SE442253B - Elektrisk glodlampa - Google Patents

Description

7893255-6 Uï '10 15 20 25 30 35 40 .eftersom den kommer att reflektera IR-energi samtidigt som den f' är transparent för synlig ljusenergi. Den föredragna beläggning- en innefattar ett metallskikt med hög ledningsförmàga, vilket är anbringat mellan transparenta dielektriska skikt, vilkas bryt- J ningsindex för ljusenergi inom det synliga.området väsentligen är anpassat till delen för absorptionsindex (imaginär) av me- tallens brytningsindex. Metallen har en hög ledningsförmåga och freflekterar IR-energin, men har en_tillräckligt ringa tjocklek för att genomsläppa energin inom det synliga området. De di- elektriska skikten åstadkommer fasanpassning och antireflektions- egenskaper. I den föredragna utföringsformen av uppfinningen användes en beläggning av tre skikt, vilken är utbildad av filmer av titandioxid/silver/titandioxid (TiO2/Ag/TiO2).

I ritningen visar.fig. l en vy, delvis i sektion, av en glödlampa, framställd i enlighet med uppfinningen. Fig. 2 utgör en delvy i sektion av en föredragen form av beläggning i enlig- het med uppfinningen. Fig. 2A_utgör_en kurva över egenskaperna hos en föredragen beläggning. Fig. 3 utgör en sidovy av en före- dragen utformning av glödtråd för användning i uppfinningen, och fig. 4 utgör en sidovy av en ytterligare utföringsform av glöd- ftrâd.

I ritningen visas en glödlampa.lO,_vilken har den vanliga sockeln 13 med kontaktgängan 14 och mittkontakten 16 vid botten.

Ett skaft 17 är fäst vid det inre av basen, genom vilken till- slutningen sker. Ett par tilledningstrådar 18 och 20 passerar genom skaftet, och en ände av vardera av dessa trådar är i kon- takt med soekelkontakterna 14 och 16. 7 En glödtråd 22 är anbringad på skaftet. Den i fig. l visa- .de glödtråden 22 är utförd av volframtråd, vilken om så önskas kan vara dopad. Lämpligen är dock glödtråden utförd till en form, anpassad till kolvens geometri. Detta innebär att glöd- tråden med avseende på lampkolven, vilken verkar som en reflek- toryta, är utformad så, att optimala möjligheter uppkommer för glödtråden att uppfànga den del av dess energi som reflekteras av kolven. Detta diskuteras närmare i det följande. Glödtràden 22 visas vertikalt anbringad på stöden 23, 24, vilka är för- bundna med tilledningstrådarna 18 och 20. Andra sätt att an- bringa glödtråden kan även användas. _¿ D Som visas i fig. l användes en allmänt sfärisk kolv, som_p_Å__ _ __ är- íeke-efarisk vid sin bottenänàe, där skaftet anbringas-I i' i i. i i . wmovazftff 10 15 25 30 35 3 D 7805235-6 I sin sfäriska del är kolven utförd så optiskt perfekt som möj- ligt. Detta innebär att den göres slät och med en konstant krök- ningsradie, så att om glödtråden är belägen i kolvens optiska centrum, erhålles en väsentligen fullständig reflektion av främst IR-energi från kolvväggen tillbaka till glödtràden, förutsatt att kolven kan reflektera energi. Det är lämpligt att glödtràden så nära som möjligt är optiskt centrerad i den sfäriska delen av kolven. A En transparent värmespegelbeläggning 12 är anbringad på kolven ll. I den föredragna.utföringsformen av uppfinningen ut- gör beläggningen 12 en flerskiktsbeläggning av olika material, som beskrives i närmare detalj i det följande. Det är lämpligt att samtliga av skikten i beläggningen 12 är anbrigade på kol- vens insida, eftersom detta.ger den största möjliga.skydd. En lämpligt utförd, skiktad beläggning kan dock vara.anbringad pá kolvens utsida tillsammans med eller i stället för en belägg- ning på kolvens insida. _ De allmänna.kraven pá1æn transparenta.värmespegelbelägg- ningen är att den skall genomsläppa så stor mängd som möjligt av den energi i det synliga området som bildas av glödtràden, och att den skall reflektera så mycket som möjligt av den IR- energi som bildas av glödtråden tillbaka till denna. Reflek- tion av IR-energi tillbaka till glödtråden ökar dess tempera- tur vid konstant effekt eller bibehåller dess temperatur vid en minskad effekt, så att därigenom glödtràdens verkningsgrad ökar. Detta förbättrar lampans verkningsgrad, uttryckt som lumen per watt.

I enlighet med den föredragna utföringsformen av uppfin- ningen är transmittansen hos beläggningen 12 för den genom- snittliga.synliga energin över dess område (dvs. från cirka ÅOO till cirka 700 nanometer) minst cirka 60%, och reflektions- förmågan hos beläggningen för den genomsnittliga IR-energin (dvs. över cirka 700 nanometer) bör i medeltal ligga över 80-85%. Förhållandet mellan medeltransmittansen inom det syn- liga området och medeltransmittansen inom IR-området (l- reflektansen) bör därför vara.minst högre än 60%/15% eller 4:1.

Det synliga ljusspektrum som åstadkommes av en glödlamps- tråd som arbetar vid cirka 2900 K visas överlagrat på dia- grammet i fig. 2A.

POOR QUÄI-ET' 7303235-6 k 4 lO 15 20 25 30 '35-Ä la \ Egenskaperna hos en idealisk värmespegel är att all energi inom det synliga området ska.ll genomsläppas och all energi inom IR-området reflekteras. Teoretiskt bör brytpunkten mellan trans- mission och reflektion inträffa vid cirka 700 nanometer. Detta innebär att energi under 700 nanometer bör transmitteras genom kolven, och energi över 700 nanometer bör reflekteras. I prak- tiken kan brytpunkter upp till 850 nanometer och t.o.m. något högre godtagas. En kurva.som visar transmissionsegenskaperna hos en föredragen beläggning visas i fig. 2A, Som angivits i det föregående, utgöres den föredragna.be- läggningen av ett metallskikt, anbringat mellan två skikt av dielektriskt material. En speciellt verksam beläggning har visat sig vara en skiktad beläggning av TiO2/Ag/TiO2. Denna.belägg- ning avsättes lämpligen på insidan av den sfäriska kolven ll av lampan. De allmänna principerna för en skiktad beläggning av denna typ finnes beskrivna 1 en artikel med titeln "Transparent Heat Mirrors for Solar-Energy Applications" av John C. C. Fan och Frank J. Bachner, sid 1012-1017 i Applied Optics, volym 15, nr 4, april 1976. Enligt denna artikel an- vändes beläggningen av TiO2/Äg/TiO2 på underytan av en glas- platta.som plan reflektor, vilken är anbringad över en sol- absorbator. Den infallande solenergin passerar genom glaset och beläggningen till absorbatorn. IR-energin från den värmda absorbatorn reflekteras tillbaka till denna.

I enlighet med uppfinningen och som visas i fig. 2 är kolven ll lämpligen utförd av konventionellt glas som användes för lampkolvar, dvs. "kalk-glas". Varje annat lämpligt glas kan användas. Skikten i beläggningen betecknas med l2a.för det första TiO2-skiktet närmast glödtrâden, l2b för skiktet av silver, och l2c för det TiO2-skikt som är beläget längst från glödtråden, och de avsättes successivt på glasets insida. fietta kan exempelvis åstadkommas genom mikrovågsförstoftning i en inert gasatmosfär, såsom argon. Skikten i beläggningen kan även åstadkommas medelst andra konventionella förfaranden, a innefattande då doppning, sprutning, ångavsättning, kemisk_av- sättning, etc. I samtliga fall bör en korrekt reglering av ftjockleken hos vart och ett av skikten upprätthållas, så att varje skikt kanna. den önskade tjookieken.

I den föredragna treskiktsspegeln av TiO2/Ag/TiO2 åstad- ~~kommer mittskïktet av silver l2b transparensen för den synliga » eos. '> fiïifizïïšïíšâïïà 10 15 20 25 30 s vatšzss-e energin och reflekterar IR-energi. Ett tunt skikt av silver på cirka 20 nanometer absorberar endast cirka 10% eller mindre av infallande energi inom det synliga våglängdsomrâdet. Titandi- oxidskikten genomsläpper likaledes synligt lJus och tjänar även som antireflektskikt och fasanpassningsskikt. Detta innebär att innerskiktet l2a. närmast glödtråden anpassar fasen hos den synliga energin till silverskiktet 125, vilket reflekterar IR- energi men genomsläpper synligt ljus. Ytterskiktet l2c an- passar sedan fasen hos den transmitterade synliga.energin till glaset för en slutlig transmission hos kolven med ringa.av synliga reflektioner.

Tjockleken hos skikten i beläggningen 12 väljes så, att man optimerar transmissionen av den synliga.energi och reflek- tionen av den IR-energi som bildas av glödtràden vid dess ar- betstemperatur. Denna.ligger inom området från cirka 2600 till cirka 2900 K. Arbetstemperaturen hos lampan väljes vanligen under beaktande av lampans livslängd och andra._faktorer. För en lampa med kort livslängd, dvs. en med en uppskattad livs- längd av cirka 750 timmar, är glödtràdens arbetstemperatur cirka 2900 K. För en lampa.med lång livslängd, som verkar längre än 2000-2500 timmar, är arbetstemperaturen cirka 2750 K. Färgtemperaturen är vanligen cirka 50 K lägre.

Silverskiktet optimeras för att öka transmissionsförmàgan för synlig energi. I en form av beläggning kan tjockleken hos inner- och ytterskikten l2a och l2c av Ti02 vara 1 förhållan- det av antingen 1:1 eller 1:3, dvs. Ti02-skiktet längst från glödtràden är tre gånger tjockare än innerskiktet l2a, som ligger närmast glödtråden. I en beläggning 1:1 har ett silver- skikt på cirka 20 nanometer visat sig vara.verksamt över ett arbetstemperaturomràde hos glödtràden cirka 2600 till cirka 2900 K för innerskikt (l2a) och ytterskikt (l2c) av Ti02 med tjockleken 18 nanometer. Vid en beläggning i förhållandet 1:3 utgör en verksam beläggning ett silverskikt med tjockleken 6 nanometer och ett yttre Ti02-skikt på 60 nanometer och ett innerskikt på 20 nanometer.

Området hos beläggningsskikten för en verksam, transpa- rent värmespegel till glödlampor enligt föreliggande uppfin- ning och som kan reflektera minst cirka 80-85% av den bildade IR-energin och genomsläppa minst 60% av den synliga.energin är följande: - _*_,,,,_,,....__,,....._»,._.._.._.,. “å Aug fxmvwv -I-W-'F Poon charm 7303235-ej 6 10 1:1 1:3 TiO2-skikt l2a - 13 till 28 nm 13 till 28 nm Ag -skikt 12b - 13 till 28 nm 4 till 9 nm TiO -skikt 126 - 13 till 28 nm 39 till 84 nm 2 Andra beläggningar än den föredragna kombinationen Ti02/Äg/TiO2 kan användas. Även andra. dielektrika. än TILOQ kan användas.

Som angivits i det föregående, utgör huvudkriteriet för valet av komponenter till skikten 1 beläggningen att absorp- tionsindex för ljusenergi hos det dielektriska. skiktet (fn) , är anpassat till det hos metallen (K) nära. det våglängdsom- råde (fm) som beaktas. Några anpassade metaller och dielektrika. är de följande: Dielektrikum fl Metall K 29102 2, 6 Nafcrium 2,6 zns 2, 3 oas l 2, 5 TiO2 2,6 Silver 3,6 Glas 1,5 Kalium 1,5 MsF _ l, 5 Nar 1, 3 Rubidium 1, 2 LiF 1, 4 Glas 1, 5 '2102 2, 6 Guld 2, 8 Andra egenskaper måste även beaktas, varvid den mest väsentliga är metallens transmissionsförmåga för synligt ljus.

Det kan matematiskt visas att de dielektriska skikten och metallskikten har endera.aN de följande tjocklekskombinaf tionerna: -10 15 7 7803235-6 (1) 141 = 93 = ÅF/Sn = aielekurika. _ Mïl. .,, 52 "'“m p are tanh fia- 073 : metall m2+Qfn3 dielektrika 23 = :hv/sm ¿2 =š;;'š% are tanh 'Ü3 -Db metall "23 'tro I dessa.formler har beteckningarna.följande betydelser: 'OO = brytningsindex hos gasen i kolven, vilket väsent- ligen har värdet ett m3 brytningsindex hos glaskolven ål tjockleken i nanometer hos det dielektriska skiktet närmast glödtråden ll ll ¿? = metallskiktets tjocklek 1 nanometer ¿3 = tjockleken i nanometer hos det dielektriska skiktet längst från glödtråden.

Fyllnadsgasen för kolven kan väljas under beaktande av konventionella konstruktionskriterier för glödtrådens livslängd, minskad energiàtgàng, etc. Sålunda kan en konventionell fyll- nadsgas av argon, krypton eller vakuum användas. Andra konven- tionella fyllnadsgaser eller blandningar därav kan även an- vändas.

När en sfärisk kolv användes, anbringas lämpligen en böjd reflexskärm 25 1 kolvens halsdel för att åstadkomma.reflektion av energi från denna del av kolven tillbaka till glödtråden.

Skärmen 25 är utförd av ett reflekterande metallmaterial och kan vara anbringad på skaftet 17. Varje lämplig monteringsanordning kan användas. En godtagbart lämplig reflektor utgöres av alumi- nium, men en bättre reflektor utgöres av silver eller guld.

Skärmen 25 kan ha samma.krökningsradie som kolvens sfäriska del och f ~ i s *èeeaeeALI 10 15 30 35 40 7803235-6 gß vara.anbringad i kolvhalsen i ett läge att sluta.sfären och re- flektera energi tillbaka till glödtråden. Genom lämplig utform- ning av dess krökningsradie kan skärmen 25 vara.anbringad vid ett annat läge, närmare glödtråden, och fortfarande reflektera energi tillbaka till denna. ' Det är fastslaget, att de mest kritiska dragen i en glöd- g lampaxär en värmespegel användes är spegeln själv, dvs. hur verk- sam den är som IR-reflektor och genomsläpper synligt ljus, och utformingen (geometrin) och centreringen av glödtrâden. Ehuru _glödtrådens centrering är viktig, har det visat sig att med en lämplig geometri hos glödtråden till en given utformning av kolven (reflektorn) kan en väsentlig ökning av lampans avgivna lumen per watt åstadkommas när IR-reflektionsförmâgan hos spe- geln överskrider 45-50%, även när glödtråden är förskjuten från kolvens optiska axel med så mycket som halva glödtrådens dia- meter.

För att lampans verkningsgrad skall optimeras, bör glöd- tråden lämpligen ha en geometri som är-anpassad till den hos kolven, och den bör vara.anbringad i kolvens optiska centrum.

Exempelvis bör i en sfärisk kolv glödtråden idealt vara.sfä- risk och anbringad vid kolvens optiska centrum. Om dessa två betingelser uppfylles, kommer glödtråden att vara.optiskt be- lägen så, att teoretiskt all energi som reflekteras från kolven kommer att gå tillbaka och träffa glödtràden.

I praktiken är det icke möjligt att framställa.en glöd- tråd, vars geometri fullständigt är anpassad till den hos en sfärisk kolv. Exempelvis är framställningen av en sfärisk glöd- tråd;fi%n volframtråd förbunden med många praktiska svårigheter.

På grund av detta måste flera.kompromisser göras. Först utföres glödtràdens geometri så nära anpassad som möjligt till kolvens geometri. För det andra framställes glödtråden med en relativt sluten konfiguration. Detta innebär att glödtråden göres sluten så, att endast en minimal mängd av infraröd energi som reflekteras från kolvens beläggning från någon riktning kommer att passera genom glödtråden till den motsatta väggen utan att absorberas av glödtràden. I den föredragna utförings- formen är öppenheten hos glödtråden sådan, att i medeltal mindre än cirka 50% av det reflekterade ljuset kommer att passera direkt genom glödtråden,'varvid en föredragen öppenhet är lägre än cirka.ÄO7. Detta innebär att 60% eller mera.av den reflekterade ' IR-energin kommer att absorberas av glödtråden. J f 55612 ovana 10 15 %O 9 7803235-6 Fig. 3 visar en form av glödtråd som är användbar med lam- pan enligt uppfinningen. Syftemålet med utformningen av glödtråden är att åstadkomma en glödtråd som har verkan av en sfär inom de begränsningar som sättes av konventionella glödtrådsmaterial och framställningsprocesser. En cylindriskt formad glödtråd ger en relativt verksam strålare och verkar även relativt effektivt när cylinderns längdaxel är förskjuten-från kolvens optiska centrum.

Glödtråden 35 i fig. 3 är framställd av konventionellt glödtrådsmaterial, t.ex. volframtràd, vilken om så önskas kan dopas för att förbättra verkan. Dessa dopningar är konventionella och utgör i sig icke föremål för föreliggande uppfinning. Glöd- tråden i fig. 3 utgör en trippelspiraliserad glödtrad.

Glödtråden framställes genom att först en konventionell dubbelspiraliserad glödtråd framställes, dvs. genom att en vol- framtràd formas till en skruvlinjeformig spiral, varefter en ytterligare skruvlinjeformig spiral framställes av den spirali~ serade tråden. En vidare spiralisering av den dubbelspiraliserade träden genomföras för att framställa den trippelspiraliserade glödtràden. Trippelspiralen lindas till en skruvlinje, vilken har den allmänna utformningen av en cylinder. Cylinderns höjd och diameter är approximativt lika, så att cylindern approxime- rar en sfär. Radien hos den cylinder som bildas av tråden är lämpligen minst cirka en femtedel eller mindre än radien hos den sfäriska delen av kolven. Dess "öppenhet" är även lämpligen cirka 40% eller mindre. Med användning av den föregående geo- metrin och öppenheten kan glödtràden i fig. 3 användas i en kolv med en 40-procentigt verksam IR-reflekterande beläggning, och en väsentlig förbättring av verkningsgraden kommer att uppnås.

Fig. 4 visar en ytterligare form av glödtràd 40, vars yttre yta grovt approximerar en sfär. Även här användes en trippelspira- liserad glödtråd, vilken lindas så, att lindningarna är tätare vid ändarna och större vid mitten. En glödtràd av denna.typ har ytterligare fördelar i det att den kommer närmare den sfäriska formen hos lampkolven och därför mera noggrant kan inrättas optiskt.

Ehuru en sfäriskt formad kolv har beskrivits, inses det att en lämpligt verksam, transparant värmespegel kommer att ge en effektiv lampa med kolvar som utformats på annat sätt och lämp- liga, geometriskt anpassade glödtrådar. Exempelvis kan kolven utgöra en cylinder med en cylindrisk strålningskälla, bildad -Qanuw-.æw--w " 'mm 'råa i .-_........ _...._...._ _ 7803235-6 10 antingen a.v tråd eller a.v en perforerad, cylindrisk hylsa.. Kolven kan även utgöra.en ellipsoid eller en cirkulär ellips. I de sena- re fallen skulle glödtrådarna.lämpligen ha de utformningar som erfordras för att ge ett strâlningsmönster som så nära.som möj- 5 ligt svarar mot det hos kolven. I fallet med en kolv som är utformad som en ellipsoid kan två glödtrådar användas, en vid vardera av ellipsoidens brännpunkter.' QUALIT?

Claims (31)

1. ” Vsozzss-s - Patentkrav 1- Elektrisk glödlampa (10), innefnt!and~ en kolv fil) och en i kalven anbragt glödtråd (22), vilken vid tillförsel av elekt- risk ström vid glödning avger energi inom de! synliga och det in- fraröda omrâdet, varvid glödtråden är så anbragt i förhållande till kolvens inre och huvuddelen av kolven är utformad med en krökt yta så, att infraröd energi som avgives av glödtråden vid glödning och träffar kolven kan reflekteras tillbaka till glödtrâden, samt k ä n n e t e c k n a d därav, att en transparent, värmespeglande beläggning (12) är anbragt på en huvuddel av kolvens krökta yta och är utbildad av ett skikt av metall med hög ledníngsförmâga (l2b), vilket är tillräckligt tjockt för att reflektera infraröd energi och tillräckligt tunt för att genomsläppa energi inom det synliga området, och minst ett skikt därpå av ett dielektriskt ma- terial (12a eller 12c), vars brytningsindex för energin inom det synliga området är väsentligen av samma storleksordning som absorp- tionsindex för metallen inom det synliga omrâdet, så att belägg- ningen återreflekterar till glödtrâden i medeltal mer än 60 % av den energi inom det infraröda området som avgives av glödtrâden och genomsläpper i medeltal mer än 60 % av den energi inom det syn- liga området som avgives av glödtråden och när beläggningen, och det dielektriska materialet åstadkommer fasanpassning för metallen till energin inom det synliga omrâdet.

2. Lampa enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att beläggningen innefattar ett skikt av dielektriskt material (12a, 12c) på vardera sidan om metallskiktet (12b).

3. Lampa enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att det ena eller båda av skikten av dielektriskt material (12a, 120) i_beläggningen har ett brytningsindex för ljusenergi inom det synliga omrâdet som väsentligen är anpassat till absorp- tionsindex för metallen inom det synliga området. U.

4. Lampa enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att beläggningen är utförd så, att av den energi som uppnår den, för- hållandet mellan transmissionen genom beläggningen av genomsnittet av den energi över det synliga ljusområdet som bildas av glödtrâden och transmissionen av genomsnittet av den energi över det infra- rödu omrâdet som bildas av glödtrådon är mínu1 cirka 6:1.

5. Lampa enligt krav H, k ä n n e t e c k n a d därav, att förhållandet är minst cirka üzl. U

6. Lampa enligt något av krav 1-5, k ä n n e f e a_k n a d ïšan statt; t. x 7803235-6 )2 därav, att. beJ_ši;;g11í1\,»-;r.-r1 är utförd att ;;-._>r1ox|1.;.l5ippf1 minní elr-ka (m f! av genomsnittet av den energi över det synliga omrâdet sem uppnir den och att äterreflektera mot glödtråden minut cirka 60 :ill 82 % av genomsnittet av den energi över det infraröda området som upp- når den. A

7. Lampa enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att beläggningen är utförd att återreflektera mot glödtråden minst ett genomsnitt över cirka 80 % av den energi över det infraröda området över cirka 700 nanometer som bildas av glödtråden, och att genom- släppa minst ett genomsnitt över cirka 60 % av_energin i det syn- liga omrâdet mellan cirka 400 och cirka 700 nanometer.

8. Lampa enligt något av föregående krav, k ä'n n e t e c k - n a d därav, att glödtråden är utförd att vid glödning arbeta inom uëmperaturområdet från cirka 2600 K till cirka 2900 K.

9. Lampa enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att beläggningen innefattar ett skikt av metall, anbragt mellan och sammanhängande med skikt av dielektriskt material, varvid vart och ett av skikten av dielektriskt material har ett brytningsindex för energi inom det synliga området som vä- sentligen är anpassat till den imaginära delen av metallens reflek- tionsindex. I

10. Lampa enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att materialet för ett av eller båda de dielektiska skíkten utgöres av titandioxid.

11. Lampa enligt krav 9 eller 10, k ä n n e t e c k n a d därav, att metallen i beläggningen utgöres av guld, silver, rubi- dium, natrium eller kalium.

12. Lampa enligt krav 11, Ik ä n n e t e c k n a d därav, att materialet i det dielektriska skiktet eller skikten utgöres av titandioxid och metallskiktet utgöres av silver.

13. Lampa enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d därav, att förhållandet mellan tjockleken hos skikten av de dielektriska materialen i beläggningen är väsentligen 1:1. lä.

14. Lampa enligt krav 12 eller 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att glödtråden har en arbetstemperatur inom området från cirka 2600 till cirka 2000 K, och skikten i beläggningen har föl- nande tjocklekarzy Poor øfízššfi 7803235-6 Tjocklek (i nm) från cirka till cirka inre skikt av dielektrikum (12a) (material närmast glödtráden) 13 28 metallskikt (12b) 13 28 yttre skikt av dielektriskt material (me) 13 28

15. lampa enligt krav12, k ä n n e t e c k n a d därav, att förhållandet mellan tjockleken hos skiktet av dielektriskt material närmast glödtràden och den hos det dielektriska skiktet längst från glödtråden är väsentligen 1:3.

16. Lampa enligt krav 12eller 1%, k ä n n e t e c k n a d därav, att glödtråden har en arbetstemperatur inom området från cirka 2600 till cirka 2900 K, och skikten i beläggningen har följande tgocklekar: i Tjocklek (i nm) från cirka till cirka inre skikt av dielektrikum (12a) (material närmast glödtráden) 13 28 metallskikt (12b) 4 9 yttre skikt av dielektriskt , material (12c) 39 34

17. lampa enligt något av krav l-16, k ä n n e t e c k - n a d därav, att tjockleken hos vart och ett av skikten i be- läggningen är en tiondel eller mindre än den lägsta våglängd av synligt ljus som skall transmitteras.,.

18. Lampa.enligt något av krav 1-16, k ä n n e t e c k - n a d därav, att glödtråden har en arbetstemperatur inom om- rådet från cirka 2600 till cirka 2900 K, och beläggningen är optimerad för transmission av synligt ljus och reflektion av infraröd energi inom detta temperaturområde. .

19. Glödlampa enligt något av krav 1-18, k ä n n e - t e c k n a d därav, att åtminstone en del av kolven är sfärisk och bildar en reflekterande yta för den infraröda energin, var- vid glödtråden (22, 35, 40) är utformad att fysikaliskt approxi- mera geometrin hos en sfär (11) och är anbringad väsentligen vid den optiska medelpunkten av den sfäriska del av kolven som bildar den reflekterande ytan.

20. Lampa enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a d därav, att glödtråden (Bb) är utformad som en cylinder, vann höjd och diameter är väsentligen lika.

21. Lampa enligt krav 19, k ä n n e t P c k n a d därav, »%_g MQ? 78023235-6 W att glödtråden (H0) är utförd av en spirallíndad träd 1 den all- männa utformningen av tvâ koner, anbríngade med.ba¿ytorna mot varandra. I

22. Lampa enligt krav 19, k ä n n e L e c k n a d därav, att glödtråden (22, 35, HO) har en radie som är cirka en femte- del eller míndre än radien hos den sfäriska delen av kolven.

23.-Lampa enligt något av krav 20-22, k ä n n e t e o k - n a d därav, att glödtråden är utformad av träd, vilken är trip- pelspiraliserad och fysikaliskt utformad att approximera geomet- rin hos den reflekterande delen av kolven, samt är anbringad vä- sentligen vid den optiska medelpunkten av kolvens reflekterande del. ' ' '

24. Lampa enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d därav, att glödtråden (35, 40) är utformad att utstråla ett energimöno- ter, som väsentligen följer utformningen av ytan hos kolvens ref- lekterande del. _ .

25. Lampa enligt något av krav 1-18, k ä nrn e t e c k - n a d därav, att kolvens reflekterande del allmänt är cylindrisk, och att även glödtråden är allmänt cylíndrisk.

26. Lampa enligt något av krav 1-2ü, k ä n n e t e c k - n a d därav, att kolven är sfärisk och har en förlängd halsdel, samt en reflektor (25) nära halsdelen för att mot glödtråden åter- reflektera infraröd energi som bildats av glödtråden och utstrå- lats mot halsdelen.

27. Iampa.enligt krav 26, k ä n n e t e c k n a d därav, att reflektorn är anbringad nå avstånd från en fortsättning 1 i halsdelen av innerytan av kolvens sfäriska del, och har en -krök- nlngsradie för att återreflektera den infraröda energin till glödtråden. I L

28. Iampa enligt krav 26, k ä n n e t e c k - »s nga d därav, att reflektorn har väsentligen samma kröknings- g 5... radie som kolvens sfäriska del, och är så anbringad med av- seende på denna sfäriska del av kolven, att den följer dess kontur. _ - '

29. lampa enligt något av krav 26-28, k ä n n e t e c k - n a d därav, att reflektorn innefattar en metalliserad yta med en metall därpå. '

30. Lampa enligt krav 29, k äfn n e t e c k nga d därav, att metallen 1 den metalliserade ytan utgöres av aluminium, * "¿ silver eller guld. a .L o , çOÛf-'iglllwlr fi; 7803235-6

31. Larfipa. enligt något a.v krav 26-30, k ä n n e t e c k ~ n a. d därav, a.tt den irmefattar ett i kolvens halsdel anbringat skaft, Pfå vilket glödtråden är anbringad, samt anordningar för fästande av reflektorn vid skaftet. POOR QUALYÉ ,..,,._....-..._..-_,.-._..... 'l"\' I