SE442586B - Opak sprutbar tandkrem - Google Patents

Description

7904250-3 Natriumaluminatsilikat är också känd som en beståndsdel i tandkrämer, både i sin icke-slipande molekylsilform och som ett slipmedel i lämpliga kvaliteter. Användningen av natrium- aluminatsilikat som slipmedel har emellertid förekommit hu- vudsakligen i klara gelformiga tandkrämer eller i blandning med kalciumkarbonat (CaCO3).

Förkortningen "NAS" användes i det följande för att ange natriumaluminatsífikat. Förkortningen “DKF" användes i det följande för att ange dikalciumfosfat, företrädesvis i dess dihydratiserade form. Alla delar och procenthalter som lämnas i denna beskrivning och patentkrav uttrycker vikt såvida inte någonting annat anges.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en tandkräm som har ett förbättrat slipmedelssystem.

Den opaka sprutbara tandkrämen enligt föreliggande uppfinning kännetecknas av att den innehåller en bärare som helt eller till övervägande delen utgörs av vatten och 10-50 vikt-% av slipmedel och/eller polermedel med 5-20 vikt-% av tandkrämen bestående av natriumaluminatsilikat och 5-30 vikt-% av tand- krämen bestående av ett annat, i mjukt vatten olösligt, den- talt slipmedel utvalt från en grupp bestående av dikalciumfos- fat, olösligt natriummetafosfat och aluminiumoxidtrihydrat.

Det har visat sig att natriumaluminatsilikat kan användas som delvis utbyte för mer konventionella slipmedel vid en lägre halt, t.ex. l del natriumaluminatsilikat kan ersätta omkring 2-3, exempelvis 2,4 delar dikalciumfosfat för att ge jämför- bar slipförmåga. Dikalciumfosfathalten i en tandkräm kan så- ledes reduceras eller ersättas genom användning av natrium- aluminatsilikat och dessutom kan ett jämförbart verkningssätt 7904250-3 erhållas med en tandkräm med reducerad densitet. Eftersom tand- krämer säljes på basis av volym i stället för vikt kan detta ge betydande kostnadsbesparingar. Härutöver resulterar an- vändningen av natriumaluminatsilikat i en tandkräm med ökad viskositet jämfört med exempelvis konventionella tandkrämer, som innehåller dikalciumfosfat och CaCO3, vilket således med- ger användningen av vatten som åtminstone delvis ersättning av den sorbitol eller glycerin som tidigare angivits. En något ökad proportion gelmedel kan bli nödvändig med hänsyn till den lägre halten av sorbitol eller glycerin för att bibehålla konsistensen och för att undvika separation av tandkrämens komponenter.

Det natriumaluminatsilikat som användes vid uppfinningen kan utgöras av vilket som helst av de som är tillgängliga i Stor- britannien under följande namn: ALUSIL N - (Crosfields) ALUSIL AS - (Crosfields) ALUSIL ET - (Crosfields) SIDENT P (tidigare DEGUSSA P 820-Degussa), eller kan det utgöras av ett jämförbart natriumaluminatsilikat- material som är lämpligt för användning som ett dentalslipme- del. Blandningar av dessa material kan användas.

Natriumaluminatsilikatet kan användas i en mängd från 5 % till 20 % av tandkrämen, varvid den totala slipmedelshalten är från 10 % till 50 % av tandkrämen. Natriumaluminatsilikatet kan ut- göra från 50 % till 100 % av den totala slipmedelshalten.

Det dikalciumfosfat som kan utgöra del eller allt av nämnda annat slipmedel kan vara ett sådant som är tillgängligt i Stor- britannien under namnet VICTOR DCP (Stauffer) eller kan det va- ra ett jämförbart dikalciumfosfat-material som är lämpligt för användning som ett dentalslipmedel. Blandningar kan användas. 7904250-3 Dikalciumfosfatet kan ingå i tandkrämen i en mängd som ligger inom intervallet 10 - 25 %.

Andra slipmaterial, som kan utgöra en del eller hela mängdend av de nämnda andra slipmedlen, är utfälld kiseldioxid (t.ex. ZEO 49 från Huber) olösligt natriummetafosfat (IMP) aluminiumoxidtrihydrat (t.ex. ALCOA C333).

Utan att bindas till denna teori antages det att ovannämnda material ZEO 49 är en utfälld kiseldioxid, som har en låg halt av bunden aluminiumoxid. ZEO 49 har sådana egenskaper, att den anses under lämpliga förhållanden som en form av natrium- aluminatsilikat.

Materialen kan ingå i tandkrämen i mängder som ligger inom in- tervallet 5 - 30 %. Blandningar kan användas.

Tandkrämens polerande förmåga kan även kompletteras med en li- ten mängd, t.ex. upp till 15 %, av ett hårt slipmedel, såsom kalcinerad aluminiumoxid eller zirkoniumsilikat. Tandkräms- bäraren kan utgöra upp till 100 % vatten. Den icke-vattenhal- tiga komponenten kan, när den ingår, utgöras av vilken som helst konventionell beståndsdel som bärare i tandkrämen, så- som sorbitol, glycerin, propylenglykol, polyetylenglykol eller blandningar därav, varvid bäraren beredes för att tillsammans med de övriga beståndsdelarna bilda en krämig massa som är sprutbar ur en hoptryckbar tub, t.ex. en aluminiumtub. Sorbito- lens eller glycerinens fuktegenskaper kan vara användbara.

Tandkrämen kan även innefatta ett gelmedel, såsom ett naturligt och syntetiskt gummi eller gummiliknande material, t.ex. karragen, dragantgummi, metylcellulosa, hydroxietylcellulosa, natriumkarboximetylcellulosa, polyvinylpyrrolidon eller stär~ 7904250-3 kelse. Gelmedlet kan ingå i en mängd upp till 10 %, företrädes- vis omkring 0,2 - 5 % av tandkrämen.

Organiska ytaktiva medel kan ingå i tandkrämerna enligt upp- finningen för att öka den profylaktiska verkan och hjälpa till att uppnå grundlig och fullständig dispersion av kompositionen i hela munhâlan. De organiska ytaktiva medlen kan vara anjo- niska, nonjoniska, amfolytiska eller katjoniska till sin natur, och det föredrages att som ytaktivt medel utnyttja ett deter- sivt material, som förlänar tandkrämen detersiva eller rengö- rande och skummande egenskaper. Lämpliga sådana detergenter är vattenlösliga salter av högre-fettsyramonoglyceridmonosulfater, såsom natriumlaurylsulfat, alkylarylsulfonater, såsom natrium- dodecylbensensulfonat, högre-alkylsulfoacetater, högre-fett- syraestrar av l,2-dihydroxipropansulfonater och i huvudsak mät- tade högre alifatiska acylamider av lägre alifatiska amino- karbonsyraföreningar, såsom de som har 12 - 16 kolatomer i de högre fettsyra-, alkyl- eller acylradikalerna. Exempel på de sistnämnda amiderna är N-lauroylsarkosin och natrium-kalium- och etanolaminsalterna av N-lauroylq N-myristoyl- eller N- palmitoylsarkosin, som bör vara i huvudsak fri från tvål eller liknande högre fettsyramaterial, som tenderar till att väsent- ligt minska effekten hos dessa föreningar. Användningen av des- sa sarkosinatföreningar i tandkrämerna enligt föreliggande upp- finning är särskilt fördelaktig, eftersom dessa material ger en förlängd och utpräglad effekt ifråga om hindrandet av syra- bildning i munhålan beroende på nedbrytningen av kolhydrater förutom att ge en viss minskning i lösligheten av tandemaljen i sura lösningar.

Andra särskilt lämpliga ytaktiva material innefattar nonjoniska medel, såsom kondensater av sorbitanmonostearat med ungefärli- gen 60 moler etylenoxid, kondensater av etylenoxid med propylen- oxidkondensater av propylenglykol (tillgänglig under varumärket PLURONIC), och amfotera medel, såsom kvaterniserade imidazol- 7904250-3 derivat, vilka är tillgängliga under varumärket MIRANOL, såsom “Miranol CZM". Man kan även använda katjoniska ytaktiva germi- cider och antibakteriella föreningar, såsom diisobutylfenoxi- etoxietyldimetylbensylammoniumklorid, bensyldimetylstearyl- ammoniumklorid, tertiära aminer, som har en fettalkylgrupp (med 12 - 18 kolatomer) och två-(poly)-oxietylengrupper fästa vid kvävet (typiskt innehållande totalt från 2 till 50 etan- oxigrupper per molekyl) och salter därav med syror, och före- ningar av strukturen (cH2cH2o)zH (cH2cH2o)xH R-N-CH CH 2 ZCHZ ~ N (cH2cH2o)yH där R är en fettalkylgrupp innehållande från 12 till l8 kol- atomer, och x, y och z är totalt 3 eller högre, liksom salter därav med mineralsyror eller organiska syror. Det föredrages att använda från 0,05 vikt-% till 5 vikt-% av ytaktivt mate- rial i tandkrämen.

En rad olika andra material kan införlivas i tandkrämen. Exem- pel på dessa är färgande eller vitgörande medel, konserve- ringsmedel, silikoner, klorofyllföreningar och ammoniakhaltiga material, såsom karbamid och diammoniumfosfat och blandningar därav. Dessa hjälptillsatsmedel införlivas i tandkrämen i mängder som inte väsentligt menligt påverkar de önskade egen- skaperna och särdragen.

Tandkrämen har typiskt ett pH (bestämt direkt på tandkrämen) inom intervallet 4,5 - 11,5.

Om så önskas kan pH-värdet justeras med ett syramaterial, så- som bensoesyra eller citronsyra, eller ett alkaliskt material, 7904250-3 såsom natriumhydroxid, för att uppnå ett särskilt värde. Buff- rande medel, t.ex. fosfatbuffert, kan användas.

Ytterligare hjälptillsatsmedel som kan användas i tandkrämerna enligt föreliggande uppfinning är aromämnen och sötningsmedel.

En fluoridgivande förening kan också ingå. Dessa föreningar kan vara något lösliga i vatten eller kan de vara fullständigt vattenlösliga. De kännetecknas av sin förmåga att frigöra fluoridjoner i vatten och av att de i huvudsak inte reagerar med övriga föreningar i den orala beredningen. Bland dessa material finns oorganiska fluoridsalter, såsom lämpliga alkalimetall-, alkaliska jordartsmetall- och tungmetallsalter, exempelvis natriumfluorid, kaliumfluorid, ammoniumfluorid, en kopparfluorid, såsom koppar(I)fluorid, zinkfluorid, en tennfluorid, såsom stannofluorid eller stannoklorfluorid, bariumfluorid, natriumfluorsilikat, ammoniumfluorsilikat, natriumfluorzirkonat, natriummonofluorfosfat, aluminiummono- och ~difluorfosfat, och fluorerat natriumkalciumpyrofosfat.

Alkalimetall- och tennfluoriderna, såsom natrium~ och stanno- fluoriderna och även natriummonofluorfosfat, föredrages.

Den fluoridgivande föreningen kan ingå i en effektiv, men icke toxisk mängd, som ger från 0,01 vikt-% till 1 vikt-% fluor.

Tandkrämsberedningar enligt följande exempel belyser uppfin- ninq6n= (Siffrorna anger %): 7904250-3 8 Exempel 1 2 3 glycerin 22,0 22,0 22,0 CMC 1,5 1,5 1,5 natriumsackarin 0,2 0,2 0,2 vatten 52,5 52,5 52,5 TiO2 1,0 1,0 1,0 Alusil AS - - 20 , 0 Degussa P.820 20,0 - ~ Alusíl ET - 20,0 - natriumlaurylsulfat 2,0 2,0 2,0 aromämne 0,8 0,8 0,8 initialt pH 9,38 10,55 11,0 densitet 1,20 1,20 1,20 dentinslipförmåga ' 22,7 46,2 48,9 emaljslipförmåga 30,7 58,7 53,5 7904250-3 9 Exempel 4 5 6 7 sorbitol - - 16,0 - glycerin 19,8 l9,8 9,9 19,8 CMC 1,5 1,5 1,5 1,5 natriumsackarin 0,2 0,2 0,2 0,2 vatten 54,4 49,4 43,34 49,4 TiO2 1,0 1,0 - 1,0 natriummonofluorfosfat 0,8 0,8 0,76 0,8 Alusil ET 15,0 15,0 15,0 15,0 zEo 49 r 5,0 - - ~ Alcoa C 333 ~ 10,00 - - IMP - - 10,0 - VICTOR DCP - - ~ 10,0 natriumlaurylsulfat 1,5 1,5 1,5 1,5 aromämne 0,8 0,8 0,8 0,8 pH 10,3 11,1 10,8 10,4 densitet 1,21 1,26 1,27 1,26 Samtliga-beredningar ger opaka tandpastor eller tandkrämer av en sprutbar konsistens.

Som jämförelse kan nämnas att ett konventionellt opakt tandvårds- medel, som innehåller dikalciumfosfat som slipmedel och övriga jämförbara beståndsdelar, har en densitet som ligger mellan 1,5 och 1,55, Slipförmågan hos tandkrämer innehållande natriumaluminatsilikat och dikalciumfosfat är följande: 7904250-3 10 På dentin Pâ emalj natriumaluminatsilikat 20 L 25 45 - 50 dikalciumfosfat 35 ~ 50 35 ~ 50 Det framgår således att tandkrämerna enligt uppfinningen ger fördelar ifråga om densitet och slipförmåga. Viss ten- dens mot synergism i slipförmåga hos en blandning av natriumslumínatsilikat och dikalciumfosfat framgår också.

Claims (1)

1. 7904250-3 ll P a t e n t k r a vd Opak sprutbar tandkräm, k ä n n e t e c k n a d av att den innehåller en bärare som helt eller till övervägande delen utgörs av vatten och 10-50 vikt-% av slipmedel och/eller polermedel med 5-20 vikt-% av tandkrämen be- stående av natriumaluminatsilikat och 5-30 vikt-% av tandkrämen bestående av ett annat, i mjukt vatten olös- ligt, dentalt slipmedel utvalt från en grupp bestående av dikalciumfosfat, olösligt natriummetafosfat och alu- miniumoxidtrihydrat.