SE439520B - Insugningsgrenror for 4-6-cylindriska forbrenningsmotorer av radtyp - Google Patents

Description

20 25 40 7802907-1 Z ett gott vridmoment- och effektförlopp hos motorn, samtidigt som in- sugningsgrenrörets utrymæsbehmr är ringa. Föreliggande insugningsgren- rör är framför allt lämplig för insprutníngsmotorer av otto- eller diseltyp men även för förgasar-ottomotorer. Genom parallellförskjutning och/eller svängning av mellanavsnitten med samlingshuset kring de tänkta sektionsaxlarna och i förhållande till de i sitt förlopp anpassbara anslutningsändarna kan man välja en efter de förekommande platsförhållandena gynnsamt anpassbar totalkonstruktion för ett in- sugningsgrenrör.

Lämpliga utföringsformer av uppfinningen kännetecknas.i underkravel varvid med kännetecknen enligt kraven 2 och 3 ernås en särskilt kompakt och utrymmesbesparande konstruktion och med kännetecknen enligt kravet 4 en utbildning, som lämpar sig särskilt väl för motorer med lutning i sidled, varvid genom den vertikala anordningen av samlingshuset erhälle: mycket ringa utrymmesbehov i sidled för insugningsqrenröret.

I kraven 5, 6 och 7 kännetecknas fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen med över anslutningsändarna liggande samlingshus, medan kraven 8 - 12 och 16 angiver särskilda kännetecken för en för bearbet- ning och för gjutning gynnsam utformning av själva iHSU8flínH52T6flrÖTêt och gjutkärnan för grenrörens; framställning. För dessa kännetecken kräves ett självständigt skydd.

Genom den särskilda utbildningen av ínsugningsgrenröret för 4- cylindriska radmotorer enligt kraven 13-15 ernås ett gott svängnings~ förhållande i de enskildainmnßrörenoch därmed ett gott vridmoment- och effektförlopp hos motorn, enär en direkt tryckvågsövergång mellan mitt emot varandra liggande insugsrör är törd genom deras inbördes sneda anordning. De enskilda insugsrönælenligt kravet 14 har därvid relativt stor längd och krökníngsradie, utan att insugnhußgrenrörets utrymmes- behov väsentligt ökas. Därigenom förbättras strömnings- och svängnings- förhållandet ytterligare iinsmßrörmm Kännetecknen enligt kravet 15 ger en i strömningsavseende gynnsam övergång av insflßïöïflltíll deras anslutningsändar.

Uppfinningen beskrives närmare i det följande med ledning av på ritningen visade utföringsformer. På ritningen visar fíg. 1 en frontvy a v ett insugninflrsgrenrör fö r en 6 -cy 1 indr i 5 k förbränningsmotor av radtyp , fíg. 2 en sidovy av insugníngsgrenröret enligt fíg. 1, fíg. 3 en vy snett uppifrån av ínsugningsgrenröretenligt fíg. 1 och 2 i riktning av pilen Ill i fíg. 2, fíg. 4 en frontvy av ettandra insugningsgrenrör för en 6-cylindrisk rad-motor, fíg. 5 en vy uppifrån av insugnünß- enligt fíg. 4, fíg. 6 en sidovy av insugningsgrenrörct grenröret 20 25 35 40 7802907-1 enligt fig. 4, fig. 7 en sektion efter linjen VII-VII i fig. 4, fig. 8 en sektion efter linjen VIII-VIII i fig. 4, fig¿_2 en sektion efter linjen IX-IX i fig. 4, fig. 10 en sektion efter linjen X-X i fig. ïg._l1_ en vy uppifrån av ett insuvningsgrenrör för en 4~cylindrísk rad-motor i riktning av pilen XI i fig. 12 och fíg. 12 en sidovy av insugningsgrenröret enligt fig. 11.

Pig. 1-3 visar ettinsugningsgrenrör såsom otto-motor, som i huvudsak består av ett för en icke visad 6-cylindrí ínsprutnings-Ifld“m0t0r samlingshus 2 och sex enskilda insugsrör 3, 4, S, 6, 7 och 8. Irßugsrören utgår i ett plan 9 parallellt och parvis motsatt varandra från samlingshuset 2 och är lika långa. De har krökta, varandra övergripande mellanavsnitt 10, 11, 12, 13, 14 och 15 och har med inloppskanaler till en icke visad motor förbindbara anslutningsändar 16, 17, 18, 19, 20 och 21, vilka sträcker sig ungefär likriktat parallellt med varandra och ungefär i ett plan, som är parallellt med axlarna 23, 24 och 25 till de från samlíngshuset 2 utgående ändarna av insugsrörenå - 8. Den inre tvärsektionen avinsm§röra13-Savtager från samlingshuset 2 i rikt- ning mot anslutningsändarna 16-21. Samlingshuset 2 är anordnat ungefär symmetriskt i förhållande till raden anslutníngsändar 16-21. De krökta mellanavsnítten 10-15 avinsuguörai3-8 är anordnade parvis och åtminston delvis i huvudsak i plan 26, 27 och 28, som skär varandra nära anslut- ningsändarna 16~21 ungefär i med raden anslutningsändar parallella, tänkta axlar 29, 30 och 31 och utgående från dessa strävar isär sol- fjädersformigt i riktning mot samlingshuset 2.

De från samlingshuset 2 utgående ändarna avinsugnöra12-8 har olika avstånd till de tänkta axlarna 29-31. De bägge längst bort från de tänkta axlarna 29-31 från samlingshuset 2 utgående insugsrören 5 och 6 är förbundna med de bägge mellersta anslutningsändarna 18 och 19. De bägge från samlingshuset 2 utgående inSUgSrÖren 3 0Ch 8, som ligger närmast de tänkta axlarna 29 - 31, är förbundna med de bägge yttre anslutnings- ändarna 16 och 21. De bägge mellan de angivna íflsugßföfen 3 0Ch 5 samt 6 och 8 från samlíngshuset 2 utgående insugsrören 4 och 7 är förbundna med mellan de mellersta och de yttre anslutningsändarna 18 och 19 resp. 16 och 21 liggande anslutníngsändarna 17 och 20. De krökta mellan- avsnitten 12 och 13 av de längst bort från de tänkta axlarna 29-31 från samlingshuset Z utgående i sw§rörm15 ochó och av de dessa närliggande üßugsrönn14 och 7 är krökta ungefär S-formigt först mot anslutnings- ändarna 16-21, sedan mot varandra och slutligen mot rörens anslutnings- ändar 18 och 19 resp. 17 och 20.

Planet 9, i vilket de från samlingshuset 2 utgående ändarna av 'Jl 10 20 25 30 35 40 7802907-1 4 íHfiM$rönn13-8 i huvudsak ligger, är anordnat i ungefär rät vinkel mot planet 28, i vilket de krökta mellanavsnitten 10 och 15 av de bägge från samlingshuset 2 utgående ligger närmast de tänkta axlarna 29-31. Det förra planet 9 bildar med ett plan 32, i vilket anslutningsändarnas 16-21 flänsar 33 ligger, en spetsig vinkel Ü/, som är öppen mot anslutningsändarna 16-21 och mot samlíngshuset Z. Anslutningsändarna 16-21 har därför motsvarande krök- ningar från de tänkta axlarna 29-31 till sina flänsar 33.

Samlingshuset 2 har en lätt buktig framsida 34, som ligger ungefär i ett plan, parallellt med de från huset utgående ändarna av inmnßrören 3-8, och i rät vinkel till denna framsida två med varandra parallella rören 3 och 8 ligger, vilka i sin tur gavlar 35. Vid den övre änden övergår framsidan 34 i en översida 36.

Samlingshuset Z har vidare en baksida 37, vars övre del är i huvudsak parallell med framsidan 34. I övre delen av baksidan 37 är en öppning 38 anordnad, till vilken en icke visad lufttillförselledníng kan anslutas. Anslutningsändarna 16-21 är utbildade med ställen 39 för fast sättning av insprutningsventiler.

Genom denna utbildning av samlingshuset 2 och de sig därtill rören 3-8 med deras anslutningsändar 16-21 kan på litet rör med förhållandevis stor kröknings- anslutande utrymme anbringas lika långa radie och stor längd- Insugningsgrenröret 2 kan glutfls ï ett $tYCke- Av detta skäl är det så utbildat, att det kan utformas relativt lätt och enkelt samt fri från underskärningar. Rören 3-8 har i varandra övergripande områden gemensamma väggavsnitt, och de bägge i de mellerst anslutningsändarna 18 och 19 mynnande rören 5 och 6 har även med samlingshuset Z gemensamma väggavsnitt. Härigenom ernäs icke endast en större styvhet utan även en bättre formbarhet samt undgås i stor utsträckning en materialanhopning.

Vidare är sugrörsanläggningen 2 så utbildad, att det för gjutninge jämte de nödvändiga kärnorna räcker med en form, som endast uppvisar två formdelar och slid. Rören 3-8 är i vissa formdelsytors område delvis förbundna med varandra medelst väggar 40. Genom dessa väggar ernås en hög styvhet hos sugrörsanläggningen samt undgås en hel del putsarbete.

I fig. 4-10 visas ett modifierat utförande av det i det föregående beskrivna ífi5ugníng5gf@nrörct_ Detta insugningsgrenrör 101 består i huvudsak av ett samlíngshus 102 och sex enskilda inmnßrör103,104, 105, 106, 107 och 108. Rören utgår i ett plan 109 parallellt och parvis motsatt varandra från samlingshuset 102 och är lika långa. De har krökta, varandra övergripande mellanavsnitt 110, 111, 112, 113, 114 10 20 25 30 35 40 7802907-1 och 115 och har med inloppskanaler till en icke visad förbränningsmotoi 120 och 121, vilka sträcker sig ungefär likríktat parallellt med varandra och ungefär i rät vinkel, ungefär i ett parallellt plan 122, till de från samlings- huset 102 utgående ändarna. Den inre tvärsektionen av rören 103-108 är církelformig och avtager från samlingshuset 102 i riktning mot anslutningsändarna 116-121. Samlingshuset 102 är anordnat ungefär på tvären mot anslutningsändarna 116-121. De krökta mellanavsnitten 110- 115 av rören 103-108 förlöper därvid så, att - med början med de bägge på anslutningsändarnas 116-121 sida från samlingshuset 102 ut- 119 ligger förbindbara anslutningsändar 116, 117, 118, 119, gående rören 105 och 106, vilkas anslutningsändar 118 och omedelbart intill varandra i mitten av radon anslutningsändar 116-121 - mot ordníngsföljden av utgângarna av rören 103-108 från samlings- huset 102 svarar ordningsföljden av deras anslutningsändar 118, 117, 116 resp. 119, 120, 121 - utgående fràn mitten av raden av anslutningsändar.

Detta anordnade att samverka med de bägge på anslutningsändarnas 116-121 sida innebär, att de bägge mellersta anslutningsändarna 118 och 119 är från samlingshuset 102 utgående rören 105 och 106, medan de bägge yttersta anslutningsändarna 116 och 121 är anordnade att samverka med de bägge på den till anslutningsändarna 116-121 motsatta sidan från rören 103 och 108. De bägge mellan de angivna rören 103 och 105 resp. 106 och 108 från samlingshuset 102 utgående ytterligare inma§rörm1104och 107 övergår i de mellan de mellersta och de yttersta anslutningsändarna 116 och 118 resp. 119 och 121 liggande anslutningsändarna 117 och 120. De krökta mellanavsnítten 112 och 113 av de med de mellersta anslutningsändarna 118 och 119 för- rören 105 och 106 är krökta först bort från anslutningsändarna samlíngshuset 102 utgående bundna 116-121 och sedan mot dessa.

En första del 123, 124, 125, 126, 110-115 av som med anslutningsändarnas 116-121 plan 122 bildar en i riktning mot 127 och 128 av mellanavsnitten rören 103-108 av varje par ligger ungefär i ett plan 129, de senare ändarna öppen vinke1C<. Planen 129 skär en eller flera med raden anslutningsändar 116-121 parallella tänkta axlar 129'. Vinkeln 0< är utförd större med tilltagande avstånd av utgàngarna av paren av rör 105, 106; 104, 107 resp. 103, 108 från det på anslutningsändarnas 116-121 sida liggande planet av samlíngshuset 102. En andra del 130, 131, 132, 133, 134 och 135 av mellanavsnitten 110-115 av rören 103-108 ligger i huvudsak i ett plan 136, som bildar en bort från samlingshuset riktad, öppen vinkel,Å?nmd anslutningsändarnas 116-121 plan 122. Vinkeln /3 är utförd större med tilltagande avstånd av anslutningsändarna 118, 10 20 25 50 35 40 7802907-1 6 119, 117, 120 resp. 116, 121 från mitten av raden av anslutníngsändar, så att planet 136, i vilket de andra delarna 130, 135 av de krökta mellanavsnitten 116, 121 av de bägge yttersta anslutningsändar 116 och 121 ligger, är ungefär parallellt med samlingshusets 102 mitt-längsplan 137.

Samlingshuset 102 har en lätt krökt översida 138, som ligger i ett plan,ungefär parallellt med de från samlingshuset 102 utgående ändarna av rören 103-108, och har vidare i rät vinkel till denna översida två med varandra parallella sídoväggar 139 och 140. Vid den ände av samlingshuset 102, som är närbelägen anslutningsändarna 116-121, har översidan 138 en krökning 141 nedåt och övergår í en låg ändvägg 142, som med en ytterligare krökning 143 övergår i en lutande botten 144.

Denna senare är vänd mot anslutningsändarna 116-121 och ligger ungefär parallellt med det plan 129, i vilket de första delarna 125 och 126 av mellanavsnítten 112 och 113 av de med de mellersta anslutníngsändarna 118 och 119 förbundna rören 105 och 106 ligger. Vid sin från anslut- ningsändarna 116-121 vända ände har samlingshuset 102 en vägg 145, som är anordnad ungefär parallell med de första delarna 123 och 128 av rören 103 och 108, vilka övergår i de rören 103 och 108 med sina mellanavsnitten 110 och 115 av yttersta anslutningsändarna 116 och 121. I väggen 145 är en öppning 146 anordnad, som är anslutbar till en icke visad lufttillförselledning.

Under öppningen 146 är i en klack 147 på samlingshuset 102 ett hål 148 anordnat för en icke visad extra luftanslutning. Detta hål mynnar i en fördjupning 149 vid den lägsta punkten av samlingshuset 102. I bottnen 150 av fördjupníngen 149 är ett hål 151 anordnat för ett icke visat startmunstycke.

Anslutningsändarna 116-121 är försedda med flänsar 152, som i om- rådet av sin i riktning mot samlingshuset 102 liggande hälft är för- bundna med varandra. I den mot den lutande bottnen 144 vända väggen av varje anslutníngsände 116-121 är anordnade ett i riktning mot flänsens 152 lutande, genomgående hål 153 och en anliggningsyta 154, vari ett icke visat insprutningsmunstycke kan insättas.

Genom denna utbildning av samlingshuset 102 och genom de till rören 103-108 med deras anslutningsändar 116-121 kan rör med relativt stor krök- detta anslutande på ett litet utrymme anbringas lika långa ningsradie och stor längd.

Insugningsgrenröret 101 kan gjutas i ett stycke. Av detta skäl är det så utformat, att det kan framställas relativt lätt och enkelt samt från undcrskärningar.

Ina45rören103-108 har i de varandra övergripande områdena gemensamma 10 20 25 30 35 40 7802907-1 väggavsnitt 155 och 156, och de bägge i de mellersta anslutníngs- ändarna 118 och 119 mynnande rören 105 och 106 har även med samlings huset 102 gemensamma väggavsnitt 157. Härigenom ernås icke endast större styvhet utan även bättre formbarhet.

Vidare är insugningsgrenrörct 102 så utbildat är en form tillräcklig, som består av två formdelar och två slider.

Sugrören 103-108 är i området formdelytor delvis förbundna med varandra medelst väggar 158, 159 och 160. Var och en av väggarna 158 sträcker sig mellan en sidovägg 139, 140 hos samlingshuset 102 och den första delen 125 resp. 126 av det krökta mellanavsnittet 112 resp. 113 av sug- att för gjutningcn röret 105 resp. 106, som liggande närmast anslutningsändarna 116-121 utgår från samlingshuset 102. Väggarna 158 ligger ungefär parallellt med samlingshusets 102 lutande botten 144. Ytterligare väggar 159, 160, som utgör fortsättning av väggarna 158, sträcker sig mellan rören 103-105 och 106-108, motsvarande deras större vinkel<3(i förhållande ti anslutningsändarna 116-121, fram till en rygg 161, vars huvuddelar 162 förbinder rören 103-108 i området av övergången av deras krökta mellanavsnitt 110-115 till anslutningsändarna 116-121. Ryggen 161 ligge- i en formdelyta och sträcker sig i ett med den lutande bottnen 144 av samlingshuset 102 parallellt plan. I samlingshusets 102 område är ryggen 161 parallellförskjuten i riktning mot öppningen 146 i samlings- huset 102, varvid övergångsavsnitt 163 förbinder den förskjutna delen 164 av ryggen 161 med de två huvuddelarna 162. Ytterligare till sido- väggarna 139 och 140 av samlingshuset 102 anslutande väggar 165 ligger vid den mot de först angivna väggarna 158-160 och ryggen 161 vända sidan av rören 103-108 i området för deras utträde ur samlingshuset 102 och sträcker sig fram till övergången av de första delarna 123-128 av de krökta mellanavsnítten 110-115 till de andra delarna 130-135 av de krökta mellanavsnitten 110-115. Väggarna 165 och de först angivna väggarna 158 övergår i varandra och bildar på var sida av samlingshuset 102 en nisch 166, som kan utformas fri från underskärningar. Nedströms från ryggen 161 är rören 103-108 icke förbundna med varandra medelst däremellan liggande väggdelar. Endast flänsarna 152 av deras anslutningsändar 116-121 är förbundna med varandra. Eftersmn rören 103-108 i området av deras utträde ur samlingshuset 102 ligger delvis oxconíriskt i förhållande till formdolytan, är de försedda med klackar 167, som sträckor sig tangentíellt i förhållande till den i övrigt cirkelformiga ytterkonturcn ungefär i utformningsríktningen fram till den i en formdelyta anordnade väggen 165. Formdelytan förlöper i området av anslutningsändarna 116-121 likaledes excentriskt, så att 10 20 25 30 35 40 7802907-1 även anslutningsändarna 116-121 är försedda med klackar 168, som sträcker sig tangentiellt i förhållande till den i övrigt cirkelformiga ytterkonturen ungefär i utformningsriktningen fram till formdelytan.

På den mot den lutande bottnen 144 av samlingshuset 102 vända sidan av anslutningsändarna 116-121 är en längsgående vulst 169 anordnad, som sträcker sig ungefär parallellt med utformningsriktningen och innehållc det genomgående hålet för insättning av ett insprutníngsmunstycke.

Anliggningsytorna 154 i väggarna resp. de längsgående vulsterna 169 av anslutningsändarna kan fräsas ut i ett enda arbetsförlopp.

De tangentiella klackarna 167 och 168 gör det möjligt att på ett enkelt sätt utforma insugningsgrenröret utan lösa delar. De mellan samlíngshuset 102 och rören 105 och 106 resp. mellan rören anordnade väggarna 158-160 och 165 samt ryggen 161 gör det möjligt att undvika eller underlätta putsningsarbeten och gíver sugrörsanläggnínger 101 ökad styvhet. De längsgående vulsterna 169, som sträcker sig ungefär fram till övergången av anslutningsändarna 116-121 till de krökta mellanavsnitten 110-115, tjänar likaledes till undgående av underskärningar.

Den i fig. 7 med streck-prickade linjer skuggade ytan föreställer en gjutkärna 170 för gjutning av insugningsgrenröret 101, och gjut- kärnan består av tre kärnavsnitt 171, 172 och 173, som i samlíngshusets 102 område är förbundna med varandra under ingrepp i varandra och yt- beröring med varandra. Vart och ett av dessa kärnavsnitt består av en kärndel för samlingshuset och två kärndelar för vart och ett av två mitt emot varandra liggande, från samlingshuset 102 utgående rör 105 och 106, 104 och 107 resp. 103 och 108. Genom denna uppdelning_kan kärnan 170 framställas relativt enkelt och billigt. Dessutom sker en eventuell gjuthuds- och gradbildning på ställen i samlingshuset, där strömningen icke påverkas olägligt av gjuthudarna eller graderna.

De visade och beskrivna insugningsgrenrören kan Särskilt för rad-förbränníngsmotorer på enkelt sätt modifiera Därvid kan förloppet 5- och 4-cylindriska genom utelämnande av ett eller två yttre rör. av rören liksom läget av samlingshuset inom ramen för uppfinningen i vid utsträckning varieras i förhållande till anslutningsändarna genom parallellförskjutning och/eller genom svängning kring de angivna soktions-axlarna av mellanavsnittens plan efter förekommande utrymmes- krav. För förgasarmotorer skall såsom vanligt endast samlíngshuset anpassas till förgasaranslutníngarna. De från samlingshuset utgående ändarna av rören kan inom ramen för uppfinningen i stället för i ett plan även ligga i triangelanordning, vid vilken ändarna av de mellerst: 10 20 25 30 40 7802907-1 rören är belägna på större avstånd från de tänkta axlarna än som visats. Därigenom erhålles, när så behövs, lägre höjd av samlíngshuset och därmed av hela sugrörsanläggningen.

Fíg. 11 och 12 visarett ínsugningsgrenrör 201 för en icke visad 4-cylindrisk, med insprutning arbetande rad-förbränningsmotor såsom otto~motor, som i huvudsak består av ett samlingshus 202 och rör 203, 204, 205 och 206. Rören 203-206 utgår från samlingshusct 202 i ett ungefär horisontellt plan snett i förhållande till varandra och parvis motsatt varandra samt är ungefär lika långa. De griper över varandra och har anslutningsändar 207, 208, 209 och 210, vilka är förbindbara med inloppskanaler till den icke visade förbränníngsmotorn medelst Flänsar och är riktade ungefär parallellt med varandra och sträcker sn till ett vertikalt, längsgående míttplan 211 av samlingshuset 202.

På ritningen med streck-prickade linjer visade, tänkta förlängningar 212, 213, 214 och 215 av de snett mot sidoväggar 216 och 217 av samlíngshuset 202 anslutna rören 203-206 skär varandra parvis i omrâdet av en närbelägen frontvägg 218 resp. 219 av samlingshuset 202.

I den undre väggen 220 av samlingshuset är en öppning 221 anordnad, till vilken en icke visad lufttillförselledning är anslutbar.

De anslutníngsändarna 207-210 närmast liggande, från samlingshuset 202 utgående rören 203 och 206 sträcker sig i en oavbruten båge 222 bort från samlingshusets 202 längsgående mittplan 211 och anslutnings- ändarna 207-210 och åter tillbaka samt övergår med ett ungefär rakt mellanstycke och med en motbåge 224 till anslutningsändarna 207 och 210. De på avstånd från anslutningsändarna 207-210 från samlíngshuset utgående rören 204 och 205 sträcker sig i en oavbruten båge 225 bort från samlingshusets 202 längsgående mittplan 211 och åter mot detta samt samtidigt mot anslutningsändarna och går efter ett ungefär rakt mellanstycke 226 med en motbåge 227 över till sina anslutníngsändar 208 och 209. Alla rör 203-206 är krökta hängande lätt nedåt, varvid krökningen av de närmast anslutningsändarna 207~210 liggande, från samlingshuset 202 utgående rören 203 och 206 är starkare än krökningen av de bägge andra rören 204 och 205.

Anslutningsändarna 207-210 ar var och en försedda med en fläns 228 resp. 229 och för förstyvning förbundna med varandra medelst broar 230. Sugrören 203 och 204 resp. 205 och 206 är förbundna med varandra medelst i formdelytor liggande väggar 231 i och för Förstyvning och åstadkommande av för gjutning lämplig utformning.

Genom att de mitt emot varandra liggande, från samlingshuset 202 utgående rören 203 och 206 resp. 204 och 205 icke är anslutna till 7802907-1 ,0 samïíngshusct parvis koaxíellt utan snett i förhållande til] varandra undgñs en olaglig, inbördes påverkan av svängningarna genom direkt tryckvågsövergång mellan rören 203-206 och ernäs en bättre fyllning av en med íflsugníngsgreflröret 201 försedd Förbränningsmotor. De lika långa rören 203-206 med sina ungefär lika och reïativt stora, för slrömning gynnsamma krökníngsradier bidragcr vidare till ett gott svängníngsförhñllandc, så att goda effekt- och vrídmomontvärden crnås med ínsxflníngsgrenröret 201,

Claims (9)

H 7802907-1 P a t e n t k r a v

1. IfiSUgníngS?r8nrÖr för 4-6-cylíndriskaförbränninqs- motorer av radtyp,næd en fördelningskammare, från ungefärligen i ett plan parvis varandra motsatta inledníngsavsnitt utgår från i huvudsak lika långa enskildáínsugsrör,som uppvisar krökta, varandra övergripande mellanavsnítt samt slutavsnitt, som i sin tur har med maskinens inloppskanaler förbindbara ansluts- ändar, varvid slutavsnitten sträcker sig ungefär likriktat para- llellt inbördes samt ungefärligen rätvinkligt mot inlednings- avsnitten och varvid fördelningskammaren är anordnad ungefär symetriskt relativt slutavsnitten, k ä n n e t e c k n a d a v att de bägge på sidan av anslutsändarna (flänsen S2) från för- delningskammaren (2) utgående enskilda rören (5, 6) är förbundna med de bägge inre anslutningsändarna (flänsen 52), att de bägge på anslutningsändarna (flänsen S2) motsatta sidan av fördelnings- kammaren (Z) utgående enskilda rören (3, 8) är förbundna med de bägge yttre anslutníngsändarna (flänsen 52) och att eventuellt de bägge mellan de nämnda enskilda rören (3, 5; 6, 8) från fördelningskammaren (2) utgående enskilda rören(4, 7) är för- bundna med mellan de inre och yttre anslutníngsändarna liggande anslutningsändar, varvid åtminstone mellanavsnitten (12, 13) för det med de inre anslutningsändarna (flänsarna 52) förbundna enskilda rören (5, 6) utgående från fördelningskammaren (Z) först är krökta bort från anslutníngsändarna och sedan mot dessa.

2. lnsugningsgrenrör enligt krav 1, som enstyckígt gjut- gods, k ä ngn e t e_c k n a d a v att vardera en första del (23, 24, 25, 26; 27, 28) av mellanavsnitten (10 - 15) för de en- skilda rören (3 - 8) i varje par ligger ungefär i ett plan (29), som med planet (22) för slutavsnitten (16 - 21) innesluter en i riktning för anslutningsänden (flänsen S2) öppen vinkel (CX), som med tilltagande avstånd frán utgången för paren (5, 6, 4, 7, 3, 8) för de enskilda rören från den på sidan av anslutningsändarna (flänsen S2) liggande änden av fördelningskammaren (Z) är större och att vardera en andra del (30, 31, 32, 33, 34, 35) för mellan- avsnitten (10 - 15) för de enskilda' rören (3 - 8) i huvudsak ligger i ett plan (36), som innesluter en från fördelningskam- maren (2) vågrätt öppen vinkel (b) med förbindningslinjerna för mitten av anslutningsändarna (flänsen S2), som vid de inre an- 7802907-1 lä. slutningsändarna är som minst och vid de yttre som störst.

3. ïnsugníflgsßïeflrör enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a d a v att fördelningskammaren (2) uppvisar en mot slut- avsnitten (16 - 21) vänd sned botten (44), som ligger ungefär parallellt med ett plan (29), i vilket den första delen (25, 26) av mellanavsnitten (12, 13), för den med de inre slutav- snitten (18, 19) förbundna enskilda röret. 1

4. Insugningsgrenrör enligt krav 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d a v att de enskilda sugrören (3 - 8) i området för formdelsytorna åtminstone delvis är förbundna med varandra medelst väggar (58, 59, 60, 65).

5. : Insugningsgrenrör enligt av patentkraven 2 - 4, k ä n - n e t e c k n a d'na v att de enskilda rören (3 - 8) in- vändigt ungefär har cirkeltvärsnitt och utvändigt i områden i Avilka'den ligger exentriskt relativt formdelytor, uppvisar an- satser (67, 68), som sträcker sig tangensiellt mot den för öv- rigt cirkelformiga ytterkonturen ungefär i utformningsriktningen vid åt formdelsytorna respektive en där anordnad vägg (65).

6. Insugningsgrenrör enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d a v att det krökta mellanavsnittet (12, 13) för de enskilda rören (5, 6), som utgår på anslutningsändens sida (flänsen 52) från fördelningskammaren (Z), fördelningskammaren (2) med sitt mittområde berör och uppvisar vardera ett gemensamt väggavsnitt (57), att mellan fördelningskammaren_(2) och de första delarna (25, 26) för dessa mellanavsnitt (12, 13) sträcker sig vardera en i en formdelsyta liggande vägg (S8) ungefär parallellt med den sneda botten (44) för fördelningskammaren (2) och att dessa väggar (58) motvända sidor av de enskilda rören (3 - 8)*i området för sina inledningsavsnítt ligger i en formdelyta och med dessa väggar (58) vardera bildar en kilformig nisch (66).

7. Insugningsgrenrör enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d a v att ett av de enskilda sugrören (3 - 5 och 6 - 8) tvärs med varandra föbindande fläns (61) sträcker sig ungefär i ett plan med den sneda botten (44) för fördelningskammaren (2) och gemensamt med häremot ungefärligen parallella väggar (S8) igen formdelyta och att flänsen (61) i området för en gavelöppníng (46) för fördelningskammaren (2) från sitt huvudplan ut åt bägge sidor till ungefär mitten av öppningen (46).

8. Ensupníngsgrenrör enligt krav 6 eller 7, k ä n n e - t e c k n a d a v att de enskilda rören (3 - 5 och 6 - 8) p, 7802907-1 från flänsen (61) i riktning mot fördelníngskammaren (Z) är förbundna med varandra och í riktning mot slutavsnítten (16 - 24) undantagandes dessasflméd varandra förbundna flänsar (52) är skilda från varandra. W

9.Ifl5UEHïH2SET@HTÖT enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att de enskilda rören (3 - 8] í omrâdet för sina anslutningsändar (flänsarna 52) på den mot fördelníngskammaren (2) vända yttersídan vardera uppvisar en längsvulst (69), som ungefär sträcker sig från anslutníngs- änden (flänsen 52) fram till övergången till det krökta mitt- avsnittet (10 - 15) och det från en mot anslutníngsänden snett gående genomgångshàl (S3) är perforerat för upptagandet av ett ínsprutningsmunstycke.