SE439882B - Racketram av termoplast och sett for dess framstellning - Google Patents

Description

ZS 30 35 40 7901921-2 _2_ struktioner har högre densiteter, avsevärt över 1,0) har det emel- lertid blivit nödvändigt att utveckla ramkonstruktioner baserade på ihåliga konstruktionselement, eftersom annars vikten skulle bli oacceptabel. Dyliga ihåliga konstruktíonselement kan framställas genom dragnings- eller strängsprutningsprocesser när det gäller me- taller eller, när det gäller armerade plastmaterial, genom lami- neringsprocesser med uppbyggnad kring kärnor av lättmaterial, t. ex. plastskum, eller med användning av hålformningsteknik, t.ex. blåsformning. _ Föreliggande uppfinning är inriktad på racketramar framställ- da av armerade plastmaterial, men innan uppfinningen utvecklas när- mare torde det vara nödvändigt att i korthet beskriva de två i princip olika typer av armerade plastmaterial, som står till för- fogande för tíllverkning av racketramar. 1. Aggregat sammansatt av kontinuerliga filament och plastmatrix Av dessa aggregat är den mest förekommande typen baserad på användning av i stort sett sammanhängande eller kontinuerliga fi- lament av armeringsmaterial, vilka antingen innefattas i ett vävt textilmateríal eller en flätning eller, alternativt, uppriktade i samma riktning i ett slags inslagsfri väv, som vanligen betecknas ett "varpark" eller en "varpremse". Sådana textilmateríal, flät- níngar, ark eller remsor utföres vanligen glas- eller kolfíbrer och impregneras, vanligen med en härdplast av epoxi-, polyester- ieller fenoltyp, antingen före eller under tillverkningen av före- målet ifråga. Den resulterande konstruktionen utsättes därefter för värme och tryck för plastens härdning och för att bibringa föremålet den önskade formen.

När det är nödvändigt att framställa ett starkt, lätt före- mål, såsom i fallet med en racketram, formas ofta det armerade plastmaterialet kring en kärnkonstruktion, som är i stånd att ex-i pandera under formningsprocessen, så att föremålet blir konsoli- derat pâ ett tillfredsställande sätt. Kärnan kan ha formen av ett expanderbart plastmaterial, eller alternativt kan det bildas av ett uppbläsbart rör (t.ex. av silikongummí), som efteråt kan av- lägsnas från det formade föremålet. På vilket som helst av dessa sätt kan en stark, lätt racketram framställas, men hopsättningen före formníngen är något komplicerad och medför högre arbetskost- nader vid tíllverkning i större skala. Andra olägenheter är att de använda härdplasterna mäste utsättas för en lämplig, förhöjd tem- Éâqšiüïrfgrflšr? l0 lS (_: '_11 30 LN V1 79019214 mínuror för art hñrdnlng skall ske, och till- peratur under fl= verkning i stor skala kräver därför att ett stort antal formar an- vänds. 2. Aggregat med korta lilam=nt eller "hackfíbrer" í plastmatríx Denna andra typ av armerade plastmaterial, som lämpar sig att använda för rackctramar" är sådana där armoringcn består av korta, sinsemellan atskílda längder av fiberarmeríngsmateríal slumpmä' gt fördolade i plastmatrixen. Plasten kan vara antingen av termoplasït p eller härdplasttyp. Med uttrycket termoplast avses sådana plasrmaïerial, som mjuknar och flyter lätt vid förhöjd tem- peratur men som anïar stel form vid rumstemperatur. Exempel på dy- lika termoplaaïer är nylon, polvkarbonater, polyfenylenoxíd, ace- talplaster och andra s.k. tekniska termoplaster. Armeringsmaterialet utgöres vanligen av glas- eller kolfíbrer i sådana fall då hög hallfasïhst erfordras, Hördplasïerna kan exempelvis vara den epoxi-, polyesrer~ eller fenoltyp som omnämnes under punkt l ovan.

Material av denna andra rvp kan användas vid den s.k. form- sprutproceasen, Nar det gäller ett termoplastmateríal uppvärms della i en forasprutmaskíns cylinder tills det mjuknar, varefter det under högt tryck presaas in i en kall form, där marerialet svalnar och sfclnar under antagande av Eormrummets form. När det gäller stl ¿ï;i" “matfirial sker insprutning av det i huvudsak fríflïïande .ot i en uppvärmd form, där sedan härdníng sker.

Den ovaa oeskrivna ïormsprutproceascn är en avsevärt snab- bare process än den tidigare beskrivna formníngsprocess där samman- hängande lšlamøni med hördplasfer används. Vidare blir arbetskost- nadcn avsevärt reducerad. har tidigare använts för att framställa termoplasïmateríal. Ehuru dessa racketar raclctramar av har rönt Visa kflmaersioll framgang uppvisar de inte den höga stel- hct och halifagthzt i kombination med en tillräckligt lag vikt som man öngkar nïí en rackel av verkligt hög kvalitef skall besitta. ckerurnu har formats med ert huvud» eller ram- Je kända _ parti, som inte ar íhaligí, och dei förhallande mellan hällfasthct och vikt eller slyvhct och vikt som de uppvisar har varit lägre än önskvärt För kvaliteísracketar. Dessa rackcrar har sålunda varit mindre afyva och starka än dv som tillverkats av kontinuerliga ol- fílamontmateríal och härdplast, sasom beskrivits ler sammanhänga“ under punkt I fr FSr-»~..,,.___\ 10 15 “WÜWM eZ _4_ Ehuru det är ett uppenbart önskemål att förbättra förhål- landet mellan hållfasthet och styvhet å ena sidan och vikten ä den andra genom att göra en racketrams huvudparti ihäligt, har det såvitt bekant hittills inte varit möjligt att uppnå detta mål pa ett tillfredsställande sätt genom formsprutning av formstycken i ett stycke, dvs. integrerade formstycken, och den föreliggande uppfinningen är inriktad på en lösning av detta problem.

Det är tydligt att i ändamål att optimera önskade egenska- per i fråga om vikt och hållfasthet är det fördelaktigt att ut- nyttja en ihålig ramkonstruktion av plast, men för att tillverka tillfredsställande sådana ramar måste något omständliga tillverk- ningsmetoder tillgripas. Ett sätt är som nämnts att montera ett filament-matrixsystem enligt punkt 1 ovan kring en lämplig kärna.

Ett alternativt sätt är att formspruta separata komponenter enligt punkt Z samt att sedan förena dessa komponenter, så att den önska- de, ihåliga profilen erhålles. Uppfinningen är inriktad på att åstadkomma en ihålig plastracketram, som kan uppvisa den erfor- derliga kombination av vikt och hållfasthet som en högkvalitets- racket besitter och som tillverkats genom att plastmaterial enligt punkt 1 ovan formats i ett enda steg, dvs. ramen formas som ett enda, integrerat ïormstycke.

Enligt uppfinningen åstadkommes sålunda en racketram för bollspel omfattande ett iháligt huvud och ett skaft, av vilka åtminstone huvudet är utformat av ett termoplast- material armerat med ett av korta filament eller fibrer, exempelvis kolfibrer, bestående av armeringsmaterial. Den vägg av huvudet som sträcker sig längs huvudets yttre omkrets är förenad med den motstående väggen, det vill säga den som sträcker sig längs huvudets inre omkrets, medelst invändiga stödorgan, vilka utnyttjas för att uppta rackethuvudets sträng- ningshål. Ramen kännetecknas av att rackethuvudet bildas av ett kring en smältbar kärna formsprutat formstycke, i vilket det huvudet bildande väggarna och stödorganen sammanhänger homogent i ett stycke.

Stödorganen utgöres företrädesvis av en rad centralt place- rade, ihåliga klackar eller stolpar, varvid raden sträcker sig kring ramens huvudparti. Varje stolpes axel ligger företrädesvis i samma plan som racketens strängar, företrädesvis vinkelrätt mot en tangent till huvudets periferi där denna skärs av nämnda axel. Om sà önskas kan emellertid stolparnas axlar bilda en annan vinkel “v-“h_“_“***--- äÉQÄQUÄLITr 15 20 25 30 35 40 7901921-2 _5_ med tangenten och kan exempelvis sträcka sig i samma riktning som strängarna. Stolparna är ihåliga, så att var och en kan uppta ett häl eller en kanal, som sträcker sig från ramhuvudets utsida till dess insida. Hàlen genom stolparna bildar således lämpligen sträng- ningshâl för ramen.

Vid en alternativ utföringsform kan varje stolpe ha formen av en klack, som sträcker sig från den ena eller den andra av form- styckets sidoväggar, och företrädesvis sträcker sig klackarna om- växlande från den ena eller den andra av de motstâende väggarna.

Med "sidoväggar" avses de delar av ramens vägg som bildar den ena eller den andra av de två sidor av racketen som är synliga när racketen betraktas framifrån eller bakifrån vinkelrätt mot strän- garnas plan.

Ramen kan ha varje önskad tvärsnittsform, exempelvis cirku- lär, oval eller rektangulär. Sistnämnda form föredras, eftersom denna lådliknande sektion kan erbjuda mycket hög styvhet och håll- fasthet i förhållande till vikten. Det har visat sig vara fördel- aktigt att i utsidan av den vägg av ramen som bildar dess utsida utforma ett längsgående spår eller ränna, varigenom racketens strängar försänks i ramen och skyddas från nötning. Den ovan om- nämnda tvärsnittsformen innefattar således motsvarande fasoneringar när ett sådant spår eller ränna ingår i konstruktionen.

Lämpliga termoplastmaterial avxdlka ramen kan formsprutas innefattar polyamider, polykarbonat, akrylnitril-butadien-styren (ABS), acetalplaster och polyfenylenoxid (PPO). (S.k. modifierade typer av PPO förekommer nu pà marknaden och är speciellt avpassade för formsprutning).

Den använda plastmaterialet är företrädesvis armerat med glasfibrer eller kolfibrer. Kolfibrer föredras, och sprutblandningar innehållande från 10 till 40 víktsprocent kolfibrer är särskilt lämpliga. Blandníngar av glas och kolfibrer kan också användas.

Väggtjockleken av den ihåliga ramen enligt uppfinningen be- höver inte vara densamma överallt, och i själva verket kan möjlig- heten att variera tjockleken utgöra en viktig fördel. Områden med större eller mindre tjocklek kan utnyttjas för att optimera de önskade egenskaperna i fräga om erforderligt hällfasthet/viktför- hållande och balans. Väggtjockleken kan t.ex. ökas inom ramens skulderomräden (dvs. i närheten av skaftet), där pàkänningarna blir avsevärda under användning, och på motsvarande sätt kan tjockleken ökas vid toppen eller ytteränden (krönomràdet) av huvudet eller ßïVVfi-rfi. ~ LJPc)()Ià«c>tIš¿iá%fiü? 10 15 20 25 30 35 40 “l9@“l92l=2 _5_ rambågen för att förbättra förmågan att motstå slag och stötar.

Ett bättre sätt att variera dessa egenskaper längs ramen är emel- lertid att variera själva ramprofilen i stället för väggtjockleken, särskilt som det är till fördel för formningsprocessen och de ef- terföljande uppvärmningsstegen om formstycket har en i huvudsak likformig väggtjocklek.

De verkliga dimensionerna av den ihåliga profil som används blir givetvis beroende på typen av racket, exempelvis om den är avsedd för tennis, squash eller badminton. På motsvarande sätt bestämmes väggtjockleken av de krav i fråga om hällfasthet och vikt som den speciella applikationen ställer. En fackman på detta område kan lätt bestämma lämpliga dimensioner för de från fall till fall aktuella kraven. Som exempel nämnes endast att en an- vändbar väggtjocklek kan vara 2 mm.

Den formsprutade racketramen kan med fördel fyllas med skum genom att ett lämpligt skummaterial eller skumframkallare sprutas in i det ihåliga formstycket. En dylik skumformningsteknik är väl känd inom plastomrâdet. Skummet utgöres företrädesvis av ett stelt skum, och speciellt föredras stel polyuretan. Skumfyllningen bi- drar till att förbättra ramens användning och verkar också som ett sekundärt inre stöd. Genom att variera skummets densitet är det möjligt att variera vikten av varje särskilt ramformstycke. En för- del med detta är att det blir möjligt att ekonomiskt utnyttja dyr- bara material, i det att vikten av den del av ramen som upptas av dessa dyrbara plastmaterial i fibermatrixen kan nedbringas till ett minimum och den önskade ramvikten uppnås med användning av ett tyngre men relativt billigt skum.

En annan fördel med skumfyllningen är att eventuellt lösa partiklar som uppkommer i det inre av den ihåliga ramen fixeras.

Sådana partiklar kan exempelvis bestå av metall i det fall ramen tillverkas med tillämpning av nedan beskrivna teknik med utnytt- jande av en metallkärna med låg smältpunkt. Enligt detta förfaran- de smältes kärnan ut ur den formade ramen, men det är fullt möjligt att inte all flytande metall avgår från det inre av ramen, och de stelnande partiklar som blir resultatet kan ge upphov till skram- mel.

Med racketramen enligt uppfinningen blir det inga problem med skum, som slipper ut genom strängníngshâlen under fyllningen, eftersom strängningshâlen är avskilda i det inre av de nämnda stöt- stolparna och sålunda oütkomliga för skummet.

Racketramar enligt uppfinningen kan framställas genom en :lea 10 20 40 79019211 _7_ formsprutprocess med användning av en kärna, som förstöras efter formningen, varvid man föredrar att använda en kärna, som kan smäl- ta vid en temperatur understigande mjukningspunkten för det hård- nande plastmaterialet i ramen. Att använda en kärna av denna typ vid formning av ett iháligt föremål av termoplastmaterial är ti- digare känt och beskrives exempelvis i det brittiska patentet 828 685. I stort sett är principen den att en lämpligt formad kär- na av smältbart material (metall enligt det nämnda brittiska paten- tet), vars smältpunkt är lägre än den temperatur som uppnås under formsprutningscykeln. På grund av kärnans termiska ledningsförmå- ga hinner formningen avslutas innan metallen når sin smältpunkt.

Alternativt kan kärnan kylas genom värmeväxling under själva form- ningen för att förhindra att den smälter. När väl det formade före- målet stelnat kan temperaturen höjas till en nivå, som är tillräck- lig för att smälta kärnan men inte för att smälta eller deformera formstycket.

Enligt en ytterligare sida av uppfinningen àstadkommes ett sätt att framställa en av huvud och skaft bestående ram för en boll- spelsracket genom formníng av ett termoplastmaterial, vilket sätt kännetecknas av att åtminstone ramens huvud formas genom att termo- plastmaterialet sprutas kring en smältbar kärna, som har en smält- punkt understigande spruttemperaturen och som är så utformad att inre stödorgan bildas mellan den vägg av formstycket som kommer att ligga längs huvudets yttre omkrets och den vägg som kommer att ligga längs huvudets inre omkrets, att formstycket får stelna, samt att temperaturen sedan höjes i en grad som är tillräcklig för att smälta kärnan men otillräcklig för att smälta eller deformera formstycket.

Kärnan utgöres företrädesvis av en smältbar metall, ehuru även andra material med låg smältpunkt kan användas. Bland lämpliga metaller kan exempelvis nämnas Wood's metall (som bekant en lege- ring av vismut, bly, tenn och kadmium), och de på markanden före- kommande typer som försäljes under varunamnen Cerrobend (vars smältpunkt är ca 7000), Cerrocast (160-170°C) och Cerromatríx c1es-17s°c).

Kärnan kan i sin tur framställas t.ex. genom friflytande gjutning eller pressgjutning, varvid sistnämnda föredras. Alterna- tivt kan kärnan framställas genom strängsprutning med efterföljan- de omböjning till lämplig form. Det torde inses, att när det gäller strängsprutning blir det nödvändigt att borra de hål som eventuellt x>...,,_' Älïïy -WÛWM-“â 10 15 Z0 25 35 40 _g_ erfordras i kärnan, medan detta inte blir nödvändigt vid gjutning då hälen kan formas under själva gjutprocessen.

Såsom ovan antytts föredras att stödorganen i den färdiga pro- dukten har formen av en centralt placerad rad av ihåliga stolpar, varvid varje stolpe sträcker sig från väggen längs ramhuvudets ut- sida till väggen längs ramhuvudets insida. Detta uppnås under form- sprutningssteget genom att stift placeras i sprutformen, vilka pas- serar genom häl upptagna i kärnan, varvid stiften har mindre dia- meter än hålen, så att plastmateríalet kan flyta kring dem och där- med forma stolparnas väggar. Stolparna formas således i ett stycke med formstycket i övrigt.

-Vid en annan utföringsform kan kärnan formas så, att den bil- dar stödorgan i ett stycke med formstycket, vilka organ har formen av en serie utsprâng eller klackar, som sträcker sig inåt från ra- gmens sidoväggar.

Uppfinningen kommer att beskrivas ytterligare med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 är ett vertikalt snitt ge- nom en del av en sprutform upptagande en metallkärna och avsedd för formning av en racketram. Pig. Z är ett snitt längs linjen II~II i fig. 1. Fig. 3 är en sidovy av en formsprutad racketram enligt uppfinningen, medan fig. 4 är en sidovy av denna ram. Pig. 5 är ett vertikalsnitt genom en del av ramen i fig. 3, medan fig. 6 är ett snitt längs linjen VI-VI i fig. 5. Fig. 7 är ett tvärsnitt med vissa partier utbrutna längs linjen VII-VII i fig. 5, och fig. 8, 9 och 10 slutligen är vyer motsvarande fig. 5, 6 resp. 7 men visan- de ett alternativt utförande av ramens stödstolpar.

För enkelhets skull visar fig. 1 endast den del av en sprut- form med formkärna som motsvarar en racketrams krönparti eller topparti.- En kärna 10 av lättsmält metall (t.ex. den som under varu- namnet Cerrocast kan erhållas från Mining and Chemical Products Ltd., Birmingham) framställes genom pressgjutning. Den uppvisar rackethuvudets önskade bågform och kan om så önskas även utsträckas att innefatta ett parti motsvarande racketramens skaftparti. Kär- nan är utformad med en serie hål 11, som sträcker sig genom huvud- partiet tvärs genom hågen, varvid läget av dessa hål motsvarar det önskade läget av racketramens strängningshål.

Kärnan 10 är placerad inuti en lämpligt dimensionerad och fasonerad sprutform 12 och hâlles i det erforderliga läget i form- rummet 13 medelst utdragbara oríenteringsstift 16. En spalt 15 kom- mer därvid att lämnas kring kärnan, mellan denna och formrummets 15 20 30 40 7901921-'2 ig_ 13 väggar, varvid spalten motsvarar den önskade väggtjockleken hos det ramen bildande formstyeket. Ett stift passerar genom varje hal i kärnan. Huvuddelen av stiften 16 har en diameter understigande diametern av hälen i kärnan, varigenom väggarna av härtapparna eller bärstolparna i den slutliga, färdiga ramen kan formas. Pâ bestämda avstånd utefter kärnan, exempelvis 150 mm, används ett orienterings- stift, betecknat 14, som har större diameter och helt fyller ut sitt häl i kärnan. Dessa stift med större diameter är försedda med an- satser 17 för att stöda mot kärnan runt hålet. Ansatserna 17 är så placerade, att de befinner sig på den sida av kärnan som är mot- satt formens insprutningsöppningar 18, varigenom de håller kärnan fast i läge mot insprutningstrycket. Insprutningsöppningarna 18 be- finner sig företrädesvis pâ insidan av racketbàgen. Användning av dessa stift 14 med större diameter medför givetvis att hål utan bärstolpar bildas, vilka hål har en större diameter än hålen ge- nom stolparna. Dessa större hål i den färdiga produkten kan efter- ät fodras med hylsor, t.ex. av plastmaterial. Orienteringsstiften är företrädesvis placerade intill formens insprutningsöppníngar.

(Det kan i själva verket visa sig vara överflödigt att införa orien- teringsstift hela vägen kring kärnan. Fyra sådana stift, en pä var sida inom racketramens skulderomrâde och krönområde kan visa sig vara tillräckliga).

Fiberarmerat termoplastmaterial (t.ex. nylon 6,6 innefattan- de 30 viktsprocent kolfibrer, ett material, som under beteckningen RC-1006 kan erhållas från Liquid Nitrogen Processing Corp,. Penn- sylvania, USA) sprutas sedan in i formen och får hàrdna.

Stiften 14 och 16 dras ut, och formstycket med sin kärna av- lägsnas från formen.

Ett antal formstycken med sina kärnor upphettas satsvis, exempelvis i en fläktugn. Temperaturen vid upphettningen är till- räckligt hög för att smälta metallkärnorna, och den smälta metallen rinner ut frän lämpligt placerade häl i formstyckena och ned i lämp- ligt placerade behallare. Lämpliga dräneringshâl kan exempelvis anordnas, i det fall racketens huvud- och skaftpartier formas i ett stycke, genom att formen lämnas öppen där den ände 19 av skaftet 30, som befinner sig längst bort frän huvudet 21 (se tig. 3 och 4), formas. Formstyckena kan sedan upphettas medan de hänger med änden 19 nederst. Detta uppvärmningssteg för bortsmältning av kärnan kan med stor fördel kombineras med ett uppvärmnings- eller anlöpnings- steg, som kan erfordras för att avlägsna inre spänningar fran form- stycket. p ÉOOR Qaanw 10 15 40 ¶9Ü°1921'2 _10- En typ av ram som är möjlig att formspruta på detta sätt visas i fig. 3-6. Den har en huvudbåge eller -ögla 21 för sträng- ning samt armar 22, som förenar huvudet med ett skaft 20. Huvud- bâgen 21 har stränghål 25, som utgår från ett försänkt spår 24, som sträcker sig längs den yttre omkretsen av bågen.

Såsom framgår av snítten i fig. 5, 6 och 7 utgöres ramen av en ihålig, lådprofilerad konstruktion med en yttervägg 21A, inner- vägg 21B (dvs. yttre och inre i förhållande till huvudets båge] samt sidoväggar 21C och 21D. Ihåliga stolpar 25 avgränsar sträng- halen 23 och bildar stöd mellan ytterväggen 21A och innerväggen 21B. Stolparna 25 med hälen 23 motsvarar lägena av stiften 16 i kärnan 10 enligt fig. 1. Stränghål 23A uppstår där orienterings- stiften 14 för kärnan 10 befinner sig, enligt det i fig. 1 visade arrangemanget. Konstruktionen enligt fig. 5 visas även med massiva stolpar 27 och 28, en på var sida om det större hålet 23A. Dessa massiva stolpar respresenterar ett särdrag, som efter val kan in- föras för att förstärka ramsektionen nära de större hålen. De for- mas med användning av motsvarande (icke visade) häl i kärnan 10 utan stift införda. De större hålen 23A fodras lämpligen med genom- Föringshylsor eller rörnitar, exempelvis såsom visas vid 26.

Pig. 8, 9 och 10 visar vyer motsvarande dem enligt fig. 5, 6 resp. 7 men illustrerar en racket med stolpar i form av anslag eller klackar, som sträcker sig inåt från sídoväggarna 1 stället för att utgöra en centralt placerad rad stolpar.

Ramen utgöres även i detta fall av en ihålig, lâdliknande konstruktion med en yttervägg 31A, en innervägg 31B samt sidoväg- gar 31C och 31D. klackar 32 sträcker sig ínat, omväxlande från den ena och den andra sidoväggen, och strängningshâl 33 passerar genom klackarna. Strängníngshül 33A med större diameter uppstar vid lö- get för orienteringsstiften under formsprutningen, och förstärk- ning vid dessa större hal anordnas genom att massiva klackar 32A införes, en på var sida om varje hål 33A.

Varje operation som erfordras för racketens färdigställande kan efter önskan genomföras efter uppvärmningsstegen, t.ex. mon- tering av handtag, om dessa inte formas i ett stycke med racket- ramen, anbringande av överdrag pâ skaftpartiets handtagsände, lackeríng och strängníng.

Användning av utdragbara stift i en form för formsprutning är väl känd, och sättet för deras manövrering och allmänna ut- förande är också väl känt inom denna teknik. Vid processen enligt 15 7901921-2 _11- uppfinningen föredras att använda stift, som har sätesíngrepp med lämpligt formade fördjupningar i formrummets motstående vägg, när stiften befinner sig í sitt icke utdragna, för formsprutning he- redda läge. Med andra ord, stíften kan dras ut genom formrummets ena vägg, och i sitt ínskjutna läge befinner de sig i sätesingrepp med fördjupningar i den motsatta väggen.

Sasom ovan antytts kan det visa sig vara önskvärt. l det Fall oríenteríngsstíft med större diameter används, att anordna ytter- ligare armerlng på ömse sidor om varje häl med större diameter som formas I formstyckot. Detta kan uppnàs genom att kärnan förses med ett "sekundärt" hal på ömse sidor om de häl som är avsedda att upp- ta dessa oríenteríngsstift, varvid då inga stift anordnas att pus- sera genom dessa sekundära hål. På detta sätt kommer en massiv stolpe att formas omedelbart före och omedelbart efter varje häl utan stolpe utefter formstyckets hela längd.

Claims (9)

7901921-2 (Zl PATENTKRAV

1. Racketram för bollspelsracketar omfattande ett ihåligt huvud och ett skaft, av vilka åtminstone huvudet är utformat av ett termoplastmaterial armerat med ett av korta filament eller fibrer, exempelvis kolfibrer, bestående armeringsmate- rial, varvid den vägg (21A) av huvudet som sträcker sig längs dettas yttre omkrets är förenad med den motstående väg- gen (218), dvs den som sträcker sig längs huvudets inre om- krets, medelst invändiga stödorgan (25), vilka utnyttjas för att uppta rackethuvudets strängningshål (23), k ä n n e - t e c k n a d av att rackethuvudet bildas av ett kring en utsmältbar kärna formsprutat formstycke, i vilket de huvudet bildande väggarna (21) och de nämnda stödorganen (25) samman- hänger homogent i ett stycke.

2. Racketram enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att de invändiga stödorganen har formen av en centralt place- rad rad av ihåliga stolpar eller pelare (25), varvid varje stolpes axel företrädesvis ligger i samma plan som racketens strängar, antingen vinkelrätt mot en tangent till huvudets omkrets där denna skäres av den nämnda axeln eller sammanfal- lande med riktningen av den sträng stolpen är avsedd att uppta.

3. Racketram enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att de invändiga stödorganen utgöres av en serie stolpar eller pelare i form av anslag eller klackar (32), som sträcker sig inåt från ramens motstående sidoväggar, företrädesvis om- växlande från den ena (31C) och den andra väggen (31D).

4. Racketram enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d av att huvudet i tvärsnitt uppvisar rektang- ulär form.

5. Racketram enligt något av föregående krav, k ä n n e - t c c k n a d av att utsidan av den vägg (21A) av huvudet -PPÉRiIQILäLITE '7901921-2 13 som arräcker sig längs dettas yttre omkrets har ett spår eller en ränna (24) för att uppta racketens strängar.

6. Sätt att framställa en av huvud och skaft bestående ram för en bollspelsracket enligt något av föregående krav genom formsprutning av ett termoplastmaterial, varvid åt- minstone ramens huvud formas genom att termoplastmaterialet sprutas kring en smältbar kärna, företrädesvis en pressgjuten metallegering och med en smältpunkt understigande spruttempe- raturen, k ä n n e t e c k n a t av att kärnan formas så, att inre stödorgan bildas mellan den vägg av formstycket som kommer att ligga längs huvudets yttre omkrets och den vägg som kommer att ligga längs huvudets inre omkrets, att form- stycket får stelna, samt att temperaturen sedan höjes i en grad som är tillräcklig för att smälta kärnan men otillräck- lig för att smälta eller deformera formstycket.

7. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att de inre stödorganen utföres i form av en centralt placerad rad av ihåliga pelare genom att stift placeras i sprutformen så, att de passerar genom hål upptagna i kärnan, varvid stif- ten har mindre diameter än hålen.

8. Sätt enligt krav 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a t av att orienteringsstift placeras i formen inom de områden där ramens skulder- och krönområden formas, varvid dessa oriente- ringsstift bringas att passera genom i kärnan upptagna hål, fullständigt utfyllande dessa.

9. Sätt enligt något av kraven 6-8, k ä n n e t e c k n a t av att de formade ramarna för kärnornas utsmältning uppvärmes satsvis i en ugn sedan de tagits ut från sprutformarna. -POOR QÜALITY