SE438936B - Videotidbaskorrigeringsanordning - Google Patents

Description

78Û849Û'2 2 eller flera horisontella linjer av videoinformationen. En sekvens- styrningsenhet styr valet av varje minnesenhet för inskrivning och utläsning, så att den samplade videoinformationen lagras i serie- ordning genom att nämnda flertal minnesenheter iståndsätts cyk- liskt och genom att en eller flera linjer av den digitaliserade videoinformationen lagras i serieordning i varje vald minnesenhet.

Sekvensstyrningsenheten ser till så, att samtidigt med lagringen av den samplade videoinformationen i en vald minnesenhet istånd- sätts den i en annan av minnesenheterna lagrade videoinformationen så, att denna kan hämtas ur detta minne i serieordning, varvid -iståndsättningen av minnesenheterna i och för utläsningen av den däri lagrade informationen även åstadkommes på ett cykliskt sätt.

Det i nämnda patentskrift beskrivna arrangemanget för förhindrande av dubbel klockning av en enda minnesenhet, d.v.s.ett försök att inskriva och utläsa samtidigt i respektive från samma minnesenhet såsom gensvar på ett otíllåtet stort tidsbasfel, resulterar i åt- minstone en icke-komplett eller förstörd linjeintervallsignal, och eventuellt även i två icke-fullständiga eller förstörda linjein- tervallsignaler, vilka inte är synkroniserade i horisontell led i förhållande till varandra och vilka förekommer i utgångssignalen från tidsbaskorrigeringsanordningen. Den ovan beskrivna kända tidsbaskorrigeringsanordningen kan inte ur sin utgångssignal bort- eliminera de linjeintervaller av de inkommande videosígnalerna, i Vilka bortfall kan inträffa.

I den svenska patentansökningen 7605556-5 beskrives en tids- baskorrigeringsanordning av i huvudsak samma typ som beskrivits ovan. I denna anordning utelämas de linjeintervaller av de inkom- mande videosignalerna, i vilka bortfall inträffar, i utgångssigna- len från tidsbaskorrigeringsanordningen och utbytes mot tidigare lagrade linjeintervaller av likartad videoinformation. I en sådan tidsbaskorrigeringsanordning erhålles elimineringen av de video- signaler som innehåller bortfall helt enkelt genom att man ut- sträcker inskrivningsperioden av en minnesenhet i beroende av ett detekterat bortfall i de inkommande videosignalerna för att i den- na minnesenhet lagra det nästföljande inträffande linjeintervall som icke har något bortfall varefter, under utläsningen av de lag- rade signalerna, det linjeintervall som föregår det detekterade 7808490-2 3 eller utelämnade linjeintervallet utläses två gånger för att er- sätta det utelämnade linjeintervallet. Det ovan beskrivna arrange- manget är vanligen tillfredsställande utom i det fall om bortfall inträffar i två eller flera successiva linjeintervaller av de in- kommande videosignalerna, i vilket fall det linjeintervall som föregår det som har bortfall upprepas tre eller flera gånger i ut- gångssignalen från tidsbaskorrigeringsanordningen och en sådan re- petition av ett enda linjeintervall kan uppfattas i den bild som reproduceras av de korrigerade videosignalerna. För att undvika dubbelklockning av en minnesenhet i beroende av otillåtet stora tidsbasfel i de inkommande videosignalerna utsträcks inskrivnings- eller utläsningsperioden av en minnesenhet från normalt ett linje- intervall till två linjeintervaller och denna idé som ligger till grund för att undvika dubbelklockning kan accentuera det ovan be- skrivna problemet som hör samman med elimineringen av bortfall.

I de tidigare kända tidsbaskorrigeringsanordningarna av de ovan nämnda typerna genomförs utläsningen av de temporärt lagrade digitaliserade videosignalerna med en fast, standardklockningstakt och det är inte möjligt att kompensera för hastighets- eller fas- fel som inträffar inuti ett linjeintervall av de inkommande video- signalerna.

Föreliggande uppfinning har till uppgift att åstadkomma en förbättrad tidsbaskorrigeringsanordning som är särskilt lämpad för bearbetning av videosignaler och som inte uppvisar de ovan nämnda problemen.

Uppfinningen avser en tidsbaskorrigeringsanordning .i vilken utläsningen av videoinformation från minnet åstadkommes med en standardklockningstakt som är modulerad i enlighet med hastighets- fel, som inträffar i sådan videoinformation som är inskriven i minnet.

De för uppfinningen kännetecknande särdragen framgår av pa- tentkravet l.

En föredragen utföringsform av uppfinningen kommer att be- skrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka fig. l är ett blockschema över en tidsbaskorrigeringsanord- ning i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning, 7äos49o-2 fig. 2 visar schematiskt en färgvideosignal som skall inma- tas i tidsbaskorrigeringsanordningen enligt fig. 1 i och för avlägs- nande av tidsbasfel ur denna signal, fig. 3 är ett tidsdiagram som visar de cykliska ordningar i vilka signalinformation normalt inskrivs i och utläsas ur âe olika ninnesenheterna i tidsbaskorrigeringsanordningen enligt fig. 1, fig. 4 är ett blockschema som visar detaljer i en skrivklock- generator och i ett hastighetsfelminne ingående i tidsbaskorrige- ringsanordníngen enligt fig. 1, fig. 5 är ett blockschema som visar detaljer i en systemstyr- enhet som ingår i tidsbaskorrigeringsanordningen enligt fig. 1, fig. 6 är ett blockschema som visar detaljer i ett huvud- ninne och i en huvudminnesstyrenhet ingående i tidsbaskorrigerings-' ancrdningen enligt fig. 1, fig. 7 är' ett biocxscnema visanae detaljer i en bdrfifaiis- minne ingående i tidsbaskorrigeringsanordningen i fig. 1, fig. 8 är ett blocksohema visande detaljer i en läsklockge- nerator som ingår i tidsbaskorrigeringsanordningen i fig. 1, fig. 9A-W visar vàgformer vilka utnyttjas för att förklara. funktionen av skrivklockgeneratorn och hastighetsfelminnet enligt 'g. 4, och I ' fig. 10A-L samt 11A-N visar vågformer vilka utnyttjas till att íäralara funktionen av systemstyrenheten enligt fig. 5 under in- u, skrivnings- resp. utläsningsoperationerna. šn föredragen utföringsform av uppfinningen kommer att be- skrivas :edan med hänvisning till fig, 1, som visar en tiåsbaskorri- geriagsanorâning 10 enligt föreligganáe uppfinning. Tidsbaskorrige-' ringsanoréningen 10 har en ingångsklämma ll för mottaganäe av perio- âiska inforzationssignaler, t.ex. sammansatta färgvideosignaler re-\ pr âuceraäe med en s.k. videobandspelare, vilka sammansatta färg- viäeosignaler uppvisar tidsbasfel. Om áe reproducerade sammansatta íärgvideosignalerna som inmatas vid klämman ll inte redan har stan-1 âarâ-IÉSC-form, matas signalerna till en demoäulator 12, vilken kan innefatta en ITSC-kcäare. De erhållna NTSC-färgvideosignalerna går genom en buffertíörstärkare 13 till en sampel- och hållkrets 14 och från denna genom en förstärkare 15 till en analog-till-digitalom- vanålare 16. Som framgår förekommer en likspänningsâterställnings- slinga 17 mellan förstärkarna 13 och 15 så at ïTSC-färgvideosig- nalerna samplas i likspänningsâterställd form. 78Û849Û-2 U1 Be l1¿spär.ingsåterställda NTSC-fïrgvideosignalerna som kom- mer fran förstärkaren 13 matas vidare till en separator lå, vilken separerar u* horisontalsynkroniseringssignaler, sant till en sepa- r 19 som styrs av de utsepareraäe horisontalsynkroniseringssig- nalerna för utseparering av färgsynkpulser ur NTSC-färgvideosigna- lerna. De separerade horisontalsynksigrzalerna och fâ-Lrgsynlcpilserna matas till en skrivklockgenerator 22, som alstrar skrivklockpulser, vilka har en förhållandevis hög frekvens exempelvis cirka 10,74 MHz, vilket är tre gånger färg- eller krominansunderbarvâgfrekvensen fc för KTSC-signaler och dessa klockpulsers frekvens eller repetitione- hastigket och fas varieras i enlighet med ändringar i frekvensen respektive fasen av de horisontalsynksignaler och underbärvágsfärg- U) ":k_alser som extraheras ur de inkommande fargvideosignalerna för att noggrant följa eller vara beroende av tidsbasfel i sådana inkom- okrivklockpulserna från generatorn 20, vilka har en frekvens på ungefär 10,74 MHz, matas till en A/D-omvandlare 16 och till en sa:_el-och-hållkrets 14 för att styra den takt med vilken den senare mande signaler.

Q sazplar de dezodulerade eller detekterade videosignalerna och den takt med vilken omvandlaren 16 omvandlar de samplade signal rna från rungliga analoga formen till digital form. Såsom -ensvar på skrivklockpuls från generatorn 20 träder A/D-omvandlaren 16 vendla denna till ett flertal parallella bitsignaler, t.ex. digital info,:aticn av åtta parallella biter.

Ee parallella bitarna i den digitaliserade signalinformatio- nen matas från omvandlaren 16 till ett huvudminne 21 med hjälp av en för digital information avsedd bissledning l6a, vilken i ritning- en visas med dubbla linjer. Huvudminnet 21 har, såsom framgår ur fig. 6, minnesenheter MU-l, MU-2, KU-3 och H'-4, som var och en be- står av ett flertal skiftregister. Antalet skiftregister i varje min- nesenhet är lika stort som antalet parallella bitar som bildar varje ord i de digitaliserade videosignalerna. I det visade utföringsexemp- let består således var och en av de fyra minnesenheterna NU-l, MU-2, HC-3 och KU-4 av åtta skiftregister.

Varje skiftregister i minnesenheterna HU-l, MU-2, KU-3 och EU-4 väljas företrädesvis ha en minneskapacitet som med hänsyn till frekvensen av skrivklockpulserna från generatorn 20 är tillräcklig för att lagra den digitaliserade information som svarar mot ett elle: \ 2 7808490-2 flera, och företrädesvis ett jämnt antal, d.v.s. 2, 4, 6, 8---etc. av linjeintervallerna av de inkommande videosignalerna. För HTSC- fargvidecsignaler och med en skrivklockpulsfrekvens på cirka lO,7á MHz fin: det 652,5 ord digital information i varje linjeintervall, som i fig. 2 markeras med H. I den visade tidsbaskorrigeringsanordning- en extraheras emellertid horisontalsynksignalerna och färgsynkpul- serna, vilka inträffar under intervallet a i varje linjesläcknings- period, företrädesvis ur de inkommande videosignalerna före dessas omvandling till digital form, varigenom t.ex. endast 640 ord digital information behöver kunna rymmas i registren i minnesenheterna HU-1, Kö-3_och HU-4 för varje linjeintervall som skall lagras i dessa enheter.

De utseparerade horisontalsynksignalerna matas även till en nu-2, skrivstartgenerator 22 som alstrar skrivstartpulser vid på förhand cestända intervaller, t.ex. vid början av varje linjeintervall av 1 det fall när digital information var och en av minnesen- n-v ava- de inkommande videosignalerna rande mot ett linjeintervall skall lagras i Skrivstartpulsenna från generatorn 22 och skrivstartpulserna från generatorn 20 matas till en systemetyrenhet 23 vilken styr ope- rati nerna i en huvudminnesstyrenhet 24 i och för genomförande av de s C elektiva skrivnings- och läsningsoperationerna i respektive ur e och HU-4. Under normala omständig- huvudminnesstyrer.eten 24 sa, att :inn senheterna EU-l, EU-2,MU-3 styr systemstyrenheten 23 _ alstrar skrivstyrsignaler vilka inträffar i en sig repeterande cyklisk följd och vilka vardera matas till minnesenheterna EU-l, IL-2, EU-3 och MU-4 för att bestämma de sekvenser i vilka dessa min-I nesenheter väljas eller iståndsättes för inskrivningen, i den valda niznesenheten, av den digitaliserade information som svarar mot det önskade antalet linjeintervaller av de inkommande videosignalerna.

Vidare nottager huvudminnesstyrenheten 24 skrivklockpulserna från generatorn 23 och under den skrivperiod som bestämmes av varje skriv- styrsignal matar huvudminnesstyrenheten 24 skrivklockpulserna till den respektive mínnesenheten HU-l, KU-2, MU-3 eller MH-4, vilken därefter väljas eller iståndsättes för skrivning, så att den digi- taliserade information som svarar mot det önskade antalet linjein- tervaller av videosignalerna skrivs in i skiftregistren i den valda minneser.eten med en klookningstakt, som bestämmas av frekvensen av skrivklookpulserna, vilken varierar i enlighet med tidsbasfel i de 7808490-2 inkorflande videosignalerna. _ Efter temporär lagring i minnesenheterna KU-l, KU-2, HU-3 och HU-4 utläsas de digitaliserade videosignalezna från minnesenhetarna i en på förhand bestämd serieordning och går till en informations- eller databussledning 25. För att bestämma den klookningstakt med vilken den digitaliserade informationen utläses ur var och en av minnesenheterna innefattar tidsbaskorrigeringsanordningen 10 en standardsynkgenerator 26 vilken avger en bärvàgssignal med en fast standardfrekvans, exempelvis standardkrcminansunderbärvàgsfrekvensen fc=3,58 EHZ för NTSC-färgvideosignaler. Denna bärvàgssignal matas till en läsklockgenerator 27, vilken i sin tur avger läsklockpulser med en standardfrekvens, exempelvis 10,74 MHz, vid åtminstone bör- EJ an och slutet av varje läsperiod. Standardsynkgeneratorn 26 alstrar vidare lasstartpulser med intervaller som svarar mot det önskade an- talet linjeintervaller av.de i varje minnesenhet lagrade NTSC-video- signalerna. _ Lässtartpulserna från generatorn 26 matas till systemstyren- heten 23 och läsklockpulserna går från generatorn 27 till system- styrenheten 23 och huvudminnesstyrenheten 24. Under normala omstän- digheter styr systemstyrenheten 23 huvudminnesstyrenheten 24 sa, att denna alstrar lässtyrsignaler vilka inträffar i en sig repeterande cyrlisk följd och vilka vardera matas till minnesenheterna EU-1, 2, KU-3 och H3-4 för att bestämma den sekvens i vilken dessa min- nesenheter väljes eller iståndsättes för utläsningen av den däri lag- rade digitaliserade informationen som svarar mot det antal linjein- terfaller vilka tidigare lagrades i den utvalda minnesenheten. Under den av varje lässtyrsignal bestämda läsperioden avger huvudninnes- st"renheten 24 läsklockpulserna till den valda eller istandsatta min- :esenheten så att den digitaliserade information som svarar mot ett loge formen. Le analoga utgàngssignalerna från omvandlaren 25 matas till en behandlingsenhet 30 vilken mottager standardfrekvensbärvàgs- 7àbs49o-2 signaler från generatorn 26 och vilken träder i funktion för att till utgángssignalen från omvandlaren 29 addera fargsynkpulserna och de sammansatta synkroniseringssignalerna vilka tidigare utsepa- rerats ur de inkommande videosignalerna. De erhållna sammansatta färgvideosignalerna föreligger sedan vid en utgångsklämma 31 från behandlingsenheten 30.

För att korrigera för hastighetsfel som kan inträffa i de in- kommande videosignalerna detekterar tidsbaskorrigerinfsanordningen 10 enligt föreliggande uppfinning hastighetsfelen vid skrivklock- generatorn 22 under varje inskrivningsperiod och det detekterade hastighetsfelet matas därefter till ett hastighetsfelminne med hjälp av en hastighetsfel-håll-krets 33. Under styrning från systenstyr- enheten 23 memorerar hastighetsfelminnet 32 det hastighetsfel som detekteras under inskrivningsperioden i var och en av minnesenhe- terna KU-1, KU-2, MU-3 och HU-4 och under läsningsperioden av var coh en av dessa ninnesenheter avger hastighetsfelminnet en motsva- rande hastighetsfelkorrigeringssignal till läsklockgeneratorn 27 och lasklcckpulserna från denna moduleras med nämda hastighetsfelkor- H ríueringssignal på lämpligt satt i och för eliminering eller kompen- sering av hastighetsfel på ett sätt, som beskrivas närmare nedan.

Läsklcckpulserna, från att ha standardfrekvensen vid början och slu- tet av varje läsningsperiod, kan således variera i fas under läs- ningsperioderna.

Tidsbaskorrigeringsanordningen 10 enligt uppfinningen är vi- dare försedd med en bortfallsdetektor 34, vilken är ansluten till ingangsklämnan ll för att detektera eventrella bortfall i de in- kczzande videosignalsrna och för att bilda en motsvarande bortfalls- signal till systemstyrenheten 23. Vidare är tidsbaskorrigerings- -ordningen 10 försedd med ett bortfallsminne 35 i vilket informa-. ticn avseende inträffande bortfall i de inkommande videosignalerna I ras för att påverka lasningssekvenserna för minnesenheterne och l för att åstadkomma så, att det i minnesenheterna skrivs in video- infcrnaticn som inte uppvisar något bortfall varigenom dylika bort- 1-ll saledes elimineras ur de tidsbaskcrrigerade videosignaler som le vid utgångsklämman 31. l den visade tidsbaskorrigeringsanordningen 10 kan, såsom 1 helst_i var och en av minnesenheterna 7808490-2 2I%1, EU-2, HU-3 och NM-4 normalt inträffa samtidigt med de cykliskt inträffande skrivstyrsignalerna för serieordnad utläsning av digital information som lagrats tidigare i de respektive minnesenheterna KU-3, KU-4, KU-l respektive M*-2.

Skrivklockzeneratorn Fig. 4 visar att skrivklockgeneratorn 20 i tidsbaskorrige- ringsanordiingen l0 enligt uppfinningen i huvudsak innefattar en automatisk frekvensstyrningskrets 40 med en oscillator 41 med varia- bel frekvens (VCO) vars styrspänning bestämmes genom jämförelse av en lämpligt uppdelad utgángssignal från oscillatcrn 41 :ed de från separatorn erhållna horisontalsynksignalerna. Vidare innefattar generatorn en automatisk fasstyrningskrets 42 med en fasskiftanord-: .J -ing 43 med variabel fas vilken mottager en pà lämpligt sätt uppde-' P' ad utgångssignal från oscillatorn 41 och vilken styrs av en fas- kozparator 44 som jämför en lämpligt uppdelad utgångssignal från fasskiftenordningen 43 med de från separatorn 19 erhållna färgsynk- pulserna.

Den i fig. 4 visade skrivklockgeneratorns 20 oscillator 41 har en mittfrekvens, som är 2N gånger krominansunderbärvàgsfrekven-' sen för de behandlade färgvideosignalerna, exempelvis 6 x 3,58 MHz eller 21,48 Lfiz i det fall det gäller NT 3-färgvideosignaler och N är 3. Utgângssignalen på denna mittfrekvens från oscillatorn 41 matas till en räknare 45, vilken arbetar såsom en frekvensdelare, vilken dividerar med 455 x N. Således avger räknaren 45 en utgångs- signal med linjefrekvensen 15,75 kHz och denna utgàngssignal matas till en av ingångarna till en faskomparator 46. Den horisontalsynk- :nal (fig. 9B) som separerats ur den inkommande vídeosignalen g. EA) med separatorn l8 triggar en mcnostabil vippa 47, vilken d' LJ 'änstgör såsom tidsfördröjningslänk, och den fallande kanten i ut- gångspulsen (fig. 93) från den monostabila vippan 47 trigga en mo- nostabil vippa 48 i och för bildning av en utgàngspuls (fig. 9F) som uppvisar ett på förhand bestämt tidsförhàllande till horisontal- synksignalen och som matas till en annan ingång på faskomparatorn 46 för att i denna jämföras med den dividerade utgangssignalen från räknaren 45. Horisontalsynksignalen från separatorn 18 triggar vi- dare en monostabil vippa 49 som avger en utgàngspuls (fig. 93), vil- ken vid sin fallande sida påverkar en låskrets 50 för låsning av räkneinnehàllet i räknaren 45 i detta ögonblick. En digital kompa- rator 51 mottager det låsta räkneinnehàllet i räknaren 45 från 7808490-2- 10 làskretsen 51 och detekterar skillnaden mellan fasen av den inkom- mande horisontalsynkpulsen och fasen av den dividerade utgångssig-7 _ nalen från räknaren 45, vilken anges av det låsta räkneinnehàllet i denna räknare. Den digitala komparatorn 51 avger en utgàngssig- nal på en relativt hög nivå "li när den av komparatorn 51 detekte- rade fasskillnaden ligger inom pà förhand bestämda gränser, såsom exempelvis 3 0,5 mikrosekunder, medan utgàngssignalen från kompara- torn 51 har låg nivå (O) när den detekterade fasskillnaden över- _ skrider de på förhand bestämda gränserna. Denna utgângssignal fràn¿ den digitala komparatorn 51 utnyttjas för att påverka en ström- ställare eller grind 52, vilken så länge som utgångssignalen från komparatorn 51 har ett relativt högt värde "l" leder utgàngssigna-z len från faskomparatorn 46 till en hållkrets 53, vars utgång är ansluten till oscillatorn 41 och levererar styrspänning till denna oscillator. Utgàngssignalen från den digitala komparatorn 51 matas dare igenom en en inverterare 54 för att påverka en strömställare ler grind 55 genom vilken utgångssignalen från den monostabila vippen 48 selektivt matas till räknaren 45 för att återställa denna vid inträffandet av den fallande sidan av utgángssignalen eller -pulsen från den monostabila vippan 48. Strömställaren 55 är i det öpçna tillståndet, vilket visas med heldragna linjer i fig. 4, så länge som utgångssignalen från den digitala komparatorn 51 har hög nivå "l" för slutning av strömställaren 52 medan när utgángssignalen från komparatorn 51 ligger på låg nivå "O" strömställaren 55 slits saztidigt med öppningen av strömställaren 52.

Det är tydligt att i den automatiska frekvensstyrningskret- en ÄO beskriven ovan kommer faskomparatorn 46 normalt att jämföra: U) fase-na av de inkommande horisontalsynkpulserna ooh av den divide-_ rade utgàngssignalen från oscillatorn 41, vilken erhålles från V1 _ räknare- eller frekvensdivideraren 45, och på basis av denna jäm- förelse kommer faskomparatorn att avge en styrsignal, som matas genom den slutna strömställaren 52 till hållkretsen 53. Den där- ställning av dennas utgångsfrekvens på ett värde, vilket bibehâlles tills nästföljande horisontalsynksignal erhålles från separatorn 18.

Så länge som de av komparatorn 51 detekterade fasskillnaderna lig- ger inom de på förhand bestämda gränserna kommer utgångsfrekvensen av oscillatorn 41 att variera i enlighet med ändringar i frekvensen 7808490-2 ll av de inkommande horisontalsynksignalerna, d.v.s. i enlighet med tidsbasfel i de inkommande färgvideosignalerna. Om det däremot förekommer ett stort eller tvärt tidsbasfel i de inkommande video- signalerna, vilket medför en motsvarande stor eller tvär avvikelse i tidsstyrningen av horisontalsynksignalerna, exempelvis i det fall att de inkommande videosignalerna utgöres av inspelade videosigna- ler, vilka avspelas med en videobandspelare i vilken bandet kan hoppa eller glida, kommer den uppstàende otillátet stora fasskill- naden mellan en mottagen horisontalsynksignal och utgångssignalen från räknaren eller frekvensdivideraren 45 att medföra att kompa- ratoIn,5l avger en utgångssignal som har låg_nivâ "O" varigenom strömställaren 52 öppnas och strömställaren 55 sluts. Öppningen av strömställaren 52 öppnar eller bryter den s.k. faslàsta slingan för oscillatorn 41, vilken slinga utgöres av räknaren 45, faskom- paratorn 46 och hållkretsen 53, varigenom hàllkretsen 53 fortsätter att utmata den tidigare fastställda styrspänningen till oscillatorn .4l för att hålla dennas utgángsfrekvens på dess tidigare fastställ- da värde under ytterligare ett linjeintervall. Slutningen av ström- ställaren 55 samtidigt med öppningen av strömställaren 52 medför att utgangssignalen eller -pulsen från den monostabila vippen 48 blir verksam för att vid sin fallande sida återställa räknaren 45.

Det är tydligt att den tidsfördröjning som erhålles med den mono- stabila vippan 47 tillförsäkrar att sådan àterställning av räkna- ren 45 åstadkommas endast efter ett tidsintervall som är tillräck- ligt långt för att medge manövrering av strömställarna 52 och 55.

I det ovanstående är det tydligt att den beskrivna automatiska frekvensstyrningskretsen 40 i skrivklockgeneratorn 20 tillförsäk- rar undvikande av överkorrektion av utgàngssignalen från osoilla- torn 41 såsom gensvar pà de beskrivna kraftiga eller tvära änd- ringarna i de inkommande horisontalsynksignalernas tidsföljd eller -styrning.

I fasstyrningskretsen 42 av skrivklockgeneratorn 20 matas utsignalen från oscillatorn 41, vilken har en mittfrekvens pà 21,45 Lïz, till fasskiftanordningen med variabel fas 43 via en frekvensdividerare 56, vilken dividerar med 2, i och för bildning av en mittfrekvens uppgående till 10,74 Këz. Utgångssignalen från fasskiftanordningen 43 vilken är skrivklockpulsen som matas till sampel-hàllkretsen 14, A/D-omvandlaren 16, systemstyrenheten 23 och huvudminnesstyrenheten 24, matas även till faskomparatorn 44 1sos490-2 12 genom en frekvensdividerare 57 som dividerar med 3 i och för bild- ning av en mittfrekvens uppgående till 3,58 MHz vilket svarar mot frekvensen för de färgsynkpulser (fig. 9G), vilka matas till fas- komparatorn 44 från separatorn 19. Faskomparatorn 44 fungerar så att den detekterar hastighetsfel i den inkommande videosignalen samt så, att den styr fasskiftanordningen 43 med variabel fas. Som frazgår ur figuren ställs en vippa (F.F.) 58 av varje horisontal- synkpuls från separatorn 18 och vippan àterställs vid början av den första av de motsvarande färgsynkpulserna från separatorn 19 _ såsom visas i fig. 9H. Den fallande kanten i utgångssignalen (fig. 95) av vippan 58 trigga en monostabil vippa (MK)'59 så att den se- nare avger en utgångssignal (fig. 9I) vars fallande kant ligger ungefär på mitten av den senare halvan av den separerade färgsynk- pulsen (fig. 9G) i vilket ögonblick det av utgângssignalen (fig. 9K) från faskomparatorn 44 indikerade hastigbetsfelet har stabiliserat sig. Utgångssignalen från komparatorn 44 matas till hastighetsfel- -håll-kretsen 33 som även mottager utgångssignalen från den mono- stabila vippen 59 varigenom, när den fallande kanten av utgångs- signalen från den monostabila vippen 59 inträffar hastighetsfel- häll-kretsen 33 samplar och håller (fig. 9L) utgångssignalen från ' kozparatorn 44, vilken då noggrant svarar mot hastighetsfelet i det föregående linjeintervallet. Utgångssígnalen från den monostabila vippan 59 matas även till en monostabil vippa 60, som triggas av den fallande kanten av utgángssignalen (fig§ 9I) av den monostabi- la vippan 59 för att alstra en utgàngssignal (fig. 9J) sedan has- 3 tighetsfelet har samplats och hållits i kretsen 33. Utgångssignalen från den monostabila vippan 60 sluter, när den har hög nivå "l", en normalt öppen strömställare 61 genom vilken utgàngssignalen från komparatorn 44 matas till fasskíftanordningen 43 för att styra fa- sen av den senare i den riktning som medför att utgångssignalen från faskomparatorn 44 reduceras till noll. Den period under vil- ken strömställaren 61 är sluten bestämmas av varaktigheten av ut- I gångssignalen från den monostabila víppan 60, vilken varaktighet väljes med hänsyn till tidskonstanten för den återföringsslinga som bildas av frekvensdivideraren 57, komparatorn 44 och ström- ställaren 61, så att fasskiftanordningen 43 kan hålla den fasskift- ning som svarar mot en felsignal som mottages från komparatorn 44 Å vid en slutning av strömställaren 61 under det intervall till dess strömställaren 61 sluts ånyo för att mata nästföljande felsignal l 7808490-2 i 13 från faskomparatorn 44 till fasskiftanordningen 43. 8 Svstemstvrenheten Fig. 5 visar att systemstyrenheten 23 i tidsbaskorrigerings- _ anordningen 10 enligt föreliggande uppfinning innefattar en räknare; 62 som mottager skrivklockpulserna från skrivklockgeneratorn 20 ' och skrivstartpulserna (fig. l0C) från generatorn 22. Varje skriv- startpuls initierar en räkningsoperation i räknaren 62, som därvid räknar 640 skrivklockpulser. Utgàngssignalen (fig. lOD) från räk- naren 62 har hög nivå "1" för att bilda en skrivorder under räk- ningsoperationen av räknaren 62, d.v.s under räknarens räkning av 640 skrivklockpulser och utgàngssignalen från räknaren 62 har lag nivå "O" under intervallerna mellan räkningsoperationerna. Skriv- ordern matas till huvudminnesstyrenheten 24 (fig. 1 och 6) och till två monostabila vippor 63 och 64 i systemstyrenheten 23. Båda' vipporna triggas av den fallande kanten av varje skrivorder (fig. E lOE och l K). Utgångssignalen (fig. lOE) från den monostabila .*innan 63 matas till en monostabil vippa 65, som triggas av den fal ande kanten på varje utgàngssignal från den nonostabila vippan 63 ör att bilda en motsvarande utgångspuls (fig. l0F). Utgångs- signalerna eller -pulserna från den monostabila vippen 65 räknas -1 a.

J' J. av en av två bitar uppbyggd binär räknare 66, som avger en av två bitar uppbyggd utgàngssignal, vilken konstituerar en skrivstyrsig- nal eller -adress (fig. lOG) för val av den minnesenhet i huvud- minnet 21 i vilken den digitaliserade informationen från A/D-om- vandlaren 16 skall skrivas. Utgângssignalen från den monostabila vippan 65 :atas även till en monostabil vippa 67, som triggas av den fallande kanten av varje utgångssignal (fig. lOF) från den monostabila vippan 65 för att bilda en puls (fig. lOH) för åter- ställande av en vippa 68 efter det att denna senare vippa har ställts av en bortfallssignal (fig. lOI) vilken vippa 68 mottnças från bortfallsdetektorn 34 (fig. l). När därför ett bortfall detek- teras och detektorn 34 således alstrar en bortfallssignal DO, vil- ken markeras med streckad linje i fig. 101, för ställning av vip- pen 68 stiger utgàngssignalen från vippan 68 till hög nivå "l" såsom markeras med streckad linje i fig. lOJ och ligger kvar på detta värde "l" till dess vippan 68 àterställs av den fallande kanten av utgångssignalen (fig. 105) från den monostabila vippan 67. Utgàngssignalen från vippan 68 matas till en fast kontakt A på en strömställare 69 vilken vidare bar en jordad fast kontakt B 7808490-2 614 och en rörlig kontakt som är ansluten till bortfallsminnet 35.

Strömställaren 69 styrs av utgángssignalen (fig. lOK) från den moncstabila vippan 64 så att den rörliga kontakten normalt ligger ' i ingrepp med kontakten B och så, att den rörliga kontakten förs över till kontakten A endast under varje utgàngspuls från den mo- ncstabila vippen 64. Om således utgångssignalen från vippen 68 har hög nivå "l" under utgångspulsen från den monostabila vippan 64 kommer denna höga nivå "l" att sändas såsom en avkänd bortfalls- signal SDO (fig. 1OL) genom strömställaren 69 till bortfallsmin- net 35. Utgångssignalen från den mcnostabila vippen 64 är så tids- anpassad att den inträffar efter det att skrivningen av den digi- taliserade videoinformationen i en vald minnesenhet har avslutats och före ändring av den skrivadress WRA som svarar mot den valda minnesenheten.

Skrivadressen WBA från räknaren 66 matas till en fast kon- takt A på en strömställare 70 (fig. 5) som även styrs av utgångs- 'I -s1g-a en från den monostabila vippan 64 och som har en annan fast kontakt B samt en rörlig kontakt, som är ansluten till bortfalls- minnet 35. Den rörliga kontakten i strömställaren 70 ligger normalt i ingrepp med den fasta kontakten B och förs över till ingrepp med kontakten A endast när utgángssignalen från den monostabila vippen har hög nivå. När därför en avkänd bortfallssignal SDO matas till bortfallsminnet 35 genom strömställaren 69 på det beskrivna sättet kommer adressen för den minnesenhet i vilken inskrivning sker un- der detta bortfall att samtidigt matas genom strömställaren 70 till bortfallsminnet 35 i form av en bortfallsminnesadress DOMA.

Systemstyrenheten 23 i fig. 5 uppvisar även en räknare 71 som mottager läsklockpulserna RCK från läsklockgeneratorn 27 samt lässtartpulserna EST (fig. llA) från generatorn 26. Räknaren 71 räknar 640 läsklockpulser när dess räkningsoperation initieras vili ket sker av varje lässtartpuls RST. Utgångssignalen (fig. llB) fràn räknaren 71 har hög nivå "l" för att bilda en läsorder RCD under varje räkningsoperation och utgångssignalen från räknaren 61 har låg nivå "O" under intervallerna mellan räkningsoperationerna.

Denna läsorder RCD matas till huvudminnesstyrenheten 24 (fig. l och 6). Varje utgàngssignal eller läsorder RCD från räknaren 71 matas till en monostabil víppa 72 som triggas av den fallande kan- ten av läsordern RCD för att bilda en utgångssignal eller -puls (fig. 11D). De fallande kanterna av utgångssignalerna fràn den 7808490-2 15 nonostabila vippen 72 räknas av en av två bitar uppbyggd binär räk- nare 73, som avger en av två bitar bestående binär utgångssignal, vilken konstituerar en lässtyrsignal eller -adress RA (fig. llE) för val av den minnesenhet i huvudminnet 21 från vilken den lagra- de digitaliserade videoinformationen skall läsas eller hämtas.

Skrivadressen WRA från räknaren 66 och läsadressen RA från räknaren 73 matas till en digital komparator 74 och denna träder i funktion när nivån av utgångspulsen (fig. llD) från den monostabi- la vippen 72 är hög, d.v.s. omedelbart efter det att läsoperatio- nen avslutats och då jämför komparatorn skrivadressen WBA med den läsadress RA som då matas till komparatorn 74 och på basis av denna jämförelse styr eller framstegar komparatorn räknaren 73 så att _ denna bildar den läsadress RA som lämar denna räknare. Detta kom- mer att beskrivas närmare nedan.

Normalt ändras skrivadressen WBA och läsadressen RA vid sek- vensstyrning av räknarna 66 resp. 73 så att minnesenheterna i hu- vudminnet 21 adresseras i den sig upprepande cykliska följden ~ a~~ no-l, Emß2, HU-3, h -4, lm-l ---etc. och vidare så att en icke-ope-' rativ minnesenhet erhålles, d.v.s. en minnesenhet i vilken varken skrivninc eller läsning sker, vilken icke-operativa ninnesenhet ligger mellan de minnesenheterna i den föregående sig upprepande cykliska följden vilka adresseras av skrivadressen NRA och läs- adressen RA för skrivnings- resp. läsningsoperationer såsom gen- svar pá en skrivorder WCD och den mer eller mindre överlappande läsordern RSD. Som tidigare omnämnts i samband med fig. 3 kommer under inskrivningen i en utvald minnesenhet LI-1, KU-2, EU-3 eller' LB-á, vilken identifieras av skrivadressen WBA, läsadressen RA nor- :alt att välja samt åstadkomma läsning ur minnesenheten HU-3, NU-4, EC-l eller EE-2. Vid korrigering för otillàtet stora tidsbasfel i de inkommande videosignalerna kan emellertid den normala sekvens- styrningen av räknarna 66 och 73 medföra att läsadressen RA och dressen WBA identifierar samma minnesenhet under varandra överlappande partier av läs- och skrivorderna R3D resp. NSD. I detta fall skulle apparaten tendera att åstadkomma samtidig inskrivning och utläsning i samma minnesenhet och det med olika klockningstak- ter, vilka fastställes av skrivklockpulserna WRCK och läsklockpul-j serna RSK, vilket emellertid är omöjligt.

För att undvika detta alstrar en digital komparator 74 i systemstyrenheten 23 en lämplig styrutgàngssignal till räknaren 7808490-2 16 73 för att avkorta eller förhindra den normala sekvenestyrningen av räkneren 73 på den fallande kanten av utgàngssignalen från den monostabila vippan 72 under vilken skriv- och läsadresserna WBA och RA jämföras närhelst denna jämförelse anger att den normala sekvensstyrningen av räknaren 73 på den fallande kanten av utgångs- eignalen från den monostabila vippan 72 skulle ge upphov till en ny läsadress RA' som är densamma som skrivadressen WRA med vilken jämförelse just sker. Om å andra sidan jämförelsen av skriv- och läsadresserna under utgångssignalen från den monostabila vippan 72 anger att den normala sekvensstyrningen av räknaren 73 på den fal- lande kanten av denna utgångssignal skulle ge upphov till en ny läsadress RA' som endast ligger en adress framför eller före den skrivadress WBA med vilken jämförelse just sker vilket skulle be- tyda att sekvensstyrning av räknaren 66 med den fallande kanten på nästföljande utgangssignal från den monostabila vippan 65 skulle ge upphov till att skriv- och läsadresserna blir lika, då avger den digitala komparatorn 74 en lämplig styrutgángssignal till räk- 'naren 73 så att denna utsätts för en extra sekvensstyrning före dess normala sekvensstyrning på den fallande kanten av utgàngssig- nolen från den monostabila vippen 72, under vilken sistnämnda sig- nal de båda adresserna jämföres.

Om exempelvis under en utgångssignal från den monostabila .' vippan 72 läsadressen RA representerar minnesenheten MU-l och denna jämföras med en skrivadress WBA som representerar minnesenheten KU-3 eller KU-4 kommer inte någon styrutgångssignal att gå från komparatorn 74 till räknaren 73 eftersom den normala sekvensstyr- É ningen av räknaren 73 på den fallande kanten av denna utgàngssíg- nal från den monostabila vippen 72 kommer att ge upphov till en ny läeadress RA', som representerar minnesenheten MU-2 och sekvens- styrningen av räknaren 66 pâ den fallande kanten av nästföljande utgångssignal från den monostabila vippen 65 kommer att ge upphov till en skrivadress NRA som representerar antingen minnesenheten LJ-4 resp. minnesenheten HU-l, vilka ju båda inte sammanfaller med minnesenheten MU-2, som representeras av läsadressen RA'. Ur det ovanstående är det tydligt att någon styrutgångssignal inte kommer att utsändas från komparatorn 74 till räknaren 73 så länge som det inte finns någon möjlighet till att läs- och skrivadres- serna RA och WBA kommer att välja samma minnesenhet i intervallet mellan en utgangssignal från den monostabila vippen 72 till näst- 7808490-2 17 följande utgàngssignal från samma vippa.

Om emellertid under en utgångssignal från den monostabila _¿ vippan 72 läsadressen exempelvis representerar minnesenheten MU-l och denna läsadress jämföres med den skrivadress som represente- rar samma minnesenhet LT-1 kommer komparatorn 74 att avge en styr- utgångssígnal som sekvensstyr räknaren 73 före eller innan dess norma-a sekvensstyrning pà den fallande kanten av utgàngssignalen från den monostabila vippen 72 vilket får till följd att räknaren 73 sekvensstyrs eller stegas fram två gånger för att utsända den nya läsadressen RA', vilken svarar mot minnesenheten LE-3. Om där- för under läsningen av minnesenheten EU-3 en utgångssignal från den rcnostabila vippen 65 medför att räknaren 66 bildar läsadres- sen WBA till minnesenheten MU-2 kommer det inte att föreligga ná- - gon fara att en och samma minnesenhet utsätts för dubbel klockning, d.v.s. att en och samma minnesenhet utsätts för samtidig skrivning sch läsning. Om á andra sidan läsadressen RA och skrivadressen WBA som jämföras med varandra i komparatorn 74 under utgångssignalen från den monostabila vippen 72 var för sig representerar minnes- enheten EU-l resp. EU-2 kommer den erhållna styrutgångssignalen från komparatorn 74 att avkorta eller förhindra den normala sek- vensstyrningen av räknaren 73 på den fallande kanten av utgångs- si~nalen från den monostabila vippen 72 varigenom den nya läsadres- sen RA' kommer att vara densamma som den läsadress RA med vilken jämförelse just sker och minnesenheten HU-l kommer att avläsas en gång till under nästföljande läsorder RCD. Oberoende av om räkna- * ren 65 sekvensstyrs under den upprepade läsningen av minnesenheten EU-l eller ej föreligger inte någon risk till inskrivning i min- nesenheten KU-l när läsning sker ur denna.

Systemstyrenheten 23 visas vidare innefatta en digital adde- rare 75 som adderar -l till läsadressen RA från räknaren 73 för att bilda en utgángssignal eller adress (RA-1). Om således läsad- ressen RA svarar mot minnesenheten MU-l kommer adressen (RA-1) från adderaren 75 att svara mot minnesenheten EU-4. Denna utgångssignal' eller adress (EA-1) från adderaren 75 jämföras i den digitala kon» paratorn 76 med skrivadressen WBA från räknaren 66. Komparatorn 76 avger en utgàngssignal med hög nivå "l" om de med varandra jämför-_ da adresserna (RA-1) och WRA svarar mot en och samma minnesenhet och utgångssignalen från komparatorn 76 ligger pà låg nivå "O" när de jämförde adresserna (RA-1) och WBA svarar mot olika minnesen- 7808490-2 18 heter. Denna utgångssignal från komparatorn 76, d.v.s resultatet av jån-förelsen av adresserna *NRA och (Mfl) lagras i en vippa (FF) 77 av D-typ, vilken tríggas, såsom visas i fig. llF, på den stigande kanten av varje utgångssignal (fig. l1D) från den mono- stabila vippen 72, d.v.s. före komparatorn 74 kan åstadkomma nå- gon ändring i läsadressen RA från räknaren 73 och även för den nor- 'mala sekvensstyrningen av räknaren 73 på den fallande kanten av utgångssignalen från den monostabila vippen 72. Läsadressen RA från räknaren 73 matas även till en andra digital adderare 78, vilken adderar +l till läsadressen RA för att således avge en utgångssig- nal eller -adress (RA+l). Utgångssignalerna eller -adresserna RA+l) och (RA-l) från adderarna 78.resp. 75 matas till fasta kon- takter A resp. B av en strömställare 79, som har en rörlig kon- takt vilken styrs av utgângssignalen (fig. llF) av den bistabila vippen 77 för att komma till ingrepp med kontakten A och genom- släppa adressen (RA+l) såsom en reservläsadress SRA endast i det fall när utgångssignalen från komparatorn 76 och därmed även den från den bistabila vippan 77 ligger på hög nivå "l". Den rörliga kontakten är i ingrepp med den fasta kontakten B i övriga fall, d.v.s när utgångssignalen från den bistabila vippan 77 ligger på låg nivå "0", för att genomsläppa adressen (RA-l) såsom reservläs- adress SBA. W Utgångssignalen från den monostabila vippen 72 matas även till en monostabil vippa 80, vilken (fig. llG) triggas av den fal- lande kanten i utgångssignalen från den monostabila vippan 72 för tatt bilda en puls, som vid den fallande kanten av sistnämnda sig- nal, trigga en bistabil vippa 81 (FF) och en monostabil vippa 82 '(ïI). Utgångssignalen från den mcnostabila vippan 82 matas till mcnostabila vippor 83 och 84, vilka enligt figurerna llL resp. llJ_ båda triggas på den fallande kanten av utgångssignalen från den monostabila vippan 82. Den fallande kanten av utgàngspulsen (fig. llL) från den monostabila vippan 83 triggar en bistabil vippa 85.

Såsom kommer att beskrivas närmare nedan avger bortfallsminnet 35 bortfallsinformation DOI som matas till de bistabila vipporna 81 och 85 så att dessa vardera lagrar den bortfallsinformation som erhålles från minnet 35 i de ögonblick dessa vippor 81 resp. 85 triggas på den fallande kanten av pulserna från de monostabila vipporna 80 och 83.

Utgàngssignalen (fig. llJ) från den monostabila vippen 84 78Û849Û'2 19 styr en strömställare 86 som har en fast kontakt A vilken mottager 2 reservläsadressen SBA, d.v.s. adressen (RA-1) eller (RA+l), från strömställaren 79 och en fast kontakt B som mottager adressen RA från räknaren 73. Under utgàngspulsen (fig. llJ) från den monosta- bila vippan 84 kastas den rörliga kontakten i strömställaren 86 över för att komma till ingrepp med den fasta kontakten A så att reservläsadressen SBA går till bortfallsminnet 35 vilket betyder att bortfallsinformationen (DOI) i detta minne då kommer att ange _ huruvida eventuellt bortfall förekom i den mottagna videoinforma- _ tionen medan inskrivning sker i den minnesenhet som identifieras av reservlasadressen SRA. I intervallerna mellan utgàngssignalen från den monostabila vippan 84 ligger strömställaren 86 i kontakt med den fasta kontakten B så att läsadressen RA fràn räknaren 73 går till bortfallsminnet 35, vilket får till följd att bortfalls- informationen DOI då anger huruvida eventuellt bortfall inträffa- de i den mottagna videoinformationen medan inskrivning sker i den minnesenhet som identifieras av läsadressen RA.

Antag, att de läsadresser som erhålles från räknaren 73 under successiva läsintervaller eller -perioder är RA, RA', RA"- --etc. Ur de olika vàgformerna i fig. ll är det tydligt att den fal"ands kanten på varje utgångspuls från den monostabila vippan 80 respektive sekvensstyrningen av räknaren 73 för ändring av läsad- ressen från RA till RA', eller från RA' till RA", men före utgångs- pulsen från den monostabila vippen 84 så att den bistabila vippan 81 triggas medan strömställaren 86 ligger i ingrepp med sin kon- 3 RA" ---etc. till bort- fallsminnet 35. I vardera fallet kommer således den bistabila vip- pan öl att triggas före ett läsintervall för att lagra bortfalls- orxation DOI som hänför sig till den minnesenhet, vilken iden- tifieras av läsadressen RA', RA", ---etc. och från vilken video- informationen normalt skulle läsas i nästföljande läsintervall eller -period. Det är vidare tydligt att den fallande kanten i ut- gångspulsen från den monostabila vippan 83, vilken utnyttjas för Half ör triggning av den bistabila vippen 81 inträffar efter den av, takt för att genomsläppa läsadressen - a nn* .mn-a att trigga den bistabila vippan 85, inträffar under utgångspulsen _ från den monostabila vippan 84, d.v.s. medan strömställaren 86 lig- ger i ingrepp med sin kontakt A för att genomsläppa reservläsad- ressen SRA', SBA", ---etc. till bortfallsminnet 35. I båda fallen kommer således den bistabila vippen 85 att lagra den bortfalls- 7808-490-2 20 information DOI som hänför sig till den minnesenhet, som identifi-' eras av reservläsadressen SRA', SRA" ---etc.

Eftersom triggningen av den bistabila vippen 85 inträffar efter den fallande kanten av utgångssignalen från den monostabila vippen 72, d.v.s. efter sekvensstyrningen av räknaren 73, är det tydligt att reservläsadressen SEA' antingen är (RA'-1) eller (RA'+l) och att reservläsadressen SRA" antingen är (RA"-l) eller (RA"+l) varvid läsadresserna RA' och RA" således identifierar min- nesenheter från vilka videoinformation normalt skulle läsas i de nästföljande läsintervallernà. Eftersom den bistabila vippan 77 triggas av den stigande flanken av utgångspulsen från den mono- stabila vippan 72, d.v.s. före sekvensstyrníngen av räknaren 73, göres bestämningen av huruvida exemplevis SRA' är (RA'-1) eller (RA'+l) på basis av en jämförelse av URA och (RA-l) varvid RA är den adress som räknaren 73 anger inom sekvensstyrningen av den- samma.

Var och en av de bistabila vipporna 81 och 85 avger en ut- gángssignal på hög nivå "l" enbart i det fall när den i vippen lagrade bortfallsinformationen DOI anger att bortfall inträffade i den inkommande videoinformationen under inskrivning i den min- nesenhet som identifierades av läsadresserna RA', RA" ---etc. resp. av reservläsadresserna SRA', SRA" ---etc. I alla övriga fall avger de bistabila vípporna 81 och 85 en utgångssignal på låg nivå "O".

Utgångssignalen från den bistabila vippan 81 utnyttjas i den visade utföringsformen för att styra strömställare 87 och 88 vilka vardera har fasta kontakter A och B, som kommer till ingrepp med varsin rörlig kontakt när utgångssignalen från den bistabila vippen 81 har hög nivå "l" respektive låg nivå "O". De fasta kon- takterna A resp. B i strömställarna 87 resp. 88 är vidare anslutna till en strömställare 79 för att från denna mottaga reservläsad- ressen SBA, SRA', SRA" ---etc. medan de fasta kontakterna B och A av strömställarna 87 resp. 88 är anslutna till en räknare 73 för att mottaga läsadresserna RA, RA', RA" ---etc. från räknaren. När\ 1 därför utgångssignalen från den bistabila vippen 81 har låg nivå "O“, vilket anger att det inte finns något bortfall i den inkom- mande videosignalen under inskrivningen i den minnesenhet, som identifieras av läsadresserna RA', RA" ---etc., vidarebefordrar strömställaren 87 den respektive läsadressen från räknaren 73 till huvudminnesstyrenheten 24 i form av en slutgiltigt fastställd 7808490-2 21 läsadress FDRA, medan strömställaren 88 vidarebefordrar reservläs- adressen S3A', SRA",---etc. från strömställaren 79 till huvudmin- nesstyrenheten 24 i form av en möjlig ominskrivningsadress PRNRA.

Om å andra sidan utgångssignalen från den bistabila vippan 81 har hög nivå “l", vilket indikerar ett bortfall i den inkommande vi- deoinformationen under inskrivningen i den minnesenhet, som iden- tifieras av läsadressen RA', RA" ---etc. från räknaren 73, vidarea hefordrar strömställarna 87 resp.88 adresserna SRA' ooh RA', SRA" och RA", ---etc. såsom slutgiltigt fastställd läsadress FDRA resp. möjlig omínskrivningsadress PREVRA. Såsom visas i fig. 5 vidarebe- fordras adressen PRWRA genom strömställaren 88 till den fasta kon- takten B av strömställaren 70. När därför utgångssignalen från den monostabila vippen 64 har låg nivå "O" sänds adressen PRHRA från strömställaren 88 genom strömställaren 70 till bortfallsminnet 35.

Ur fig. 5 är det även tydligt att utgàngssignalerna från de bistabila vipporna 81 och 85 (fig. lll och llfl) även tillföres en lcgikkrets 89, som avger en logisk utgångssignal LG på hög nivå "l" varje gång utgàngssignalerna från de bistabila vipporna 81 och 85 är olika, exempelvis "O" och "l" eller "l" och "O", medan den logiska utgångssignalen LG har låg nivå "O" varje gång utgángssig- nalerna från de bistabila vipporna.8l och 85 är lika, exempelvis "O" och "O" resp. "l" och "l".

Den logiska_utgångssignalen LG utnyttjas till att styra en: strömställare 90 i systemstyrenheten 23 och matas även till huvud- minnesstyrenheten 24 och hastighetsfelminnet 32 för syften som kommer att beskrivas närmare nedan i samband med beskrivningen av dessa komponenter. Strömställaren 90 är öppen lika länge som den logiska utgångssignalen LG har låg nivå "O" och den sluts såsom _ gensvar på att den logiska utgångssignalen LG går upp till hög nivå "l". Vidare triggas en monostabil víppa (MK) 91 av varje lässtart- puls ESI för att avge en utgångssignal (fig. llN) som leds vidare' genom strözställaren 90, när denna sluter, till en fast kontakt B_ på en strömställare 92, vilken vidare har en fast kontakt A som är ansluten till utgången av den monostabila vippen-63. Strömställaren 92 styrs av utgångssignalen från den monostabila vippan 64 (fig.' lCK) så att en rörlig kontakt i strömställaren 92 normalt kommer att ligga i ingrepp med strömställarens fasta kontakt B för att växla över till strömställarens fasta kontakt A endast under hög- nivåig utgångspuls från den monostabila vippan 64. 7808490-2 22 Ur det ovanstående är det således tydligt att under utgångs- pulsen från den monostabila vippan 64, d.v.s. när strömställarna 70 och 92 växlar över för att komma till ingrepp med sina resp. kontakter A, kommer utgàngspulsen från den monostabila vippan 63 att vidarebefordras genom strömställaren 92 till bortfallsminnet 35 såsom en bortfallsskrivorder'DOWCD för detta minne, medan ström- ställaren 70 vidarebefordrar skrivadressen WRA till bortfallsmin-v net 35 såsom en bortfallsminnesadress DOEA, vid vilken adress det avkända bortfallet SDO, i det fall dylikt bortfall förekommer i detta ögonblick, på ett sätt som kommer att beskrivas närmare ne- dan. Under intervallerna mellan successiva utgàngssignaler från den monostabila vippan 64, d.v.s. när strömställarna 70 och 92 ligger i ingrepp med sina kontakter B kommer, om den logiska ut- gàngssignalen LG från logikkretsen 89 har hög nivå “l" för slut- ning av strömställaren 90, utgàngspulsen från den monostabila vip- pen 91, vilken triggas av lässtartpulsen RST, att vidarebefordras genom strömställaren 92 till bortfallsminnet 35 såsom en raderings- order vilken åstadkommer, på den fallande kanten av utgàngspulsen ' från den monostabila vippen 91, radering av det avkända bortfall so: eventuellt tidigare har skrivits in vid den adress i bort- fallsminnet 35 vilken angavs av adressen PRWRA, vilken vidarebe- fordras från strömställaren 88 genom strömställaren 70 till bort- fallsminnet.

Huvudminnet I det i fig. 6 visade huvudminnet matas den digitaliserade videoinformationen från A/D-omvandlaren 16 med hjälp av en buss- ledning 16a till fasta kontakter A i strömställare 93, 94, 95 resp. 96 av vilka var och en hör till var sin minnesenhet M0-1, EU-2, KU-3 och EU-4. De rörliga kontakterna i strömställarna 93, 94, 95 och 96 är anslutna till fasta kontakter B i strömställare 97, 98, 99 resp. 100, vilka i sin tur har sina rörliga kontakter vardera anslutna till var sin ingång till minnesenheterna HU-1, HU-2, HU-3 resp. MU-4. Utgångarna från minnesenheterna MU-1, Mu-2, KU-3 och KU-4 är med hjälp av normalt öppna strömställare 101, 102, 103 och 104 vardera anslutna till bussledningen 25 och den video- information som läses ut ur någon av minnesenheterna matas till- baka med hjälp av en återinskrívningsslinga 105 från bussledning- en 25 till fasta kontakter A i samtliga strömställare 97-100. Vi- dare går individuella återkopplingsslingor_106, 107, 108 och 109 7808490-2 23 till fasta kontakter B i strömställarna 93, 94, 95 resp. 96 från utgàngarna av minnesenheterna MU-1, KU-2, MU-3 och HU-4 före dessa utgángars anslutning till de respektive strömställarna 101, 102, 103 och 104. De rörliga kontakterna i strömställarna 93-96 och i strömställarna 97-100 ligger normalt i ingrepp med de fasta kon- takterna B och växlar över för att komma till ingrepp med de fasta kontakterna A enbart i de fall dessa strömställare mottar en styrspänning eller -signal, vilket kommer att beskrivas närmare nedan. ' Huvudminnesstyrenheten I huvudminnesstyrenheten 24 i fig. 6 mottar en avkodare 110 läsadressen WRA från räknaren 66 i systemstyrenheten 23 och alst- rar en lämplig styrutgàngssignal till någon av de utvalda ström- ställarna 93-96 som hör samman med den minnesenhet, som identifi- eras av skrivadressen WRA mottagen av avkodaren 110 i och för växling av den rörliga kontakten till ingrepp med kontakten A.

Styrutgàngssirnalen från avkodaren 110, vilken således erhålles såsom gensvar på lësadressen WRA, matas vidare till någon av fyra och-grindar lll, 112, 113 resp. 114 för öppning av den grind som hör samman med den minnesenhet som identifieras av läsadressen WBA. En och-grind 115 mottar skrivklockpulser WRCK från skriv- klookgeneratorn 20 och skrivordern WCD från räknaren 62 i system- styrenheten 23 varigenom och-grinden 115 kommer att öppnas av skrivordern WCD för att genomsläppa skrivklockpulser WRCK till samtliga och-grindarna lll-114. Utgångarna från och-grindarna lll- l14 är anslutna till var sin eller-grind 116, 117, 118 resp. 119, vilka i sin tur har sina utgångar anslutna till var sin av minnes- enheterna KU-1, HU-2, KU-3 resp. KU-4.

Ur det ovanstående är det tydligt att när och-grinden 115 :ottager en skrivorder SGD kommer skrivklookpulserna WRCK att gå genom någon av de utvalda och-grindarna lll-114, närmare bestämt den som ha den läsadressen ÜRA vilken erhålles från avkodaren E av skrivadressen WRA, medan avkodaren 110 samtidigt åstadkommer växling i den ifrågavarande strömbrytaren bland strömbrytarna 93- 96. Således kommer den digitaliserade videoinformationen på buss- ledningen l6a att matas genom den växlade strömställaren bland strömställarna 93-96 och genom den_respektive strömställaren vi sin tur är 7808490-2 24 bland strömställarna 97-100 till ingången av den minnesenhet, som identifieras eller utväljs av skrivadressen WBA för att skrivas in; i denna utvalda minnesenhet med den av skrivklockpulserna WRCK bestämda klockningstakten. ' Huvudminnesstyrenheten 24 innefattar även en avkodare 120, som mottar den slutgiltigt fastställda läsadressen FDRA från strömställaren 87 i systemstyrenheten 23 och som avger en lämplig styrutgångssignal för slutning av den av strömställarna 101-104 som hör ihop med den minnesenhet, som identifieras eller anges av nämnda adress FDRA. Utgàngarna från avkodaren 120 svarar mot min-2 HU-1, Mu-2, HU-3 och KU-4 och är vardera anslutna eller-grind 121, 122, 123 resp. 124 vilkas utgångar nesenheterna till var sin resp. 128. Och-grindarnas 125-128 övriga ingångar är gemensamt anslutna till en utgång på en och-grind 129, som mottager läs- klockpulser RCK från läsklockgeneratorn 27 och läsordern RCD frán_ räknaren 71 i systemstyrenheten 23. Och-grindarnas 125-128 ut- gångar är vardera anslutna till var sin ingång till e1ler-grindar- na 116-119.

När således läsordern RCD mottages för att öppna och-grin- den 129 kommer läsklockpulserna RSK att gå genom grinden 129 och geno: den av de utvalda och-grindarna 125-128 som har öppnats av en utgångssignal, vilken sänts genom den ifrågavarande e1ler-grin- den bland ellergrindarna 121-124 från avkodaren 120 såsom gensvar på den slutgiltigt fastställda läsadressen FDEA. De läsklockpul- ser .CK som passerat genom den utvalda av och-grindarna 125-128 sänds genom den respektive eller-grinden bland grindarna 116-119 till den respektive minnesenheten bland minnesenheterna R -l--- KU-4 vars ifrågavarande strömställare bland strömställarna 101- 104 slöt såsom gensvar på utgângssignalen från avkodaren 120. Så- lunda kommer den digitaliserade videoinformationen, vilken tidi- gare lagrats i den av minnesenheterna vilken identifieras av den slutgiltigt fastställda läsadressen FDRA, att utläsas eller hämtas ur denna minnesenhet såsom gensvar på läsordern RCD och gå till bussledningen 25 med en klockningstakt, som bestämmas av läsklock- pulserna RCK. Det är även tydligt att under utläsningen av den lagrade videoinformationen ur någon av minnesenheterna HU-l---EU-4 kommer den utlästa informationen att àterkopplas till ingången av gsamna minnesenhet med hjälp av respektive áterkopplingsslinga anslutna till ingångar på och-grindar 125, 126, 127 '_ 7 8 Û 8 4 9 0 - 2 25 106-109, varvid den ifrågavarande av strömställarna 93-96 då lig-_ ger i ingrepp med sin kontakt B och den ifrågavarande av ström- ställarna 97-100 även då ligger i ingrepp med sin kontakt B.

Huvudminnesstyrenheten 24 innefattar vidare en avkodare 130, vilken mottager den möjliga ominskrivningsadressen PRWRA från strömställaren 88 i systemstyrenheten 23 ooh vilken träder i funk- tion för att bilda en styrsignal vid en ingång till någon utvald och-grind bland de fyra och-grindarna 131, 132, 133 eller 134, vilka har sina utgångar kopplade till var sin eller-grind 121, 122, 123 resp. 124. Utgängarna från och-grindarna 131-134 är även an- slutna, vilket markeras med siffrorna O, 1, 2 och 3, till ström- ställarna 97, 98, 99 resp. 100 för att manövrera dessa. Slutligen är den logiska utgàngssignalen LG från logikkretsen 89 i system- styrenheten 23 ansluten till de övriga ingàngarna på och-grindar- na 131-134. ' Ur det ovanstående är det tydligt att när den logiska ut- 8 gangssignalen har hög nivå "l" kommer denna högniváiga utgàngs- ' signal att passera genom en utvald och-grind bland och-grindarna 131-134, vilken utvalda och-grind svarar mot den möjliga omin- _ skrivningsadressen PRWRA mottagen av avkodaren 130 och vilken har: slutits av den motsvarande styrsignalen från denna avkodare, för att ledas till motsvarande strömställare bland strömställarna 97-100 och växla dauza rörliga arr till ingrepp med kontakten A.

Den högnivåiga logiska utgångssignalen LG som passerar genom den öppnade och-grinden bland och-grindarna 131-134 går även till mot- svarande eller-grind bland eller-grindarna 121-124 för att öppna den motsvarande och-grinden bland och-grindarna 125-128. Således _ kozmer läsklockpulserna RCK att passera genom den av läsordern ECB öppnade och-grinden 129 och genom den av den högnivåiga logis- ka utgëngssignalen LG öppnade och-grinden bland och-grindarna 125-128 och genom den därtill hörande eller-grinden bland eller- grindanaa 116-119 för att slutligen komma till den minnesenhet som svarar mot den möjliga ominskrivningsadressen PRHRÄ. När där- för dà den logiska utgångssígnalen IG har hög nivå "1" kommer den digitaliserade videoinformation, vilken utläsas ur den av minnes- enheterna EU-l---L -4 som svarar mot den vid avkodaren 120 inma- ' tade läsadressen FDRA, att matas tillbaka genom äterinskrivnings- slingan 105 och áterinskrivas i den minnesenhet, som identifieras av den vid avkodaren 130 inkommande möjliga ominskrivningsadressen PRNRA. 17808490-2 26 Bortfallsminnet - Fig. 7 visar ett bortfallsminne 35 i tidsbaskorrigerings- anordningen 10 enligt föreliggande uppfinning. Bortfallsminnet kan innefatta fyra bistabila vippor (FF) av D-typ, nämligen vip- porna 135, 136, 137 och 138, vilka vardera svarar mot var sin min- nesenhet KU-1, MU-2, NU-3 och MU-4. En avkodare 139 mottager bort- fallsminnesadressen DOMA fràn strömställaren 70 i systemstyren- heten 23 för att bilda en styrsignal för öppning av den och-grind' bland de fyra och-grindarna 140, 141, 142 och 143, kilken hör sam- man med motsvarande bistabil vippa bland de bístabila vipporna 135-138. Bortfallsskrivordern DOWCD från strömställaren 92 i sys-- temstyrenheten 23, d.v.s. utgàngspulsen från den monostabila vip-I pan 63 matad genom strömställaren 92 när den senare bringats att_ ligga i ingrepp med sin kontakt A med pulsen från den monostabila vippan 64, inmatas på samtliga och-grindars 140-143 ena ingång.

Den bistabila vippan bland vipporna 135-138 som motsvarar den min- nesenhet, vilken identifieras av bortfallsminnesadressen BOKA, _ triggas av den bortfallsskrivorder DOWCD, vilken passerat genom den öppnade och-grinden bland grindarna 140-143, så att den nämnda triggade bistabila vippen bland vipporna 135-138 är anpassad för ' lagring av den avkända bortfallssignalen SDO, vilken då kan mot- tagas från strömställaren 69 i systemstyrenheten 23 och vilken an- läggs vid samtliga bistabila vippor 135-138. När ett avkänt bort- fall SDO finns lagrat i någon av vipporna 135-138 avger denna vip- pa en utgángssignal med hög nivå "1" medan utgångssignalen från vipporna 135-138 är på låg nivå "O" i det fall något avkänt bort-_ fall SDO inte finns lagrat i dessa. Utgångssignalerna från vippor- na 135-138 är anordnade att matas genom normalt öppna strömställa- 're 144, 145, 146 resp. 147 till en gemensam ledning 148 i och för utsändande av bortfallsindíkeringar till de bistabila vipporna 81 och 85 i systemstyrenheten 23. Bortfallsminnet 35 innefattar vidare en avkodare 149, som mottager läsadressen RA och därefter reservläsadressen SRA från strömställaren 86 i systemstyrenheten ' 23. Avkodaren 149 träder därvid i funktion för att bilda en styr- signal för slutning av den bland strömställarna 144-147 som hör ihop med den av vipporna 135-138 som svarar mot den minnesenhet, vilken identifieras av varje adress som avkodaren 149 mottar.

Och-grindarna 140-143 vilka selektivt öppnas av styrsigna-' 'ler från avkodaren 139 för att genomsläppa bortfallsskrivordern 78084994 27 DOWCD skulle kunna utbytas mot normalt öppna strömställare vilka selektivt slutes av styrsignaler från avkodaren 139. Likaså skulle de normalt öppna strömstälïnrnu 144-147 vilka selektivt slutes av styrsignaler från avkodaren 149 kunna utbytas mot och- grindar, som selektivt öppnas av styrsignalerna från avkodaren 149.

I det ovan beskrivna bortfallsminnet 35 är således den bortfallsmínnesadress DOMA som från strömställaren 70 i system- styrenheten 23 matas till avkodaren 139 under förekomst av ut- gångssignaler från den monostabila vippan 64, den skrivadress WRA som räknaren 66 matat till kontakten A på strömställaren 70 me- dan bortfallsskrivordern DOWCD som därefter matas till bortfalls- minnet 35 är den utgångspuls som från den monostabila vippan 63 matas till kontakten A på strömställaren 92. Under varje skriv- operation i huvudminnet 21 kommer således det avkända bortfallet, om något sådant existerar, att lagras i den bistabila vippa bland vipporna 135-138 vilken svarar mot den minnesenhet som identifi- eras av skrivadressen WBA och i vilken den digitaliserade video- informationen håller på att skrivas in.

Under en läsoperation i huvudminnet 21, och under förut- sättande av att den logiska utgângssignalen LG från logikkretsen 89 har låg nivà "O", kommer den läsadress RA' som svarar mot den minnesenhet från vilken videoinformatíon utläses eller hämtas först att från strömställaren 86 matas till avkodaren 149 så att den senare åstadkommer att bortfallsinformation DOI utsänds från den respektive vippen bland de bistabila vipporna 135-135 och går till den bistabila vippan 81 i systemstyrenheten 23, varigenom utgëngssignalen från den bistabila vippen 81 indikerar huruvida bortfall uppträder eller ej i den videoinformation som finns lag- ad i den minnesenhet, vilken anges av läsadressen RA'. Under en äsningsoperation, d.v.s. under intervallet av utgàngspulsen från n-ie w en monostabila vippan 84, växlar strömställaren 86 över till kontakten A för att utmata reservläsadressen SEA' till avkodaren 149 vilket får till följd att den bortfallsinformation DOI som då sänds till den bistabila vippan 85 anger huruvida bortfall förekommer eller ej i den videoinformation som finns lagrad i den minnesenhet, som anges av reservläsadressen SRA'. Under en läs- ningsoperation förblir strömställaren 70 i kontakt med kontakten B så att den adress som matas genom strömställaren 70 till av- 'rvvv-v- - 7808490-2 28 kodaren 139 i bortfallsminnet 35 är den möjliga ominskrivnings- adressen PRWRA som erhålles från strömställaren 88, d.v.s. adres- ' sen RA'_om den bistabila vippen 81 anger förekomst av bortfall i den minnesenhet som svarar mot denna adress, eller adressen SRA' om den bistabila vippan 81 anger att den av adressen RA' identi- fierade minnesenheten inte har något bortfall. Om den logiska utgångssignalen LG från logikkretsen 89 har hög nivå "l", vilket anger bortfall i den minnesenhet som identifieras av adressen RA' eller adressen SRA', kommer strömställaren 90 att sluta och ut- gångspulsen från den monostabila vippan 91 passera genom ström- ställaren 90 och går till kontakten B i strömställaren 92. Efter- som strömställaren 92 ligger i ingrepp med sin kontakt B under 3 läsoperationen kommer pulsen från den monostabila vippen 9l att gå genom strömställaren 92 i form av en raderingsorder, i stället för bortfallsskrivordern DOWCD, till samtliga och-grindar 140- 143. Bortfallsordern går vidare genom den av och-grindarna 140- 143 som öppnats av en styrsignal från avkodaren 139 såsom gen- svar på den möjliga ominskrivningsadressen PRWRA, vilken i detta ögonblick anbringas vid avkodaren 139, varigenom raderíngsordern triggar eller återställer den av de bistabíla vipporna 135-138 som svarar mot den möjliga ominskrivningsadressen PRWRA i och för radering av den bortfallsinformation som eventuellt tidigare lag- rats i denna vippa.

Hastighetsfelminnet _I hastighetsfelminnet 32 i tidsbaskorrigeringsanordningen l0 enligt föreliggande uppfinning matas det i hastighetsfel-hàll- kretsen 33 kvarhållna hastighetsfelet till en i fig, 4 visad fast kontakt B i en strömställare l5O vars rörliga kontakt nor- malt ligger i ingrepp med denna kontakt B för att mata hastighets- feiet till en buffertförstàrkare 151. strömstaiiaren iso växlar över sch kommer till ingrepp med den fasta kontakten A endast un- der àterinskrivning, i en av adressen ?RWRA identifierad minnes- enhet, av den videoinformaticn som läses ut ur en minnesenhet, vilken identifieras av den slutgiltigt fastställda läsadressen FDEA såsom beskrivits ovan i samband med fig. 6. En normalt öppen strömställare l52 sluts såsom gensvar på en hög nivå "l" i den logiska utgångssignalen LG fràn logikkretsen 89 så att lässtart- pulsen RS? (fig. 90) matas genom den slutna strömställaren l52 för att trigga en monostabil vippa (MM) 153. När denna vippa 7808490-2 29 triggas av en lässtartpuls RST avger den en utgàngssignal på hög J. nivå "l" vars varaktighet är cirka 20 mikrosekunder (fig. 9T) och denna högniváiga utgángssignal matas till strömställaren 150 för att växla denna till ingrepp med dess kontakt A. Utgångssignalen från den monostabila vippan 153 matas även till en strömställare 154 med en rörlig kontakt, som normalt ligger i ingrepp med en fast kontakt B som mottager utgångssignalen från en digital adde-, rare 155 vilken adderar (-1) till skrivadressen WBA från räknaren 66 i systemstyrenheten 23; d.v.s. adderaren 155 bildar adressen (WBA-1). Strömställaren 154 har vidare en fast kontakt A som mot- tager den möjliga ominskrivningsadressen PRWRA-från strömställa- _ ren 88 i systemstyrenheten 23 och som kommer till ingrepp med den rörliga kontakten i strömställaren 154 såsom gensvar på en hög- nivàig utgångssignal från den monostabila vippan 153. Den rörliga » kontakten i strömställaren 154 är ansluten till en avkodare 156 som normalt mottager adressen (NRA-1) från kontakten B i ström- ställaren 154. Avkodaren 156 mottager däremot den möjliga omin- skrivningsadressen PRWRA från kontakten A i strömställaren 154 när den senare växlas över av utgångssignalen från den monostabi- la vippan 153 såsom gensvar på en högnivåig logisk utgàngssignal LG.

Under en normal inskrivningsoperation i huvudminnet 21 för inskrivning av digitaliserad videoinformation successivt i de minnesenheter som identifieras av skrivadresserna WBA, WRA'---etc. avger strömställaren 154 adresserna (WBA-1), (WRA'-1), --etc. till avkodaren 156 (fig. 9Q). Under inskrivningen i den minnesan- het som exempelvis identifieras av adressen WRA avger avkodaren 156 en lämplig styrsignal till någon av fyra och-grindar 157, 158, 159 och 160, närmare bestämt den som svarar mot adressen (WBA-1), d.v.s. till den minnesenhet i vilken videoinformation skrevs in under det föregående inskrivningsintervallet, d.v.s. under den föregående inskrivningsoperationen. Den fallande flanken av ut- gangssignalen (fig. 9J) av den monostabila vippan 60 i skrivklock- generatorn 20 utnyttjas för att trigga en monostabil víppa (MH) 161 som avger en puls vars varaktighet är 40 mikrosekunder (fig. 9P), vilken genom en eller-grind 162 matas till samtliga och-grindar 157-160. När utgångssignal förekommer fràn den mono- stabila vippan 161 kan styrsignalen från avkodaren 156 således _ passera genom den av och-grindarna 157-160 som motsvarar den 7808490-2 30 minnesenhet, vilken identifieras av adressen (WRÄ-1) för att slu- ta en öppen strömställare bland de normalt öppna strömställarna 163, 164, 165 och 166. Vid slutning av en utvald strömställare bland strömställarna 163-166 kommer det hastighetsfel som hàlles i kretsen 33 och som hänför sig till det hastighetsfel som in- 'träffade under ett föregående inskrivningsintervall, d.v.s. in- tervallet för inskrivning i den minnesenhet som identifieras av adressen (WBA-1), att gå genom strömställaren 150, buffertför- stärkaren 151 (fig. 9N) och den'enda slutna strömställare bland strömställarna 163-166 till respektive analoga minne bland de analoga minnena 167, 168, 169 och 170, vilka visas bestå av jor- dade kondensatorer, som är anslutna till var sin av buffertför- 'rkarna 171, 172, 173 och 174, vilka har hög ingångsimpedans. á - Under inskrivningen av digital videoinformation i minnesenheter- na NU-1---LM-4 i huvudminnet 21 kommer den hastighetsfelinforna- gtion som hàlles i systemstyrenheten 23 (fig. 9L) att med avseende på inskrivning i varje sådan huvudminnesenhet lagras i det näst- följande inskrivningsintervallet i en respektive analog minnes- enhet bland nämnda analoga minnesenheter 167-170. La rin en av _ å hastig.etsfe1information sker i fo m av att en spänning byggs upp (fig. 93) till en motsvarande nivå över den kondensator, som är utvald enom slutnin en av resnektive strömställare 163-166. l .

För att åstadkomma utläsningen av den lagrade hastighets- felinformationen under en normal läsoperation av_huvudminnet 21 matas den slut iltí t fastställda läsadressen FDRA från ström- å allaren 87 i systemstyrenheten 23 till en avkodare 175 i has- f' d' fl) -l d' I ' el (V4 hatsfelminnet 32. Avkodaren 175 åstadkommer styrsignaler eller X1 *x I gssignaler som selektivt sluter normalt öppna strömställare 77, 178 och 179, vilka är inkopplade mellan respektive ut- från buffertförstärkarna 171, 172, 173 och 174 och en ge- am ledning 180 för matning av den utlästa hastighetsfelinfor- :aticnen till läsklookgeneratorn 27. Det är tydligt att under den successiva utläsningen av_den digitala videoinformationen från de fm H »W J :him w lm - w C ..._ :innesenheter i huvudminnet 21, vilka identifieras av den slut- giltigt fastställda läsadressen FDRA, FDRA' ---etc. (fig. 95) åstadkommer avkodaren 175 slutning av en respektive av strömstäl- larna 176-179 under varje läsintervall eller -period för att till den gemensamma ledningen 180 utmata den hastighetsfelinformation från det av de analoga minnena 167-170 som svarar mot den minnes- 7808490-2 31 enhet från vilken videoinformation håller på att läsas.

När den logiska utgångssignalen LG från logikkretsen 89 har hög nivå "l" för att därmed åstadkomma àterinskrivningen i den minnesenhet, som identifieras av den möjliga ominskrivnings- adressen PRWRA av den digitala videoinformation som läses från den minnesenhet, vilken identifieras av den slutgiltigt fast- ställda läsadressen FDRA', kommer denna på hög nivå befintliga logiska utgàngssignalen IG att sluta strömställaren 152, så att lässtartpulsen RST kan trigga den monostabila vippen 153, vari- genom utgàngssignalen (fig. 9T) från denna senare vippa växlar inställningslägena för strömställaxna 150 och 154 så att dessa kommer i kontakt med sina respektive kontakter A. När strömstäl- laren 150 kommer i kontakt med kontakten A kommer det hastighets- fel VE som håller på att utläsas från det av de analoga minnena 167-170 som svarar mot den minnesenhet, vilken identifieras av den slutgiltigt fastställda läsadressen FDRA', att matas genom strönställaren 150 till buffertförstärkaren 151 (fig. 9V). Genom att strömställaren 154 kommer i ingrepp med sin kontakt A kommer den möjliga ominskrivningsadressen PRWRA att matas till en av- kodare 156, så att den senare avger en styrsignal eller -utgång vid den av de och-grindar 157-160 som motsvarar denna adress.

Eftersom utgàngssignalen från den monostabila vippan 153 matas ' genom en eller-grind 162 till samtliga och-grindar 157-160 kom- mer denna utgångssignal från den monostabila vippen 153 att gå genom den av de och-grindar 157-160 som mottager en styrsignal från avkodaren 156 för att åstadkomma slutning av den respektive strönställaren bland strömställarna 163-166. Därför kommer ut- gàngssignalen från buffertförstärkaren 151 att gà genom den av strömställarna 163-166 som är sluten för att lagras i det av de analoga minnena 167-170 som svarar mot den huvudminnesenhet som identifieras av den möjliga ominskrivningsadressen PRWRA.

Ur det ovanstående är det tydligt att under ominskrivning- en i den minnesenhet som identifieras av adressen PRWRA, d.v.s. ominskrivningen av den digitaliserade videoinformation som håller på att utläsas ur den minnesenhet som identifieras av adressen FDRA', kommer det hastighetsfel som häller pà att utläsas från det analoga minne som svarar mot adressen FDRA', att samtidigt därmed ominskrivas i det analoga minne som identifieras av ad- ressen PRYRA. Under efterföljande-läsning av den videoinformation 7808490-2. 32 som har ominskrivits i en minnesenhet i huvudminnet 21 kommer således hastighetsfelminnet 32 att samtidigt erbjuda ett hastig- hetsfel som svarar mot det, som existerade under den ursprungliga E inskrivningen av den ominskrivna videoinformationen.

' Läsklockgeneratorn Fig. 8 visar att läsklockgeneratorn 28 i tidsbaskorrige- ringsanordningen 10 enligt föreliggande uppfinning kan innefatta en sågtandgenerator 181, som mottager hastighetsfelsignalen VE från utgångsledningen 180 av hastighetsfelminnet 32. Vidare ma- tas läsordern RCD från räknaren 71 i systemstyrenheten 23 till en inverterare 182 vars utgång är ansluten till-sâgtandgenera- torn 181 så att utgångssignalen från sàgtandgeneratorn kommer att vara noll under de tillfällen när utgången från inverteraren 182 har hög nivå "l" d.v.s. i intervallerna mellan successiva läs- »order RCD. En underbärvågssignal SC, vilken exempelvis har frek- vensen 3,58 MHz i det fall det gäller behandling av NTSC-färg- videosignaler, matas från standardsynkgeneratorn 26 till en fas- modulator 183 för fasmodulering i denna med utgångssignalen fràn sågtandgeneratorn 181. Eftersom lutningen av den sàgtandvåg som bildar utgàngssignalen från generatonn 181 är proportionell mot potentialen av hastighetsfelsignalen VE, vilken generatorn 181 mottager från hastighetsfelminnet 32, består utgångssignalen från _ modulatorn 183 av underbärvàgssignalen fasmodulerad med hastig- hetsfelsignalen. Den fasmodulerade underbärvágssignalen matas till en monostabil vippa 184, som avger en på motsvarande sätt fasmodulerad fyrkantvågsignal jämte övertoner därav. Utgàngssig- :elen från den monostabila vippen 184 matas till ett bandpass- filter 185, vilket är avstämt på den tredje övertonen av under- bärvågssignalen SC, varigenom den fasmodulerade utgângssignalen w rån bandpassfiltret 185 har en frekvens på exempelvis 10,74 MHz.

C' tgångssignalen från bandpassfiltret 185 går till en förstärkare 85 och därifrån till en fyrkantvågformare 187 som avger den öns- ade läeklockpulsen RSK modulerad med hastighetsfelet. Såsom ti- åk” l-J igare oznämnts bestämmer denna läsklockpuls den klockningstakt med vilken den digitaliserade videoinformationen läses ur minnet 21. fl; Ovan har den allmänna uppbyggnaden och vissa detaljer i_ tidsbaskorrigeringsanordningen 10 enligt föreliggande uppfinning 7808490-2 33 beskrivits. Det är tydligt att i denna tidsbaskorrigeringsanord- ning säkerställer den digitala komparatorns 74 styrning av räk- narens 73 sekvensstyrning att under varje läsintervall kommer den minnesenhet i huvudminnet 21, vilken identifieras av läsad- ressen RA från räknaren 73 och från vilken således videoinforma- tion läses, att skilja sig från den minnesenhet som identifieras av skrivadressen WBA och i vilken således videoinformationen skrivs in, varigenom s.k. dubbelklockning av någon av minnesen- heterna undvikes. I tidsbaskorrigeringsanordningen 10 erhålles en bortfallsindikering DOI varje gång ett bortfall inträffar i den videoinformation som skrivs in i någon av minnesenheterna i hu- vudminnet 21 och denna bortfallsindikering lagras i bortfalls- minnet 35 och då även med avseende på var och en av huvudminnes- enheterna. Vid utläsning av den videoinformation som lagras i de successiva minnesenheterna i huvudminnet Zl åstadkommer system- styrenheten 23 utläsning av videoinformationen antingen från den minnesenhet som identifieras av läsadressen RA, vilken erhålles från räknaren 73, eller i det fall bortfallsminnet 35 indikerar att ett bortfall förekom i den videoinformation som finns lagrad i denna minnesenheten vid läsadressen RA, från en annan minnes- enhet som identifieras av reservläsadressen SEA. Själva läsningen_ sker med avseende på den minnesenhet, som identifieras av den slutgiltigt fastställda läsadressen FDRA. Vid bestämning av hu- ruvida reservläsadressen SBA skall vara antingen RA-l eller RA+1 säkerställer den digitala komparatorn 76 och den monostabila vip- pan 77 i systemstyrenheten 23 att denna reservläsadrees SRA, i det fall den blir den slutgiltigt fastställda läsadressen FDRA, inte ger upphov till dubbelklockning av den ifrågavarande minnes- enheten, d.v.s. läsadressen FRA och den slutgiltigt fastställda läsadressen FDRA kommer inte att vara lika och kommer inte att medföra överlappande skrivning och läsning med avseende pà en och samma minnesenhet.

Om tidsbaskorrigeringsanordningen lO enligt föreliggande uppfinning fastställer att bortfall existerar i den minnesenhet som.identifieras av läsadressen RA, varigenom den slutgiltigt fastställda läsadressen FDRA kommer att utgöra reservläsadressen SBA, så kommer den videoinfornation som utläses ur den minnesan- het som identifieras av adressen SBA att ominskrivas i den minnes- enhet som har bortfall, d.v.s. den minnesenhet som identifieras 7808490-2 34 av läsadressen RA som då blir den möjliga ominskrivningsadressen ?RflRA. Om à andra sidan tidsbaskorrigeringsanordningen faststäl- ler att bortfall existerar i den minnesenhet som identifieras av reservläsadressen SRA, men inte i den minnesenhet som identi- fieras av adressen RA, så kommer den videoinformation som läses ur den minnesenhet som identifieras av adressen RA och den kom- mer att ominskrivas i den minnesenhet som identifieras av adres- sen SRA. I samband med ovanstående ominskrivning eller utbyte av videoinformation som innehåller bortfall med videoinformation som inte innehåller bortfall, är det tydligt att bortfallsmínnet 35 även raderar bortfallsindikeríngen i den minnesenhet i vilken ominskrivningsoperationen har genomförts.

I tidsbaskorrigeringsanordningen lO enligt föreliggande uppfinning kommer hastighetsfelminnet 32 att komma ihåg de has- tighetsfel som inträffar under inskrivningen av videoinformation i var och en av minnesenheterna i huvudminnet 21 och varje sådant hastighetsfel utnyttjas i läsklockgeneratorn 28 för fasmodulering av läsklockpulserna RCK vilka bestämmer den klockningstakt med vilken läsningen sker av videoinformation från de respektive min- nesenheterna. När videoinformation från en minnesenhet med ad- ressen FDRA ominskrivs i en minnesenhet med adressen PRWRA kom- mer hastighetsfelminnet 32 att som omnämnts ovan lagra, med av- I seende på denna minnesenhet PRWRA, det hastighetsfel som hör samman med den,ursprungliga inskrivningen av videoinformationen i minnesenheten med adressen FDRA. Fasmoduleringen av läsklock- pnlserna RSK kommer således alltid att motsvara de hastighetsfel som inträffar under inskrivning av den videoinformation som lä- ses från en utvald minnesenhet oberoende av huruvida denna vi- deoinforzatíon ursprungligen inskrevs i denna minnesenhet eller ominskrevs i densamma för att ersätta den ursprungligen inskrivna videoinformationen som innehöll bortfall." Den ovan beskrivna utföringsfornen av uppfinningen kan på många sätt modifieras och varieras inom uppfinningens grundtanke.

Claims (6)

7808490~2 35 PATENTKRAV

1. Tidbaskorrigeringsanordning för borttagning av tidbasfel från inkommande videosignaler innefattande ett huvudminne vilket har ett flertal adresser för lagring av respektive linjer hos nämnda inkommande videosignaler, en skrivklock- generator för generering av skrivklockpulser vid en variabel frekvens beroende på tidbasfel i de inkommande videosignaler- na, en ingångskrets för inskrivning av de inkommande videosig- nalerna i nämnda huvudminne vid en hastighet bestämd genom nämnda skrivklockpulser, en läsklockgenerator för generering av läsklockpulser, en utgångskrets för utläsning av videosig- nalerna från nämnda huvudminne i enlighet med nämnda läsklock- pulser, en styrenhet för styrning av skrivningen och läsningen av videosignaler in i och ut ur nämnda huvudminne via nämnda ingångskrets resp. nämnda utgångskrets, k ä n n e t e c k ~ n a d av en hastighetsfeldetektor (44) för detektering av hastighetsfel i successiva linjer hos de inkommande videosig- nalerna, ett hastighetsfelminne (32) vilket har ett flertal adresser vilka svarar mot respektive adresser i huvudminnet (21) och i vilket finns lagrade detekterade hastighetsfel (VE) för linjerna hos videosignalerna lagrade i respektive adresser hos nämnda huvudminne (21) och en hastighetsfelkompensator (181-183) för kompensering av hastighetsfel hos videosignaler erhållna från nämnda utgångskrets i enlighet med respektive detekterade hastighetsfel (VE) lagrade i nämnda hastighetsfel- minne (32).

2. Tidbaskorrigeringsanordning enligt krav l, k ä n n e - t e c k n a d av att nämnda skrivklockgenerator (20) inne- fattar en variabel frekvensoscillator (41) vilken har en utsignal med en centerfrekvens vilken är en multipel av färg- underbärvågsfrekvensen hos nämnda videosignaler, en fastlåst slinga (45 - 53) vilken mottager nämnda oscillatorutsignal och horisontella synkroniseringssignaler, vilka separerats från videosignalerna som mottagits genom nämnda ingångskrets (ll - 16), för att variera frekvensen hos nämnda oscillatorutsignal i enlighet med variationerna i frekvens hos nämnda separerade horisontella synkroniseringssignaler, en variabel fasskiftare 7808490-2 36 (43) till vilken nämnda oscillatorutsignal pålägges för att erhålla nämnda skrivklockpulser (WRCK) vid utgången på nämnda variabla fasskiftare (43), en faskomparator (44) för att jäm- föra fasen hos nämnda utsignal från den variabla fasskiftaren (43) med fasen hos färgsynksignalerna vid nämnda underbärvågs- frekvens och vilka separerats från nämnda videosignaler mot- tagna via nämnda ingångskrets (ll - 16) och för att förse 'nämnda variabla fasskiftare (43) med en motsvarande styr- signal, och av en krets (33) för att pålägga nämnda styrsignal från nämnda faskomparator (44) på nämnda hastighetsfelminne (32) när nämnda hastighetsfelinformation skall skrivas in i det senare.

3. Tidbaskorrigeringsanordning enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att nämnda styrenhet (23) vidare styr skrivningen och läsningen av hastighetsfelen (VE) in i och ut ur nämnda hastighetsfelminne (32).

4. Tidbaskorrigeringsanordning enligt krav 3, k ä n n e - t e c k n a d av att nämnda styrenhet (23) innefattar en skrivadresseringskrets (66) vilken genererar skrivadresser i en upprepad cyklisk följd vilka pålägges nämnda huvudminne (21) och nämnda hastighetsfelminne (32) för styrning av skriv- ningen av videosignaler resp. hastighetsfel (VE) vid motsva- rande adresser i dessa, och en läsadresseringskrets (73) vilken genererar läsadresser vilka pålägges nämnda huvudminne (21) och nämnda hastighetsfelminne (32) för att styra utläs- ningen av videosignaler resp. hastighetsfel från motsvarande adresser i dessa.

5. Tidbaskorrigeringsanordning enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att nämnda hastighetsfelkompensator (181 - 183) innefattar en krets (183) för fasmodulering av nämnda läsklockpulser (RCK) i enlighet med nämnda detekterade hastig- hetsfel (VE) lagrade i hastighetsfelminnet (32).

6. Tidbaskorrigeringsanordning enligt krav 3, k ä n n e - t e c k n a d av att nämnda hastighetsfelminne (32) inne- fattar ett flertal kondensatorer (163 - 167) vilka svarar mot respektive adresser.