SE437100B - Fjerrstyrd vexelverkningsanleggning for abonnenter - Google Patents

Description

azouzoz-s 15 20 25 30 35 Emellertid krävde detta elektriska filtreringsåtgärder inom självasymæmetoch eventuellt även inom det konven- tionella telefonnätet, vilka var svåra att realisera och även dyrbara upp till gränsen för försämring av den ekonomiska försvarbarheten av systemet. Även ytterligare förslag till system för att eliminera sådana olägenheter som de ovan nämnda gjorde helt enkelt avkall på vissa önskvärda systemfunktioner, såsom till- förlitlig övervakning av utrustningen vid abonnentstället eller liknande.

Följaktligen är huvudändamålet med uppfinningen att åstadkomma ett system, som samverkar med ett konventionellt telefonnät för att tillhandahålla ytterligare funktioner, men detta på ett bättre sätt i jämförelse med de för samma allmänna ändamål tidigare föreslagna systemen.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett sådant system, som saknar en eller fler av begräns- ningarna hos tidigare kända system.

Ett annat ändamål är att åstadkomma ett sådant system, som ej använder hjälpsignaler vilka är hörbara för abonnenten under normal telefonanvändning.

Ett annat ändamål är att åstadkomma ett system, som ej är baserat på signaler ovanför det hörbara frekvensområdet.

Ett annat ändamål är att åstadkomma ett kräver någon speciell elektrisk filtrering system, som ej inom det konventionella telefonnätet.

Ett annat ändamål är att åstadkomma ett system, som ger en höggradigt tillförlitlig övervakning av utrustningen vid abonnentstället.

Dessa och andra ändamål, som senare framkommer, uppnås medelst uppfinningen enligt nedan.

I en punkt, vid vilken en grupp av abonnentslingor, som skall betjänas av systemet, är bekvämt tillgänglig, är en central styrenhet (i det följande kallad "avsökare") in- kopplad över alla dessa abonnentslingor. Vid varje abonnentställe är en individuell elektronisk enhet (i det följande kallad "abonnentterminalenhet" eller "ATEJ in- 8304202-8 kopplad över denna särskilda abonnentslinga.

Till varje ATE är de olika instrumenteringar anslut- na, som skall övervakas av systemet, så att deras utsig- naler blir tillgängliga i elektrisk form inom ATE:en. 5 Med hjälp av lämpliga signaler inom det hörbara om- rådet frågar avsökaren ATE:erna vid rätta tidpunkter.

ATE:erna svarar med hjälp av liknande signaler för att indikera tillståndet hos instrumenteringarna vid respek- tive abonnentställen. 10 Detta normala fråg- och svarsmönster begränsas till tidsperioder, under vilka abonnentens telefon har luren pälagd, dvs när abonnenten ej använder telefonen för van- liga ändamål, och upphör när abonnenten lyfter telefonen (dvs skapar ett luren~av-tillstånd). 15 En speciell signal med en frekvens gott och väl under det hörbara området alstras även vid ATE samt överförs till avsökaren via telefonslingan, vilken givetvis även förmedlar de andra konventionella telefonsignalerna: röst, sifferslagningston, ringning, upptagetton etc. Denna 20 speciella signal (i det följande kallad "låg ton") kan med fördel föreligga kontinuerligt, under både luren- -på- och luren-av-tillstånd, men endast om samtliga in- strumenteringar vid det ifrågavarande abonnentstället be- finner sig inom sitt på förhand bestämda normala, eller 25 säkra, tillståndsområde.

Om en eller flera av dessa instrumenteringar avviker från detta område, dvs intar ett tillstånd för fara eller larm, avbryts alstringen av låg ton inuti ATE:en. Sådana avbrott av låg ton avkänns av avsökaren och leder till 30 omedelbar frågníng av den speciella ATE:en, som är orsaken till detta fenomen, även om den tillhörande telefonen har luren avlyft, så att denna ATE normalt ej skulle frågas (eller ge svar) vid denna tidpunkt. Svaret på frågningen, som då avges av ATE:en, ger information om skälet till det 35 observerade fenomenet, dvs vad som är orsaken till faran eller larmet.

Såsom tidigare påpekats sker frägning och svar inom det - 8301-1202-8 10 15 20 25 30 35 hörbara frekvensområdet och kommer därför att superpone~ ras på varje annan användning av telefonen under luren-av- -tillståndet, t ex på abonnentsamtal. Emellertid inträffar detta blott som svar på en faro- eller larmíndikering.

Därför betraktas det ej som störande, och det möter ej heller några hinder genom telefonbestämmelser. I själva verket har det den önskvärda aspekten att samtidigt göra telefonanvändaren uppmärksam på situationen.

I frånvaro av ett sådant fenomen som det ovan beskrivna frågar avsökaren normalt de individuella ATE:erna i en på förhand bestämd, periodisk sekvens. Emellertid ombesörjs även andra avvikelser från denna sekvens. Om exempelvis en viss ATE först aktiveras som en del i systemet, frågas den företrädesvis omedelbart, även om detta sker utanför dess normala sekvens, för att bestämma tillståndet hos dess tillhörande instrumenteringar utan dröjsmål. Likaså är det fördelaktigt att, närhelst en abonnent lägger på luren, ATE:en vid detta ställe omedelbart frågas, även om låg ton ej indikerat ett faro- eller larmtillstånd. _ För närmare detaljer hänvisas till den följande beskriv- ningen i anslutning till bifogade ritningar. Där visar fig_l ett hela systemet visande blockschema för en ut- föringsform av uppfinningen, fig_å ett blockschema för en i utföringsformen i fig 1 ingående avsökare, och fig_§ ett blockschema för en abonnentterminalenhet (eller ATE), som utgör en del av utföringsformen i fig 1.

Samma hänvisningsbeteckningar har använts för likartade element i de olika figurerna.

Fíg 1 visar ett telefonnät 10, som i sig självt är helt konventionellt i alla avseenden. I själva verket är det ett av särdragen i uppfinningen, att den kan praktiseras med användande av ett konventionellt telefonnät utan att på minsta sätt störa dess funktion.

Detta nät 10, som i starkt förenklad form visas i fig 1, innehåller ett flertal abonnenttelefonapparater, respektive betecknade 11, 12 och 13. Var och en av dessa apparater är anslutna till sin egen lokala telefonlinje 10 15 20 25 30 35 8304202-8 eller -slinga. Dessa är respektive betecknade 14, 15 och 16. Dessa lokala linjer leder i sin tur samtliga till ett kopplingssystem 17, normalt placerat i telefon- stationen. Samtliga dessa element i systemet kan i huvud- sak vara av vilken som helst konventionell form. Abonnent- apparaterna 11, 12, 13 kan vara av fingerskive- eller tryckknappstyp. Telefonstationens kopplare eller väljare 17 kan vara av vrid- eller koordinattyp eller också vara helt elektronisk. Lokallinjerna 14, 15, 16 kan även vara av konventionellt slag, innehållande överdrag, utjämnare etc. allt efter behov, blott de är i stånd att överföra låg-tons-signalerna. 7 Enligt uppfinningen innehåller systemet i fig 1 även en avsökare 18. Denna avsökare är företrädesvis förlagd till ett ställe, där den lätt kan anslutas till de olika individuella abonnentlinjerna. Detta kan vara i telefon- stationen, där även kopplingsutrustningen 17 är placerad.

I fig 1 visas förbindelser 19, 20 och 21 mellan avsökaren 18 och respektive linjer 14, 15 och 16. Vidare är enligt uppfinningen vid varje individuellt abonnentställe en separat abonnentterminalenhet, förkortad ATE, med respek- tive beteckníngar 22, 23 och 24 anordnad.

Det bör noteras att utrustning för blott tre abonnenter visas i fig 1. Emellertid bör det observeras att detta blott är avsett att förenkla framställningen. Uppfinningen är avsedd att användas vid ett större antal abonnenter, i vilket fall apparaterna, förbindelserna och ATE:erna samtliga skulle ökas till antalet i motsvarande grad.

Detta antyds symboliskt i fig 1 genom breda fält, som över- bryggas av streckade linjer mellan alla de föregående ele- menten i det totala systemet.

Om nu fig Z betraktas, vilken visar "innanmätet" av avsökaren 18, innehåller detta en första, och en andra samt en tredje multiplexor 25, 26 och 27. Dessa är samt- liga tidsmultiplexorer, som på konventionelltsätt signahr rarpå var sin av förbindelserna 19, 20 och 21 vid olika tidpunkter samt överför de valda signalerna till deras 10 15 20 Z5 30 35 8304202-8 respektive utgångar. Vidare är multlplexorn 25 av två- vägstyp, som även är i stånd att vid olika tidpunkter selektivt fördela signaler, som matas till den andra "änden" av denna multiplexor 25, på de olika förbindelser- na 19, 20 och 21. Således kan endera änden av multiplexorn 25 tjäna som ingång och utgång alltefter behov. Multi- plexorn 25 är ansluten till en sändning-mottagning-omkopp- lare 28 (även förkortad S/M-omkopplare). Den del av S/M- omkopplaren 28, som arbetar i mottagningsmoden, matar i sin tur signaler från multiplexorn 25 till en demodulator 29 för signaltelegrafering med frekvensskift (förkortat FSK). Den del av S/M-omkopplaren 28, som arbetar i sänd- ningsmoden, mottar sin insignal (som skall utsändas) från en modulator 30 för FSK-signalerna.

Demodulatorn 29 matar i sin tur sina utsignaler till en systemkontroller 31, och modulatorn 30 mottar sina in- signaler från samma kontroller 31.

Beträffande multiplexorerna 26 och 27 matar dessa sina respektive utsignaler till var sitt filter 32, 33. Filtret 32 matar i sin tur sina utsignaler till en detektor 34, medan filtret 33 matar sina utsignaler till en detektor 35. Båda dessa detektorer matar slutligen sina utsignaler till samma, tidigare nämnda systemkontroller 31.

På grund av läsningen mellan funktionerna hos de olika elementen i avsökaren 10, vilka visas i fig 2, och ele- menten i varje ATE 22, 23 och 24 (se fig 1), torde det vara nödvändigt att närmare beskriva de sistnämnda före ett närmare ingående på deras funktionsegenskaper. För detta ändamål hänvisas nu till fig 3, som visar "innan- mätet" hos ATE 22. Det bör observeras att samtliga ATE:er kan vara i huvudsak identiskt lika till utförandet, så att den här givna beskrivningen av ATE 22 likaväl gäller för ATE:erna 23 och 24 samt för varje ytterligare ATE, som symboliseras av de streckade linjerna mellan ATE 23 och DATE 24 i fig 1.

Denna ATE 22 (fig 3) är ansluten till linjen 14, vilken även förbinder abonnentapparaten 11 med nätkopplaren 17 10 15 20 ZS 30 35 8304202-8 och avsökaren 18.

Från linjen 14 mottagna signaler matas inuti ATE 22 till ett filter 36, vars utsígnal matas till en demodula- tor 37 för med frekvensskíft telegraferade signaler.

Till linjen matas signaler från en modulator 38 för med frekvensskift telegraferade signaler.

Till linjen 14 matas även signaler från en signal- generator 39. ' Utsignalerna från demodulatorn 37 matas i sin tur till en signalbehandlingskrets 40.

Signalkällor 41, 42 och 43 i fig 3 representerar elektriska utsignaler från motsvarande (ej visade) in- strumenteringar, som är förlagda till samma ställe som ATE 22 och apparaten 11, och vilka är avsedda att stå under övervakning av det system, som representerar uppfinningen.

Exempelvis kan signalkällan 41 vara ett relä, som sluter och därmed upprättar en elektrisk signalväg, närhelst en brandalarmanordning vid abonnentstället avkänner ett larm- tillstând. Likaså kan signalkällan 42 vara ett relä, som arbetar på liknande sätt, när ett stöldlarm aktiveras, och signalkällan 43 kan funktionera analogt i fall av avbrott i ett temperaturreglersystem.

När nu funktionsegenskaperna hos de ovan beskrivna ele- menten skall behandlas, är det lämpligt att först påpeka att något som skulle kunna kallas ett "sluten-sling"-för- hållande råder mellan avsökaren 18 och varje ATE 22, 23 och 24. Detta innebär att avsökaren avger signaler som överförs till ATE, vilken svarar på dessa genom att över- föra signaler tíllbaka till avsökaren osv fram och till- baka, eller i sluten-sling-förhållande.

Lät oss därför, för beskrivningen i detta fall, från början ingripa i den slutna slingan vid den utgång på systemkontrollern 31, som är ansluten till FSK-modulatorn 30 (fig 2). Denna systemkontroller är utförd att vid denna utgång periodiskt upprepa FSK-moduleringssignaler i ett på förhand bestämt mönster. Detta mönster är sådant att de i det totala systemet ingående ATE:erna 22, 23, 24 svarar 8304202-8 10 15 20 25 30 35 på mönstret genom att i sin tur avge vissa utsignaler, såsom närmare beskrivs i det följande. FSK-modulatorn 30 svarar genom alstring av en FSK-modulerad ekvívalens till signalerna från kontrollern 31. De båda använda bär- frekvenserna ligger företrädesvis i närheten av 2700 och 2900 Hz, dvs nära den övre änden av det frekvensband, som genomsläpps av en typisk lokal telefonlinje.

Dessa FSK-modulerade signaler från modulatorn 30 passe- rar därefter genom S/M-omkopplaren 28 till multiplexorn 25. Där matas även styrsignalen från systemkontrollern 31 i sådan tidskoordinering med signalerna från FSK-modulatorn 30, att de sistnämnda dirigeras till den ena eller den andra av förbindelserna 19, 20 och 21, beroende på vilken av ATE:erna 22, 23 eller 24 som är den avsedda destinatio- nen för dessa signaler från FSK-modulatorn 30 vid denna tidpunkt.

Om det antas att den avsedda destinationen för ett visst signaltåg är ATE 22, matar multiplexorn 25 detta tåg till förbindelsen 19, där det når ATE 22 via telefonlinjen 14.

Det bör noteras att samma signaltåg även når fram till apparaten 11 via linjen 14. Mer om detta skall sägas senare.

Efter framkomsten till ATE 22 - och nu med hänvisning till fíg 3 - kommer det ovan beskrivna signaltåget att demoduleras i FSK-demodulatorn 37 efter att ha passerat genom filtret 36, vilket företrädesvis är ett bandpass- filter, utfört att selektivt överföra det frekvensband som upptas av de båda FSK-bärfrekvenserna (t ex bandet 2700 till 2900 Hz). Vid demodulatorns 37 utgång kommer därför de från kontrollern 31 (fíg 3) ursprungligen avgivna modu- leringssignalerna att rekonstrueras. Dessa rekonstruerade signaler matas till signalbehandlaren 40 inuti ATE 22.

Behandlaren 40 är så konstrurerad att den som svar på ovannämnda signaler alstrar ett tåg av moduleringssignaler, vilka i sin tur matas till FSK-modulatorn 38, där det åstadkommer ett motsvarande tåg av FSK-modulerade signaler, företrädesvis vid samma bärfrekvenser som de från avsökaren 18 mottagna. Detta tåg av FSK-modulerade signaler återgår 10 15 20 25 30 8304202-8 till avsökaren via linjen 14 och förbindelsen 19. I förbi- gående skall noteras att detta svarssignaltåg givetvis även går till apparaten 11.

Vid avsökaren aktiveras multiplexorn 25 av kontrollern 31 i tidskoordination med den förväntade framkomsten av detta rengerande signaltåg från ATE 22 för att härigenom överföra signaler på förbindelsen 19 till FSK-demodulatorn 29 via mottagningsdelen av S/M-omkopplaren 28. Demodula- torn 29 återvinner de signaler, som används för modulering av FSK-signalerna vid ATE 22 och matar dessa till system- kontrollern 31.

Om nu ATE 22 (fig 3) åter betraktas ger de av signal- behandlaren 40 avgivna moduleringssignalerna information beträffande tillståndet hos signalkällorna 41, 42 och 43.

Om det exempelvis vid ATE 22 ej förekommer några relä- slutningar, som anger larmtillstånd hos de olika instrumen- teringarna under övervakning, kommer ett på förhand be- stämt mönster av moduleringssignaler att avges av behand- laren 40. Om ett eller fler reläslutníngar förekommer, kommer motsvarande olika mönster att åstadkommas, liksom de (demodulerade) signaler, som slutligen når fram till kontrollern 31 från ATE ZZ, är olika. Systemkontrollern 31 svarar på det speciella mänuret av mottagna signaler på ett speciellt sätt. Om exempelvis ett signalmönster mottas, som anger att ett larmtillstånd föreligger vid signal- källan 41 för ATE ZZ (fig 3), avger systemkontrollern 31 en motsvarande larmsignal till en önskad indikator. Detta kan exempelvis vara en indikator vid den brandavdelning, som svarar för det abonnentställe, där ATE ZZ befinner sig.

Sådana användningar av det från varje ATE mottagna signal- mönstret är i sig själv konventionella, och de kan anta olika former utan inverkan på de aspekter hos det totala systemet, som utgör uppfinningen. Medlen för att åstadkommaa dessa användningar kommer därför ej att ytterligare visas eller beskrivas i detta sammanhang.

Uppmärksamheten skall nu återigen riktas mot den tidigare nämnda omständigheten, att de mellan avsökaren 18 8304202-8 10 15 20 25 30 35 10 och varje given ATE fram och åter passerande FSK-sig- nalerna även når fram till den telefonapparat, till vil- ken denna ATE hör. Detta är ej något problem så länge som telefonluren är pålagd, eftersom dessa FSK-signaler för- blir obemärkta av abonnenten under dessa luren-på-förhål- landen. Så är ej fallet under luren-av-förhållandet. FSK- -signalerna ligger inom det hörbara frekvensområdet. De kommer därför att höras av abonnenten när denne försöker använda telefonen för normala kommunikationsändamål. Detta är rätt störande, speciellt som dessa FSK-signaler med av- sikt bringas att upprepas med täta intervaller i syfte att ge indikeringar om tillståndet hos de under övervakning stående instrumenteringarna, vilka indikeringar är rela- tivt aktuella. Dessutom skall observeras att även om den hörbara effekten av dessa FSK-signaler betraktades som accepterbara av abonnenten, skulle de ändå i många fall strida mot telefonbolagets och/eller regeringsbestämmelser, vilka förbjuder införandet av sådana obehöriga hörbara signaler i nätet under luren-av-förhållanden.

Enligt uppfinningen behandlas denna situation enligt följande. 7 Den vid varje ATE (fig 3) anordnade generatorn 39 är ut- förd att avge en signal med en frekvens, som ligger avse- värt under det hörbara frekvensområdet. Exempelvis kan denna generator 39 vara i stånd att avge en signal av approximativt 25 Hz frekvens. Det är på grund av dess funktion vid en sådan låg frekvens, som generatorn 39 kallas "lågtons"-generator.

Generatorn 39 arbetar ej kontinuerligt. I stället styrs den av signalbehandlaren 40 att vara i det ena eller det andra av två tillstånd. Så länge som signalkällorna 41, 42 och 43 samtliga befinner sig i sitt icke-larm-tillstånd, bringar signalbehandlaren 40 lågtonsgeneratorn 39 att avge sin lágfrekventa utsignal, som därefter når fram till av- sökaren 18 via telefonlinjen 14 och förbindelsen 19. När däremot en eller fler av signalkällorna 41, 42 och 43 be- finner sig í larmtillstånd, bríngar signalbehandlaren 40 10 20 25 30 35 830-11202-8 lågtonsgeneratorn 39 att upphöra med avgivningen av sin lågfrekventa utsignal. Denna lâgfrekventa signal upphör därför även att nå fram till avsökaren 18. Såsom tidigare angivits är varje ATE utrustad på väsentligen samma sätt som den ATE 22, som speciellt visas i fig 3, och arbetar på väsentligen samma sätt.

Vid avsökaren 18 aktiveras multiplexorerna 26 och 27 av systemkontrollern 31 för att härigenom i sekvens sampla de på respektive förbindelser 19, 20 och 21 uppträdande signalerna.

Från multíplexorn 26 kommer en signal, som i upprepad sekvens representerar klyktillståndet hos de olika appara- terna 11, 12 och 13, att uttas via filtret 32 och klyk- detektorn 34 samt matas till systemkontrollern 31.

Från multiplexorn 27 kommer en signal, som likaså i upp- repad sekvens representerar närvaron eller frånvaron av de lågfrekventa signalerna från de olika lågtonsgenera- torerna för ATE:erna 22, 23 och 24, att uttas via filtret 33 och matas till systemkontrollern 31.

Det skall nu observeras vad som händer under var och en av fyra möjliga situationer vid varje given ATE, t ex ATE 22 i fig 3.

En möjlig situation är att den till ATE 22 hörande telefonens 11 lur är pålagd, och något larmtillstând ej råder vid ATE 22. Luren-på-tillstånden avkänns vid av- sökaren 18, och utsignalen från FSK-modulatorn 30 matas periodiskt till denna ATE 22, vilken svarar med en icke- -larm-utsignal från sin FSK-modulator 38. Detta detekteras av FSK-demodulatorn 29, och systemkontrollern 31 vidtar ej någon larmåtgärd utan fortsätter helt enkelt den periodiska samplingen av förbindelsen till denna ATE både för fort- satt luren-på-signal och för fortsatta ícke-larm-FSK-sig- naler.

En annan möjlig situation är att telefonens 11 lur fort- farande är pålagd, men ett larmtillstånd råder vid ATE 22.

Luren-på-tillståndet avkänns fortfarande vid avsökaren 18, och utsignalen från FSK-modulatorn 30 matas fortfarande 10 15 20 25 30 35 azoazoz-s periodiskt till denna ATE-22. Emellertid svarar nu ATE:en med en larmsignal från sin FSK-modulator 38. Detta detek- teras av FSK-demodulatorn 29, och systemkontrollern 31 vidtar den vederbörliga larmåtgärden, såsom tidigare be- skrivits. .

En tredje situation är att telefonens 11 lur år avlyft, och att ej något larmtillstånd råder vid ATE 22. Detta luren-av-tillstånd avkänns nu vid avsökaren 18, vilken då ej matar utsignaler från FSK-modulatorn 30 till ATE 22 under tiden för denna tredje situation, under förutsätt- ning av att avsökaren 18 även avkänner en lågtonssignal, som mottas från samma ATE. Det erinras om att en låg ton från generatorn 39 blott alstras, när något larmtillstånd ej råder.

Den fjärde situationen är att telefonens 11 lur åter- igen är avlyft, men att åtminstone ett larmtillstånd råder vid ATE 22. Luren-av-tillståndet vid ATE 22 avkänns åter- igen vid avsökaren 18, men även frånvaron av lågtonssig- nalen från samma ATE avkänns. Under dessa förhållanden matar avsökaren 18 ej utsignaler från FSK-modulatorn 30 till ATE ZZ av samma typ, som den skulle ha matat, om telefonens 11 lur varit pålagd i stället för avlyft. Detta kommer givetvis att förorsaka ett svar från ÄTE 22 i form av FSK-modulerade signaler från dess modulator 38, vilka i sin tur kommer att detekteras vid avsökaren 18 och an- vändas för att åstadkomma det önskade larmsvaret.

Det inses nu att så länge som ej något larmtillstånd råder vid ATE:en, uppträder ej någon signal inom det hör- bara området vid funktionen enligt uppfinningen, medan den tillhörande telefonen används av abonnenten. Detta till- mötesgår abonnentens önskningar och står även i överens- stämmelse med bestämmelserna. Om å andra sidan ett larm- tillstånd råder, kommer sådana hörbara signaler att upp- träda, även om telefonen är i användning, i form av de FSK-modulerade signalerna, som går fram och åter mellan avkännarstället och abonnentstället. Under larmtillstånd är emellertid förekomsten av sådana hörbara signaler ej 10 15 20 25 SO 35 8304202-8 tillåtna enligt bestämmelserna men är även definitivt önskvärda ur abonnentens synpunkt, eftersom den direkt varskor abonnenten om att ett larmtillstånd har uppstått.

Det inses även att med hjälp av multiplexorerna 26, 27 och 28 i avsökaren 18 (fig 2) samma behandling, som medges ATE 22, även medges ATE:erna 23 och Z4 i upprepad sekvens.

Detta innebär att avsökaren 18 först kopplas på sådant sätt, att den samverkar med ATE 22 på det ovan beskrivna sättet, och därefter förbínds med ATE 23 för samma ändamål, därefter med ATE 24 osv i upprepad sekvens.

Om emellertid mer än tre ATE:er förekommer - vilket normalt är fallet i praktiken - behandlas alla dessa i upprepad sekvens på det ovan i anslutning till den enda ATE:en 22 beskrivna sättet.

Ett antal ytterligare observationer beträffande uppfin- ningen torde vara på sin plats.

En speciellt "lycklig" kombination av samverkande sär- drag förefaller att erhållas genom att man i första hand anlitar den högfrekventa änden av det hörbara området för rapportering av luren-på-larm, medan en signal under det hörbara området anlitas för rapportering av begynnande luren-av-larm. ' Användandet av den högfrekventa änden möjliggör en relativt hög datahastighet, vilket innebär att relativt detaljerade informationer beträffande de under övervakning stående instrumenteringarna kan erhållas, och även att detta ofta kan upprepas, samt relativt många ATE:er kan ackommoderas av systemet. Användandet av den infra- akustiska änden gör det möjligt att tala utan störningar under den större (förmodligen helt övervägande) delen av de tider, när något larm ej föreligger. Trots detta kan genom övergång från infraakustísk till hög frekvens den önskade detaljerade informationen erhållas vid behov, dvs när ett larmtillstånd uppträder, även under luren-av- -perioder.

Det bör även observeras att lågtonen ger redundans för systemets larmfunktion under luren-på-tillstånd. Under 8304202-8 10 15 20 25 30 35 W detta tillstånd fortsätter låg ton att överföras från varje ATE till avsökaren så länge som något larm ej före- ligger vid ATE:en. Varje lågtonsavbrott under luren-på- -tillstånden avkänns även av avsökaren och ger, vad som skulle kunna kallas en "grov" hjälplarmindíkering, för den mer detaljerade, vilken normalt erhålls genom det FSK-modulerade svaret från ATE:en.

Dessutom är larmindikeringen under luren-av-perioder felgarderad, eftersom den anger försvinnandet av den låg- tonssignal, som indikerar ett larmtillstånd. Således kom- mer fel i utrustningen i ATB:en att förorsaka en före- given larmíndikering, vilken bidrar till omedelbar korri- gering.

Vid en föredragen utföringsform av uppfinningen förekom- mer ett annat fall förutom det ovan beskrivna, när en viss ATE har tillförts det FSK-modulerade signaltåget från avsökaren 18, även om det ej är dennas ATE regelrätta tur i upprepningssekvensen.

Detta fall är återföringen av dess tillhörande telefon- apparat från luren-av- till luren-på-tillståndet.

Det erinras om att klyktillståndet avkänns för varje ATE vid avsökaren 18. När sålunda en ändring från luren- -av- till luren-på-tillstånd detekteras, väljs ATE:en vid detta abonnentställe företrädesvis som nästa enhet för mottagning av den FSK-modulerade signalen från avsökaren och därför även den nästa enheten för avgivande av sitt FSK-modulerade svar. Skälet för detta är att blott icke- -detaljerade informationer beträffande tillståndet hos instrumenteringarna vid detta ställe har varit tillgäng- liga under den föregående luren-av-perioden, och det be- traktas som önskvärt att uppdatera detta utan fördröjning, så snart luren-av-tillståndet ej längre råder.

Ett annat högst önskvärt särdrag i uppfinningen är att de individuella komponenterna i det totala systemet kan anta vilken som helst av ett antal kända former.

-Sålunda kan samtliga element i avsökaren 18 (fig 2) vara av känt utförande, och detta gäller även samtliga 10 15 Z0 25 30 35 8304202-8 15 element i ATE 22 (fig 5).

Om först avsökaren 18 betraktas, inses att multiplexor- erna 26, 27 och 28 kan vara av känt utförande. Filtren 32 och 33 kan vara av känd form, lämpade för utväljning av de speciella frekvenser, som önskas vidarebefordrade till klykdetektorn 34 resp lågtonsdetektorn 35. Dessa detektorer i sig själva kan även vara av känd form, varvid klyk- detektorn 34 utgör en konventionell del av telefonsystem, och lågtonsdetektorn 35 är en detektor av närvaron eller frånvaron av lågtonssignalen på 25 Hz. S/M-omkopplaren 28 kan vara av känd form och systemkontrollern 31 kan inne- hålla varje känt kretsarrangemang, som är i stånd att ge de direkta avkännings- och svarsstyrfunktioner, som har beskrivits. Således kan systemkontrollern 31 innefatta en konventionell källa för tidsignaler, från vilka de sekventiella operationssignalerna för multiplexorerna 25, 26 och 27 uttas. Även källor, såsom skiftregister, för tågen av moduleringssignaler för FSK-modulatorn 30 kan drivas av signaler som uttas från tidssignalerna. OCH- -grindanordningar kan användas för detektering av den sam- tidiga närvaron av luren-av-detekterade signaler och låg- tonsdetekterade signaler. Sådan detekteríng används av konventionella kretsar för spärrning av signaler till FSK-modulatorn 30. Omvänt leder icke-detektering av dessa samtidiga signaler till överföring av dessa signaler till FSK-modulatorn.

Beträffande ATE 22 kan FSK-demodulatorn och modulatorn 37 och 38 återigen vara av känd typ liksom även det filter 36, som föregår demodulatorn 37. Även 1ågtonsgene~ ratorn kan vara av vilken som helst känd form, som är i stånd att alstra de önskade 25 Hz-signalerna, när den aktiveras. Signalkällorna kan vara enkla reläkretsar, som påverkas av respektive larmer, och signalhehandlaren kan bestå av vilken som helst typ av digital logik eller av en mikroprocessorkretsanordning, programmerad på konven- tionellt sätt för att frambringa vederbörliga tidsbestämda signalsvar, såsom tidigare beskrivits. 830lf202-8 TO 15 Själva telefonsystemet är helt opåverkat av uppfin- ningen. Någon extra filtrering krävs ej i telefon- systemet; speciellt förekommer ej någon läckning av låg- tonssignaler från den ena sidan av nätkopplaren 27 till den andra, eftersom nätkopplaren har adekvat filtrering av andra skäl, nämligen för att isolera olika likspännings- nivåer på ömse sidor om kopplaren.

När systemet enligt uppfinningen ej används för signa- lering av ett larm som sådant utan i stället andra till- stånd hos utrustningen vid ett abonnentställe, såsom mätaravläsníngar, meteorologiska mätningar etc, kan låg- tonen användas för indikering av att samtliga mätinstru- ment fortsätter att arbeta, även om telefonluren är avlyft.

Under luren-på-perioder kan då signalerna från varje given ATE tillhandahålla de mer detaljerade data, som önskas be- träffande utrustningen.

Det är uppenbart att olika modifikationer är närliggan- de för fackmannen inom uppfinníngens ram.

Claims (11)

830lf202-8 ß , Patentkrav

1. Anläggning för att åstadkomma kommunikation mellan en central plats och andra instrumenteringar än en konventionell telefon med placering vid telefonabonnenters ställen, innefattande: en anordning för selektiv över- föring av sígnaler från den centrala platsen till tele- fonerna vid de olika abonnentställena; en anordning, som är förlagd till nämnda ställen och ansluten till tele- fonerna samt inrättad att reagera för de överförda sig- nalerna genom att till den centrala platsen från respek- tive abonnentställen återsända signaler inom det hörbara telefonfrekvensområdet och med karakteristika, som anger tillståndet hos instrumenteringarna; en till den centrala platsen förlagd anordning för avkänning av luren-av-til1- ståndet hos den konventionella telefonen vid ett givet abonnentställe och reagerande för detta genom att förhindra överföringen av signalerna från den centrala platsen till nämnda ställe; k ärrn et ec k11a d av en anordning för att till den centrala platsen överföra en signal med en under det hörbara området liggande frekvens från vart och ett av abonnentställena, när instnmænteringarna vid ett givet abonnent- ställe befinner sig i ett på förhand bestämt tillstånd; och en anordning, som reagerar för att åtminstone en enhet i instrumenteringen befinner sig i ett annat på förhand bestämt tillstånd genom att avbryta överföringen av den under det hörbara området liggande signalen.

2. Z. Anläggning enligtlaav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den under det hörbara området liggande signalen överförs från varje givet abonnentställe åtminstone under luren-av-tillstànden hos telefonen vid detta ställe.

3. Anläggning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den under det hörbara området liggande signalen överförs från varje givet abonnentställe både under luren- -på- och luren-av-tillstånden hos telefonen vid detta ställe.

4. Anläggning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av en anordning för vidtagande av en på larm reagerande 830lf2Û2-8 12 åtgärd på den centrala platsen som svar på avbrytandet av den under det hörbara området liggande signalen.

5. Anläggning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att de från den centrala platsen överförda signalerna är FSK-modulerade signaler i den övre delen av det hörbara området.

6. Anläggning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att de från abonnentställena återsända signalerna lika- så är FSK-modulerade signaler i den övre delen av det hör- bara området.

7. Anläggning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att FSK-bärfrekvenserna ligger i närheten av 2700 och 2900 Hz.

8. Anläggning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den under det hörbara området liggande signalen har en frekvens av approximativt 25 Hz.

9. Anläggning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att individuella trådförbindelser är anordnade vid den centrala platsen till varje lokal abonnentslinga; och att en multiplexeringsanordning är inrättad att selektivt mata de överförda signalerna till var sin av de individuel- la förbindelserna i en på förhand bestämd sekvens, och att selektivt motta signalerna från dessa individuella för- bindelser i samma på förhand bestämda sekvens.

10. Anläggning enligt krav 9, vidare innefattande en anordning för avkänning av avbrytandet av den under det hörbara området liggande signalen under fortsatt avkän- ning av luren-av-tillståndet vid ett valt abonnentställe, och en anordning för att som svar på detta överföra sig- nalerna från den centrala platsen till samma valda abonnentställe.

11. Anläggning enligt krav 9, vidare innefattande en anordning för avkänníng av avbrytandet av luren-av-ti11- ståndet hos en vald abonnenttelefon, och en anordning för att som svar på detta överföra signalerna från den centrala platsen till samma valda ställe.