SE439350B - Spennanordning for en drivrem - Google Patents

Description

15 20 25 35 40 s1oosoe-a 2 fördröjning innan full dämpning åstadkommes.

I många andra typer av remspännanordningar användes skruv- fjädrar, som antingen verkar genom hoptryckning eller dragning i ändamål att utöva och upprätthålla spännkraften på en mot remmen anliggande tomgångsskiva eller ett kedjehjul. Några exempel på dessa typer är beskrivna i de amerikanska patent- skrifterna Z 703 019, 2 893 255, 3 413 866, 3 483 763, 3 631 734, 3 768 324, 3 812 733, 3 924 483, 3 965 768 och 4 108 013. I vissa av dessa skruvfjäderpåverkade anordningar användes tryck- kraften av en fjäder i kombination med hydrauldon för att re- glera den spännkraft, som utövas på remmen, beroende på om motorn är igång eller är avstängd. Exempel på dessa kombina- tioner av spännanordningar med fjäder och hydrauldon är be- skrivna i de amerikanska patentskrifterna 2 051 488, 3 142 193 och 4 077 272.

Det finns såvitt bekant ingen remspännanordning, som ut- övar en i det närmaste konstant, på förhand bestämd spännkraft på en ändlös drívrem medelst en tomgångsskiva med användning av ett par kamplattor, som trycks till spänningrepp medelst ett flertal tallriksfjädrar i ett enkelt och billigt arrangemang, och som upprätthåller detta i det närmaste konstanta trycket på drivremmen antingen motorn är igång eller avstängd eller drivs med olika varvtal, och som minskar remmens snärtande rörelse och åstadkommer en synnerligen effektiv dämpning.

Uppfinningen avser att åstadkomma en förbättrad remspänn- anordning, som påverkas av ett flertal tallriksfjädrar benämnda "bellevillefjädrar", vilka utövar en tryckkraft på ett par kamplattor i ändamål att upprätthålla en i det närmaste kon- stant, på förhand bestämd spännkraft pä den ändlösa driv- remmen för fordonets tillsatsanordningar, oberoende av om motorn är igång eller avstängd eller drivs med olika hastighet och driftsbetingelser, att åstadkomma en remspännanordning, i vilken en av kamplattorna är glidbart anbragt på en East axel och förflyttas till spänningrepp medelst tallriksfjädrarna, varvid den andra kamplattan är roterbart anbragt på axeln och fäst vid en hävstång med en spännskiva anbragt på dess ytter- ände, och varvid spänningreppet mellan plattorna åstadkommer svängning av hävstångcn i sådan riktning, att rcmmcn spännes mcdolsi spännskívnn, att åstadkomma en romspännunordning, 1 vilken tnllriksfjädrarnu är inspända mellan den förskjulhnrn 10 15 20 35 40 , a1ooaoe-8 kamplattan och ett nav, vilket är axiellt ställbart på axeln, varigenom den tryckkraft, som utövas medelst tallriksfjädrarna, kan ändras, att åstadkomma en remspännanordning, i vilken var- dera av kamplattorna har en ringformad spännyta, som har ett flertal grupper av spännytor, varvid varje grupp innefattar en plan basyta, en snedyta, och en plan övre yta, och i vilken båda plattornas snedytor kan bringas till inbördes ingrepp i ändamål att åstadkomma den spännverkan mellan plattorna, som bringar hävstângen att förflytta spännskivan till spännande anliggníng mot remmen, att åstadkomma en remspännanordning, som har ett ytterst robust och billigt utförande, vilket minskar problemen ifråga om underhåll och reparation, åstad- kommer en relativt stor tryckkraft genom användning av tallriks- fjädrarna, och åstadkommer en förbättrad dämpverkan pä spänn- anordningen i ändamål att hindra glapp eller en snärtande rörelse, samt att åstadkomma en remspännanordníng, som upp- fyller de ovan nämnda ändamâlen på ett enkelt och effektivt sätt, och som löser problemen och tillgodoser behoven inom detta tekniska omrâde.

Dessa ändamål och fördelar uppnås genom den förbättrade anordningen för att spänna en ändlös drivrem för ett fordons tillbehörsanordningar, vilken i huvudsak innefattar en axel anordnad att anbringas i ett fast läge nära drivremmen, en häv- stäng, som är svängbart anbragt pä axeln och sträcker sig ut- åt därifrån, en spännskiva anbragt på hävstängen och anordnad att bringas till spänningrepp med drivremmen, när spännskivan förflyttas i riktning för att spänna remmen, ett första kam- organ, som är vridbart anbragt på axeln och stående i verksamt ingrepp med hävstângen för att svänga denna, ett andra kamorgan, som är glidbart anbragt på axeln och kan bringas till ingrepp med det första kamorganet, samt fjäderorgan, som trycker det andra kamorganet till spänningrepp med det första kamorganet i ändamål att vrida det första kamorganet och hävstängen i ändamål att förflytta spännskívan i riktning för att spänna remmen.

I det följande beskrives en föredragen utföringsform av uppfinningen med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka f;g¿_l visar en frontvy av en motor och illustrerande en änd- lös drívrem, som är verksamt förbunden med och driver fordonets tillbehörsanordningar med den förbättrade remspännanordningen 'pn-“Tfi fiTTF-Tf' fWï-øflï ba, u"""""'“ ...____._. _» 10 15 20 25 35 40 s1oosos-a 4 i ingrepp därmed; fig. 2 visar en sidovy av drivremsarrange- manget i fíg. 1; sett i pilarnas Z-2 riktning; fig. 3 visar i större skala en sektion efter 3-3 i fig. 1; fig. 4 visar en sidovy sedd i pilarnas 4-4 riktning i fig. 3; fig. 5 visar en sektion efter 5-5 i fig. 3; fig. 6 visar i större skala en planvy av den på hävstången anbragta kamplattan av- lägsnad från remspännanordningen; fig. 7 visar en från höger sedd vy av kamplattan i fig. 6; fig. 8 visar en schematisk vy illustrerande en grupp av spännytorna på den på hävstången anbragta kamplattan i fig. 6 och 7; fig. 9 visar i större skala en planvy av den glídbart anbragta kamplattan avlägsnad från remspännanordningen; fig. 10 visar en från höger sedd vy av kamplattan i fig. 9; fig. 11 visar en schematisk vy illustrerande en grupp av spännytorna på den glídbart an- bragta kamplattan i fig. 9 och 10; fíg. 12 visar en schematísk vy illustrerande kamplattornas spänningrepp; §ig¿_l§ visar en planvy av en modifierad utföringsform av den pa hävstangen anbragta kamplattan avlägsnad från remspännanordningen, liknande kamplattan i fíg. 6; §ig¿_l4 visar en från höger sedd vy av kamplattan i fig. 13; Éig¿_l§ visar en schematisk vy illustre- rande en grupp av spännytorna på den pâ hävstången anbragta kamplattan i fig. 13 och 14; §ig¿_l§ visar en planvy av en modifierad, glidbart anbragt kamplatta avlägsnad från rem- spännanordningen, liknande kamplattan i fig. 9, och som an- vändes tillsammans med den på hävstången anbragta kamplattan i fig. 13; fíg. 17 visar en från höger sedd vy av kamplattan i fig. 16; fíg. 18 visar en schematisk vy illustrerande en grupp av spännytorna på den glidbart anbragta kamplattan i fíg. 16 och 17.

Liknande komponenter är på rítníngarna angivna med samma hänvisningsbeteckníngar.

Pig. 1 visar den förbättrade remspännanordningen, i sin helhet betecknad med 1, och som visas i spänningrepp med en ändlös drivrem 2 i en kraftöverföríngsanordning, som schematískt är visad sedd mot framsidan av en motor. Drivanordningen för tillbehörsanordningarna utgöres av ett flertal remskívor, vilkas konfiguration och diameter är bestämda av och förbundna med motorns tillsatsanordningar och deras lägen i förhållande till varandra. De olika remskívorna uppbäres på sina respektive motorkomponenter, vilka i sin tur är anbragta på en motor 3 10 15 20 25 30 b! '_11 40 s 8100808-8 på vanligt sätt. Remmen 2 löper företrädesvis i ett enda vertikalplan, såsom visas i fig. 2, i ändamål att hindra fast- klämning och snedställning av remmen.

De speciella motortíllbehören visade i fig. av en drivande huvudremskíva 4, som är verksamt förbunden med 1 utgöres motorns huvnddrivaxel, en remskiva S, som är verksamt för~ bunden med motorns luftpump, en remskiva 6, som är verksamt förbunden med en generator 7, vilken alstrar elektrisk ström för motorn, en remskiva 8, som är verksamt förbunden med fordonets servostyrningsenhet, och en remskíva 9, som är verk- samt förbunden med motorns vattenpump.

Den förbättrade remspännanordningen är visad speciellt i fig. 3, 4 och 5 och innefattar såsom huvudkomponenter en axel 12, ett nav 13, ett flertal tallriksfjädrar 14, en spänn- skiva 15, en hävstång 16, en på hävstången anbragt kamplatta 17, och en på axeln anbragt kamplatta 18.

Axeln 12 innefattar ett cylindriskt, rörformat huvudparti 20, som vid en ände slutar i en ringfläns Z1 och vid den andra änden i ett gängat parti 22. Tre axiellt sig sträckande kil- spâr 23 är upptagna i det rörformade partiet 20 och sträcker sig från den gängade änden 22 omkring två tredjedelar av partiets 20 längd. Axeln 12 har en central borrning 24, genom vilken sträcker sig en bult 25 anordnad att anbringa axeln 12 i ett fast läge nära drívremmen 2 på ett fäste Zó pà motorn.

Axeln 12 är ansatt mot fästet 26 medelst en mutter 27 och ett bulthuvud 28, som anlígger mot axelns ringfläns 21 (Elg. 3).

Ett litet hål 29 är upptaget i ändytan av axelns 12 gängade ände 22 och anordnat att upptaga en centreringstapp 30, vilken sträcker sig genom ett komplementärt häl 31 i fästet 26 för att inställa axeln 12 på fästet 26 och hindra den att vridas.

Navet 13 är i huvudsak ringformat med ett cylindriskt parti 33 försett med en invändigt gängad borrning 34, i vilken den gängadc axeländen 22 kan inskruvas. Navet 15 innefattar vidare ett radiellt utåt sig sträckande flänsparti 35, vilket är utbildat i ett stycke med det cylindriska partiet 33 och som har en i huvudsak plan inneryta 36, mot vilken anligger en yttre fjäder 14 (fig. 3). En ställskruv 37 sträcker sig genom ett komplementürt, radiellt, gängat häl 38 i det cylin- dríska navpartiet 33 för ingrepp med axelns 12 gängade ände 22 í ändamal att fastspänna navet 13 i ett axiellt reglcrbart -»_--..-.-u ha. .-.«__..f,.....~ Poaäfzean 10 15 20 25 30 35 40 8100808-8 6 läge på axeln 12.

Fjädrarna 14 utgöres av vanliga bellevillefjädrar och är vardera utbildade med ett mittbeläget hål 40, genom vilket axeln 12 sträcker sig för att teleskopartat uppbära fjädrarna 14 på axelns 12 cylindriska parti 20. Fyra tallriksfjädrar 14 är anbragta på axeln 12 i den speciella utföríngsform, som visas i fig. 3, och anligger mot varandra, varvid de vid hoptryckning utövar den axiellt riktad kraft. Antalet på axeln 12 anbragta fjädrar 14 kan variera utan att frångä upp~ fínningens ram.

Remskivan 15 utgöres av en vanlig metallremskiva med ett omkretsspär 42 anordnat att upptaga drivremen 2. Remskivan 15 är roterbart anbragt på hävstângen 16 medelst en axeltapp 43, som är fäst vid ett utsprâng vid änden av hävstången 16 och företrädesvis har en lagring (icke visad) anbragt på häv- stångsänden och anordnad att roterbart uppbära remskivan 15.

Hävstängen 16 är företrädesvis av lättviktsutförande, framställd av pressat eller gjutet aluminium, och har en lång- sträckt, något oval konfiguration (fig. 4) med en mittbelägen öppning 45 i dess nedre ände. Tre kilspår 46 med lika omkrets- delning är upptagna vid öppningen 45 för att fästa hävstången på sätt; som närmare beskrives i det följande.

Kamplattan 17, som visas speciellt i fig. 3, 6, 7 och 8, är utförd i ett stycke och har ett cylindrískt navparti 49 samt ett ringformat kamparti, vilket i sin helhet är betecknat med 50. Kampartíet S0 har större diameter än navet 49 och sträcker_sig radiellt utåt därifrån. Navpartiet 49 har en slät cylindrisk borrning 51 och är teleskopartat anbragt på den yttre änden av axelpartiet 20 samt är vridbart anbragt på detta medelst en lagerhylsa 52 (fig. 3).

Navets borrning 51 är utbildad med en ansats 53, som an- ligger mot den inre änden av lagerhylsan 52. Den yttre, ring- formade ändytan 54 av navet 49 anligger glidbart mot en lager- bricka 55, som är teleskopartat anbragt på axeln 12 och be- lägen mellan navets ändyta 54 och innerytan av axelns fläns 21 i ändamål att åstadkomma en glidbar anliggníng mellan dem.

Hävstången 16 är teleskopartat anbragt på navpartíet 49 av kamplattan 17 medelst fast passning eller liknande Fastsätt- ning. Tre kílar 56 med lika omkretsdelning och utförda í ett stycke med navpartiet 49 är anbragta i kilspâren 46 i ändamål 10 15 20 t-d L LN Uï 40 8100808-8 att åstadkomma ett ovridhart förband mellan kamplattan 17 och hävstângen 16, varigenom hävstângen 16 och kamplattan 17 vrids tillsammans för att förflytta spännskívan 15 i riktning för att spänna remmen på sätt, som närmare beskrivcs i det följande.

Enligt uppfinningen är kamplattans 17 kamparti 50 utbildat med en ringformad kamyta, som utgöres av ett flertal grupper av spännytor (fig. 6). Det speciella arrangemanget av spänn- ytorna, som visas på ritningarna, utgöres av fyra likadana ytgrupper. Varje grupp har en plan, radiell basyta 58, som är belägen i samma plan som navpartiets 49 ringformade ändyta 59, samt en snedyta 60, som sträcker sig uppåt från basytan 58 och slutar i en plan, övre eller yttre yta 61, vilken är parallell med basytan 58. Snedytorna 60 sträcker sig uppåt med en vinkel av omkring 300 i förhållande till planet av navets inneryta 59 och bottenyta 58 samt är i ett stycke för- bundna med ytorna 58 medelst avbackningsytor 74, som sträcker sig vinkelrätt från ytorna S8. De övre ytorna 61 är förbundna med bottenytorna 58 medelst vinkelrätt sig sträckande ytor 62.

I det visade speciella arrangemanget av spännytorna på kamplattan 17 har varje basyta 58 en båglängd av 40C, varje snedyta 60 har en bäglängd av 26,60, och varje övre yta 61 har en båglängd av 25,40, d.v.s. att varje grupp av spännytor har en sammanlagd bäglängd av 900 eller en kvadrant av ring- partiets 50 spännyta. Grupperna av dessa tre spännytor är identiskt lika och upprepas fyra gånger utefter kamytans om- krets. Dessa bäglängder och antal grupper kan em sa önskas ändras, utan att frängü uppfinningens ram, såsom visas i fig. 13-18.

Den pä axeln anbragta kamplattan 18, visad speciellt i fig. 5, 9, 10 och 11, är i huvudsak ringformad med ett mitt- beläget hål 65 och har tre radiellt inåt sig sträckande kilar 66, vilka är anordnade att glidbart bringas till ingrepp med kilspår 23 í det cylindriska axelpartiet 20 i ändamål att glidbart men ovridbart fästa kamplattan 18 pâ detta parti.

Genom detta förband av kil och kllspár kan knmplattnn 18 för- skjutas axiellt utefter axelpartiet 20, varvid inbördes vrid- ning mellan dem förhindras.

Kamplattan 18 har en i huvudsak plan, ringformad yttre ändyta 67, som anlígger mot den innersta tallríksfjädern 14 (fig. 3). Enligt uppfinningen är den motsatta ändytan av kam- ,\ 'z-=,-- 10 15 20 ZS 35 =l I) s1oos0s-a 8 plattan 18 utbildad med en ringformad kamyta, som har ett flertal grupper av spännytor, på samma sätt som den ovan be- skrivna kamplattan 17. Varje grupp av spännytor innefattar en plan basyta 68, vilken är belägen i samma plan som kamplattans 18 ringformade inneryta 69, och en snedyta 70, som sträcker sig uppåt i förhållande till basytan 68 och slutar i en plan övre yta 71. De övriga ytorna 71 är parallella med basytorna 68. Snedytorna 70 sträcker sig icke direkt uppåt från sina respektive basytor 68, såsom fallet är med kamplattans 17 sned- ytor 60, utan är förbundna med basytorna 68 medelst uppåt sig sträckande ytor 72. Snedytorna 70 sträcker sig uppåt med en vinkel av omkring 300 i förhållande till basytorna 68. Bas- ytorna 68 är förbundna med de övre ytorna 71 medelst vertikalt uppåt sig sträckande ytor 73, vilka är i huvudsak parallella med de motstående ytorna 72.

I det speciella arrangemanget av kamytan, som visas för kamplattan 18, har varje basyta 68 en båglängd av 53,80, varje snedyta 70 har en båglängd av 6,20, och varje övre yta 71 har en båglängd av 300 d.v.s. att varje grupp av spännytor har en sammanlagd bâglängd av 900 eller en kvadrant av den ringformade kamytan, på samma sätt som spännytorna på kamplattan 17. Dessa båglängder och antal grupper kan också ändras om så önskas.

I det följande beskrives i korthet remspännanordningens 1 verkningssätt. De olika komponenterna är teleskopartat an- bragta på axeln 12 i det arrangemang, som visas i fig. 3, varvid navet 13 är axiellt förskjutet framåt utefter den gängade änden ZZ mot hävstången 16, så att tallriksfjädrarna 14 hoptryckes till dess att en på förhand bestämd tryckkraft utövas medelst fjädrarna mot navet 13 och kamplattan 18. Navet 13 fästes där- efter i sitt ínställda läge genom åtdragning av ställskruven 37 mot den gängade änden 22. Den av fjädrarna 14 utövade axiella kraften bríngar kamplattan 18 att glidbart förskjutas utåt utefter axelpartiet 20 och till kamingrepp med kamplattan 17.

Vrídníng av kamplattan 18 förhindras genom ingreppet av kílarna 66 i axelns kílspår 23. Kamplattans 18 snedytor 70 utövar en vridkraftkomposant mot snedytorna 60 på kamplattan 17, som vrids medurs sett i fig. 1, emedan kamplattan 17 hindras att förflyttas axiellt på grund av dess anliggning mot uxclflünscn Zl. Denna på kamplattan 17 utövude vridkrnft åstadkommer sväng- ning av den därmed stolt förbundna hävstàngen 16 1 en riktning 'I Príïflg- n-.w . b 'ga-L . . _, _.- 10 15 30 b! LR 40 8100808-8 för spänning av remmen, varvid spännskivan 15 bringas till spännande anliggning mot remmen 2.

Fjädrarna 14 utövar då på kamplattan 18 en på förhand bestämd, linjär axiell tryckkraft, som till följd av den glidande anliggningen mellan snedytorna 60 och 70 omvandlas till en på kamplattan 17 utövad vridkraft. När remmen Z töjs, bringas kamplattan 17 att vridas ytterligare medurs, varvid snedytorna 70 förflyttas ytterligare uppåt utefter snedytan 60, såsom visas i fig. 12. Spännanordningen 1 har en verknings- sektor av omkring 300, som är det bâgavstând, som rampyterna 70 kan förflyttas utefter snedytorna 60 för att kontinuerligt upprätthålla en i det närmaste konstant spännkraft på remmen 2, när denna töjes. Den axiella tryckkraft, som utövas av tallriksfjädrarna 14, minskar endast med ett mycket litet be- lopp under denna 300 vridning av hävstângen 16 på grund av de fjäderkaraktaristika, som kan uppnås hos dessa tallriksfjädrar i motsats till de hittills använda skruvfjädrarna.

Underhâllsarbeten kan med lätthet utföras på vilken som helst av de av remmen 2 drivna tillsatsanordningarna, och remmen Z kan med lätthet utbytas, om den brister eller blir alltför sliten, varvid man lossar muttern 27 och navet 13 i ful] hävstângen 16 icke manuellt kan förflyttas moturs för att avlasta dess tryck mot remmen Z.

Kamplattorna 17 och 18 kan ha olika andra arrangemang för spännytorna än de ovan beskrivna speciella grupperna, som visas i fig. 8-12, utan att därför frängâ uppfinningens ram.

Ett modifierat arrangemang av spännytorna visas i fig. 13-18.

En kamplatta, som i sin helhet är betecknad med 75 (fig. 13-15) och anbragt på en hävstång samverkar med en modifierad kamplatta 76 ffig. 16-18) anbragt på en axel. Kamplattorna 75 och 76 är i huvudsak utförda på samma sätt som kamplatterna 17 och 18 med undantag för de speciella grupperna av spännytor.

Kamplattans 75 ríngparti 77 är utbildat med en ringformad kamyta, som har ett flertal grupper av spünnytor (fig. 13).

Det visade speciella arrangemanget utgöres av tre likadana yt- grupper. Varje grupp har en plan, radiellt sig sträckande bas- yta 78, som är belägen i samma plan som den inre ringformade ändytan 79 av navet, och en snedyta 80, som sträcker sig uppåt från basytan 78 med en vinkel av 250 och slutar i en plan övre eller yttre yta 81, som är parallell med basytan 79. Snedytorna POSR 10 15 20 25 30 35 40 81ÛÛ8Û8'8 10 80 är förbundna med basytorna 78 medelst ytor 82, vilka sträcker sig vinkelrätt uppåt från ytorna 78. De övre ytorna 81 har före- trädesvis fasade kanter 85, vilka är förbundna med basytorna 78 medelst vinkelrätt sig sträckande ytor 89.

I det speciella arrangemanget av kamytan på den modi- fierade kamplattan 75 har varje basyta 78 en båglängd av 350, varje snedyta 80 har en båglängd av omkring 61,50, och varje övre yta 81 har en båglängd av omkring 23,50, d.v.s. att dessa tre ytgrupper sammanlagt har en båglängd av 1200 eller en tredjedel av ringpartiets 77 ringformade kamyta. Alla dessa tre spännytgrupper är identiskt lika varandra och upp- repas tre gånger utefter omkretsen av kamytan.

Den på axeln anbragta kamplattan 76 (fig. 16-18) har i huvudsak samma ringformade konfiguration som kamplattan 18 och är utbildad med ett ringparti 84, som har ett flertal grupper av spännytor liksom den ovan beskrivna kamplattan 75.

Varje grupp av spännytor på kamplattan 76 innefattar en plan basyta 85, som är belägen i samma plan som den ringformade innerytan 86 av ringpartiet 84, en snedyta 87, som slutar i en plan övre yta 88, som är parallell med basytan 85. Sned- ytorna 87 är förbundna med basytorna 85 medelst vinkelrätt sig sträckande ytor 90. De övre ytorna 88 slutar i fasade kanter 91, vilka är förbundna med basytorna 85 medelst vinkelrätt sig sträckande ytor 92.

I det speciella arrangemanget av kamytan på kamplattan 76 har varje basyta 85 en bäglängd av omkring 350, varje snedyta 87 har en bâglängd av omkring 63,50, och varje övre yta 88 har en bâglängd av omkring 21,50, d.v.s. att varje grupp av spänn- ytor har en sammanlagd båglängd av 1200 liksom spännytorna pä kamplattan 75.

Verkníngssättet och ingreppet mellan de olika ytorna av de modifierade kamplattorna 75 och 76 liknar vad som ovan be- skrivits beträffande kamplattorna 17 och 18 och upprepas där- för icke här.

Den förbättrade remspännanordningen utgör sålunda en för- enklad, effektív, säker och billig anordning, medelst vilken alla de ovan uppräknade ändamålen uppfylles, och som eliminerar nackdelar hos kända spännanordningar samt löser problem och åstadkommer nya resultat inom detta tekniska område.

De i beskrivningen använda termerna innebär ingen be- 8100808-8 11 gränsning av uppfinningen, vilken givetvis heller icke är be- gränsad till de beskrivna och visade utföringsexemplen, utan allehanda modifikationer är möjliga inom uppfinningens ram. _. _..._...-._.. ..---

Claims (19)

81008084 u, PATENTKRAV

1. Spännanordning för en drivrem för tillsatsanordningar hos en fordonsmotor, innefattande en fast axel (12), en hävstång (16) anbragt på axeln och rörlig i riktning mot och från remmen (2), en remskiva (l5) lagrad vid hävstàngen och anordnad att spänna remmen genom att föras mot denna, k ä n n e t e c k n a.d av ett första kamorgan (17) vridbart anbragt på axeln (l2) och verksamt förbundet med hävstângen (16) för att svänga denna, ett andra kam- organ (18) ovridbart och axialförskjutbart anordnat på axeln för ingrepp med det första kamorganet, och fjäderorgan (14) anordnade att pressa det andra kamorganet till kamingrepp med det första för att vrida detta och därigenom förflytta hävstàngen med rem- skivan (15) i remspännande riktning.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att ett nav (lö) är anbragt på axeln (l2) med mellanrum till det andra kamorganet (18), att fjäderorganen (14) är anbragta på axeln i mellanrummet och att navet är axialställbart för inställ- ning av fjäderorganens mot det andra kamorganet verkande förspän- ning. _

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att navet (13) har en gängad borrning (54) och axeln (l2) en gängad ände (22) inskruvad i borrningen, varigenom axialställbarheten erhålles.

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av styr- organ (29,30) på den gängade axeländen (22) för inställning av axeln i ett fäste (26) vid motorn.

5. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av en lagring (52) som vridbart uppbär hävstången (16) och det första kamorganet (17) på axeln (12).

6. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det första (17) och andra (18) kamorganet är försedda med ring- formade kamytor för inbördes ingrepp, varvid varje kamyta har flera grupper ytor med på förhand bestämda bâgmått (medelpunkts- vinklar), vilka grunper vardera innefattar en basyta (58 resa. 68), en snedyta (60 resp. 70) och en övre yta (61 resp. 71).

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att varje kamorgan har fyra grupper kamytor, varvid bågmàttet för varje sneayta (60) på det första ramorganet (17) är större än bàgmàttet för varje snedyta (70) på det andra kamorganet (18). 8100808-8 lå

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e o k n a d av att båg- mattet för varje snedyta på det första kamorganet motsvarar omkring 270 och bâgmàttet för varje snedyta på det andra kamorganet mot- svarar omkring 60.

9. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att basytan och den övre ytan i varje grupp är parallella.

10. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att varje grupp kamytor på båda kamorganen har ett sammanlagt båg- meet iira med 9o°.

11. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att det approximativa bâgmåttet för basytan, snedytan och övre ytan i varje grupp på det första kamorganet motsvarar 400, 270, resp. 23°.

12. Anordning enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a d av att det approximativa bàgmåttet för basytan, snedytan och övre ytan i varje grupp på det andra kamorganet motsvarar 540, 60 resp. 300.

13. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att snedytorna på första och andra kamorganen är direkt förbundna med de övre ytorna och är förbundna med basytorna medelst i huvudsak vertikala ytor (74 resp. 72).

14. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att varje kamorgan (75 resp. 76) har tre grupper kamytor, varvid båg- mâtten för varje snedyta (80 resp. 87) pà första och andra kam- organet är i huvudsak lika stora.

15. Anordning enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d av att varje grupp kamytor på bada kamorganen har ett sammanlagt båg- màtt motsvarande 1200.

16. Anordning enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d av att det apnroximativa bågmàttet för basytan (78), snedytan (80) och övre ytan (81) i varje grupp på det första kamorganet motsvarar 35% 61,s° resp. 25,59

17. Anordning enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d av att det approximativa bågmâttet för basytan (85), snedytan (87) och övre ytan (88) i varje grupp på det andra kamorganet motsvarar 35% 65,5° resp. 21,59

18. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det andra kamorganet (18) är ringformat och har en central öpp- ning (65), genom vilken den med kilspår (25) utbildade axeln (12) sträcker sig, och kilutsprång (66) vid kamorganets centrala öpp- ning stâr i ingrepp med axelns kilspår för att hindra vridning av kamorganet relativt axeln.

19. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att fjäderorganen (14) utgöres av ett flertal tallriksfjädrar, anbragta kring axeln och anliggande mot varandra. i. .à-f' gffi että; »r 11x17