SE442787B - Digital riktningsindikator - Google Patents

Description

7907755-8 är ett bloaksehema över ett riktningsfinnende system i enlighet med uppfinningen, Fig 2 är en planskiss över ett antennarrangamang som har slitselament använda i systemet enligt Fig 1, Fig 3 är ett tvärsnitt längs linjen 3-3 i Fig 2, Fig 4 är ett logikscheme för fasjämförarna i systemet enligt Fig 1, Fig 5 är ett logikschema för ett utförande av kalibratorn enligt Fig 1, Fig 6 är ett logikschema för ett annat utförande av kalibratorn enligt Fig 1, Fig 7 är ett logikschema för kontrollenheten enligt Fig 1, Fig B är kurvformer som visar sekvensen hos kontrollenheten.

Fig 1 visar det riktningsfinnande systemet för digital indikering av riktninge- vinkeln till en mikrovâgseffektkâlla. Systemet har en sidvinkeltäckning av _3600 och innefattar: antennarrangemanget 10 med N element för mottagning av mikrovâgsenergin; delnings- och fastransformeringsmetriaan 12 för mikrovågs- effekt; omkopplaren 13; fasjâmförarna 14; kalibretorn 15; entydighetsberäkneren 16; användarenheten 17; kontrollenheten 10; ifas effaktdelaran 19; omkopplare 20; och rundstrålande antenn 22.

Antennarrangemanget 10 omfattar 16 identiska antennelement 10-1 till 10-16 anordnade längs perifarin hos en cirkel i horisontelplanet och konstruerad för ett i huvudsak stråla energi radiallt med en ringa komponent i riktningar vinkelräta mot cirkelns plan. Antennelementen är anordnade med inbördes lika avstånd längs cirkeln 10 R med antennelementet 10-16 betraktat aom riktat i 00 sidvinkal. Observera att användandet av 16 element föredreges. Antalet bör emellertid vara minst fyra.

Ehuru konventionella dipoleüement,kavitetsavslutade apiraler, flarverviga spiraler eller perifert utsträckta elitsar längs en oylindrisk ledare kan användas, âr ett antennarrangemang enligt Fig 2 och 3 att föredra.

Antennarrangemanget 10, som viset i Fig 2 och 3, är utfört i en cirkulär skiva 102 av ledande material och har ett antal elitselement med radiell utsträckning från matningspunkter längs en inre cirkel.'Ett typiskt slits- element 106 utgår från matningspunkt 106. I matningspunkten 106 är slitsens ena vägg ansluten till den yttre ledaren 11a i koaxielledare 11 och den andra väggen ansluten till innerlederen 11b i ledaren 11. Eftersom koaxial- ledare används kan uppfinningen även utnyttja slitsledare, stripledare eller mikrostripledare. Den typiska slitsens 104 bredd ökar kontinuerligt från en mi- nimibredd i matningspunkten till en maximibredd i skivans periferi.

. Eiflfkl ° 7907755-8 Lxl Lan konformiga ökningen av bredden väljes med fördel så att väggarna hcs närliggande slitsar möts i perifera punkter såsom_i punkt 110. Bakom varje matningspunkt finns en högimpediv anordning 112, med fördel utformad som en cirkulär öppning som har sin diameter i linje med slitsens axel och med en omkrets något större än halva den våglängd, som används.

Skivan är försedd med ett centrumhål 114. Kring skivana 102 inre Poriferi finns en ihålig cylinder 116, som med fördel utgörs av ett ledande material som bildar ett jordplen. I vissa fall kan det emellertid vera önskvärt att utföra cylindern i ett mikrovågsenergiabsorberande material. Detta är även fördelaktigt att placera en skiva 11B av ett dylikt ebsorberande material mellan skivan 102 och apparathöljet 120. För att säkerställa att varje lineärt poleriserad våg kommer att mottages är det lämpligt att placera en cirkulär- till lineärpolarisator 122 kring akivans 102 yttre pariferi.

Verdera av antennelementen 10-1 till 10-N är anslutet via sin egen koaxial- kabel 11-1 till 11-16 till respektive utgångsport Bl-1 till BI-16 hos den effektdelande och fastransformerande matrisen 12. Det bör observeras att led- ningslängden mellan ett antennelemant och en ingångsport måste vara densamma för varje port. Skillnader ger i annat fall relativa~fasvridningar mellan aignalerna vilka påverkar resultaten.

Effektdeler- och fastraneformeringsmatrisen 12 har följande egenskaper.

Alla portar ir isolerade från varandra. Dm det finna I ingângeportar och N utgångsportar, kommer an signal, aom aatas till andera av utgångsportarpa, att delas lika mellan de N ingångsportarna och faevridningen blir likfdrmig över de N ingångsportarna och är proportionell mot ingångsportens lägësnummer.

Det kan vises att ingångesignaler till den izte utgångeporten i matrisen kommer att exitere den izte moden vid ingångsportarna~vilket ges av följande ekvation: 'kr 1 dar 1 = ingångaportane nummer Ä e2ki N = totala antalet ingångsporter eekl k _ JL och 1 = \-1' E(N-1)ki Nki E 7907755-8 Det kan sålunda visas att för en matris med 16 ingàngsportar och 15 utgångs- portar blir de till íngångsportarna hörande faslägena för de två första modern enligt följande tabell.

Tabell 1' lngângsport Första mod Andra mod 1 22.5" as" 2 as° 9o° 3 a1.s° 13s° 4 9o° 1ao° __ u c I I I I a a . (22.s)° s . (4s)° a + 1 (. + 1). (22.s)° (. + 1). (4s)° I I I I I I 15 a 337.5” 315” 16 3eo° 3sn° Det första som kan observeras är att ingångsport 16 har samma fasvridning för båda moderna. I själva verket kommer den ett ha samme fasvridning för varje mod. Läget hos antannalementat anslutet till denna port är således lämpligen referensläget från vilket aidvinkeln mätas. Det är emellertid möjligt att införa en konstant fasvridning vid en av utgângarna utan att försämra egen- skaperna. Um exempelvis 1B0° fasvridning adderas till utgàngsport 1, kommer systemet fortfarande ett fungera. Den nya referensen kommer då att bli det antennelement som anslutits till ingângsporten med nummer 8.

Pâ grund av reciprociteten hos matrisen för affektdelning och fastrensformatior kommer en signal på en íngângsport att ge en “fastagg" som mätas på utgångs- portarna. Det âr således möjligt ett bestämma från vilken ingângsport en signal kommer genom ett observera faslëgat vid utgångsportarne.

En inkommande signal kommer att tas emot av fler än ett antennelamant och det kan visas, att som en första goda approximation, en signal som kommer in med 7907755-8 5 en vinkel 7 kommer att ge en signal vid utgångsporten b enligt följande ekvation: jbí en konsonant \':? där A och j R =A.B Det väsentliga att notera är att fasskillneden mellan närliggande utgångs- portar är lika med sidvinkeln. Allmänt är fasskillnaden c Ü; mellan signaler- na vid två utgångsporter (b) och (b-c). För vidare information innefattande hur dylika metriser tillverkas, hänvisas till de amerikanska patentskrifterna 3,731,217 och 3,517,3D9.

I vissa fall kan det ej vare möjligt att montera en antenn med 3600 synfält.

I att sådant fall kan några av antennelementsn kopplas bort från matrisen för effektdelning och fastransformation. Motsvarande ingångsportar till matrisen kortslutes. Ett sådant fall är en antenn, som monterats i vingspetsen på ett flygplan. Dm vingspetsen definieras som D graders riktningsvinkel, kommer elementen som placerats inbördes lika mellan +135° och -135° att ge täckning approximativt från +9D° till -90”. Ett system ev denna typ monterat i vardera av två vingspetsar kommer ett ge 3600 täckning.

I stället för att kortsluts några ingångsporter hos matrisen för effektdelning och faetransformstion då att mindre aynfält än 3600 önskas, kan varje ingångs- port anslutas till antennelement, som placeras inbördes lika längs en cirkel- blga,som är mindre in 3600. I detta fall är den uppmätta fasekillneden mellan par av utgângsportar fortfarande ett mått på riktningsvinkeln men förhållandet nallen den uppmätta fasskillnaden och riktningsvinkeln blir ej ett heltel. Å andra siden utnyttjas den fulla cirkeln med 36Û° täckning då systemet mon- teras i närheten av toppen på en fartygsmast.

Det bör observeras att flera ev utgångsportarna är kortelutna inom matrisen och aldrig synliga utgångsportar.

Det är instruktivare att före diskussion om omkopplaran 13 beskriva fasjäm- förarna 14 under antagandet att fasjämförarns 14 är direkt anslutna till metrisens 12 utgångsporter. Fesjämförerna 14 omfattar en sats digitala fas- diekriminetorer. Antalet digitala fasdiskriminatorer bestämmer upplösninge- förmågen hos systemet. En digital fasdiskriminator ken ge en fasvinkel med 7907755-s möjligen 7 bitar. Vardera tillkommande digital fasdiskriminator ökar upplös- ningsförnågan. I föreliggande exempel finns två digitala fasdiskriminatorer för att slutligt åstadkomma ett 8 bitars fasvinkelvärde. Vardera digital fas- diskriminator mäter fasskillnaden mellan tvâ signaler på does ingångar, vilka via omkopplare 13 är anslutna till matrisens 12 utgångeporter. Denna fasskill- nad kommer att ha att värde som ändras k gånger ändringen i riktningsvinkeln, där k är ett positivt eller negativt heltal. Det är möjligt att ansluta två digitala fasdiskriminatorer så, att en sådan fasekillnad på ingångarna till en av de två är ett direkt mått på riktningevinkeln. Det föreligger emellertid ett fel beroende på (bland annat) N, som är antalet antennelement. Genom att använda flera utgångsportar från matrisen före effektdelning och fasttansfor- mering är det möjligt att reducera felet i hög grad. Till exempel har port- par med k = 4,8 osv befunnits vara användbara. Flera portkombinationer med olika värden på heltalat k använde. Ett högt värde på k använde för ett reducera felet i riktningsvinkeln och lågt värde på k för att åstadkomma ett entydigt värde.

I föreliggande exempel bör det därför vara uppenbart, att eftersom det endast finns två digitala fasdiskriminatorar i fasjämförarna 14, erfordras endast tre kanaler, anslutna till utgångsportarna hos matrisen 12 respektive. Kanaler- na är följaktligen, som i exemplet, anslutna till utgàngaportarna 80-1, S0-2 och 80-14. Den ena av de digitala fasdiskriminetorerna kommer att jämföra signalerna från portarna BU-1 och BO-2 för att ge k = 1, ett lågt värde för entydighetsbestämning, den andra av de digitala fasdiskrininatorerna kommer att jämföra signalerna från portarna 80-2 och BO-14 för ett ge k = 4, ett högt värde för att minimera felet i riktningavinkaln. Observera att varje värde på k kommer att fungera förutsatt att de tvâ värdena ej är lika och jämförelsevis låga.

Utsignelerna från fasjämförarna 14 på anslutningarna DU-1 till DU-N är en kodad kombination av binära signalnivåer representerande riktningsvinkeln, vilken emellertid inte är entydig. Det är därför nödvändigt att ytterligare bearbeta de binära signalnivåerna för att utesluta varje tvetydighet.

Dm vi för tillfället sålunda förbiser kalibratorn 15, matas utgångsanslutningar- na DU-1 till DU-N från fasjämförarna 14 via kalibratorn 15 till ingângarna på efltydíghetsberäknareh 16. Efter bearbetning matas ett entydigt binärt tal i form av en kodad kombination med åtta bitar representerande riktningsvinkeln 7907755-8 från anslutningarna PD-1 till PD-B till användarenhet 17. Enheten 17 kan utgöras av en numerisk sifferpresentation eller till och med av en dator som ytterligare bearbetar dessa data tillsammans med andra data såsom avstånd, höjdvinkel osv, mottagna från andra utrustningar.

I vissa utföranden av riktningsindiketorsystemet är vardara utnyttjad port från matrisen 12 ansluten via en kanal innehållande bagrinaningsförstärkare och en sträcka transmissionsledning till de digitala fasdiskriminatorerna i fasjämförarna. Fasskillnaderna mellan utgångssignalerna från matrisen 12 är i huvudsak frekvensoberoende vilket är av betydelse för användning av systemet. För ett eliminera behovet av fasföljning i vardera kanalen använde ett kalibreringsförfarande. Utsignalan från en rundstrålende antenn eller en utaignal från matrisen 12 delas i en signal med like fas och lika amplitud till vardera begräneningsförstärkare/transmissíonsledningakanal. Utvärdene från fasjämförarna 14 ger då skillnaderna mellan fasvridningarna i de olika kanalerna. Denna fasskillnad subtraheras därefter från värdet av den rikt- ningavinkel som genereras.

Konkret finns en konventionell ifas effektdelare 19, som mottager en referens- signal och avger denna refarenssignal parallellt från tre utgángeportar RD-1, RO-2 och RU-3. I praktiken erhålles refaranasignalen antingen från en rund- strålande antenn 22 eller från en utgångaport BU-H på matrisen 12. Omkopplare 20 visas för att indikera valmöjligheterne av raferenssignelkälla.

I varje fall finne an omkopplare 13, som har tre anpoliga, tvåvâgs mikrovågs- omkopplere, vilkas gïngade "rörliga kontaktar" är anslutna via utgàngspoytarna SD-1,50-2 och SD-14 till de tre kanalerna i fasjimföraren 14, respektive. En av de fasta kontakterna i vardera omkopplare är tnsluten till en av utgångs- portarna i matrisen 12 och den andra ingângeportan på vardera omkopplare är ansluten till en av utgângsportarna i affektdelare 19. Omkopplardrivningen SD, som reagerar på signaler från ledning C1, flyttar den "rörliga kontakten" till olika lägen. När omkopplaren 13 sålunda är i det läge, som visas, föras den okalibrerade, ej entydiga binärpresentationen av riktningavinkeln till kalibra- forn is till följa sv signal på ledning cz från knncraiianhnt 1a, och när omkopplaren är i det andra läget föras en binärrepresantation av en nollreferens vinkel till kalibratorn-15 till flöjd av en signal på ledning C3 från kontroll- enheten 18. Därefter subtreheres den andra reçresentationen från den första 7907155-s 8 esentationen av kalíbratorn 15 till följd av en signal på lecning CA n ualibreråd men ej f:|J« från kontrollenhet 18 som styr kalibrator 15 att avge e entydig binärrepresentation av riktningsvinkeln till entydighetsberäknaren 16.

Grundenheterna i systemet kommer i det följande att beskrivas ytterligare i detalj.

I Fig 4 visas fasjämförarna 14, vilka omfattar: tre ingångskanaler IC1, 1E2 och IC3 som tar emot signaler från portarna SD-1 korrelatorer 14-1C och 14-bt med dubbelingångsporter, som trigonometriskt faejämför signaler från kanaler IC1 och 182 ooh från IC2 till IE3 respektive; analoga signalbehandlare 14-1A och 14-AA som omvandlar de analoga signalerna Q på ledningarna nS1 och AC1 och de analoga signalerna på ledningarna A54 till AC6 respektive, till en kodad kombination av binära aignalnivaer på ledningar- na DU-1 till DD-N. kan ha två utföranden. I utförandet visat i Fig 4 sker själva på en mellanfrekvens. I ett dylikt fall finns inget behov av kalibreringer. I systemet finna då inget behov av omkopplare Ingângskanalerne fasjëmförelserne att utföra några 13, effektdelare 19 och till dessa hörande kretsar, kalibretor 15 och kon- trollenhet 18. Systemet har emellertid en begränsad bandbredd.

Vid användning av mellanfrekvensteknik omfattar vardera kanal,anslutna i nämnd ordning; ett bandpasafiltar BPF avstämt till ayeteneta använda bandbredd; en begränsare LH som matar en blandare HX vilken tar alot blandningssignalen på ledning IF från lokaloecillatorn LD; en begräneningaförstärkare LA, ett efter- följande bandpessfilter PF; och en ifea effektdelara PD som matar eemma.fas- signal till två utgângaahslutningar DC-1A och DC-18. Vid användning av ren radiofrekvensteknik ansluts begräneare LH direkt till bagräneningsförstärkare LA och blandaren MX och lokaloecillatorn LO erfordras ej. Användningen av radiofrekvensteknik tillåter avkänning av högre bandbredder i radarpulser.

Korrelatorn 14-1C mottager signalerna från utgângsportarna DC-18 och UC-2A från kanalerna IC1 och ICZ, vilka är anslutna till intilliggande utgångsportar på matrisen 12, på aina ingångar, och avger en signal proportionell mot sinfiš på sin utgång AS1 och en signal proportionell mot cosçš från sin utgång AC1, därêš är fasskillnaden mellan de mottagna signalerna (riktningsvinkeln).

,SD-2 och SU-14 i omkopplare 13. va 7907755-8 lffpliga korrelatorer står att finna i amerikanska patentskriften 3,6D3,221 N i Fig .

Signalerna på ledningarna A51 och AE1 matas till an enalogdigitalomvandlare 14-1A. Analogdigitalomvandlaren 14-1A ger en digital presentation om n bitar på ledningarna DU-1 av det relativa fasläget på ingångarna till korrelatorn 1é-1E. Dylika analogdigitalomvandlare är välbekanta för fackmannan. Korrela- torn 14-15 och den analoga signalbehandlaren 14-ÅA är desamma med undantag av att de arbetar med fasskillnader från längre bort belägna utgângsportar.

Kalibratorn 15 som visas i Fig 5 omfattar: låskretssetserna L1 och L2 som har informationsingångar parallellt anslutna till utgângarna DD-1 till DD-N pâ fes- jämförarna 16, grindingångar anslutna till ledningar C2 och C3 respektive och utgångar anslutna till ledningarna L1-1 till L1-N och ledningarna L2-1 och L2-N respektive; och en aritmetisk enhet AU,arbetende som subtraherare och som har minuendingångar anslutna till ledningar L1-1 till L1-N, aubtrahend- ingångar anslutna till ledningar L2-1 till L2-N, resultatutgångar anslutna till anslutningar CU-1 till CU-N och en styringång ansluten till ledning C4.

Det förutsättes att låskretsarna och den aritaetiska enheten arbetar med bakkanttriggning. Då pulsen på ledning C2 upphör laddas de binära signalniváer- na på anslutningarna DO-1 till DD-N, rapreaenterande den okalibrarade vinkel som uppmäts, in i laakratsarna L1. D! signalen på ledning C3 upphör laddas de binira aignalnivåerna, nu rapraeenterande faakorrektionerna, in i laskretsarna L2. Då signalen på ledning Cd upphör, aubtraharar den aritnatriska enheten AU innehållet i låskrataarna L2 från innehållet i llakretsarna L1 för att produ- cera att kalibrarat värde på anslutningarna CD-1 till CD-N. 2 I Fig 6 visas ett annat utförande av kalibratorn 15A och som ej erfordrar omkoppling av ingångar. I Fig 1 finns således inget behov av omkopplare 13, omkopplare 20, antenn 22 och ifas effektdelaren 19. Ingångsportarne hos fas- jämförarna 14 är i stället direkt anslutna till natrisans 12 utgångsportar.

Dessutom lagras digitala värden representeranda kalibraringakorrektioner i att minne RN1 av RUM-typ. Korrektionerna kan relateras till olika arbetsfre- kvenser, bagynnelsekalibreringar eller liknande. Det önskade kalibreringsvärdet utväljes genom att lägga in motsvarande ragisteradress i adressregistret ÅR- Velet kan vara statiskt eller dynamiskt. Förutom nämnda skillnad och det faktum 7907755-8 10 att signalen på ledning C3 styr utläsningen av innehållet i det valda samma sätt kan båda registret för att ge subrahendvärdet, arbetar kalibrator 15A på som kalibrator 15 i Fig 5. I ytterligare utföranden av systemet kalibratorerna användas kaskadkopplade varvid kalibrator 15 tar hand om fasfel i fasjämförarna och kalibrator 15A tar hand om andra systemfel.

Entydighetsberäknaren 16 kan utformas på flera sätt. Den kan utgöras av ett minne av RUN-typ vari de binära signalnivâerna adresserer register i minnet, där vardera register lagrar det statiskt riktiga värdet av vinkeln förknippat med det ej entydiga värde som representeras av de binära signelnivåerna.

Information för att realisera denna typ av databehandling står att finns i nämnda NHL-rapport. Ehuru detta är det föredragna utförandet av entydighetsü beräknare 16 kan likväl användas den korrektionslogik som vises i Fig 5 och 6 .i nämnda amerikanska petentskrift 3,BÛÛ,221.

I Fig 7 visas kontrollenheten 18, vilken i huvudsak genererar tidssekvensen.

Om periodisk sampling önskas ansluts den rörliga kontakten i omkopplare SH1 till en frisvängande pulsgenerator PB. Varje gång pulsgeneratorn PG genererar en puls sådan som visas med kurvform SND i Fig B, triggar pulsens framkant vardera av de monostabila vipporna 051 till 054 vilka genererar pulser med relativa varaktighetar på det sätt som visas med kurvformarns C1w till C4U respektive.

Vid triggad sempling ställas omkopplare SN1 i det läge som visas i Fig ? för at anslutas till utgången av Schmittriggern ÉT, vara ingång är ansluten till enveloppdetektor ED. Närhelst en mikrovâgenergipuls mottegits och passerat genom fasjämförarna 14, matas en del av denna puls via ledare IP till enva- loppdetektor ED, vilken avger en puls till Sehmittrigger ST. En sådan puls visas med kurvform SUG i Fig B.

Claims (24)

1. 7907755-8 11 FAT ENTKRAV 1.

Anordning för att åstadkomma representation av rikt- ningen till en mikrovâgsenergikälla olfgttande ett an- tennarrangemang som har N, där N är ett-geltal större än 4, antennelement placerade på inbördes lika avstånd längs en cirkelbåge större än 1800 i ett plan för att mottaga mikrovågsenergi och anordningar för mikrovåg- effektdelning och fastransformation som har N ingångs- portar och en uppsättning utgångsportar, k ä n n e - t e c k n a d av en första uppsättning anslutnings- ' anordningar för att ansluta vardera av de N ingångs- portarna till vart och ett av nämnda antennelement,av Q fasjämföraranordningar med två ingångsportar, där varje fasjämföraranordning ger en kodad kombination av binära signalnivåer som indikerar fasskillnaden mellan de signaler, som kommer till dess respektive ingångs- portar, där Q är ett heltal större än 1 och mindre än N/2,av en andra uppsättning anslutningsanordningar för att ansluta ingángsportarna hos vardera av nämnda fas- jämföraranordningar till var sitt olika par utgångsportar hos nämnda anordningar för mikrovågseffektdelning och fastransformation, av anordningar för entydighetsberäk- ning anslutna till nämnda 2 jfasjämföraranordningar för omvandling av de binära signalnivåer som mottagas i ~ parallellform från samtliga fasjämföraranordningar till en flersiffrig presentation av riktningen till mikrovågs- energikällan, i det att nämnda anordningar för entydig- hetsberäkningar innehåller kalibreringsanordningar för kompensering av fasfel som introducerats av nämnda fas- jämföraranordningar.

Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av att N är minst 8, att nämnda anordningar för mikro- vågseffektdelning och fastransformation har åtminstone 7907755-s 12 8 ingàngsporfar, att åtminstone 3 av nämnda utgångs- pcrtar är anslutna till nämnda andra uppsättning an- slutningsanordningar, att fasskillnaden mellan signa- lerna från ett par av utgàngsportarna, anslutna till nämnda andra uppsättning anslutningsanordniggar, är ungefär lika med E gånger riktningsvinkeln och att fas- skillnaden mellan signalerna från ett annat par av ut- gàngsportarna, anslutna till nämnda andra uppsättning anslutningsanordnipgar är ungefär lika med q gånger riktningsvinkeln, där p och g är konstanter.

Anordning enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a d av, att p ej är lika med q, att p och g är båda heltal och jämförelsevis låga.

Anordning enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a d av att p = 1, g = 4 och N = 16.

Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av, att nämnda antennarrangemang omfattar ett antal av N antennelement placerade inbördes lika längs en cirkel i ett plan för att mottaga mikrovâgsenergi.

Anordning enligt patentkraven 1 eller 5, k ä n n e - t e c k n a d av, att vardera av nämnda antennelement är en slitsantenn.

Anordning enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d av, att nämnda slitsantenn är en notchantenn.

Anordning enligt patentkraven 1 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d av, att nämnda antennarrangemang utgörs av en skiva av ledande material som har ett antal slit- sar; där vardera slitsen utbreder sig radiellt utåt från var sin utanför skivans centrum placerad punkt mot skivans periferi och där slitsens bredd ökar monotont 10. 11. 12. 13. 14. 7907755-8 13 från nämnda punkt mot skivans per1feri,och anordningar vid vardera nämnda punkt för att mottaga mikrovågs- energi som passerar genom slitsen från skivans periferi.

Anordning enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d av, att den vidare omfattar anordningar för ett ledande jordplan placerat mellan vardera nämnda punkt och ski- vans centrum.

Anordning enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d av, att den vidare omfattar anordningar för absorption av mikrovågsenergi, placerade mellan vardera nämnda punkt och skivans centrum.

Anordning enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d av att den vidare omfattar anordningar för absorbtion av mikrovågsenergin, placerade i ett plan på skivans ena sida.

Anordning enligt patentkraven 1 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d av att vardera nämnda anordningar för fas- jämförelse innefattar en korrelatoranordning med två ingångsportar, en anordning för analog- till digitalom- vandling ansluten till utgången av nämnda korrelatoranç ordning och aktiva anslutningsanordningar för anslutning av nämnda andra uppsättning anslutningsanordningar till ingàngsportarna hos nämnda korrelatoranordning.

Anordning enligt patentkrav 12, k ä n n e t e c k n a d av, att nämnda aktiva anslutningsanordning innefattar anordningar för bandpassförstärkning.

Anordning enligt patentkrav 12, k ä n n e t e c k n a d av, att nämnda aktiva anslutningsanordningar innefattar anordningar för blandning, som har ingángsanordningar 7907755-8 15. 16. 14 för informatlonssignal, anslutna till nämnda andra anslutningsanordningar, utgàngsanordningar, som är an- slutna till íngàngsportarna hos nämnda korrelatoranord- ning och ingángsanordningar för blandníngssignal samt lokaloscillator-anordning som genererar en blandnings- signal, vilken ansluts till nämnda ingângsanordningar för blandningssignal.

Anordning enligt patentkraven 1.2.3 eller 4, k ä n n e- t e c k n a d av, att nämnda anordniggar för fasjämfö- relse innefattar anordningar för att generera en kodad kombination av binära signalnivåer.

Anordning enligt patentkrav 15, k ä n n e t e c k n a d av, att nämnda kalibreringsanordningar omfattar en kali- breringssignalkälla, anordningar för ifas effektdelning, som har en ingång ansluten till nämnda kalibreringssig- nalkälla och'som'har'm-utgängsanordningar, en anordning för styrd omkoppling för att omväxlande ansluta nämnda andra anslutningsanordningar och för nämnda m-utgângs- anordningar till ingàngarna hos nämnda anordningar för fasjämförelse, en första uppsättning minnesanordningar för att lagra de kodade kombinationerna av binära signal- nivåer genererade av nämnda fasjämföraranordningar, då_ nämnda omkopplaranordningar ansluter nämnda andra upp- sättning anslutningsanordningar till ingângarna hos nämn- da anordningar för fasjämförelse, en andra uppsättning minnesanordningar för att lagra de kodade kombinationer- na av binära signalnivåer genererade av nämnda anordning- ar för fasjämförelse då nämnda omkopplaranordningar an- sluter nämnda m-utgàngsanordningar till nännda anord- ningar för fasjämförelse, och beräkningsanordningar för att förändra innehållet i nämnda första uppsättning min- nesanordningar med avseendê på innehållet i nämnda and- ra uppsättning minnesanordningar för att ge ytterligare en kodad kombination av binära signalnivåer. 7907755-8 15 17.

Anordning enligt patentkrav 16, k ä nen e t e c k n a d JB. 19. 20. 21. av,att nämnda kalibreringssignalkälla utgörs av ytter- ligare_en antennanordning.

Anordning enligt patentkrav 16, k ä n n e t e c k n a d av, att nämnda kalibreringssignalkälla utgörs av en ut- gángsport hos nämnda anordning för mikrovägeffektdelning och fastransformation.

I Anordning enligt patentkrav 16, k ä n n e t e c k n a d av, att den innefattar anordningar för att styra nämnda omkopplingsanordningar för periodisk omkoppling till an- slutningarna hos nämnda fasjämföraranordningar.

Anordning enligt patentkrav 17, k ä n n e t e c k n a d av, att mikrovågsenergin tas emot i pulser och vidare innefattar anordningar, som reagerar vid mottagandet av mikrovågsenergipulser för att styra nämnda“omkoppJings- anordningar för omkoppling av anslutningarna till nämnda fasjämföraranordningar.

Anordning enligt patentkrav 15, k ä n n e t e c k n a d av, att nämnda kalibreringsanordningar innefattar en källa med åtminstone en kodad kombination av binära sig- nalnivåer, som representerar ett kalibreringsvärde, en första uppsättning minnesanordningar för att lagra de* kodade kombinationerna av de binära signalnivåerna som genereras av nämnda fasjämföraranordning och beräknings- anordningar för att förändra innehållet i nämnda första uppsättning minnesanordningar med avseende på den kodade kombinationen av binära signalnivåer från nämnda källa i avsikt att framställa ytterligare en kodad kcmbination av binära signalnivàer. 16 22.

23.

24. Anoldning enligt patentkrav 21, k ä n n e t e c k n a d av, att nämnda källa utgörs av en adresserbar minnes- anomdning som lagrar ett flertal kodade kombinationer av binära signalnivåer och anordningar för att selektivt adressera nämnda adresserbara minnesanordning. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av, att nämnda fasjämföraranordningar innefattar anord- ningar för att generera kodade bitkombinationer vilka representerar fasskillnaderna i mottagna signaler och vari nämnda kalibreringsanordningar innefattar en källa för kodade bitkombinationer som representerar kalibre- ringsinformation och där nämnda källa innehåller en för- sta uppsättning minnesanordningar för att lagra åtmin- stone en kodad bitkombination, vilken representerar kali- breringsinformation, och beräkningsanordningar för att förändra en kodad bitkombination genererad av nämnda fas- jämföraranordning med avseende på innehållet i nämnda första uppsättning minnesanordningar. Anordning enligt patentkrav 23, k ä n n e t e c k n a d av, att den vidare innehåller ytterligare minnesanord- ningar för att lagra en kodad bitkombination och en styrd omkopplingsanordning som har första och andra in* gångar och utgångar anslutna till nämnda fasjämföraranordningar,och där nämnda källa för kodade bitkombinationer represente- rande kalibreringsinformation omfattar en kalibrerings- signalkälla, anordningar för ifas effektdelning med en ingång ansluten till nämnda kalibreringssignalkälla och med m-utgångsanordningar, och där nämnda omkopplingsan- ordningar omväxlande ansluter nämnda andra anslutnings- anordningar, anslutna till dess andra ingångar, eller nämnda m-utgångsanordningar, anslutna till dess första ingångar, till ingångarna hos nämnda fasjämföraranord- ningar, och där nämnda ytterligare minnesanordning lagrar 25. 26. 7907755-8 17 de kodade bitkombinationerna, som genereras av nämnda fasjämföraranordnignar, då nämnda omkopplingsanord- ningar ansluter nämnda andra anslutningsanordninçar till ingångarna hos nämnda fasjämföraranordaingar, och där nämnda första uppsättning minnesanordningar lagrar de kodade bitkombinationerna som genereras av nämnda fas- jämföraranordningar, då nämnda omkopplingsanordning an- sluter nämnda m-utgångsanordning till nämnda fasjämförar- anordning och nämnda beräkningsanordning förändrar inne- hållet i nämnda ytterligare minnesanordning med hänsyn till innehållet i nämnda första minnesanordning för att åstadkomma ytterligare en kodad bitkonfiguration. Anordning enligt patentkrav 23. k ä n n e t e c k n a d av, att nämnda kalibreringsanordning innefattar en källa för en kodad bitkombination representerande kalibrerings- information och där nämnda källa innefattar minnesanord- ningar för lagring av åtminstone en kodad bitkombination vilken representerar kalibreringsinformation. Anordning enligt patentkrav 25, k S n n e_t e c k n a d av, att nämnda minnesanordningar omfattar ett minne som har ett flertal adresserade minnesregister, där vart och ett av nämnda registeg lagrar var sin kodad bitkombina- tion och med anordningar för att selektivt adressera O nämndaminnesregister.