmn m mu mwmepßmmwmmcflwq »@:@»mn|n«xUm>_ m wcmcmwe wsmnwwmmmmompwmmm mcmsmwmmmnupofim mmm qqmm 780256743 13 ww ww æß m.m~ MH ~.w~, OCH NCH .ma mmw www www Dow mp NN ww n»wm m.mm m.nn mcfi NHH Omfi Hmm www www oo» mæ => wæ w.mn =.mm @.:n _NHH >fl~ omfl =~»NV_ m>~_ www oøw N@ mß æw H.@m @.Hm mm .omfi wmfl wzfi flwm .Nam www Qom @> VU» um w.H~ _w,> @.w omd mmm ,mQfl_ Hmm _.~H: oßm. OO: mß »W mp m.m ~.m m.: .ßæm mmm, www _w@= V mm= _H~: cam. 2» ßw æfi 1.» Væ.Q m.~ floq mm: mflm HN: mwd ßrfl OQN mß Nm w~. Q.~ @.Q fi.H mflrv mm: rm: vqfii Nßz :mä QQH Q m 4 0 m < ,o, m . <. 0 m < 0o..QEw» w mu mwmënmumwcficnmq wcmnwmwmufioflpmmflm msficummflmnpuomm \ >H AAmm 116 ä78Ü2567~3 S nå, 33. 93. mom _, .N ÉÉ Jm _ m_ Ozqñ mH= mßfl R Omi .å z omnfi mmm mn: w nfin mw w owflfl. Hwfi Qæfi « @.@~ § _ mv EEÄG mšiz nanm mUm m. m -mwnflnpmphmwm > qqmm 7802567-3 15 .»æ.n.>m_@- mmfl Nmw Nm Hn cm* and Qom wm m.m~ omm wzfi man ww MN Owm NAN omm oem .mw mm omw Owfl can mw ,N~,c>m. :GN arm mm m.ßfi OOHM Qwm cwm mm m.m~_Q~oH H@~,>mm omm æw ,m~ ÖQOH æøw :mn mm md Qmwfl omm own æw fifl cmwfi Non cm» mw ma onda mmm www Qom .wæ @fi_0=~H NHM OQ= .Næ HH Omnfl Own ON: Nm m.°H ømmfl ozn mmm mm m.@H Qwfifi Hmm mfin om: mæ m Qmmfl mmm H=q Nm. w omnfi man mm; Nm m QQNH own coq, mm mfi Qmflfi mmm Qwm oo: N a >m m m. R R >m Vw m R & >m m m § N >m m m oo wu .ms & w«ow wcwcwwnnmmm w um\ mnflcumnamwm V R m«mn 4 cwcuwnummm R m wa wcwcumnnmmm wß H> flQmm 700256743 - 16 'TABELL VII nr Cu Co P Cd Mg Ag Zn É 'Sn Förhållánde _ 1 § » Co/P 1 res0.0,23 0,057 0,26 ,_0,05 _2 " 0,23 ,0,065 0,31 3,50 fa " 0,20 0,050 0,07 0,8 0 ' " 0,27 0,083 _ 0,081 5,25 5 " ,0,25 0,081 0,21 3,09 06 H. š0,25 0,086 '§0,099 - 2,91 É 3 7 " É0,25 0,070 ' » 0 0,30 5,38 ï 0 8 " §0,25 0,059 0,21 0,20 § É9 " *0,20 0,051 0,70 _W“' 7an2ss7-3 17 ' .wo Nss\z N wx om »musa »wn@pwQ-»@x0fl>." >m . . w:«cwm».“ <. mEë\z w mcmhwmumufluflummflm U mm NEE\Z ...n .MCMGàMMHQQvuOQD n ß NN QNNH N m@:.mm«..@w QNNH m.N omm NH; HN Qmmfl .= ozm omm om .NHQH NH »NN mom. Q mm. Qoqm N.Qm: mm: ~>.ommH m,N mo: 0:: mm 0mNH 3 mxm Og: mm. omøm :H .fiom .mmm N.

Nm ONNH N mmm mm: CN ONNH m.N :mm mmm. mm .oæmm .J mmm »Nm mm oNQH.@m m@N mmm. .N mm. Qomfi m.m mmm mm: Om QmNH N mmm mm: NN amma m.m :mm mmm mm .omøm :H :NN .@Nw w. mm oflzm .N WN: :må mm ommfi m.N cam mm: mm. oomfi m.m Na: om: mm amma Nm wNm mmm m NN Qqmm _N Næm wa: Nm ONNH m“N omm Hma Nm. QNHH N .wzm wæm NN QNQN Nm mom. mmm = NN Qmzm N mmm om: mm oNmfl m.N Nwm N== Nm ONNH m.= mmm mo: mm O=Hm mä Nam mmm m NN Qmmfl m.H.mNm mä: :N oømfl m.N Jc: mm: rm QNNH. 3 mmm mmm. mm QHHN NH Hflm Nim N :N oonm N omr Nm: wæ m Nmm mN: .mm oHNm .J mrm »Nm mm oæom wm mom Hmm A wmm W m m mwm w m w wuwm >m W m m wmflu N.H¿mw . cwCuUnu_um w.om .uhwcuwnhmwm R mfflm .ucwcpmnamom m m«oH wwcflcumnnmmm ummwq HHH> AAMm 7 802 567% 3 18 .XH uflmmdæ wmmm mwmspmmmwcmcmwm U mumm >NEENz m wx om huva: umnvnwn|nmxom> n >. wcmcwæu n < NEENZ m mnwnwmuvamumumdmm H M mEE\z m wcwnvmmflunuuonn N m . _ G . m _ . .1 . _Om mmm .Nm mm mmm Nm m:m m.mm mm .mmm mm QQN m.mm :mm Nmm mm o:~fl m. :Nm mm: om o:NH N No: mm: m Om. ON» Q: :NH mmm mm m:m ,Hm mm: mmm Hm Q:m m.o~ :mm ~:m mm ommm N m:m om; NN mmmm N ~Nm.Hm: m mm QmN mm mmm mNN mm omm mm :Nm mmm mm mmm: ~.Hm Hm: mmm mm m:~m m mom mmm mm CNN: m.~ mmm mm:. N mm CAN. mm :HH mmm mm CNN: mmm NN: :m~ mm omm _ mm mmm Nom mm CNN: N mmm mmm mm mmmm mmm m:m mm: m om mmm Nm ~:~ mmm Hm mmm :m m:H omm Om mmmm om m:~ NN» mN m~:H om :mm Nm: mN mm:H N mNm mm: m mm Qmmm.~m NH:_mm~ mm mmm om m:H Nmm Hm mmm: m.m~ mm~ mmm mm m:m: : mwm mmm mm.mmmm m mmm CN: : mm mmm mm m:H mmm mm QNm mm omm omm mm omm: NH Hmm mmm mm ø:mm m ,mmm :m Nm m~m: m mm: mm: m Hm .omm om mmm mom om mmmm mm Hmm Nwm mm mmm: m.mH mm~ mmm Nm ofimfi m mNm :N Nm omm: m.m mmm ~:: N :m mmm ,Hm mmm mom mm mmm m.mm mNH -m mm mmm: Q: NNN :Nm Hm mmmfl m Nmm mm mm mom: m.m Hm: mm: A m am m m m_ m >m m m m N >m m m m m >m m m m m >m M .m w_ m: mo oooom um; _ uooom ES uooo: nä, _ uooom. ES uooom nä, uwwwq _w=m=mmm:w n m wnmswmmfiw Q H mcflcmmmmw Q H W wcmmwvmfiw = H mnmcmmmflm : H >......_-_.. ...fl-.f .fi_ï 0,055É 7802567-3 19 _ _ _ ATABELL X nr f cu co P 'I cd Mg Ag. zn Förhållande co/P_ 10 great» 0,23 0,078! 0,11 2,95 A 21 “ 0,22 0,081 l ,0,25 _ 2,72 12 _" 0,22 0,067 _ . 0,068 f3,2& 13 å “ 0,25 0,076§ 0,06 3,29 14 § " 0,20 0,058§ §0,09 _ 3,05 15 r " 0,25 §_ u,5u "_ VBQQSßY-š HM AQmm Qmß cam oæflfi OMHH QOHH øwofi ommfi OQNH ,O>~fi Owfiflwoæmfl Om=H Ofimfi cmmfl QQHH md Qfimfi omzfi omzfi _@3~H QHNH oomfl ofiwfi Qwmfl QQJH owmflwowwfi Qßmfl Qßzfl Owzfl OHNA :H .omnfl Qæmfl Qmzfi Qwmfl. _@mH~ ømwfl oøwfi Qzmfi Qwïfl Qømflíoqwfi @w:fi_ omfifi @Hnfi_ Qfififi wa QMQH oæmfi OQJH amma QNNH ozmfl @mm~,@@m~ comñ QQNH oflwfl Qmmfl owmfi Ozwfi øflfifi NH owofl owmfl Ommfl owmfl Qßflfl Oflnfl oQmfi_0~=H_ ommfl Qæmfl oßmfi ommfi 0mnH_.Qonfi _@~flH fifl øflmfi ofififl oqmfi oqmfi Q=~H øfiwfi ,Q;mH omflfl oomfl Ozfifl oßzfi Voflzfi Qmnfl comfl QQHH OH fi gm N >.mm w om M m.mm R w.@~ ß Oæ fl -@w m om x w.mm & @.mfi w Qw g ~.@m w Om @ m.nm w @.m~ ha M , V mcwm wcflcumnummn nmumw mcwnumnmmwn nmumm mcwcumnpmup »mama umwwu uoømm vfl> w:fl=@@Mm« _oooom @fi>Vw=«:@@H:< uøømz @«> w:fl:mm~=<. .__ N.. ., _ W., _. _...___._.__. _ __,_.___..._....__._...-...-.,..__. 7802567-3 21 HHN AAmm 0%» QQQH ONHH @woH OHHH @@mH OWNH QQHH @wHH_@HmH ÖNNH QHHH OQHH @mHH o@NH QHHH @HmH_@HwH.@~HH_ mH QQQH OHNH QHHH QNHH @@~H omnH 0æ~H QNNH Q@mH oHmH @wHH QHHH @@@H ommH QHHH OHHH 0wHH OQMH OHNH HH QQHH OQNH 0mHH @@oHH@HmH OQHH OHNH om~H @mmH Q>mH OHHH Q@~H @@mH @mmH o@HH OQNH @wHH_@HHH OHNH HH QHQ. QHNH QHHH OwOH Qm~H OQHH OHNH OHHH QHMH @==H øæ~H QHNH OQHH ONHH o=nH.@n~H QwnH QNHH ow~H NH omm @moH QHHH ow@H OMHH om~H oæ~H om~H QmHH om:H QNMH OQNH QNHH QH=H_oHmH Qm~H QQHH QHMH QQNH HH V QHQ QONH OHNH OHHH QHHH @HnH QNMH OHNH DHMH QH=H @m~H QHNH OHmH @mmH @~mH o@NH VQH HßHmMHHHHM#H_HH_H_NHHHHHÉ H mm om m_mm @ @H >.@@ am m mm @,wH N ww om m.mm @.wH >.@@ Om m.nm @.@H . om m.mm @.wH wcwp . _ -m uooow @H>_ß H uocmm vH> Q H uooo wH> Q H Doom: vH> Q H QQQOH uH> n.H -wq ._H__-- . ___ ,_ _.._._.__ ___ _ _ _ ..._,..... .__-.,_,. 7 8 9.2 56 “LT f ~ 22 TABELL XIII Beafbetnings- grad so-s _ _ - vx 100 R E _A % HV IAcs'% SO Tho % 498 188 0 7 1380 82 g 52 % 502 219 M 1455 85 1 70 % 536. 311 2,5 11500 81 § 82 z É 556 \N59 2 1590 80 å i R - brottbelastning'1!N/mmâ E elastícitetsgräns i N/mmz A . töjning _ - H HV vicker-hårdhet under 10 kg'i N/mm? IACS ledningsförmâga IACS

Claims (11)

23 i p t 7802567-3 ?ATENT§§ê¶ I I

1. Kopparlegering, k ä n n e t e cuk n a d~ av 0,10-0,50 viktprocent kobolt, 0,04-0,25 viktprocent fosfor och eventuellt upp till 0,15 viktprocent nickel och/eller järn, varvid halten ~nickeI icke är över 0,05 procent och halten järn icke är över. 0,1 procent och halten kobolt icke är över 0,4 procent, eller eventuellt minst ett av elementen Mg, Cd, Ag, Zn och Sn i-halter .av 0,01-0,35 a Mg, 0,01-0,7 % cd, 0,01-0,35 % Ag, 0,01-0,7 zn och 0,01-0,25 % Sn, varvid totalhalten av dessa element.icke överskrider 1 procent, och av att resten utgöres av koppar.

2. »2. Legering enligt krav 1, k_ä n n e t e_c k n a dv av 0,015-0,35 viktprocent kobolt och 0,05-0,12 viktprocent fosfor.

3. A 3. Legering enligt krav 1 eller 2, k ä'n n e t-e c k n a d därav, att vik:förhå11anaet koboit ti11 fosfof ar.me11an 2,5 beh s.

4. Legering enligt krav 1, k'ä n n ett etc k n a d Aav 0,12-0,30 viktprocent kobolt och 0,05-0,12 viktprocent fosfor.

5. A 5. Legering enligt krav 1 eller 4, k,ä n n e t e c k_n a d därav, att viktprocenthalterna Ni, Co, Fe och P är sådana att vikt- förhållandet Ni +.Co + Fe till vikten fosfor är mellan 2,5 Och 5.

6. Legering enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a dy därav, att den innefattar åtminstone ett element valt bland 0,01-0,15 % Mg, o.o1~o,zs % ca, 0,01-0,15 a Ag, 0,01-0,2 % zn och 0,01-0,1 % sn, varvid totalhalten av dessa element är mellan 0,02 och 0,5 %

7. Legeríng enligt krav 1 eller 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att elementet är Mg eller Cd eller en blandning därav.

8. Förfarande för behandling av en kallbearbetad legering' enligt något av krav 1 ~ 7, k äpn n e t e c k n a t därav, att man utför en upplösning av den på så sätt erhållna legeringen mel- lan 700 och 93006, att man snabbt kyler legeringen och att man utför en kallbearbetning. » V _ V

9. Förfarande enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att man utför en deformering i värme för åstadkommande av upplös- ningen i värme och att man snabbt kyler det erhållna ämnet, medan det befinner sig vid en temperatur som fortfarande är över 600°C.

10. Förfarande enligt krav 8 eller 9, k“ä n n e t e c k - n a t därav, att man dessutom utför en anlöpningsbehandling vid cirka soo°c. 7se25§7+s 1 av

11. Förfarande enligt krav 8 eller 9, klä n n e t e c k - n att därav, att man utför upplösningsbehandlingen mellan cirkà 700 och 930°C och utför en snabb kylning genom härdning. 12" Förfarande enligt något av krav 8 - 11, k ä n n e - t e c k n a t därav, att man i förväg på det råa götet från gjuteríet utför åtminstone en varmdefofmering och åtminstone en kalldeformeríng i syfte att erhålla den hårdbearbetade legering, son_ska1l behandlas. V 1 ^13. Förfarande en1ígt_något av krav 8 -'12, k ä n n e -H t e c k n a t därav, att den hárdbearbetade legetíng, som skall behandlas, härrör från ett göt, som smälts i icke-oxiderande atmosfär eller från ett g5t¿ som smälts í»en oxíderande atmoáfär och som desoxiderats genom ett annat element än fosfor och kobolt.