SE438158B - Komposition med hog halt fasta substanser och innehallande ett esterdiolalkoxylat - Google Patents

Description

7810206-8 lande beläggningskomposition skulle sålunda vara av stor bety- delse.

Det har nu framkommit att esterdiolalkoxylat kan användas till sammans med aminoplastbryggbildare och polykaprolaktonpolyoler eller derivat därav, eller polyoler med låg molekylvikt, eller latexar, eller blandningar därav för framställning av komposi- tioner som har användning som beläggningar, färger eller lim.

De kompositioner som framställes innehåller dessutom ett lös- ningsmedel eller katalysator när helst sá anses nödvändigt eller önskvärt.

Föreliggande uppfinning avser närmare bestämt komposition med hög halt fasta substanser vilken utmärkes av att den omfattar _en blandning av (I) ett esterdiolalkoxylat med formeln: R R | I u(oflmflza)x°%flznç'lnflzu°°cçcflflzfl°Wazmmyu ' R Z R I vari m är ett heltal med ett värde av 2 - 4; n är ett heltal med ett värde av l - 5 ; x och y är heltal som vardera har ett värde av l - 20 och R är en osubstituerad eller substituef rad alkylgrupp med l - 8 kolatomer och (II) 10 - 300 vikt-% ' därav av minst en förening som väljes bland den grupp som be-f står av : ~ " . ¿ (A) en aminoplastbryggbildare; eller (B) en aminoplastbryggbildare och en polykaprolaktonpolyol med en medelmolekylvikt av från 290 till ungefär 6000, ett genomsnittligt hydroxyltal av från ungefär 15 till 600 och ett genomsnitt av från 2 till 6 hydroxylgrupper; I eller É (C) en aminoplastbryggbildare och en karboxylmodifierad L polykaprolaktonadduktreaktionsproduktblandning från = Omsättflíflä äV (i) en polykaprolaktonpolyol och (ii) från 0,1 till 1 karboxylsyraanhydridekvivalent per varje hydroxylekvivalent närvarande i polykaprolaktonpolyolen av en intramolekylär anhydrid av en polykarboxylsyra; eller 7810206-8 (D) en amínoplastbryggbildare och en §?lY0l med låg molekyl- vikt som har en moiekyivikt axffrån 62 :in ungefär 1000 och från 2 till 6 hydroxylgrupper; eller _(E) en aminoplastbryggbildare och en vattenhaltig akryllatex.

De esterdiolalkoxylater som användes för framställning av kom-_ positionerna enligt föreliggande uppfinning tillhör en ny klass av material som just nyligen framkommit och utgör ändamål en- ligt en annan ansökan. Dessa esterdiolalkoxylater framställes genom omsättning av den esterdiol med strukturformeln : s* R e v ; I' H°Cn"zn$CnH2n00C?c¿n¿noa _ R R med en oxiranförening, lämpligen en alkylenoxid, för framställ+ ning av esterdiolalkâxylatet med strukturformeln : R II . l-KOCJÜZÛ xmnfi2rècnuln°°cècnfi2nflfiflï2np)yfl vari m är ett heltalR som haå ett värde av från 2 till* 4, före-ä .trädesvis 2 eller 3 ; n är ett heltal med ett värde av l - 5, lämpligen 1 - 3 och mest föredraget 1 ; x och y är heltal som 'vardera har ett värde av 1 - 20, företrädesvis 1 - 10 ; R är :en osubstituerad eller substituerad, linjär eller grenad alkylß :grupp med l - 8 kolatomer, företrädesvis l - 3 kolatomer. Subs- tituenterna på R-gruppen kan vara vilken som helst inert grupp som icke komer att störa de inbegripna reaktionerna och kan exempelvis vara cyano, halogen, alkoxyl, nitro, tertiär amin, sulfo etc. I formlerna kan variablerna R, m, n, x och y vara lika eller olika vid de olika ställena. e~e--------~~ » “pmm Qufiizïïi 7810206-8 De nya esterdiolalkoxylaterna (II) framställes företrädesvis genom katalytisk omsättning av en esterdiol (I) med en alkylen- oxid eller blandningar av alkylenoxider vid en förhöjd tempera- tur såsom närmare kommer att diskuteras i det följande. Man kan framställa mono-, de blandade, blockerade eller kapslade ad- dukterna.

De alkylenoxider som är lämpliga att använda vid framställ- ningen av esterdiolalkoxylaterna är oxiranföreningarna, såsom styrenoxid, etylenoxid, 1,2-propylenoxid, l-3-propylenoxid, 1,2-butylenoxia, 1,3-butylenoxia och 1,4-butylenøxia samt lik- nande högre alifatiska monoepoxider. ' Esterdiolerna med formeln I innefattar 2,2-dimetyl-3-hydroxi- propyl-2,2-dimetyl-3-hydroxipropionat ; 2,2-dimetyl-4-hydroxi- butyl-2,2-dimetyl-3-hydroxipropionat ; 2,2-dimetyl-4-hydroxibu- tyl-2,2-dimetyl-4-hydroxibutyrat ; 2,2-dipropyl-3-hydroxipro- 2-etyl-2-butyl-3-hydroxi- ' z-etyl-z-metyl-s- hydroxipropyl-2-etyl-2-metyl-3-hydroxipropionat och liknande. pyl-2,2-dipropyl-3-hydroxipropionat ; propyl-2-etyl-2-butyl-3-hydroxipropionat ; Under omsättningen av esterdiolen I med alkylenoxiden användes en katalysator företrädesvis i en katalytiskt effektiv mängd. f Mängden katalysator är från 0,01 till 5_vikt-%, företrädesvis från 0,05 till 0,5 vikt-%, räknad på de sammanlagda viktsmäng- derna av esterdiol I och alkylenoxid. De katalysatorer som är lämpliga är kända för fackmännen inom tekniken alkylenoxid- additionskemi och kräver föga ytterligare diskussion här. Som typiska exempel därpå kan nämnas bortrifluorideterat, kalium, kaliumhydroxid, natrium, natriumhydroxid¿ Lewis-syror, natrium- etoxid, míneralsyror och liknande.

Omsättningen av esterdiolen med alkylenoxiden genomföres vid en temperatur av från 20°C till l50°C, företrädesvis 50 - l20°C under en tid som är tillräcklig för fullbordan av reak- tionen mellan de satsade reaktanterna. Temperaturen beror ofta på den speciella katalysator som valts och den använda alkylen- ,«...'.-..~... J.- . . ... _.-.. _ 7810206-8 oxiden. Tiden kommer att variera beroende på storleken för satsen och de speciella reaktanterna och katalysatorerna och de använda reaktionsbetingelserna. \ Reaktionen kan genomföras vid undertryck, atmosfärstryck eller övertryck. Trycket är icke kritiskt och tillräckligt tryck an- vändes vanligtvis för att bibehålla reaktanterna i reaktorn i flytande form.

Den mängd alkylenoxid som satsas till reaktionen är från unge- 'fär 2 mol till ungefär 40 mol eller mer, per mol satsad ester- diol ; företrädesvis från 2 till 20 mol.

För reduktion av oxidativa sidoreaktioner till ett minimum ge- nomföres reaktionen företrädesvis under en inert gas~atmosfär med användning av kväve, argon eller annan inert gas.

Om så önskas kan ett inert lösningsmedel, såsom toluen, bensen eller l,l,l-trikloretan användas. Reaktionen fortskrider emel- lertid väl i frånvaro av varje sådant lösningsmedel. I de fles- ta fall erfordras ett lösningsmedel icke eftersom esterdiolen själv utgör en vätska vid de förhöjda temperaturer som använ- des och tjänstgör för att upprätthâlla ett vätskereaktionssys- tem.

Vid avslutande av reaktionen utvinnes produkten, bestående av en blandning av de nya esterdiolalkoxylaterna, som en åter- stodsprodukt och kan användas som sådan ; destillationsförfa- randen kan även utnyttjas för återvinning av mera raffinerade produkter.

I en typisk utföringsform satsas esterdiolen och katalysatorn till reaktorn och alkylenoxiden tillsättes därefter under en tidsperiod under upprätthållande av den önskade temperaturen och trycket. Vid fullbordan av tillsatsen hålles innehållet i reaktorn vid de valda betingelserna tills väsentligen all al- kylenoxid har omsatts. Produkten kan därefter renas, om så "Pont QUALI' in' 7810206-3 önskas, och utvinnas medelst konventionella förfaranden. I vis- sa fall kan man erhålla en produkt som innehåller andra glyko~ ler som biprodukter. Detta kan reduceras till ett minimum genom riktigt val av reaktionsbetingelser och katalysator.

De polykaprolaktonderivat som blandas med esterdiolalkoxylater- na för framställning av kompositionerna enligt uppfinningen är såsom anges i det följande. En första grupp omfattar de kända polykaprolaktonpolyoler som finnes kommersiellt tillgängliga och som fullständigt beskrivas exempelvis i den amerikanska patentskriften 3,l69,945. Såsom beskrives i nämnda patentskrift framställes polykaprolaktonpolyolerna genom katalytisk polyme- risation av ett överskott av en kaprolakton och en organisk polyfunktionell initiator med minst två reaktiva väteatomer.

Metoden för framställning av polykaprolaktonpolyolerna har ingen betydelse och de organiska funktionella initiatorerna kan vara vilken som helst polyhydroxylförening såsom visas i den amerikanska patentskriften 3,l69,945. Typiska exempel där- på är diolerna såsom etylenglykol, dietylenglykol, tríetylen- glykol, 1,2-propylenglykol, dipropylenglykol, l,3-propylengly- kol, polyetylenglykol, polypropylenglykol, poly(oxietylen-oxi- propylen)glykoler och liknande polyalkylenglykoler, antingen blockerade, kapslade eller heteriska, innehållande upp till ungefär 40 eller fler alkylenoxienheter i molekylen, 3-metyl~ 1,5-pentandiol, cyklohexandiol, 4,4'-metylen-bis-cyklohexanol, 4,4'-isopropyliden-bis-cyklohexanol, xylendiol, 2-(4-hydroxi- metylfenyl)etanol, 1,4-butandiol och liknande ; trioler, såsom glycerol, trimetylolpropan, l,2,6~hexantriol, trietanolamin, triisopropanolamin och liknande ; tetrolcr, såsom erytritol, pentaerytritol, N,N,N',N'-tetrakis(2-hydroxietyl)etylendiamin och liknande. Z När den organiska funktionella initiatorn omsättes med kapro- laktonen inträffar en reaktion som i sin enklaste form kan beskrivas med ekvationen : 7810206-8 Û . _ H R-(OI-Ijx 'É- Q=ï O I denna ekvation är den organiska funktionella initiatorn R"-(0H)x -föreningen och kaprolaktanen utgör 0'fiüR'Q¿Qfi' 0 -föreningen ; denna kan vara kaprolakton själv eller en sub- stituerad kaprolakton vari R' är en alkyl-, alkoxi-, aryl-, cykloalkyl-, alkaryl- eller aralkyl-grupp med upp till tolv kolatomer och vari minst sex av R'-grupperna är väteatomer så- som visas i den amerikanska patentskriften 3,l69,945. De poly- kaprolaktonpolyoler som användes visas genom formelnpå den högra sidan av ekvationen ; de kan ha en medelmolekylvikt av från 290 till ungefär 6.000. De föredragna polykaprolakton- polyolföreningarna är de som har en medelmolekylvikt av från ungefär 290 till ungefär 3.000, företrädesvis från ungefär 300 till 1.000. De mest föredragna är polykaprolaktondiolföre- ningarna som har en medelmolekylvikt av från ungefär 290 till ungefär 500 och de polykaprolaktontriolföreningar som har en medelmolekylvikt av från ungefär 300 till ungefär 1.000 ; dessa är mest föredragna tack vare sina lågviskositetsegenskaper. I formeln är m ett heltal som representerar det genomsnittliga antalet repeterande enheter som erfordras för framställning av föreningen som har nämnda molekylvikter. Hydroxyltalet för po- lykaprolaktonpolyolen kan vara från ungefär till 15 till 600, företrädesvis från 200 till 500 och polykaprolaktonen kan ha ett genomsnitt av från 2 till 6, företrädesvis 2 - 4, hydroxyl- grllppêr .

Qxntypüka emamelpå denna första grupp av polykaprolaktonpolyo-2 .ler som kan användas i kompositionerna enligt föreliggande uppi finning och vid framställning av den andra grupp av polykapro-É llaktonderivat som kan användas i kompositionerna enligt upp- Éinningen kan nämnas reaktionsprodukterna av en polyhydroxyl- förening som har ett genomsnitt av från 2 till 6 hydroxylgrup- Eer med kaprolakton. Det sätt på vilket polykaprolaktonpolyo- -- saa framställes visas i den amerikanska patentskriften denna-.. _ . V.~..._........_.____,_..__. _ »faim 7810206-8 3,l69,945 och många sådana kompositioner finnes kommersiellt tillgängliga. I följande tabell uppräknas typiska polykapro- laktonpolyoler. Den första spalten-anger den organiska funk- tionella initiator som omsättes med kaprolaktonen och den ge- nomsnittliga molekylvikten för polykaprolaktonpolyolen visas i denandra spalten. Om man känner till molekylvikterna för initiatorn och för'polykaprolaktonpolyolen kan man med lätthet bestämma det genomsnittliga antalet molekyler av kaprolakton (CPL-enheter) som omsattes för framställning av föreningen ; detta värde visas i tredje spalten.

POLYKAPROLAKTOQTPOLYOLER Initiator l Etylenglykol 2 Etylenglykol 3 Etylenglykol 4 Propylenglykol 5 Oktylenglykol 6 Dekalenglykol 7 Dietylenglykol 8 Dietylenglykol 9 Dietylenglykol lO Dietylenglykol ll Dietylenglykol 12 Trietylenglykoli 13 Polyetylenglykol (mv 200) x) 14 Polyetylenglykol (mv 600) x) 15 Polyetylenglykol (mv 1500) x) 16 LZ-Propylenglykol 17 lß-Propylenglykol l8 Dipropylenglykol 19 Polypropylenglykol (mv 425) x) 20 Polypropylenglykol (mv 1000) x) 21 Polypropylenglykol (mv 2000) x) 22 Hexylenglykol 23 Z-Etyl-lß-hexarxiiol 24 LS-Pentandiol 25 lfll-Cyklohexarfliol 26 l, 3-Bis (hydroxietyl) -bensen 27 Glycerol 28 l,2,6-Hexantriol 29 Trimetylolpropan 30 Trimetylolpropan 31 Trimetylolpropan 32 Trietanolamin 33 Hytritol 34 Pentaerytritol Genorasnittlig mole- kylvikt för polyolen antal CPL-enheter i Inolelqlerna 290 803 2,114 874 " 736 1,219 'offoom u: __ _ muwmßßwomuwwßußmcwwouuwmfl Gencxnsnittligt Oï |L_|~.

P' »w m mwm _ ~ u» |_|~ ~ wwomomflwø-qoomw .:>.a>' Éä s KO s .. i.. -___.._._.._<.-__.....__.._.___ 7810206-8 *Q x) Genomsnittlig molekylvikt för glykol.

Strukturerna för föreningarna i ovanstående tabell är uppen- bara för en fackman på grundval av den angivna informationen.

Strukturen för förening nr 7 är 0 i o N t Il so [(ca2)5æ},c:-12cs2oc:-:2ca2 [oc vari variabeln r är ett heltal, summan av r + r har ett genom- snittligt värde av 3,7 och den genomsnittliga molekylvikten är O 527. Strukturen för förening nr 20 är 0 N fl a0[(ca2)5coI,(c3s6o)n c3n6üøc(cs2)¿]:os vari summan av r + r har ett genomsnittligt värde av 6 och den genomsnittliga molekylvikten är 1684. Denna förklaring klargör strukturformlerna för föreningarna 1 - 34 som anges ovan.

Såsom tidigare angetts användes de polykaprolaktonpolyoler som diskuterats ovan som mellanprodukter vid framställning av en andra grupp polykaprolaktonderivat. vid framställning av denna senare typ omsättes polykaprolaktonpolyolen med en polykarbo- xylsyraanhydrid för framställning av en karboxylmodifierad ad- dukt. Som typiska exempel på detta kan nämnas trimauitsyra- anhydrid, bensofenondikarboxylsyraanhydrid, bärnstenssyraan- hydrid, maleinsyraanhydrid, nafteosyraanhydrid, glutarsyraan- hydrid eller vilken som helst annan intramolekylär anhydrid innefattande de som har substituenter, såsom halogenatomer, alkyl- eller alkoxigrupper, nitro, karboxyl¿ aryl eller vilken som helst annan grupp som icke kommer att otillbörligt störa reaktionen. 1 För framställningen av de karboxylmodifierade polykaprolakton- addukterna kan den mängd polykarboxylsyraanhydrid som omsättes 1med polykaprolaktonpolyolen vara en mängd som är tillräcklig ïför att medge omsättning med alla hydroxylgrupperna ; det är _emellertid föredraget att använda en mängd som är otillräcklig I. 9110011 QUALITY, 7310206-s 10 j för omsättning med alla hydroxylgrupper som finnes närvarande i polykaprolaktonpolyolen. Denna mängd kommer att variera och kan vara från 0,1 till l anhydridekvivalent för varje hydroxyl- ekvivalent eller grupp som finnes närvarande i polykaprolakton- polyolen som från början satsas till reaktionsblandningen och är företrädesvis från 0,1 till 0,4, I ett mest föredraget fall chargeras 1 anhydridekvivalent eller anhydriddel för varje 9 hydroxylekvivalenter eller grupper som från början finnes när- varande i reaktionsblandningen.

Polykaprolaktonpolyolerna omsättes med polykarboxylsyraanhyd- riden vid en temperatur av ungefär 75 till 20000, företrädes- vis ungefär 100 till l60°C. Den tid som erfordras för omsätt- ning kommer att variera beroende på de speciella reaktanter som satsas, temperaturen och satsstorleken för reaktionsbland- ningen, faktorer som är välkända för fackmännen inom tekniken.

I allmänhet har det visat sig att en reaktionsperiod i labora- toriet av från 15 till 45 minuter vid från ungefär 125 till l75°C är lämplig för framställning av en ursprunglig vatten- olöslig karboxylmodifierad oligomer additionsreaktionsprodukt erhållen genom omsättning av dessa_tvâ mellanprodukter.

Den vattenolösliga addukt som bildas vid detta steg i reaktio- . nen utgör en viskös vätska i de flesta fall. I vissa fall har det emellertid visat sig att produkten kommer att stelna när den får stå vid rumstemperatur under en utsträckt tidsperiod{ Detta stör emellertid icke dess vidare användbarhet. I allmän- het är dessa modifierade oligomerer eller addukter vattenolös- liga men lösningsmedelslösliga.

Under det att vi icke fullständigt har fastställt strukturerna för de karboxylmodifierade addukterna har det framlagts som en teori att reaktionerna kan fortskrida längs följande väg : 7810206-8 11 o ou 'I c \ ..._ øY o + ° I Par* ca -_____.__.___\ \/\ / h \_--' ' / c Il I o ou 921 (Im acoofi _fPc'.-- on + PcLi-occ \.

OF. OH I ovanstående reaktionsschema representerar enheten ou ca I on en polykaprolaktontriol och ftalsyraanhydrid användes för att exemplifiera användningen av en intramolekylär anhydrid. Under det att denna teoretiska förklaring framlägges är avsikten icke att uppfinningen skall vara bunden av någon teori.

I en typisk reaktion för framställning av de karboxylmodifie- rade addukterna chargerar man vanligtvis en polykaprolakton- polyol och polykarboxylsyraanhydriden till ett reaktionskärl och upphettar blandningen till en temperatur av från ungefär 125 till l75°C under en tid av ungefär 20 till 30 minuter. Det- ta ger en vattenolöslig karboxylmodifierad polykaprolaktonoli- gomer eller addukt. ' I de scheman som visats ovan användes specifika förhållanden och föreningar endast för åskådliggörande ändamål. Det är up- penbart, med hänsyn till föreliggande beskrivning, att dessa ï l i s kan modifieras inom de områden som uppenbarats i föreliggande -beskrivning. De karboxylmodifierade vattenolösliga addukterna =som visats ovan kan neutraliseras med oorganisk eller organisk bas till ett pH-värde av från ungefär 7 till 9 för att ge vat- bfmlösliga addukter. De föredragna baserna är de organiska a _.._......._._._....___ 7s1ß2os-s 12 aminerna, såsom butylamin, morfolin, trietylamin, dietylamin eller vilken som helst annan känd amin varvid de föredragna utgöres av de tertiära aminerna.

De polyoler med låg molekylvikt som är lämpliga vid framställ- ning av kompositionerna enligt föreliggande uppfinning är de icke-flyktiga polyolerna med låg molekylvikt som innehåller 2 - 6,_företrädesvis 2 - 4 hydroxylgrupper. Dessa icke-flykti- ga polyoler med låg molekylvikt kan ha en molekylvikt av från 62 till ungefär 1000. De kan vara alifatiska, cykloalifatiska eller aromatiska till sin karaktär. Som typiska exempel därpå kan nämnas etylenglykol, dietylenglykol, trietylenglykol, pro- pylenglykol, diproyylenglykol, neopentylglykol, butylenglykol, 2,2-dimetyl-3-hydroxypropyl-2,2-dimetyl-3-hydroxipropionat, 2,3-dibrom-l,4-but-2-endiol, bisfenol-A och etylenoxid och/el- ler propylenoxid-addukter därav, 2,2-dihydroximetylpropionsyra, trimetyloletan, trimetylolpropan, pentaerytritol, dipentaery- tritol, glycerol, sorbitol, hydrerad bisíenol-A, l,l-dihyd- roximetancyklohexan, 2,2'-dihydrokimetylbicyklo (2.2.l)heptan, 1,5-pentandiol, dekandiol och liknande. Många andra icke-flyk- tiga dioler med låg molekylvikt som har en molekylvikt av från 62 till ungefär 1000 är kända och kan användas ; ovanstående uppräkning är endast åskådliggörande. 7810206-8 13 De latexar som framställes i samband med esterdiolalkoxylaterna för framställning av kompositioner inom ramen för föreliggande uppfinning är kända för fackmännen inom tekniken och innefat- tar akrylsyra-och metakrylsyra-härledda latexar samt de late- xar som härledes från deras estrar. Dessa latexar finnes kom- mersiellt tillgängliga och är kända för att vara sampolymerer av tvâ eller flera monomerer, såsom metylmetakrylat, styren, metylakrylat, etylakrylat, butylakrylat, 2-etylhexylakrylat, butylmetakrylat, metakrylsyra, akrylsyra, 2-hydroxietylakrylat, vinylklorid, vinylacetat, akrylamid, 2-hydroxipropylakrylat, isobutoximetylakrylamid, maleinsyra, glycidylakrylat, vinyli- denklorid, vinyletyleter, butadien, akrylnitril, dietylmaleat, vinyletylketon och liknande. Typiska exempel på sampolymer- latexar är vinylklorid/vinylacetat/metakrylsyra, styren/etyl- akrylat/metakrylsyra, metylakrylat/styren/vinylacetat/metakryl- syra och vilken som helst annan känd latex.

Den mängd esterdiolalkoxylat som sättes till latexen kan varie- ra från ungefär 5 till ungefär 50 vikt-% räknat på den totala halten fasta substanser hos latexen, företrädesvis från 10 till 20 vikt-%. Det sättes till latexen och iröres medelst konven- tionella medel för erhållande av en enhetlig fördelning däri. 7810206-8 14 Latexkompositionen kan även innehålla andra komponenter som vanligtvis finnes närvarande i latexbeläggningskompositioner, såsom ytaktiva medel, antiskummedel, baktericider, fungicider, andra koalesceringshjälpmedel, frys-upptiningstillsatsmedel, ljusstabilisatorer och liknande. Dessa är välkända för fack- männen inom tekniken på samma sätt som de mängder därav som erfordras i latexbeläggningar och kräver icke utförlig beskriv- ning eller diskussion i föreliggande sammanhang för att möjlig- göra för en fackman inom tekniken att förstå deras användning.

De latexbeläggningskompositioner som innehåller esterdiolal- koxylaterna som ett koalesceringsmedel anbringas till ett substrat medelst de kända konventionella metoderna. De härdas genom uppvärmning vid en temperatur av ungefär 125 - ZSOÉC, företrädesvis 150 - 200°C, under en tid som är tillräcklig för erhållande av en torr film. Denna tid kommer vanligtvis att variera från ungefär l till 30 minuter; företrädesvis från 10 till 20 minuter. De komponenter som finnes närvarande i en speciell latexbeläggningskomposition som användes kommer att bestämma den temperatur och tid som kommer att erfordras för perhållande av en lämplig härdning.

Kompositionerna enligt uppfinningen innehåller en aminoplast- bryggbildare, såsom en metylolerad melamin. Dessa föreningar är välkända och många finnes kommersiellt tillgängliga, Bland Ade företrädesvis lämpliga är de som motsvarar den allmänna for meln: N31 I _ nån Nxzkuä" "X2 vari X är väte eller -CHZOCH3 och vari minst två av X-substi- tuenterna är -CHZOCH3. De föredragna melaminderivaten är de i hög grad metylolerade melaminerna, varvid hexametoximetylmela- min är mest föredragen. Andra aminohartser som kan användas innefattar urea- och bensoguanaminhartserna, urea-formaldehyd- aminoplaster, akrylamidhartser samt vilka som helst av de and- ra välkända bryggbildarna av amintypen. É Katalysatorer finnes vanligtvis närvarande för att katalysera: ett"melamin eller aminhärdningssystem och dessa är även väïïwfl , ,_..._._....._... 7810206-8 15 kända. Bland de vanliga katalysatorerna är mineralsyrorna, så- som saltsyra eller svavelsyra, para-toluensulfonsyra, dodecyl- bensensulfonsyra, fosforsyra, maleinsyra, trimeflitsyra, ftal- syra, bärnstenssyra och liknande. Lämpliga är även halvestrar- na av anhydriderna av nämnda syror. Det är känt att ju starkare aciditeten är desto större är den katalytiska aktiviteten.

De aminoplastbryggbildare som är lämpliga i föreliggande upp- finning kan vara antingen alkylerade eller oalkylerade. Det är föredraget att de är alkylerade vid användning i beläggnings- kompositioner men för andra användningar, såsom i lim eller formningskompositioner är det föredraget att de är oalkylerade.

De alkylerade aminoplastbryggbildarna kan framställas genom omsättning av en aldehyd, såsom formaldehyd, med en urea och därefter alkylering av nämnda urea-formaldehydreaktionsprodukt med en alkholol med låg molekylvikt. De lägre alkolerna är i typiska fall sådana som metanol, etanol, propanol, butanol etc.

De övriga föreningar som är lämpliga innefattar urea, etylurea, tiourea och liknande föreningar. Alkylerade aminotriazinalde- hydreaktionsprodukter och guanaminer kan vidare användas. I den amerikanska patentskriften 3 197 357 beskrives ett antal av dessa föreningar och nämnda patentskrift införlivas härmed genom hänvisning för undvikande av onödig vidlyftighet. Typis- ka exempel på aminoplasterna är hexakis(metoximetyl)melamin.

Blandade etrar av hexametylolmelamin kan även användas och dessa föreningar beskrives i den amerikanska patentskriften 3 47l 388 som även införlivas genom hänvisning. Polymerer med låg molekylvikt av ovanstående reaktionsprodukter kan även an- vändas. I allmänhet är det föredraget att molekylvikten är l000 eller lägre.

Koncentrationen av bryggbildare, eller polykaprolakton eller derivat därav, eller polyol med låg molekylvikt i kompositio- nen kan variera från l0 till 300 vikt-%, företrädesvis från 20 till 100 vikt-% som finnes närvarande. I de fall vari en polykaprolakton eller , baserat på vikten av esterdiolalkoxylatet derivat därav användes kan koncentrationen därav vara upp till Wfiïífïl wfl-Xw -ÉOOR Q . 7810206-8 16 25 gånger eller mer baserat på vikten av använt esterdiolal- koxylat. Detta visas i exempel 16 och beror i främsta rummet på användning av ett isocyanat i kompositionen.

Beläggningskompositionerna utvärderades i överensstämmelse med följande förfaranden.

Schackrute- eller torrvidhäftning avser ett test med använd- ning av 10 parallella, enkantsrakblad för ritsning av test- filmer med 2 serier vinkelräta linjer i ett schackrutemönster.

Klassificeringar är baserade på den mängd film som avlägsnas efter anbringning-och därefter avdragning av en kontaktlims- tejp (Scotch Brand 606) bort från ytan av en ritsad belägg- ning i en 900 vinkel med en snabb, hastig rörelse. Det är be- tydelsefullt att omsorgsfullt anbringa och pressa tejpen mot den ritsade beläggningen för eliminering av luftbubblor och för tillhandahållande av en god bindning eftersom adhägon re- dovisas i procent av film som återstår på substratet varvid ett 100 %-värde utvisar fullständig vidhäftning av filmen till substratet. U Lösningsmedelsbeständighet utgör ett mått på beständigheten hos den härdade filmen mot angrepp av lösningsmedel, vanligt- vis aceton eller metyletylketon, och redovisas i antalet gnid- ningar eller cykler av lösningsmedelsblötlagt osttyg som er- fordras för avlägsnande av ena hälften av en film från test- omrâdet. Testet utföres genom strykning av filmen med en ace- tonblötlagd ostduk (i detta fall) tills nämnda mängd filmbe- läggning är avlägsnad. Antalet cykler som erfordras för avlägs- nande av denna mängd beläggning utgör ett mått på beläggningens lösningsmedelsbeständighet.

Blyertshårdhet, glans, Taber-nötning, Knoop-hårdhet, Sward- hårdhet och donuester genomfördes såsom beskrives i A$TM- föreskrifter. r_na.,_~ '| ,,,r ,. m¿¿_;@~ y ,a,¿_ W l 7810206-8. 17 Baksides- eller framsides-stötbeständighet mäter förmågan hos en given film att motstå brott från en fallande vikt. En Gardner Impact Tester-anordning som utnyttjar en 3,6-kilos pil användes för testning av filmerna gjutna och härdade på en stålplatta. Pilen höjes till en given höjd i centimeter och får falla mot baksidan eller framsidan av en belagd metall- platta. Antal centimeter gånger kilo, betecknade cmkp , som absorberas av filmen utan brott redovisas som baksides- eller framsides-stötbeständigheten hos filmen.

I föreliggande beskrivning hänför sig följande definitioner till speciella föreningar som användes i exemplen. Katalysator 4040 utgör en katalysator omfattande en 40%-ig vattenhaltig lösning av paratoluensulfonsyra.

Esterdiol-204 är 2,2-dimetyl-3-hydroxipropyl-2,2~dimetyl-3- hydroxipropionat. ' Irganox 1010 är tetrakis Lmetylen(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxi- hydrocinnanaa metan.

Latex A utgörlen latex med 43% fasta substanser av styren/etyl- akrylat/metakrylsyra/2-hydroxietylakrylat-polymer.

Polyol C utgör en polykaprolaktontriol med en genomsnittlig molekylvikt av 540 och ett genomsnittligt hydroxital 310.

Polyol D utgör en polykaprolaktontriol med en genomsnittlig molekylvikt 300 och ett genomsnittligt hydroxital 560.

Polyol E utgör en polykaprolaktontriol med en genomsnittlig molekylvikt av 900 och ett genomsnittligt hydroxital 187.

Polyol F utgör reaktionsprodukten av en blandning av 2 mol av polyol D med l mol 3,4-epoxicyklohexankarboxylat, den har en genomsnittlig molekylvikt av ungefär 800 och ett genomsnitt- ligt hydroxital av ungefär 420.

Polyol A utgör reaktionsprodukten av en blandning av polykapro- laktontriol med en genomsnittlig molekylvikt av 540 och ett genomsnittligt hydroxital av 310 och en polykaprolaktontriol med en genomsnittlig molekylvikt av 300 och ett genomsnittligt hydroxital av 560 omsatt med ftalsyraanhydrid (20 molekviva- lentprocent).

'P 7810206-8 18 Silikonytaktivt medel I FHS-I I-Éfis _ (Cfilšflâsiß 5101-- SiÛ I 5i(CH3) I I I 3 ma? (cfií/afiïczfizïfflfl a _ï3__ 'É.5 Silikonytaktivt medel II |sa| Isa "i (cxshsi asio-Ifsio ' d si(cx3)3 m3! I i k3HfiC°C3ï5>1z°C4H9 1 7 _ 3 Tinuvin 770(:) är en framkallningsljusstabilisator som salu- föres av Ciba-Geigy Corporation och beskrives i den amerikans- ka patëntskriften 3 640 928.

Följande försök åskådliggör framställning av de esterdiolal- koxylater som användes i exemplen enligt föreliggande upp- finning. ' FÖRSÖK A En reaktor chargerades med 480 g färskt avdraget 2,2-dimetyl- 3-hydroxipropyl-2,2-dimetyl-3-hydroxipropionat och 1,39 g kaliummetall som katalysator och upphettades för att bringa den fasta substansen i vätskeform. Reaktorn spolades med kvä- ve och därefter tillsattes under 10 timmar 528 g etylenoxid under upprätthållande av en temperatur av från 106 till ll4°C.

Efter att hela mängden av etylenoxiden hade tillsatts fortsat- tes reaktionen vid ll4°C i 30 minuter för fullbordan. Reaktions- produkten neutraliserades med 1,69 g ättiksyra och vakuumav- I drogs vid 60°C och 1 mm Hg, Det vätskeformiga'esterdioletoxy-É latet som utvanns 922 gfef-ítarsqy; äterstodsprödukten innehål- ' lande en mindre mängd biprodukter.

ADet framställda esterdiolalkoxylatet hade ett genomsnitt av 'ungefär sex (x + y i formeln II) etylenoxienheter i molekylen. 1Medelmolekylvikten var 480, Brookfield-viskositeten var 194 cP ¿;;_n,;i__;_iw> ' ,~--~»~ a----~~»M~~fl~-t a§t~-ïšçïfš" 781Û2Ü6~8 19 vid 26°C (axel nr 3, 100 varv/minut), den specifika vikten var 1,079 g/cm3 barheten var 250. Vattenutspädbarhet anger det antal gram vat- och Gardner~färgen var mindre än 2. Vattenutspäd- ten som kan sättas till 100 g av dess esterdiolalkoxylat för uppnående av en grumlingspunkt.

FÖRSÖK B Med användning av ett förfaringssätt liknande det som beskrevs i försök A omsattes 528 g etylenoxid och 612 g 2,2-dimetyl-3- hydroxipropyl~2,2-dimetyl-hydroxipropionat med användning av ett gram kalium som katalysator. Etylenoxidinmatningstiden var ungefär 9 timmar.

Den vätskeformiga esterdioletoxylatåterstoden som framställdes vägde ll28 g ; den hade ett genomsnitt av ungefär 4 etylenoxi- enheter i molekylen. Medelmolekylvikten var 392, Brookfield- viskositeten var 168 cP vid 27°C (axel nr 3, 100 varv/minut), den specifika vikten var 1,07 g/cm3 och Pt/Co-färgen var 40.

Vattenutspädbarheten var 200.

FÖRSÖK C Med användning av ett förfarande liknande det som beskrevs i försök A omsattes 792 g etylenoxid och 612 g~2,2-dimetyl- 3-hydroxipropyl-2,2-dimetyl-3-hydroxipropionat med användning av 2,1 g kaliumkatalysator. Etylenoxidinmatningstiden var un- gefär ll timmar.

Den vätskeformiga esterdioletoxylatâterstodsprodukten som framställdes vägde 1391 g ; den hade ett genomsnitt av sex etylenoxienheter i molekylen. Medelmolekylvikten var 477, Brookfield-viskositeten 200 CP vid 24,5°C (axel nr 3, 100 varv/ minut), den specifika vikten var 1,08 g/cm3 och Pt/Co-färgen var 60. Vattenutspädbarheten var 296. 7810206-s 20 FöRsöK D Med användning av ett förfarande liknande det som beskrevs i försök A omsattes 220 g etylenoxid och 510 g 2,2-dimetyl-3- hydroxipropyl-2,2-dimetyl-3-hydroxipropionat med användning av 1,1 g kalium som katalysator. Etylenoxidinmatningstiden var ungefär 5 timmar.

Den vätskeformiga esterdioletoxylatåterstodsprodukten som framställdes vägde 730 g ; den hade ett genomsnitt av ungefär 2 etylenoxienheter i molekylen. Medelmolekylvikten var 295, Brookfield-viskositeten var 285 cP_vid 25°C (axel nr 3; 100 varv/minut) och Pt/Co-färgen var 75. Vattenutspädbarheten var 86.

FÖRSÖK E Med användning av ett förfarande liknande det som beskrevs i försök A omsattes 510 g 2,2-dimetyl-3-hydroxipropyl-2,2-dime- tyl-3-hydrokipropionat och 440 g etylenoxid under totalt 6,5 timmar med användning av 1425 g kalium som katalysator. Där- efter avlägsnades 475 g av den vätskeformiga esterdioletoxy- latprodukten från reaktionskärlet vilken produkt hade ett ge- nomsnitt av ungefär 4 etylenoxienheter i molekylen (i det föl- jande betecknat som försök E : 4M). Den hade en Brookfield- viskositet vid 26°C av 214 cP efter_neutralisation och avdrag- ning.

Till den esterdioletoxylatprodukt som återstod i reaktorn sat- tes ytterligare ll0 g etylenoxid och omsattes på samma sätt i ytterligare 4 timmar. Man utvann medelst de förfaranden som beskrevs i försök A ett vätskeformigt esterdioletoxylat som hade ett genomsnitt av ungefär 6 etylenoxienheter i molekylen (i det följande betecknat som försök E : GM). Den hade en Brookfield-viskositet av l96 cP vid 26°C efter neutralisation och avdragning. _ _ _ ___....7____f_--f- , >~f,1 --- nÄH-:cgfiïåuç ,-),_ fw”. _ M ß a _ "f . *v-a - ' Ii' Ü' agila yß. -w 7810206-8 21 FÖRSÖK F En glasinklädd autoklav chargerades med 429,47 delar 2,2-dime- tyl-3-hydroxipropyl-2,2-dimetyl-3-hydroxipropionat och 2,4 delar bortrifluorideterat. Blandningen upphettades till-55°C och 370,5 delar etylenoxid tillsattes under en tid av ungefär 13 timmar. Blandningen hölls vid denna temperatur i ytterli- gare 4 timmar. Därefter tillsattes 2 vikt-% magnesiumsilikat och innehållet upphettades till 90°C och omrördes i 4 timmar.

Därefter reducerades trycket till 20 mm Hg och produkten av- drogs i 4 timmar för avlägsnande av flyktiga substanser. At- mosfärstryck återupprättades med kväve, innehållet kyldes till SOOC och överfördes till en lagringsautoklav. 5 delar filter- hjälpmedel tillsattes, innehållet blandades i 30 minuter och filtrerades därefter och lagrades. En andra sats framställdes på samma sätt och båda satserna blandades genom att materialen placerades i en stor autoklav, upphettning av innehållet till 90°C och avdragning av produkten i 4 timmar vid 5 mm Hg. Man ' erhöll en stor mängd av esterdioletoxylat som hade ett ge- nomsnitt av ungefär 4 etylenoxienheter i molekylen.

FÖRSÖK G Med användning av ett förfarande liknande det som beskrevs i exempel l omsattes 204 g 2,2-dimetyl-3-hydroxipropyl-2,2-di- metyl-3-hydroxipropionat och 440 g etylenoxid vid 99 - ll5OC med användning av 1,5 g bortrifluorideterat som katalysator.

Etylenoxidinmatningstiden var ungefär 4,5 timmar och bland- ningen upphettades ytterligare 0,75 timmar efter fullbordan av tillsatsen. Därefter tillsattes 13 g magnesiumsilikat och blandningen omrördes över natten vid 50 - 65°C. Den filtrera- des, avdrogs därefter vid l00OC i en timme till ett tryck av 5 mm Hg.

Den vätskeformiga esterdioletoxylatåterstodsprodukten som fram- ställdes vägde 602,4 g ; den hade ett genomsnitt av ungefär 10 etylenoxienheter i molekylen. Brookfield-viskositeten var 193 ,,_.,,,,.,...,...,,....-..... , u**”'- ma* 7810206-s 22 CP vid 30oC (axel nr 3, l00 varv/minut), den specifika vikten var 1,0 g/cm3 och Gardner-färgen l,5._Vattenutspädbarheten var 15,6.

FÖRSÖK H På ett sätt liknande det som beskrevs i exempel l smältes 805 g 2,2-dimetyl-3-hydroxipropyl-2,2-dimetyl43-propionat och 8 g bortrifluorideterat vid 60°C i en reaktionskolv. Under en tid av ungefär 1,75 timmar tillsattes sammanlagt 811 g propylen- oxid vid en temperatur av 57 ~ 60°C.~Reaktionsblandningen om- rördes i ytterligare 2 timmar ; 32,3 g magnesiumsilikat till- sattes och omrördes vid ungefär 70oC i ungefär 1,5 timmar.

Den avdrogs därefter vid 700C i 0,5 timmar vid 4 - 5 mm Hg och filtrerades. Den vätskeformiga esterdiolpropoxylatåterstods- produkten var klar och färglös och vägde 1508 g. Den hade ett genomsnitt av ungefär 4 propylenoxienheter i molekylen.

Uppfinningen åskâdliggöres närmare följande exempel i vilka delar är uttryckta i vikt såvida icke något annat anges.

Exempel l En serie vattenhaltiga beläggningskompositioner framställdes genom blanding av de komponenter som anges i följande tabell.

De framställda kompositionerna anbringades till stålplattor med användning av en nr 60 tråd-lindad stav och härdades vid l77°C i tjugo minuter varvid man erhöll klara, jämna, hårda, värmehärdade filmer med de egenskaper som redovisas. | _ ..____.___.,__ _. _ 7810206-8 23 Försök (1) (B) (C) (d) (G) (f) Efitsrdívletvxylat 12.0 12.0 12.0 12.0 1.2.0 12.0 från försök A Hexametoxi- 3.5 5.0 6.5 8.0 9.5 11.0 metylmelamin Vatten 4.0 4.0 .4.0 6.0 4.0 4.0 Katalysatør ny* 0.4 0.4 0.4 0.4 0.4 0.4 Totala fasta subs" 801 81% 831 841 352 851 _ tanser Baksídesslag kpcm 28,8 (5,8 65,8 (5,8 (5,8 17;3 Aæwnflflïdníflåaf zs 100 100 100 100 100 Blyertshårdhet 63 65 ZH F HB ZH _ x . - a Katalysator TT-5 utgör en blandnlng lnnehallande 25% paratoluensulfonsyra, 25% trietylamin och 502 ísopropanol Exemgel 2 En serie lösningsmedelsfria beläggningskompositioner med 100% fasta substanser framställdes genom blandning av de kom- ponenter som anges i följande tabell. De framställda komposi- tionerna anbringades och härdades såsom beskrevs i exempel 1 varvid man erhöll klara, hårda värmehärdade filmer med de egenskaper som redovisas. 7810206-8 24 Försök ' <1=> <=l> <8) (e) (a) Esterdioletoxy- 12.1 --- 6.0 6.0 6.0 6.0 6.0 lat från försök A Esterdíol- ---'_ 10.0 4.9 4.9 4.9 4.9 4.9 etoxylat från försök B Haxamecaxymatyh 8.1 8.1 8.1' 8.146,6 8.1 9.8- melamín ' ~ Katalysator 11-5 .o.2 0.2 0.2 0.1 0.4 0.401.

Totala fasta 1007. 1007. 1007. 1007. 100% 1007. 1.007. substanser Beläggningsegenskaper Baksídesslag kpcm 51,8 5,3 5,3 23,3 '58 5 8- 5 8 7. I Q Agaton-guidningar 100 100 100 100 100 '100 100 Blyßrfishåfdhet H sn za m: 711 n: 711 Exemgel 3 En serie vattenhaltiga beläggningskompositioner framställes genom blandning av de komponenter som anges i följande tabell.

Alla kompositionerna innehöll 2,0 delar destillerat vatten.

De framställda kompositionerna anbringades till *stålplattor med användning av nr 40 tråd-lindad stav och härdades vid 177°cïi 20 minuter. ” Försök (a) (b) (C) (ö) (e) Es terdíoletoxylat 4 _ 0 I 5 ,0 5 _0 5 ,0 5 ,0 från försök D Hexanietoxymetyl- e .o s .o 4.0 4.0 s .o melamin Baratoluensulfon- 0.1 0.1 0._l --- --- syra Dimetyl etanolamín 0 - 1 0 - l_ 0 - l_ Û- 1 Û - l* snikonyraktišfr 3 3 s . 3 s medel I (droppar) V 3 Maleinsyraanhydríd --- --- --- --- 0,2.

Totala fasta subs- 337, 337; 337, 531 517, I: -. :anser - B per ßaksiaasslag, kpcm " 5,8 15,8 28,3 "' 115 Acetongnidningar 100 100 100 °'- - 100 _ ___ ßlyerushåralle: . 511 411 411 -l-_- _ r Utseende, visuellt bra bra bra dåligt någorlunda ---> --» 781020648 25 Hårda, värmehärdade beläggningar med bra visuella egenskaper erhölls sålunda i försöken (a) till (c). För försök (d) som var detsamma som försök (c) med undantag av att paratoluensul- fonsyran utelämnades kunde någon härdning icke utföras och då- ligt utseende erhölls som resultat. När en liten mängd malein- syraanhydrid användes som katalysator i försök (e) erhölls härdning och goda egenskaper som resultat ; det visuella ut- seendet var emellertid endast någorlunda eftersom spricklinjer framträdde i hela provet.

På ett lflmande sätt fran-.ställes beläggningmsitionerrredaHVäUÖHiHQ av esterdiolpropoxylatet från försök H.

Exemgel 4 En serie vattenhaltiga beläggningskompositioner framställdes genom blandning av de komponenter som anges i följande tabell tillsammans med en del katalysator 4040, en del silikonytaktivt medel I och två delar vatten och uppvärmning för åstadkommande av lösning. Kompositionerna anbringades till stâlplattor och härdades i tjugo minuter vid de angivna temperaturerna.

(B) (b) (C) Försök Esterdioletoxylat 7-5 “'55 I 11A' från försök F Esueraiol - 204 2-5 “'55 "' Hexametoximetyl- 1°'0 l°'9 8'9 melamin Härdníngsteggeratur OC 93 121 93 121 93 121 Beläêgníngsegenskàger Baksídesslag, kpcm 86,3 (5,8 28,8 (5,8 57,5 (5,8 Acetongnidníngar 100 100 100 100 100 100 Blyertshårdhet 3H SH ZH Sn H ZH Resultaten utvisar att hårda, värmehärdadefbçàäggningar framställdes. 7810206-8 26.

ExemEel 5 En serie kompositioner framställdes som innehöll ett noly- _kaprolaktonderivat. Kompositionerna innehöll de komponenter som anges i följande tabell ; de anbringades och härdades medelst de förfaranden som redovisas i exempel 2.

Försök (a) (b) I (c) u (d) (e) I (f) (å) 2013:01 A i s s 5 5 i --- "' "' Esterdíoletoxy- 10 5 2,5 --- 8' 6 4 lat från försök A Polyol D ___ ___ _-- --- 2 4 6 Hexametoximetyl- 1.1. 7 I 8 . i» 6 . 7 5 8 .5 10 . 4 1-2 -3 melamin Katalysator 'IT-ä ___ _-- -__ --- 0.4 0-4 0-4 Vatten 2.0 2.0 2.0 2.0 2.0 2.0 2.0 Sílikonytaktivt _-.. --- --- 2 _ --- “' "“ medel I droppar Totala fasta substan- 937- 907'- 887f 837: 907' 917' 927' ser Beläggniniågågëëêeë Baksídesslag kpcm >402,5 >402,5>402,5>402,5>5,8 75,8 75,8 Acßt-Onsniäninsar mo 100 mo mo mo wo 1oo Blyertshårdhet HB H3 F _ an, m m 3,18 mm konísk corn- böjníng (mm brott) inget 13 inget inget full- full- full- ' ständ.ständ.ständ.

Glans hög ---_-? spricker ítà Resultaten visar att karboxylfunktionaliteten i polyol A som användes i försöken (a), (b) och (c) var tillräcklig för att katalysera härdningen. De visar även att den mycket reaktiva TT-5 förorsakade en sådan snabb reaktion att sprickbildning erhölls som resultat. _ 'På liknande sätt framsälles kompositioner med användning av šesterdioletoxylatet från försök G. 7810206-8 27 Exempel 6, En serie kompositioner framställdes genom blandning av de kom- ponenter som anges nedan ; de anbringades och härdades medelst de förfaranden som angavs i exempel 2. Icke någon av de härda- de kompositionerna visade något tecken på misslyckande vid 3,18 mm konisk dånböjningstest. _ (1) (b) (C) (d) (e) Försök Polyol A 5 5 5 5 5 Esterdioletoxylat 10 5 2_5 5 ' 5 fran försök B Polyol D ___ ___ ___ i; ' 4 Hëxamecoximecyl- 11.7 8.4 6.7 10.4 12.'- melamín Destillerat vatten 2 2 2 2 2 Totala fasta substan- 937. 907. 887. 9272 937. u _ ser Belaëgninflgsegenskager _ _ naksiaesslag, >368 9368 a>368 172,5 172 5 kpcm , Aflet0ngnidníngar Blyertshårdhet 3 g p; F F Exempel 7 En serie kompositioner framställdes genom blandning av de komponenter som anges i följande tabell med 0,2 delar kataly- sator 4040 och 0,05 delar silikonytaktivt medel I. De anbringa- des till stålplattor med användning av en nr 40 tråd-lindad stav och härdades i 20 minuter vid l2l°C; -7810206-8 28 F ö-r s ök (a) (b ) Esterdioletoxylat 11-9 10 -9 från försök F Hexametoxflimetyl- 8 . l 9 . 1 melamin Polyol D --- --- 'Etoxietylacetat -~- “- Totala! fasta substanser 100% 1007' 1ga; Baksídesslag, kpcm 86,3' 57,5 Acetongnidníngar 100 100 Blyertshårdlxet gg gg (0 llâ (d) (e) io en u.2 1L1 ao Am Lo. za 92% 91%i 17,3 28,8, 100 100 m hi (Ü hß 13.0 öß 23 92% 5,8 WO 4H De beläggningar som beskrevs i försöken (a) till (c) är hårda, sega, värmehärdade beläggningar. De beläggningar som beskrevs i försöken (d) till (f) som innehöll överskott av melamin och polyol D är hårda, värmehärdade beläggningar med endast någor- lunda baksidesslagbeständighet. Dessa resultat utvisar att an- vändning av en låg härdningstemperatur (l2l°C) jämfört med en temperatur (l77°C) som användes i några av exemplen ofta re- sulterar i förbättrade beläggningsprestanda-egenskaper.

Exemgel 8 En serie kompositioner framställdes genom blandning av de kom- ponenter som anges i följande tabell. Kompositionerna anbringa- des till stâlplattor med användning av nr 30 tråd-lindad stav och härdades i tjugo minuter vid de tre angivna temperaturerna.

I samtliga fall erhölls klara, torra, fullständigt härdade filmer. ........_._-,.._._..__.__. _ 7810206-8 29 :n :n :H .scf . ä: b:- wfi wám mrwï .NJ .IS .nm så :få ~.G 0.:- =.n :Ä w_m QAN www Mcnm wflma h: wád h: h: _12 rå .nw Ii Ifidm __» _; __.. uušuumnmuuoæfim ___: 2: .ä Hwwflfldfl .møwfiouuud m: wwl m: _ G22 .wflwwuwflwxmm ä. rs ä 00 afimfiäawumwnwnflpmw Hummxmflumumouüflmwwmwufimm cá umuuumflæuøwwoum S... H 169: »Ãuänšnoxflflfim Z. oäq “Sumwšmuš Gwfimflaä _, . _. lfihumafiwoumåmwum --. n Hohflom m xwmuww dmuu ...E umæfioumfiofiunmumm i. xmmnmm _” w 7810206-8 50 Ekemgel 9 _ En serie kompositioner framställdes vari koncentrationen av' endast katalysatorn varierades för bestämning av effekten av katalysatorkoncentration på härdningstemperaturen. Varje kom- position innehöll 8 delar av esterdioletoxylater som_försök F, 2 delar polyol D, 10-delar hexametoximetylmelamin, 0,05 delar silikonytaktivt medel I och 2 delar vatten. Kompositionerna anbringades till stålplattor och härdades i tjugo minuter - vid de angivna temperaturerna.

D Försök 3 á åo () Katfälyëator 4040 , delar 0 . 10 näfaningstemperauur, °c m4 99 ss 104 99 ss ßaksiaesslag, kpcm 143,8 172,5" 115 201,3 201,3 Acetongnídníngar 100 100 15 log 100 än, Blyertshårdhet 23 H3 T* za , H B Försök (c) Katalysator 4040,ddlar __ 0.4D_n Hârdníngstemperatur,°C l04' 99 88-_ 77 66' R3** Baksidesslag kpcm 34;5 115 115 23,0, _--- Açetongningdningar 100 100 100, 1Q0 7 Blyertshårdhet 55 33 F _; _ I* Försök (¿) Katalysator 4040,de1ar 0,30 __ Härdníngstemperatur,°C 104 99 83 _ 77 66 R:** fiaksídesslag kpcm 17,3 28,8 86,3 316,3 115 °" Acenmgnidningar 1oo 100 ioo 1oo_ 61 8 lnyercshårahen- m; aa se u B T* _ _.,...f..._>_,-._._.. L._. _ __. g-Qgo 4 7810206-8 51 _ FÖISÖR (e) Katalysator 4Q40, delar 1.60 _ Härdningstemperatur,0C 104 99 88 77 66 49 RT** Bákšidesslag, kpcm ss 107,3 11,5 287,5 sea --- -- Afletoflgnidflinsfir mo ioo loo loo mo 25 ss BlyêrtShåIdh&t_ SH SH SH 21.1 H I* T* Försök (5) Katalysator 4040, delar 3,20 Härdningstemperatur, OC 104 99 88 77 56 49 Baksidesslag kpcm 5,8 11,5 11,5 57,5 172,5 368 368 Acetongnidníngar 1oo mo 100 100 wo s: 100 Blygrtshårflhet SH SH SH ZH ZH 23 H _ ----------------- _- fy . klibbig **RT 'rumstemperatur, 24 timmar Exemgel l0 En pigmenterad komposition framställdes genom blandning av 90 delar av esterdioletoxylatet i försök F, 20 delar polyol D, ll0 delar hexametoxymetylmelamin, 182,5 delar titandioxid, 40 delar av en 50/50-blandning av etoxietylacetat aflixylaxoch 0,4 delar silikonytaktivt medel I. Dessa ingredienser inväg- des i en kulkvarn och rullades i ungefär 18 timmar. Den malda massan filtrerades därefter. Till 200 delar av den filtrerade malda massan sattes 30 delar av en 50/50-blandning av etoxy- etylacetatoxylen och 9,10 delar katalysator 4040. Efter bland- ning av dessa ingredienser hade kompositionen en Brookfield- viskositet av 190 cP. 4 Stålplattor sprutbelades med användning av ett konventionelltš *suginmatningssprutsystem och härdades därefter i tjugo minuteä vid 93°C. De härdade beläggningarna hade följande egenskaper 5 L____.__ i ”Poñn uuAuTv 7810206-8 320 Baksidesslag Acetongnidningar Blyertshårdhet 200 glans Torr vidhäftning Exemgel ll En serie kompositioner framställdes genom blandning av 10 de" lar hexametoximetylmelamin, 0,1 delar silikonytaktivt medel I 28,8 kpcm 100 2H 50 25 % och 2 delar etoxjetylacetat med de komponenter som anges nedan. Varje komposition belades därefter på stâlplattor med användning av nr 40 tråd-lindad stav och härdades vid de angivna temperaturerna. I samtliga fall framställdes klara, torra filmer.

Försök (a) Polyol A, delar 2°5 Esterdioletoxylat 7'5 från försök F ššäämnümäšfläfikflfiï Härdníngstemperatur, OC 149 177 149 177 Baksidesslag, kpcm Acetongnidníngar S5 100 Blyertshårdhet 43 H Torrvídhäftníng, Z X 0 0 Våtvídhäftníníng; % X 85 0 H3 Våtblyertshårdhet X X De värden som anges är Z avlägsnade av be1äggning_ med Scotch-tape från ett schackrutemönstrák' område. "Våt"-värdega erhölls genom nedsänkning av plattan i ett 50 0fvattenbad 1 16 tlmmar. -lr POOH auAuïvw (b) ' (e) 5.0 7-5 5_0 2.5 149 177 >sasfi>36s 3>36s7>à6s 7368 >368 mo i mo- 100 100 'in za a 211 o o 0 ° o o 0 2 as u 21% H 7810206-8 33 Exemplen visar att blandningar av esterdioletoxylatet och polyol A har utmärkta beläggningsegenskaper och icke förlorar sina egenskaper vid nedsänkning i varmt vatten under utsträck- ta tidsperioder.

Exemgel 12 En serie kompositioner framställdes genom blandning av 0,1 delar silikonytaktivt medel I och 2 delar vatten med de kompo- nenter som visas nedan. I vissa fall uppvärmdes behållaren med varmt vattenledningsvatten för underlättande av lösning. Kom- positionerna belades på stålplattor med en nr 40 tråd-lindad stav och härdades vid l2l°C i tjugo minuter. 7810206-8 34 um Gwdøfl Gmflohflom flflwu mmuum .uwufismuu How mufiflmnum mfiwdmmfl wwflcfisuw m aux Bow dmuum> N ømw Hm uwnumAwmmmunfiuwumP Xx äåfl S M ømuum>1ooom M mmfinxømmwwø umuww øuwøficmwmfiwn www nwuwnuums um uuswumnmuuumfinum> x en Q; 2» ne. cu.= <¿ ß;_ un :N :m 0-._ n.c_ c.n c.~ .:¶ eu æw ~a.O n.n AC -u ø.~ 2: nu nä 3. m- n~.o n.n n.n :š C. nu n¿ Aå au :w :O- =.~ -ev ñfl .S oc =¿ 2: nw uø:umnuwmmuø:uuum>. ummmxmfimwmmwnflfimmfl -. x uwnuumnmuuw>Hnum> =« , umnmnmßwuuohflm ==_ ummøfinwwfiwnoummd m.m Sum: .mmfimmwufimxmn ummwxmfluwdmwflflflmmmwum wna o«o« noummhflwuflw fiwämflwa Q lflßumaæmoumämxmm Q M Heßflom = U Ho>Ho~ _ .n H°>H°m m xmmumw nmnw uæfl ha Jhwouufiowunwuwm A: . xmmnmm _.-..........___-_._.____.. ._ 7810206-8 55 Exemgel 13 En serie kompositioner framställdes genom blandning av 0,5 - delar katalysator 4040, 0,1 delar silikonytaktivt medel I och 2 delar vatten med komponenter som visas nedan. Komposi- tionerna belades på stålplattor och härdades i tjugo minuter vid 93°c. ' Försök (a) (b) (C) (G) (2) (f) Esteraiolecoxylac 10.0 9.5 9.0 8.5 0.0 7.0 från försök F Trímetylolpropan Û 0. 5 1.0 1.5 2.Û 3.0' Hexametoximetylmelamín 3-3 9 7 11-0 12-4 13-3 15-D Beläggníngsegenskaper Baksídesslag kpcm 172,5 86,3 57,5 57,5 23,3 11,5 Åßeffmßflídflíflgaf 100 100 100 100 100 100 Blyertshårdhet 25 23 33 35 35 39 Exemgel 14 En pigmenterad komposition framställdes av 90 delar av det esterdioletoxylat som beskrevs i försök F, 10 delar trimety- lolpropan, ll0 delar hexametoximetylmelamin, 182,5 delar titan- dioxid, l del silikonytaktivt medel I och 30 delar vatten.

Dessa komponenter blandades och satsades i en kulkvarn och rullades i ungefär 18 timmar. Den malda massan filtrerades därefter och till 262 delar av den malda massan sattes 3,09 delar katalysator 4040 och 40 delar vatten. Blandningen blan- dades väl. Den hade en Brookfield-viskositet av 200 cP vid bestämning vid rumstemperatur.

I š Stålplattor sprutbelades med användning av konventionell sug-§ ningsinmatningssprutsystem. Plattorna härdades i 20 minuter É vid två temperaturer. Följande resultat erhölls : I i ___l QUALITY 7810206-8 36 Härdningstemperatur l04°C l2lOC- Baksidesslag, kpcm 57,5 5,8 Acetongnidningar- 100 l00 Blyertshårdhet B _ 2H 2o° glans 408 29% Torr vidhäftning 50% 50% Exemgel 15 En serie kompositioner framställdes vari koncentrationen av) hexametoximetylmelaminbryggbildaren varierades. Kompositio- nerna framställdes genom blandning av 9 delar av esterdíol- etoxylatet i försök F, l del trimetylolpropan, 0,1 delar sili- konytaktivt medel I och två delar vatten med den bryggbildare och katalysator som visas nedan. Kompositionerna belades på stâlplattor och härdades vid_93°C i tjugo minuter. I samtliga fall erhölls klara, torra filmer som hade hög glans. I Elfsëë <==> (b) <=> (d) (e) (g) un Kafialysawr 0.70 0.75 0.80 oss o 78 oas 097 los 4040, delar Hexametoxi- metylmelamin, delar 4.0 5.0 6.0 7.0- 9.0 11.0 13.0 l5.0 Baksidesslag, kpcm 28,8 28,8 28,8 57,5 57,5 86,3 28,8 Aceton- guidningar 1oo 1oo mo. mo wo mo 100 Blyerts-' nåfanet F H ZH SH 3H 33 33 -Exemgel 16 I g En serie uretanmodifierade kompositioner framställdes genom blandning av_de komponenter som anges i följande tabell. Det É ,isocyanat som användes var biuret av hexametylendiisocyanat - som en 75 æ-ig lösning i 1/1-etylenglyknlàcetat/xylen-blana- -ning. Kompositionerna belades på stålplattor, lufttorkades i fem minuter och härdades därefter vid 82°C i tio minuter _ varvid man erhöll klara, torra filmer. 37.

Försök (a) Isocyanat 75'° Polyol F “7'5 Esterdioletoxylat 0 från försök F Sílíkonytaktivt medel II 0.12 Katalysator (DBTDL) x 0.021.- rimwin 170 ' ® '" Irganox 1010 Ga "- 1/l etylenglykolacetatl 25 xylen I 56 Etoxietylacetat Brookfíeld~vískosítet cP 75 Totala fasta substanser,% 60-2 xxx Blyertshårdhet 23 Sward-hårdhet 45 Knoop-25~hårdhet 12-2 Slag, framsida kpcm 184 Slag, baksida kpcm 178,3 Schackrutevídhäftníng * 1001 Tabernötning xx 3_17 X DBTDL = dibutyltennlaurat xx mg förlust med 1000 cykler, XXX vid rumstemperatur (b) 37.5 2.h5 0.062 0.012 0§186 0.062 12.5 143,8 218,5 1002 13.0 7810206-8 7.85 0.06Å 0.013 0.191 0.065 12.5 :_91 Z>3es >368 100% 15.9 (d) 37.5 lh.0b 1a.o4 0.066 0.013 0.197 0.066 12.5 10 170 74.55 > 368 > ses mor. m CS-10-hjul, 1000 g belastning alla egenskaper erhölls efter att proven åldrats 7 dygn f % är den mängd som återstår efter att testet utförts »F-..........q..___.. 7810206-8 Försök Isocyanat Polyol F Esterdioletoxylat från försök F Sílíkonytaktívt medel II' Katalysator (nBTnL)x Tinuvin H0 ® Irgancx 1.010 ® 1/1 Etylenglykolacetatl xylen Etoxietylacetat Brookfield-viskositet cP Totala fasta substanser, Z BeläggníngsegenskaEer~ Blyertshårdhet Sward-hårdhet Knoop-25~hårdhet Slag, framsida kpcm Sleg, baksida kpcm Schackrutevídhäftníng 'Tabernötning xx 38 (9) 75.0 57.6 345 345 10012 3 . 57 X DBTDL = díbutyltenndílaurat XX 'vid rumstemperatur { Z är den mängd som återstår efter att testet utfönts (f) 37.5 26.33 lo .930 0.067 ø.o13 o.2oo o.oe7 eo ;1.1 218,5 161 1.001 16 . 8 OOOOW O F' I* ts) 37.5 21.18 :_13 >36s >36s zooz s.1 (h) 37.5 15.65' 15.65 0 011» 0.210 0.069 S368 >368 100: 6.7 “ mg förlust med l000.gykler, CS-10-hjul,'í0O0 g belastning xxxalla egenskaper erhöl1s.efter att proven åldrats 7 dygn 7810206-8 39 Exemgel 17 Esterdioletoxylater som försök F användes som ett koalesce-' ringsmedel och i akryllatexar. Det avlägsnas icke i komposi- tonerna under härdning och i närvaro av en bryggbildare rea- gäæm det och blir en integrerad del av beläggningen. I följande serier testade latex A ensam, med monobutyletern av etylen- glykol (ett konventionellt koalesceringsmedel) och med ester- dioletoxylatet.

Latexen gjordes först alkalisk med dimetyletanolamin till ett pH 8,5. Därefter tillsattes koalesceringshjälpmedlen, bland- ningarna blandades och kompositionerna gjöts på stålplattor.

Filmerna torkades vid rumstemperatur i 3 timmar och filmkva- liten bedömdes visuellt. Kompositionerna och resultaten är sammanställda nedan. Försöken (f) och (g) visar att när mer än den erforderliga mängden för koalescens användes visar sig icke någon okombinerbarhet existera. De utgör klara, termo- plastiska beläggningar.

Försök (1) (5) (C) (å) (2) (f) (8) Latex A-fasta, 10.0 10.0 10.0 10.0 10.0 10.0 10.0 substanser,de1ar LateXAVatfefl- 1.3.3 13.3 13.3 13.3 13.3 13.3'13.3 delar Monobutyleter av etylenglykol O 0.25 0.5 0 0 0 0 Esterdíol av etoxylat från försök F 0 0 0 0 5 0.73 1 0 1.5 Z koalesceríngs- hjälpmedel X o 2.4 :ha 4.3 7.0 9.1 1.3.0 Utvärdering Färg w** w r++ u I T I Fysikaliskt p+ p C*** p C C C tillstånd ------------------------- -- * 1 baserat på fasta latexsubstanser **V -vit + P -pulver ::*T 'transparant ^"~"-~*'“'"'"“' C 'kontinuer1ig, enhetlig film POOR i auAuïv 7810206-8 V40 När latex A bildar film ensam är den vit och pulverformig.

När esterdioletoxylatet från försök F användes är latexfilmen enhetlig och klar.

Exemgel 18.

En pigmentmalning framställdes av 341,4 delar vatten, 0,8 delar dimetyletanolamin, 24,3 delar etylenglykol, 53,4 delar av ett kommersiellt dispergermedel, 16,4 delar av ett kommer- siellt vätmedel, 4,0 delar av ett kommersiellt antiskummedel~ och l559,2 delar titandioxid. Ålla ingredienser med undantag av titandioxiden placerades i en behållare och omrördes i fem minuter. Därefter tillsattes titandioxiden långsamt och blandningen maldes tills en temperatur av 50°C var uppnådd.

Produkten betecknas malning A. I q Latex A-kompositioner innehållande varierande mängder av det esterdioletoxylat som beskrevs i försök F framställdes. Kom- positionerna innehöll hexametoximetylmelamin som bryggbildare.

Kompositionerna sprutades på stålplattor med ett konventio- nellt suginmatningssprutsystem. De belagda plattorna fick lufttorka vid rumstemperatur i fem minuter. Därefter härdades de vid l76,7°C i tjugo minuter. Kompositionerna och resulta- ten är sammanställda nedan: .

' Försök ' (a) (b) (c) (d) (2) . . i g . g Maming A eo.92 sms 71.33 sms 97.6 = dllßsfíllefat Vatten 39.92 39.92 39.92 39.92 39.92 Dímetyletanolamín 1.4 I 1.4 1.4 1.4 1-4 Latex A-ffaSta 55 . 09 52 _34 47 . 74- ÅB . 19 38 . 56 “bstansef 63.29 57.25 31.12 É Latex A-vatten 73'°3 69'37 ~ _ g Monobutyleter av 6.75 0 0 0 0 ! etylenglykól ' ' “_ .-.__ .-..__4 . s.. _ WP auALfi-v (a) Hexametoxímetyl- 1l'25 melamín Esterdíoletoxylat O från försök F Z koalescerings~ Éiëlâßêšsl X *wßeläggnínesegenskaper 10.9 20» glans, Z 33 60° glans, Z 77 ßlyercshårahec 3H 'Schackrutevíd- lo häftning XX 3,18 mmcknflböjning 10 XX (b) 41 l&.45 6.4 10.9 43 87 ZH 9 LC R) 19.79 17.09 20 67 3H 9 l0 Slag, framsida, kpcm 184 l55,3_ 126,5 Slag, baksida, kpcm 69 132,3 34,5 7810206-8 (d) (2) 25.08 30.46 27.57 38.43 39.0 k9.9 26 12 - 72 52 SE SH - 10 10 149,5 97§8 40,3 17,3 x , _ Z_ÉaSerat pa fasta latexsubstanser (vikt koalesceríngs- hJa1Pmedel + vikt fasta latexsubstanser + vikt koales- ceríngsmedel) (1002) xx , Dessa test bedömas pa en l till 10 skala varvid 10 innebär icke något misslyckande Exemgel 19 En serie pigmenterade kompositioner liknande de som beskrevs i exempel 18 framställdes och härdades. I denna serie hölls latex A-fasta substanserna och esterdioletoxylatet konstanta och mängderna av malning A och bryggbildare varierades. Klara, torra filmer erhölls i samtliga fall. i P00R o o o uuAuïv 7810206-8 42 Försök (a) (b) (a) Komposition, delar Malfiíng A 145.46 157.58 181.82 Destillerat vatten 70,0 100,41 130.0 Dímetyletanolamín 2 _ 8_ - 2 _ 8 2 _ 8 Latex A-fasta substanser 93,74 . 93155 99,65 Latex Awatte" ' 124.26 124.15 124.15 Hexametoxímetylmelamín 27 _ 0 1,9 _ 45 5 7 _ 4.4 ' Esterdioletoxjlat från - 38-42 “'42 asßz försök F _ 7. koalesceríngshjälp- 29.1 29.1 29.1 medel X Beläggníngsegenskaner 20° glanš _ 69 68 I 18 awalafls' 95 e: 12 Blyertshårdhet H ' 33 I 33 Schackruteví. dhäftnigg, xx 10 10 K 10 3,18 mmaormajning-*x 1o 'w m ~ sug, framsida, kpcm 213,5 109,3 13à1 s1ag, baksida; kpcm ' 201,3 ' 17,3 0 x Z baserat på fas-ta latexsubstanser (vikt koalesceríngs- hjälpmedel -'.- vikt fasta latzexsubstanser + vikt koales- 'ceiíngshjälpmedeU (1002) ' XxDessa tester bedömas í en 1 till 10-. skala vaçvigí 10 anger icke något misslyckande 7810206-8 43 Exemoel 20 En serie av två vattenhaltiga och icke-vattenhaltiga komposi- tioner framställdes genom blandning av 10 delar av ett ester- dioletoxylat med ett genomsnitt av 10 etylenoxienheter i mole- kylen (syratal 1,52 och Brookfield-viskositet 255 cP), 10 delar hexametoxymetylmelamin, 0,2 delar katalysator 4040 och 0,1 de- lar silikonytaktivt medel I med 2 delar etoxietylacetat (försök A) eller 2 delar vatten (försök B). Var och en anbringades till stålplattor och härdades vid 12100 eller l77°C som be- skrevs i exempel 3. Alla prov härdade till torra filmer som hade utmärkt acetonbeständighet och schackrutevidhäftnings- egenskaper och goda framsides-slaghållfasthet och blyertshård- het.

Exemoel 21 En serie kompositioner framställdes genom att man enhetligt blandade de komponenter som anges nedan. Kompositionerna an- bringades till stålplattor och härdades vid temperaturer av 93OC, l2l°C och l49oC i tjugo minuter såsom beskrevs i exempel 3. Alla kompositionerna härdade till torra filmer som hade utmärkt acetonbeständighet och schackrutevidhäftning och god blyertshårdhet ; slagbeständigheten var god vid låg temperatur- härdning, högre härdningstemperaturer hade ogynnsam effekt på slagbeständighetsegenskaperna.

Eëååëk (ä) (b) Esterdiolpropoxylat från försök H 10 10 Hexametoximetylmelamin 6,4 7 Katalysator 4040 0,3 0,3 Butylacetat 4,1 4,3 Silikonytaktiv medel I 0,1 0,1 Exemnel 22 En enhetlig komposition framställdes genom blandning av 10 de- lar av esterdioletoxylatet från försök F, 10 delar hexametoxi- delar katalysator 4040. En 0,025 metylmelamin och 0,2 mm be- ,1Pc)cñß,CfÜ 7810206-8 44 läggning anbringades till en del med måtten 12,7 mm x 25,4 mm vid änden av två 2,54 cm breda x 3,81 cm långa remsor av stål.

De två belagda områdena bringades i kontakt med varandra, fastspändes med en pappersklämma och härdades vid l49oC i tjugo minuter. I två likadana upprepade försök erfordrades ett genomsnitt av 9 kp dragkraft för att bryta adhesivbind- ningen som hade bildats. Dragkraften anbringades genom att man drog de icke vidhäftade ändarna av de.två remsorna bort från varandra i en rak linje.

Claims (15)

1. 7810206-8 45 PATENTKRAV 1; Komposition med hög halt fasta substanser, k ä n- n e t e c k n a d av att den omfattar en blandning av (I)r ett esterdiolalkoxylat med formeln : 1,1 å* a(oflmuzmMGCQHzQcGnHznOOCQïnHznO(Cmïfimmvfl i I g R vari m är ett heltal med ett värde av 2 - 4, n är ett heltal med ett värde av l - 5 ; x och y är heltal som vardera har ett värde av l - 20 och R är en osubstituerad eller substitue- rad alkylgrupp med l - 8 kolatomer och (Il) 10 " 390 Vikt“% därav av minst en förening som väljes bland den QIQPP S0m be" står av : (A) en aminoplastbryggbildare; eller (B) en amínoplastbryggbildare och en polykaprolaktonpolyol med en medelmolekylvikt av från 290 till ungefär 6000, ett genomsnittligt hydroxyltal av frán ungefär 15 till 600 och ett genomsnitt av från 2 till 6 hydroxylgrupperg eller (C) en aminoplastbryggbildare och en karboxylmodifierad polykaprolaktonadduktreaktíonsproduktblandning från omsättning av (i) en polykaprolaktonpolyol och (ii) från 0,1 till l karboxylsyraanhydridekvivalent per varje hydroxylekvivalent närvarande i polykaprolaktonpolyolen av en intramolekylär anhydrid av en polykarboxylsyra; eller (D) en aminoplastbryggbildare och en P0lY01 med låg molekyl- vikt som har en molekylvikt av"Érån 62 till ungefär 1000 och från 2 till 6 hydroxylgrupper; eller (E) en aminoplastbryggbildare och en vattenhaltig akryllatex. 7810206-8 46

2. Komposition enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d av att komponent I är : _ 933 çus 7 H (oczm, yxoca; 'ccazoocçcugq (Czflxfiyfl C213 _ C53 och medelvärdet av summan av x plus y är från 2 ti11-2Û- 3, ' Komposition enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c'k n a d av att komponent I är . FH: FH: FR: 'Ffis H(ocazcn)xocH2çcHZoocçca2o(cHcH2o)ya CH

3. CH3 och medelvärdet av summan av x plus y är från 2 till 20-

4. Komposition enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d av att komponent II är en aminoplastbrygg- bildare.

5. Komposition enligt patentkravet 4, k ä,n n e - t e c k n a d av att aminoplastbryggbildaren utgöres av hexametoximetylmelamin. U

6. Kompositíon enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a d av att komponent II utgör en blandning av en aminoplastbryggbildare och en polykaprolaktonpolyol.

7. Komposition enligt patentkravet 6, k ä n n e l t e c k n a d' av att aminoplastbryggbildaren utgöres av hexametoximetylmelamín och polyolen utgör en polykaprolak- tontriol med en medelmolekylvikt av 540 och ett genomsnittligt hydroxital av 310.

8. Komposition enligt patentkravet 6, k ä n n e - t e c k n a d av att aminoplastbryggbildaren utgöres av hexa- :metoximetylmelamin och polyolen utgör en polykaprolaktontriol _med en medelmolekylvikt av 300 och ett genomsnittligt hydÉ~ fpxyltal av 560.

9. Komposition enligt patentkravet 6, k ä ngn e - t e c k n a d av att aminoplastbryggbildaren utgöres av- hexametoximetylmelamin och polyolen utgör en polykaprolakton- _¿triQl_med en medelmolekylvikt av 900 och ett genomsnittligt hydr- oxital av 187. 0 7810206-8 47 oxital av 187.

10. Komposition enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d av att komponent II utgör en blandning av en aminoplastbryggbildare och en karboxylmodifierad polykapro- laktonadduktreaktionsproduktblandning fràn omsättning av (i) en polykaprolaktonpolyol och (ii) från 0,1 till l kar- boxylsyraanhydridekvivalent per varje hydroxylekvivalent när- varande i polykaprolaktonpolyolen av en intramolekylär an- hydrid av en polykarboxylsyra.

11. Komposition enligt patentkravet 10, k ä n n e - t e c k n a d av att aminoplastbryggbildaren utgöres av hexametoximetylmelamin och addukten utgör reaktionsprodukten av en blandning av en poly kaprolaktontriol som har en medelmolekylblandning av en polykaprolaktontriol som har en medelmolekylvikt av 540 och ett genomsnittligt hydroxyltal av 310 och en polykaprolaktontriol med en medelmolekylvikt jav 560 omsatt med 20 molekvivalentprocent ftalsyraanhydrid.

12. Komposition enligt patentkravet 1, k ä n n e f t e c k n a d av att komponent II är en blandning av en aminoplastbryggbildare och en polyol med låg molekylvikt som har en molekylvikt av fràn 62 till 1000 och från 2 till 6 hydroxylgrupper.

13. Komposition enligt patentkravet 12, k ä n n e - t e c k n a d av att aminoplastbryggbildaren utgöres av hexametoximetylmelamin och polyolen utgöres av trimetylolpropan.

14. Komposition enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a d av komponent II utgör en blandning av en vat- tenhaltig akryllatex och en aminoplastbryggbildare.

15. Komposition enligt patentkravet 14, k ä n n. e - t e c k n a d av att bryggbildaren utgöres av hexametoxi- metylmelamin och att latexen utgör en latex med 43% fasta substanser av en styren/etylakrylat/metakrylsyra/2-hydroxi- etylakrylat-polymer. 7 ----*-vq~y->------.__..___._-- -- I