SE441255C - Foerfarande foer diffusionsimpregnering av traekonstruktioner varvid depaaer med traeskyddsmedel foerlaeggs inuti veden - Google Patents

Description

8202361-4 kvot är mindre än ca 25%. Den svenska patentansökningen 7803250 beskriver ett impregneringsförfarande av det inled- ningsvis beskrivna slaget. Träskyddsmedlet är löst i en vattenutdrivande vätska, vanligen ett organiskt lösningsmedel.

Den vattenutdrivande vätskan driver ut fritt vatten och vatten. bundet i veden så att fuktkvoten i veden blir minimum 21% (el- ler därutöver), vilket är ett värde som förhindrar tillväxt av fungi. Förfarandet lämpar sig för användning i trä vars fukt- kvot är mindre än ca 25%. I trä vars fuktkvot överstiger ca 25% fungerar inte detta kända förfarande. Förfarandet kan inte hel- ler användas för impregnering av långsträckta trästycken i vil- ka fuktkvoten varierar utmed trästyckets längd. I en zon i vil- ken fuktkvoten i ett sådant trästycke överstiger ca 25% drivs vattnet inte ut och det kvarvarande vattnet hindrar vidare spridningen av det använda träskyddsmedlet utmed trästyckets längd.

Vid byggnadskonstruktioner av det inledningsvis nämnda slaget varierar fuktkvoten kraftigt utmed det lângsträckta träföremå- let. Fuktkvoten i området av en ändyta av träföremålet översti- ger 30% medan den längre bort från ändytan kan understiga 20% och återigen längre bort ha fuktkvoter som utgör optimala fukt- betingelser för etablering av fungus eller insektsattack. Inte något av de ovan beskrivna sätten lämpar sig således för impreg- nering av ett på detta sätt beskaffat trästycke. Antingen för- mår inte impregneringen tränga in i den relativt sett torra ve- den, vilken således kvarstår obehandlad eller också kan den re- lativt sett torra veden behandlas medan den relativt sett fuk- tiga veden kvarstår obehandlad. Vid förfarandet enligt den nämn- da svenska patentansökningen kan teoretiskt sett även de rela- tivt sett torra avsnitten av trästycket impregneras om man tän- ker sig att depåerna med träskyddsmedlet förläggs tätt invid varandra. I praktiken skulle detta innebära att depåerna måste förläggas på ett avstånd av storleksordningen 1-2 cm från var- andra för att hela den torra trävolymen skall impregneras. Det- ta är emellertid orealistiskt eftersom trästycket blir perfore- 8202861-4 rat av borrhål. ökas avståndet mellan sådana depåer sker ingen impregnering av mellanliggande relativt sett torra avsnitt respektive impregneras sådana avsnitt först efter mycket lång tid, i storleksordningen flera år.

Enligt ett annat känt impregneringsförfarande, vilket inte kan betecknas som diffusionsimpregnering, injiceras träskydds- medlet under högt tryck i träet. När sådan injicering sker i trä, som är angripet av fungus, föreligger risk att träskydds- medlet avgår från dessa angripna områden genom att spruta ut från veden. Således kommer träskyddsmedlet inte att sprida sig vidare till den friska veden som omger de angripna zonerna.

Föreliggande uppfinning syftar till att åstadkomma diffusions- impregnering av långsträckta träföremål utmed hela deras längd, även i sådana avsnitt i vilka fuktkvoten är lägre än i huvud- sak 25% och med utnyttjande av rimligt antal depåer per längd- enhet. I det med sättet enligt uppfinningen behandlade träet skall inom en kort period, i storleksordningen av ca 2-3 måna- der, uppnås en hämningsdos mot fungustillväxt inom ett betydan- de spridningsområde från depån.

Det utmärkande för uppfinningen är att i avsnitt av träföre- målet i vilka vedens fuktkvot är mindre än i huvudsak ca 25% förläggs depåer med träskyddsmedel löst i en hygroskopisk väts- ka och att i avsnitt av träföremålet i vilka vedens fuktkvot är större än i huvudsak ca 25% förläggs depåer med träskydds- medel i fast fas och att depåerna förläggs med intermittenta avstånd från varandra utmed träkonstruktionen så att varje långsträckt träföremål impregneras utmed hela sin längd och tvärs igenom.

Såsom träskyddsmedel används fluorkompositioner eller borat- kompositioner, av vilka de senare föredrages och såsom hygro- skopisk vätska används en glykolformulering. Träskyddsmedlet i fast fas är företrädesvis en smält kropp av dinatriumdeta- borat eller boroxid i form av en cylindrisk kropp. Såsom fly- ' n i y voosfèmxhïrïutšr* â2Û286l==4 tande impregneringsmedel används företrädesvis dinatriumtetra- oktaborat löst i monoetylenglykol.

En synergistisk effekt beträffande träskyddsmedlets spridning i den relativt sett torra veden ernås med det i den hygrosko- piska vätskan lösta träskyddsmedlet. Den synergistiska effek- ten yttrar sig i att träskyddsmedlet sprider sig med stor has- tighet i den relativt sett torra veden. Orsaken härtill är in- te fullt klarlagd men sökanden tror att den hygroskopiska vät- skan drar åt sig den i träet befintliga fukten (eventuellt ock- så fukt från omgivningen). Således ökar träets fuktkvot på des- sa ställen och den ökade fuktkvoten bidrar till träskyddsmed- lets vidare spridning genom diffusion. Dessutom sprider sig den hygroskopiska vätskan i den nämnda veden med den förhöjda fukt- kvoten och fungerar som en bärare för träskyddsmedlet för att därigenom bidra till att ytterligare sprida träskyddsmedlet i träet.

Kroppen av smält biocidkomposition upplöses av fukten i ved vars fuktkvot överstiger 25-30% och sprider sig genom diffu- sion till områden inom trävolymen vars fuktkvot är mindre än 25% där det lösta impregneringsmedlet kvarstannar och dödar etablerad fungus och eventuella insektsangrepp.

Viss vedboende fungus har förmågan att sprida sig genom att självt transportera nödvändigt vatten i sitt mycel, varigenom ved torrare än 25% kan infekteras och nedbrytas.

Med föreliggande uppfinning ernås att en hygroskopisk och hög- viskös vätska, deponerad inne i trävolymen kvarstannar i trä- volymen som dolt kan ha nedbrutet, uppluckrat virke och där- torrzoner har uppstått, men där kvarliggande fungusmycel som kan aktiveras genom återfuktning, dödas.

Dessutom ernås den fördelen att det högviskösa träskyddsmedlet sprider sig vidare in i den friska veden som omger den angrip- na veden. 8202861-4 01 I den omgivande friska veden tjänstgör träskyddsmedlet som ett förebyggande skydd mot insekts- och svampangrepp.

Med uppfinningen ernås således att i torra zoner av träet in- träffar en impregnering som förebygger angrepp av insekter och fungus, medan i relativt sett fuktiga zoner impregneringen är kurativ, dvs. att etablerad fungus och insektsangrepp dödas i annat fall utgör impregneringen ett preventivt skydd i fukti- ga zoner.

Depåerna förläggs med intermittenta avstånd från varandra ut- med träkonstruktionen så att en volym av träskyddsmedlet i den fasta fasen skall ge en letaldos i en runt om depåvolymen an- ordnad, teoretisk, sfärisk trävolym som är åtminstone ca 500 gånger större än träskyddsmedlets volym och så att en volym av träskyddsmedlet i vätskefasen skall ge en letaldos i en runt om depåvolymen anordnad, teoretisk, sfärisk trävolym som är åtminstone ca 100 gånger större än träskyddsmedlets volym.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka fig. 1 är en frontvy av en fönsterkarm och figuren utvisar de enligt uppfinningen genom omfattande provningar dokumenterade, fastställda placeringarna av depåerna, fig. 2 är en perspektivvy av ett hörnparti av en fönsterkarm och en fönsterbåge och figuren visar närmare de- taljer av den enligt uppfinningen fastställda förläggningen av depâerna, fig. 3 är en med fig. l likartad vy visande depåernas förläggning enligt en annan utföringsform av uppfinningen, fig. 4 är en med fig. l likartad vy visande depåernas förläggning vid ett 4-luftfönster, fig. 5 är ett diagram visande fuktkvoten på olika avstånd från en depå med träskyddsmedel löst i en hyg- roskopisk vätska, fig. 6 är en kurva som visar fuktkvoten på olika avstånd från en depå i vilken en smält kropp av träskydds- medlet inlagts, fig. 7 är ett diagram som visar halten trä- skyddsmedel på olika avstånd från en depå i vilken donerats ett träskyddsmedel i smält form, fig. 8 är en med fig. 7 likartad 81292861- 4 kurva upptagen för en depå förlagd i nytt trä och innehållan- de träskyddsmedel löst i en hygroskopisk vätska och fig. 9 är en sektionsvy av en depå och en förslutning av denna.

Fig. 1 visar en plan vy av en fönsterkarm, som impregnerats i enlighet med en första utföringsform av uppfinningen. Fönster- karmen innefattar ett karmbottenstycke l, var sitt karmsido- stycke 2 resp..3 samt ett karmöverstycke 4. Enligt denna ut- föringsform av uppfinningen impregneras fönsterkarmen endast upp till en höjd av ca 40 cm vilket i normalfallet ger full- god impregnering. Karmbottenstycket l impregneras på följande sätt: en första depå 5 förläggs 3-8 cm, företrädesvis 5-8 cm in från den i figuren visade vänstra ändytan av karmbotten- stycket. Den exakta placeringen av denna depå rättar sig ef- ter storleken av den med streckade linjer 6 markerade tappen av karmsidostycket 2. Denna tapp 6 är upptagen i en, ej visad, motsvarande urtagning i karmbottenstycket l. Depåns 5 exakta placering väljes så att den ligger till höger om tappen 6.

Depån utgörs av ett borrhål 7 (se fig. 9) fyllt med träskydds- medel av ett första slag, i detta fall smält dinatriumoktabo- rat i form av en cylinder. Cylindern innehåller minst 3 gram borsyra per kubikcentimeter. Borrhålet är riktat i huvudsak vinkelrätt mot den ej visade fönsterrutans plan. Företrädesvis förlöper borrhålet parallellt med karmbottenstyckets utvändiga longering 8 (jämför fig. 2).

En andra depå 9 förläggs därefter vid karmbottenstyckets 1 mot- satta ände under iakttagande av ovanstående regler. Depån fylls med träskyddsmedlet av det första slaget, på ritningen markerat med I. En tredje depå förläggs därefter 10-15 cm innanför depån 5 och en fjärde depå ll förläggs 10-15 cm innanför depån 9. De- påerna 10 och ll har samma orientering som de tidigare depåerna och är även fyllda med samma träskyddsmedel av det första sla- get. Återstående avsnitt av karmbottenstycket indelas därefter i regelbundna sträckor vars längd är 15-25 cm och i delnings- punkterna förläggs tillkommande depåer vilka var och en har sam- ma orientering som de tidigare nämnda depåerna 5-ll men vilka 8202861-4 nu är fyllda med ett träskyddsmedel av det andra slaget, näm- ligen dinatriumoktaborat löst i monoetylenglykol. 1,8 cm3 av depåinnehållet innehåller åtminstone 0,3 g borsyra, företrä- desvis l,8 cm3. Träskyddsmedlet av det andra slaget saluförs i Sverige under varubeteckningen Boracol-40. På ritningen mar- keras dessa depåer med B. Träskyddsmedlet av det första sla- get saluförs i Sverige under varubeteckningen IMPEL. På rit- ningen markeras dessa depåer med I.

Varje karmsidostycke 2, 3 impregneras på samma sätt och därför beskrivs nedan endast impregnering av det vänstra karmsido- stycket 2. En första depå 12 fylld med träskyddsmedlet av det första slaget förläggs på ett avstånd 2-4 cm över anslutningen till karmbottenstycket 1. Depân förläggs med i huvudsak räta vinklar mot den ej visade fönsterrutans plan. En andra depå 13 fylld med träskyddsmedel av det andra slaget förläggs där- efter lO-l5 cm över den första depån 12 i karmsidostycket. De- pån förläggs parallellt med den ej visade fönsterrutans plan.

Ett ytterligare antal depåer orienterade på samma sätt som de- pån 12 förläggs därefter över depån l3 med ett regelbundet, in- bördes avstånd på från ca 15 cm till ca 25 cm. Dessa tillkom- mande i fig. l ej visade depåer är fyllda med Boracol-40. I normalfallet räcker det med att impregnera upp till en höjd av ca 40 cm av resp. karmsidostycke 2, 3.

Har fönstret en post 14, vilken markerats med streckade linjer i fig. l ändras den i samband med karmbottenstycket l beskriv- na impregneringen genom att efter förläggningen av depån ll upptages tvâ borrhål l5, 16 på vardera sidan av postens nor- malt förekommande tapp 17, vilken är inrymd i en motsvarande urtagning i karmbottenstycket. Borrhålen 15 och 16 förläggs således i anslutning till nämnda urtagníngs ändytor där ris- ken för fuktskador är stor. För undvikande av skuggeffekt är det ändamålsenligt att anordna en depå/horrhål på vardera si- dan av tappen. Borrhålen 15, 16 fylls därefter med träskydds- medel av det första slaget. De övriga två avsnitten av karm- bottenstycket l indelas därefter på det tidigare beskrivna sät- tet och som framgår av fig. f blir det endast 3 depåer vilka '"»°øf« r@flÅL1TY 8202861-4 8 fylls med träskyddsmedel av det andra slaget eftersom avstån- det mellan depåerna ll och 16 är mindre än ca 15 cm.

Fig. 2 visar en detalj av en hörnsammansättning i samband med ett fönster. Fönstret har en utvändig fönsterbåge 18 och en utvändigåfönsterruta 19. Den utvändiga fönsterbågens 18 bot- ~ tenstycke impregneras på följande sätt: en första depå 20 ' fylld med träskyddsmedel av det första slaget förläggs 1-2 cm från sammanfogningen med fönsterbågens sidostycke 21. En mot- svarande depå förläggs vid bottenstyckets andra, ej visade än- de. Återstående sträcka mellan sistnämnda två depåer indelas i regelbundna avstånd som är från ca 15-30 cm och i delnings- punkterna förläggs depåer, vilka är fyllda med träskyddsmedel av det andra slaget. Samtliga depåer i bottenstycket är förlag- da med räta vinklar mot fönsterrutans 19 plan (eller är förlag- da parallellt med glasrutans plan och appliceras underifrån).

Varje sidostycke av fönsterbågen 18 impregneras på samma sätt och därför beskrivs endast impregneringen av det i fig. 2 visa- de vänstra sidostycket. I detta förläggs en första depå 21 med träskyddsmedel av det första slaget ungefär i jämnhöjd med över- ytan av fönsterbågens bottenstycke. Depån 21 står med räta vinklar mot fönsterrutans plan (eller kan, om bågsidostyckets dimension medger detta, orienteras parallellt med fönsterrutans plan). En andra depå 23 förläggs därefter 10-15 cm över den för- sta depån 21 och riktas parallellt med fönsterrutans 19 plan.

Denna depå visas endast schematiskt i fig. 2. Det inses att vid det praktiska utövandet av uppfinningen öppnas fönstret och V därefter borrar man ett hål i sidostycket mot karmsidostyckets 2 vänstra yta. Därefter förläggs ytterligare depåer på ett in- bördes avstånd av ca 15 till ca 30 cm från varandra ovanför den nämnda andra depån 23 upp till en höjd av ca 40 cm.

Fig. 3 visar en annan utföringsform av förfarandet enligt upp- finningen, varvid fönstret impregnerats runt om, vilket under vissa omständigheter är nödvändigt, t.ex. om fönstret är all- varligt rötskadat. Depåernas förläggning upptill i fönstret är spegelvänd mot den nedtill i fönstret och behöver därför inte z beskrivas närmare. Förläggningarna antyds schematiskt i figu- 8202861-4 ren och I betecknar träskyddsmedel av det första slaget medan B betecknar träskyddsmedel av det andra slaget.

Fig. 4 visar ett 4-luftfönster, dvs. ett fönster som har fyra öppningsbara fönsterlufter. De ej visade fönsterbågarna impreg- neras på samma sätt som fönsterbâgen i enlighet med figurerna 2 och 3 medan förläggningen av depåerna i mittposten 24 och de tvärgaende posterna 25, 26 framgår av figuren. Den grund- läggande principen är att en depå med träskyddsmedel av det första slaget förläggs i nära anslutning till en ändyta som är exponerad för fukt. Längre bort från en sådan ändyta kan depåer förläggas vilka är fyllda med träskyddsmedel av det andra slaget.

Fig. 5 visar det andra träskyddsmedlets fuktkvotshöjande ef- fekt. I ett långt trästycke vars fuktighetskvot initialt var ca l0% inlades depåer fyllda med träskyddsmedel av det andra slaget. Efter ca 4,5 månader sågades trästycket i skivor pa- rallella med depån och fuktkvoten mättes i de olika träskivor- na. Som framgår av diagrammet hade fuktkvoten stigit till ca 18% och därutöver i områden inom ca 12 cm från depån. En mot- svarande fuktkvotskurva (fig. 6) upptogs för depåer med trä- skyddsmedel av det första slaget. Här hade träet ursprungligen en fuktkvot på ca 30%. Liksom i det föregående fallet var trä- et i detta fall nytt. Av diagrammet framgår att fuktkvoten sti- git till ca 50% inom ett område på 8 cm runt om depån efter ca 4,5 månader.

Fig. 7 är ett diagram som visar spridningen av borsyra från en depå med träskyddsmedel av det första slaget förlagd i ett fönster som är installerat i en husfasad. Depån tänkes vara förlagd i origo och abskissan visar avståndet i cm från depån medan ordinatan visar det av träet upptagna antalet kilo bor- syra per kubikmeter. Fuktkvoten vid deponeringen av träskydds- medlet var initialt större än 25%. Den streckade kurvan visar den upptagna mängden efter ca 3,5 månader och den heldragna kur- van visar motsvarande mängd efter 9 månader. Hämningsdosen för .WR 8202861-4 10 tillväxt av fungi är för det använda träskyddsmedlet, omräknat till ekvivalent mängd borsyra, 1,5 kg borsyra per kubikmeter.

Letaldosen är 6 kg per kubikmeter. Av figuren framgår att ef- ter 9 månader finns hämningsdos på ett avstånd av upp till 12- cm från depån medan letaldos förekommer upp till ett avstånd av 6 cm från depån.

Fig. 8 är två med fig. 7 likartade kurvor av vilka den heldrag- na visar spridningen av borsyra från en depå med träskyddsmedel av det andra slaget förlagd i torrt trä (fuktkvot 22%) och av vilka den andra (den streckade) visar motsvarande spridning från en depå med träskyddsmedel av det andra slaget förlagd i rått trä (fuktkvot 50%). Som framgår finns hämningsdos på avstånden 4,5 respektive 6,5 der.

Prov utförda av Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för virkeslära, visar att vid användning av boratformuleringar som fungicid varierar hämningsdosen för olika rötsvampar mellan -0,8 - 1,2 kg borsyreekvivalent/kubikmeter trä. Såsom kvalifice- rad hämningsdos borsyra rekommenderas upptagning av 1,5 kg bor- syreekvivalenter/kubikmeter trä och denna dos skall vara upp- nådd inom 9 månader från medlets deponering. Som relativt snabb- verkande letaldos rekommenderas upptagning av 6 kg borsyreekvi- valent/kubikmeter trä. Som långsamt verkande letaldos rekommen- deras upptagning av 2-3 kg borsyra/kubikmeter, vilket dödar rötsvampar. En cylinder av smält boroktaborat med diametern 8,5 mm och längden 10 mm har volymen 0,57 kubikcentimeter och inne- håller 1,71 g borsyra som teoretiskt räcker till för att med le- taldos impregnera 285 kubikcentimeter ved. Av detta kan således fastställas att en kubikcentimeter av den smälta patronen med letaldos teoretiskt kan impregnera 500 kubikcentimeter ved. Mot- svarande siffra för hämningsdos är 2000 kubikcentimeter ved. En kubikcentimeter Boracol 40 innehåller 0,575 g borsyra som teore- tiskt räcker till för att med letaldos impregnera ca 100 kubik- centimeter ved. Motsvarande siffra för impregnering med häm- ningsdos är ca. 400 kubikcentimeter ved. å' n 8202861-4 ll Tabell l visar maximal spridning av borsyra av det första respektive andra slaget i friskt trä analyserat med färgrea~ gens. Angivna siffror avser spridning ut från depåns ena sida.

Den totala spridningen är således den dubbla. Spridningen är uppmätt efter en period av 2 månader Impel Spridning l cm U=22% (l prov) Boracol 7 cm U=20% (1 prov) Impel Spridning ll-13 cm U=44% (1 prov) Boracol 15-l7 cm U=50% (l prov) respektive 4 månader Impel Spridning l cm U=23% (4 prov) Boracol ll cm U=23% (4 prov) Impel spridning > 20 cm i spiint, 3-11 i kärna U> 40% (4 prov) Boraool > 20 cm i splint, 9-13 i kärna U) 40% (4 prov) Tabellen visar att träskyddsmedel av det första slaget sprider sig mycket dåligt i realtivt torrt trä medan det sprider sig långt, mer än ll cm, i relativt fuktigt trä. I splintved spri- der det sig mer än 20 cm om träets fuktkvot är större än 40%.

Tabellen visar även att träskyddsmedel av det andra slaget sprider sig långt i relativt torrt trä, närmare bestämt mer än ll cm inom 4 månader.

Pig. 9 visar slutligen en sprängvy av en depå i form av ett borrhål 7 i vilken en cylinder 27 av smält dinatriumoktaborat är införd. Depån försluts med en cylinderformad hylsa 28 med från väggen utskjutande och i ett sammanhängande stycke med hylsan utförda, ringformade skört eller hullirxgar 29. Hylsan fmeWW“ -~ --«-. han.. i . ßâflââêl-slè har en bottenvägg 30 som är utförd i ett sammanhängande stycke med hylsan i övrigt. Centralt i nämnda botten är upptaget ett genomgående hål 31. Medelst ett massivt lock 32 kan hylsans öppna ände förslutas.

Arbetsgången vid impregnering av ett fönster är lämpligen föl- . jande: först borras borrhål 7 vid de enligt ovan anvisade platserna för depâerna. I de depåer vilka skall fyllas med trä- skyddsmedel av det första slaget förs de fasta cylindrarna 27 in. Därefter sätts hylsor 28 in i samtliga uppborrade hål och i de borrhål som skall fyllas med träskyddsmedel av det andra slaget införs träskyddsmedlet genom tßex. en slang eller en grov kanyl, vilken förs in genom öppningen 31 i hylsan 28. Det föreskrivna antalet kubikcentimeter av vätskefasen doseras. Samt- liga hylsor 28 försluts därefter med varsitt lock 32. Vätskan i de depåer som fylls med träskyddsmedel av det andra slaget försvinner så småningom ut i träet och någon ytterligare på-i fyllning av dessa hål är inte aktuell eftersom den iförda mäng- den är avsedd att ge den dos som behövs för att åstadkomma ett förebyggande skydd mot fungustillväxt i de relativt sett torra avsnitten av trästycket. I de borrhål i vilka träskyddsmedel _,av det första slaget är infört finns cylindrarna kvar under avsevärd tid, storleksordningen tiotal år, och cylindrarna lö- ses upp och sprider borsyran när fuktkvoten i omkringliggande trä överstiger ca 30%. Genom att avlägsna locket 32 och föra in en Sticka eller dylikt genom det såsom inspektionsöppning tjänstgörande hålet 31 kan fastställas om cylindern 27 finns kvar eller ej. Depåer fyllda med sådana cylindrar kan efter den nämnda tiden eventuellt behöva förnyas genom deponering av en ny cylinder.

De ovan beskrivna utföringsformerna av uppfinningen kan på många olika sätt modifieras och varieras inom ramen för upp- finningens grundtanke.

Claims (10)

441 255 15 Patentkrav

1. Förfarande för diffusionsimpregnering av träkonstruktio- ner som innefattar långsträckta träföremål utmed vars längd träets fuktkvot varierar, varvid i avsnitt av träföremâlen i vilka vedens fuktkvot är större än ca 25% förläggs borr- hål med däri deponerat träskyddsmedel, s.k. depåer, där trä- skyddsmedlet är i fast fas, k ä n n e t e c k n a t av att i avsnitt av träföremàlen i vilka vedens fuktkvot är mindre än ca 25% förläggs borrhâl med däri deponerat träskyddsmedel, s.k. depåer, där träskyddsmedlet är löst i en hygroskopisk vätska, samt att depåerna förläggs på avstånd från varandra utmed träföremâlets längd, så att varje träföremál impregne- ras utmed hela sin längd och tvärsigenom.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att träskyddsmedlet är ett oorganiskt ämne med biocidverkan, företrädesvis en boratformulering och att den hygroskopiska vätskan är en glykolkomposition.

3. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t av att depåerna förläggs med sådana inbördes avstånd att en volym av träskyddsmedel i fast fas ger åtminstone en hämnings- dos i en runt om depâvolymen anordnad, teoretisk, sfärisk trävolym som är åtminstone 2000 gånger större än träskydds- medlets volym samt så att en volym av träskyddsmedel löst i den hygroskopiska vätskan ger åtminstone en hämningsdos i en runt om depåvolymen anordnad, teoretisk, sfärisk trävolym som är åtminstone 400 gånger större än träskyddsmedlets volym.

4. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att träskyddsmedlet i depåerna i de avsnitt där vedens fukt- kvot överstiger ca 25% är av ett första slag, nämligen krop- par av smält dinatriumoktaborat och att träskyddsmedlet i depåerna i de avsnitt där träets fuktkvot är mindre än ca 25% är av ett andra slag, nämligen dinatriumoktaborat löst i monoetylenglykol.. 441 255 14

5. Förfarande för diffusionsimpregnering enligt krav 1, var- vid träkonstruktionen innefattar ett karmbottenstycke (1), k ä n n e t e c k n a t av att en första depå (5) med det första slaget av träskyddsmedel förläggs ca 3-8 cm in från ena ändytan av karmbottenstycket, att en andra depå (9) förläggs på motsvarande avstånd från karmbottenstyckets motsatta ändyta, att en tredje depå (10) med träskyddsmedel av det första sla- get förläggs på ett avstånd av ca 10-30 cm från den första de- pån, att en fjärde depå (11) förläggs på ett avstånd av ca 10- 30 cm från den andra depån (9) och att tillkommande depàer med träskyddsmedel av det andra slaget förläggs på regelbundna av- stånd mellan de tredje och fjärde depåerna, vilka regelbundna avstånd är ca 15-25 cm samt att depåerna försluts.

6. Förfarande för diffusionsimpregneríng enligt krav 5, var- vid åtminstone en post (14) förekommer utmed karmbottenstycket, k ä n n e t e c k n a t av att varsin depå med träskyddsmedel av det första slaget förläggs på ömse sidor om postens i karm- bottenstycket (1) inskjutande tapp (17).

7. Förfarande för diffusionsimpregnering enligt krav 5, var- vid träkonstruktionen innefattar ett karmsidostycke (2,3), k ä n n e t e c k n a t av att en första depå (12) med trä- skyddsmedel av det första slaget förläggs ca 3 cm över karm- sidostyckets anslutning till karmbottenstycket (1), att en andra depå med träskyddsmedel av det andra slaget förläggs 10- 15 cm över den första depån samt att tillkommande depåer för- läggs 10-20 cm över den andra depån upp till en höjd av ca 40 cm över karmbottenstycket.

8. Förfarande för diffusionsimpregnering enligt krav 7, var- vid karmsidostycket impregneras utmed hela sin längd, k ä n - n e t e c k n a t av att en första depå förläggs ca 3 cm över karmsidostyckets anslutning till karmbottenstycket, att en andra depå förläggs 10-15 cm_över den första depån, att en tredje depå förläggs ca 3 cm under karmsidostyckets anslut- ning till ett karmöverstycke, att en fjärde depå förläggs ca 20-30 cm under den tredje depån, att tillkommande depåer för- 6 441 255 läggs med regelbundna avstånd till varandra och till de andra och fjärde depàerna, vilka regelbundna avstånd uppgår till ca 15-30 cm, att de första och tredje och eventuellt också andra och fjärde depàerna fylls med träskyddsmedel av det första slaget och att de tillkommande depàerna fylls med träskydds- medel av det andra slaget.

9. Förfarande för diffusionsimpregnering enligt krav 5 och 7, varvid träkonstruktionen innefattar en vertikalt stående post (14), k ä n n e t e c k n a t av att posten impregneras i likhet med en karmsida i enlighet med krav 7 eller 8.

10. Förfarande för diffusionsimpregnering enligt krav 4, varvid träkonstruktionen innefattar en fönsterbåge, k ä n- n e t e c k n a t av att varsin depå med träskyddsmedel av det första slaget förläggs 1-2 cm från vardera ändytan av bågens bottenstycke och eventuellt också bågens övre stycke samt att i vardera änden av vardera sidostycket av fönster- bågen förläggs en depå med träskyddsmedel av det första slaget i jämnhöjd med det undre bottenstyckes övre kant och det övre styckets undre kant.