SE436156B - Kanal-till-kanal-adapter for sammankoppling av databehandlingsenheter - Google Patents

Description

7807560-3 Även om den nu marknadsförda kanal-till-kanal-adaptern fyller sin funktion på ett tillfredsställande sätt, finns fort- farande utrymme för ytterligare förbättringar. För det första finns utrymme för ökning av prestandan hos behandlingsenhet-til1- behandlingsenhet-dataöverföringsoperationerna. För det andra skulle det gå att reducera den totala behandlingsenhetsprogram- vara, som krävs för dataöverföringsoperationerna. För det tredje skulle man kunna reducera den tid som kanalen är upptagen på grund av adaptern. Och med tanke på den nytillkomna grupp av behandlingsenhetstillämpningar som ofta kallas system med de- centraliserad eller distribuerad databehandling, finns ett behov att åstadkomma en kanal-till-kanal-adapter, som kan möjliggöra kommunikation mellan mer än två databehandlingsenheter.

Andra mer eller mindre representativa, tidigare föreslagna mekanismer och system för att sammankoppla två eller flera data- behandlingsenheter har beskrivits i exempelvis följande amerikanska patent: 3.400.372, 3.735.365, 3.753.234, 3.984.819 och 3.988.716.

Dessa tidigare kända mekanismer och system har olika begränsningar, som kan vara mer eller mindre störande. En del är relativt lång- samma, andra är relativt komplexa och dyra, och vissa är relativt specialiserade, så att de ej är kompatibla med ett antal av de för närvarande utnyttjade databehandlingsenheterna, åtminstone ej utan hjälp av specialadapterenheter för anslutning av databehand- lingsenheterna till länk- eller omkopplingsmekanismerna.

En ytterligare grupp i viss mån besläktad utrustning represen- teras av de amerikanska patenten 3.372.378, 3.581.286, 3.601.807 och 3.725.864. Här beskrivs olika omkopplingsmekanismer av kors- ningspunkttyp för att låta ett flertal databehandlings-enhets- in/ut-kanaler omkopplas mellan olika in/ut-styrenheter eller in/ut-anordningar eller - enligt patentet 3.372.378 - för att låta ett flertal styrenheter omkopplas mellan olika in/ut-anord- ningar. Även om vissa aspekter på dessa mekanismer kunna vara aktuella i samband med föreliggande uppfinning, är ovan uppräknade amerikanska patent ej direkt inriktade på de problem som uppstår vid etablering av dataöverföringsanknytningar mellan två eller fler databehandlingsenheter. Ännu en grupp av system, som används för att sätta olika databehandlingsenheter i stånd att kommunicera med varandra går under beteckningen "teleprocessing“-system. Dessa system utnyttjar 7807560-3 kommunikationsmedel, t.ex. telefonledningar och radiolänkar, för att upprätta förbindelser mellan olika datorer eller databehand- lingsenheter. Sådana system utnyttjar relativt komplexa överfö- ringsstyrenheter och kommunikationsstyrenheter för sammanlänkning med de särskilda kommunikationsnät som utnyttjas. Vidare krävs en avsevärd mängd accessmetod-programvara i varje databehandlingsenhet, som skall anslutas till systemet. Såsom en följd härav är dessa “teleprocessing"system allt för långsamma och allt för dyrbara för ifrågavarande ändamål. Vad som föreslås enligt föreliggande uppfinning är däremot en relativt billig kanal-till-kanal-adapter- enhet, som kan vara direkt ansluten till två eller fler databehand- lingsenheter via de normala in/ut-länkkablarna i och för möjlig- görande av snabb kommunikation mellan sådana behandlingsenheter.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är sålunda att åstadkomma en ny och förbättrad kanal-till-kanal-adapter för att accelerera dataöverföringsoperationer behandlingsenheter emellan och för att reducera omfattningen av därtill hörande programvara.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en ny och förbättrad kanal-till-kanal-adapter, vid vilken kanal-upp- tagen-tiden reduceras och med vars hjälp två eller flera databe- handlingsenheter sammankopplas så att snabb kommunikation dem emellan möjliggörs.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en relativt billig, för flera behandlingsenheter avsedd kanal-till- kanal-adapter, som är kompatibel med och kan direktanslutas till de in/ut-länkkablar vilka utnyttjas av ett relativt stort antal av de för närvarande använda databehandlingsenheterna. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en kanal-till-kanal-adapter, vid vilken konkurrenstillstånd hanteras utan att programvarubaserad tidsplaneändring behöver äga rum i de behandlingsenheter som deltager i konkurrensen.

I enlighet med uppfinningen är en kanal-till-kanal-adapter för sammankoppling av databehandlingsenheter uppbyggd av ett flertal "portar", vilka var och en är anordnad att anslutas till en in/ut-kanal hörande till en annan av ett flertal databehand- lingsenheter, Adaptern innehåller vidare dataöverföringskretsar för selektiv etablering av olika dataöverföringsanslutningar mellan portarna. Vidare innehåller adaptern ett flertal portstyr- mekanismer, som individuellt kopplas till olika portar och var 7807560-3 och en innehåller kretsar för detektering av mottagningen av vilken som helst av ett flertal förutbestämda in/ut-anordnings- adresser. Adaptern har vidare styrkretsar, som är anslutna till portstyrmekanismerna och reagerar för de förutbestämda anordnings- adresser som mottagits vid portarna genom att sätta dataöverfö- ringskretsarna i stånd att etablera en dataöverföringsanslutning efter mottagningen av en förutbestämd anordningsadress vid två av portarna och att åstadkomma andra dataöverföringsanslutningar efter mottagningen av andra_förutbestämda anordningsadresser vid två portar.

Ovannämnda och andra ändamål, egenskaper och fördelar med uppfinningen, som definieras i nedanstående patentkrav, framgår av följande mera detaljerade beskrivning av föredragna utförings- former som illustreras på bifogade ritningar.

Fig. 1 visar generellt en första utföringsform av uppfinningen för hopkoppling av två databehandlingsenheter.

Fig. 2 visar mera detaljerat den inre konstruktionen hos den synkroniserande kanal-till-kanal-adaptern (SCCA) i fig. 1.

Fig. 3 visar schematiskt en andra utföringsform av uppfinningen för sammankoppling av fyra databehandlingsenheter.

Fig. 4 och 5 är diagram, som används för att förklara olika arbetsmoder för SCCA i fig. 3.

Fig. 6 visar någorlunda detaljerat den inre konstruktionen hos SCCA i fig. 3.

Fig. 7 detaljillustrerar hur styrtabellen i fig. 1 är utformat.

Fig. 8 detaljillustrerar portstyrdelarna i fig. 6.

Fig. 9 detaljillustrerar konstruktionen hos huvudstyrdelen i fig. 6.

Fig. 10 detaljillustrerar konstruktionen hos korsningspunktom- kopplardelen i fig. 6. _ Fig. ll och 12 är diagram, som utnyttjas för att förklara en ytterligare, möjlig arbetsmod för SCCA i fig. 6.

Fig. 13 visar en modifierad form av styrtabellen för använd- ning i anslutning till den arbetsmod, som representeras av fig. ll och 12.

Beskrivning av utföringsformen med två behandlingsenheter.

I fig. l visas en synkroniserande kanal-till-kanal-adapter (SCCA) 10 för sammankoppling av ett par storskaliga digitala 78-07560-3 datorer eller databehandlingsenheter, identifierade såsom be- handlingsenheterna A och B.

Före beskrivningen av den nya adaptern 10 följer en kort återblick på funktionen hos den kanal-till-kanal-adapter som för närvarande finns på marknaden och beskrivs i IBM Technical Manual under titeln “IBM System/360 Special Feature: Channel-to-Channel Adapter" februari 1966, i det amerikanska patentet 3.400.372 och i IBM Technical Manual med titeln "IBM System/370 Special Feature Description: Channel-to-Channel Adapter", mars 1972. Nämnda system/370-kanal-till-kanal-adapter etablerar en dataöverförings- väg mellan två databehandlingsenheter, t.ex. behandlingsenheterna l och 2. Adaptern upptager en position på en system/370-kanal i behandlingsenheten l och upptager en position på en system/370- kanal i behandlingsenheten 2. Data befordras mellan behandlings- enheterna, när en SKRIV-order avgives av behandlingsenheten på adapterns ena sida och en LÄS-order levereras av behandlingsenhe- ten på den andra sidan. Dataöverföringens riktning bestäms av vilken behandlingsenhet som avger SKRIV-ordern och vilken behand- lingsenhet som avger LÄS-ordern, och data rör sig från SKRIV- behandlingsenheten till LÄS-behandlingsenheten.

Antag att enheten l önskar sända ett meddelande till enheten 2. Enheten l avger då en styrorder, som accepteras och kvarhålles av system/370-adaptern. Enheten l frikopplas och fortsätter med normal bearbetning. Mottagningen av styrordern vid adaptern pâtvingar enheten 2 ett ATTENTION-avbrott. Enheten 2 avger nu en AVKÄNN-order till adaptern för uppsökning av den aktuella styr- orderinformationen. Denna information kan användas för att be- stämma huruvida en komplement-LÄS- eller SKRIV-order skall avgivas.

Följaktligen avger enheten 2 korrekt komplementorder. Mottagningen av AVKÄNN-ordern vid adaptern medför en ytterligare åtgärd: adaptern söker bibringa enheten status ANORDNING SLUT, vilket orsakar en orderkedja till en SKRIV-order. När slutligen SKRIV- ordern från enheten l och LÄS-ordern från enheten 2 blir detekterade vid adaptern, äger dataöverföringen rum.

För jämförelsens skull påpekas att den nya adaptern 10 tillåter behandlingsenhet-till-behandlingsenhet-kommunikation utan nyssnämnda system/370-adapterfunktion med ATTENTION-avbrott och efterföljande AVKÄNN-order. Med andra ord eliminerar den nya 1807560-3 adaptern 10 användningen av denna utrustning och de för när- varande nödvändiga steg som hör samman därmed. Vidare minimerar den nya adaptern 10 kanal-upptagen-tiden genom att synkronisera kanalerna, så att dataöverföringsorder (LÄS- och SKRIV-order) aktiveras enbart när båda behandlingsenheterna verkligen är beredda att överföra data. Ett annat problem med existerande system/370-adaptern gör sig gällande, när båda behandlingsen- heterna avger order, som är icke-komplement. I detta fall blir endera ordern tillbakavisad till sin behandlingsenhet och den korrekta komplementordern därefter inplanerad av denna enhet.

Detta omplaneringsproblem undvikes med den nya adaptern 10.

Såsom indikeras i fig. l innehåller var och en av behandlingsenheterna A och B en centralenhet (CPU) och en in/ut(I/O)-kanal. (I normalfallet har nästan alla behandlings- enheter flera in/ut-kanaler, men blott en av dessa behöver be- aktas för det aktuella ändamålet.) Enhetens A in/ut-kanal är ansluten till en första port i adaptern l0 via en mångledar-I/0- länkkabel ll. På samma sätt är enhetens B in/ut-kanal ansluten till en andra port i SCCA 10 via en mångledar-I/O-länkkabel 12.

Var och en av kablarna ll och 12 kan också vara ansluten till olika in/ut-styrenheter (ej visade), vilka i sin tur är kopplade till in/ut-anordningar (ej visade). För det aktuella exemplets skull antages var och en av enheterna A och B vara av typ IBM System/370 och var och en av länkkablarna ll och 12 av typ IBM System 360/370, som beskrivs i det amerikanska patentet 3.336.582, i IBM Technical Manual med titeln "System/360 I/0 Interface Introduction", augusti 1970, i det amerikanska patentet 3.582.906 och i IBM Technical Manual med titeln "IBM System/360 and System/370 I/O Interface Channel to Control Unit Original Equipment Manufacturers Information", januari 1976. En begränsning som bör observeras är att de I/O-kanaler till vilka adaptern 10 kopplas skall vara av s.k. “blockmultiplex"typ i det avseendet att de bör ha förmåga att frikoppla sig från adaptern 10 eller någon annan styrenhet, som är ansluten till länkkabeln mellan uppträdandet av KANAL SLUT (CE) och ANORDNING SLUT (DE) för vilket som helst givet kanalorderord (CCW). Konstruktionen och funktionen hos en representativ IBM block multiplexkanal beskrivs i IBM Technical Manual med titeln "2880 Block Multiplexer Channel". 7807560-3 Referensen häri till IBM system/360- eller system/370- utrustning eller -komponenter bör uppfattas såsom exempel, som ej på något sätt begränsar uppfinningens omfattning.

Adaptern l0 är utrustad med förmåga att identifiera en mångfald anordningsadresser. Med andra ord är adaptern 10 konstru- erad att identifiera och acceptera upp till 256 olika_in/ut- anordningsadresser. Var och en av enheterna A och B använder just dessa anordningsadresser för att kommunicera med adaptern 10.

Dessa anordningsadresser är valda i förväg och reserverade för kommunikation med adaptern 10. Vidare är båda enheterna A och B enligt programregler inställda på att vissa av dessa SCCA-anord- ningsadresser innebär dataöverföring från enheten A till enheten B, medan andra anordningsadresser ger upphov till dataöverföring från enheten B till enheten A. Såsom indikeras i fig. 1 krävs tvâ anordningsadresser för symmetrisk eller tvåvägsoperation mellan två enheter. När det gäller exemplet i fig. l kommer anordnings- adress Ol att användas enbart för dataöverföring från enheten A till enheten B. Omvänt kommer anordningsadress 02 att användas blott för dataöverföring från enheten B till enheten A.

Föreliggande utföringsform utnyttjar vidare två nya kanalorder, som används för kommunikation med adaptern 10. Var och en av dessa nya order är en synkroniseringsorder, som används för att synkronisera adapterns 10 funktion med funktionen hos databehand- lingsenheterna. En av dessa nya order är en “synkronisering för skrivning" (SYNCW)-order, som skall föregå och vara orderlänkad med en dataöverföringskanalorder av typ SKRIV. Den andra nya ordern är en "synkronisering för läsning" (SYNCR)-order, som skall föregå och vara orderlänkad med en dataöverföringskanalorder av typ LÄS.

Fig. l visar en typisk användning av dessa synkroniserings- order. Närmare bestämt innehåller enheten A ett första kanalpro- gram för anordningsadress 01 och ett andra kanalprogram för anordningsadress 02. 01-kanalprogrammet innehåller ett första kanalorderord (CCW-l), som i sin tur innehåller en SYNCW-order och är orderlänkat till ett andra kanalorderord (CCW-2), som innehåller en SKRIV-order. 02-kanalprogrammet i enheten A innehåller ett första CCW, som innefattar en SYNCR-order och ett andra CCW, som är orderlänkat därtill och innefattar en LÄS-order. På liknande 7807560-3 8 sätt innehåller enheten B ett första kanalprogram för anordnings- adress 01 och ett andra kanalprogram för anordningsadress 02. I detta fall innehåller emellertid 01-programmet en SYNCR CCW- order, som är länkad till ett LÄS-order-CCW, medan 02-programmet innehåller en SYNCW CCW>order, som är länkad till ett SKRIV-CCW.

Om det är nödvändigt för omhändertagande av datan, som skall överföras, kan vart och ett av adress-01-programmen i fig. 1 ha ytterligare SKRIV- och LÄS-CCW, vilka kan vara antingen orderlänkade eller datalänkade till respektive CCW-2-SKRIV och LÄS-CCW. Det- samma gäller adress-02-kanalprogrammen.

För var och en av behandlingsenheterna A och B ter sig SCCA 10 som vilken som helst in/ut-styrenhet. De för detta ändamål använda "handskaknings"-sekvenserna beskrivs detaljerat i de amerikanska patenten 3.336.582, 3.582.906 och de teckniska manualerna enligt ovan. Det torde därför vara tillräckligt att nämnda att varje behandlingsenhet påbörjar en in/ut-operation för en viss anordningsadress genom att börja den vanliga inledande utväljnings- sekvensen för det första CCW i kanalprogrammet för denna anordnings- adress. Sâsom det första steget i en dylik inledande utväljnings- sekvens utsänder behandlingsenheten på sin länkkabel adressen för den speciella anordning som behandlingsenheten är intresserad av.

Den styrenhet (eller SCCA 10) som identifierar denna anordnings- adress belägger då eller tar ensam hand om behandlingsanordnings- kanalen samt ger behandlingsenheten besked om accepterande av anordningsadressen. Behandlingsenheten utsänder därefter den kanalorder som finns i det första CCW till den belagda styrenheten (eller SCCA 10). Efter mottagandet härav returnerar styrenheten (eller SCCA 10) ett statusmeddelande till behandlingsenheten.

För kommunikation med SCCA 10 blir den första kanalorder som avgives av en given behandlingsenhet antingen SYNCW- eller SYNCR- ordern. Vad själva funktionen beträffar är emellertid den behand- lingsenhet som avgiver ordern ej medveten om skillnaden. Den avger blott kanalordern i det första CCW på vanligt sätt.

När SCCA 10 detekterar en synkorder (antingen SYNCW eller SYNCR) bestämmer den först huruvida en komplement-synkorder före- ligger för samma anordningsadress från den andra kanalsidan.

Antag nu att svaret är negativt. I så fall kommer SCCA 10 att mata tillbaka en kanal-slut-indikation i sitt inledande utväljnings- 7807560-3 statusmeddelande och uppmana den behandlingsenhet som avgiver synkordern att lösgöra sig från SCCA 10. Samtidigt upptecknar SCCA 10 anordningsadressen och behandlingsenhetssidan till vilken den lämnar ett anordningsslutstatusmeddelande. Såsom gensvar på kanalslutstatus och frikopplingssignalen friställer den mottagande behandlingsenheten temporärt kanalprogrammet ifråga, in/ut- kanalen blir “ej upptagen" och behandlingsenhetsinstruktionsström- men fortsätter med andra uppgifter. Denna frånskiljning och friställning av kanalprogrammet utföres på normalt sätt för en blockmultiplexkanal, vilken såsom tidigare nämnts är det slags kanal vartill SCCA 10 är ansluten. SCCA 10 returnerar till be- handlingsenheten med det friställda kanalprogrammet anordning- slut-status för att åstadkomma återaktivering av detta kanalpro- gram enbart vid en tidpunkt när en komplementsynkorder senare avgives till samma anordningsadress från den andra kanalsidan av SCCA 10.

När SCCA 10 detekterar en sökorder och en synkorder för samma anordningsadress har mottagits från den andra kanalsidan och är aktuell i SCCA 10, returnerar SCCA 10 både en kanalslut- indikation och en anordningslutindikation i sitt inledande utvälj- ningsstatusmeddelande till den behandlingsenhet som avgiver den nyss anlända synkordern. Anordningslutindikationen får denna behandlingsenhet att kvarhålla kanalanknytningen till SCCA 10.

Samtidigt blir anordningsslutstatus avseende den behandlingsenhet som avgav den tidigare synkordern sänd till denna behandlingsen- het för att reaktivera det friställda kanalprogrammet däri. Sänd- ningen av anordningslutstatus till de båda behandlingsenheterna får varje enhet att orderlänkas till det andra CCW i respektive kanalprogram för denna anordningsadress. Såsom en följd härav avger varje enhet därefter den kanalorder som finns i dess andra CCW. Under antagandet att dessa nästföljande båda kanalorder är de korrekta komplement-LÄS- och SKRIV-orderna blir utförandet av dessa order omedelbart påbörjat utan att någon ytterligare pro- gramvara inbegripes, och överföringen av data äger rum. För denna dataöverföringsfas av operationen fungerar SCCA 10 på i huvudsak samma sätt som tidigare omnämnda system/370 kanal-till-kanal- adapter. veovàëo-3 10 vad beträffar utföringsformen i fig. l med två behandlings- enheter torde påpekas att samma resultat som ovan kan erhållas med användning av en enda ny synkorder (SYNC) i stället för var och en av orderna SYNCW och SYNCR. Med andra ord kan den tillfäl- liga friställningen av kanalprogrammen utföras utan att behand- lingsenheterna eller SCCA 10 i förväg känner till vilket slags dataöverföringsorder som orderlänkas till synkordern. Det torde emellertid vara uppenbart att användningen av de två särskiljbara synkorderna (SYNCR och SYNCW) ger viss flexibilitet i funktionen hos utföringsformen med ett flertal behandlingsenheter som kommer att beskrivas i det följande. För entydighetens skull och för att visa att de båda särskiljbara synkorderna kan ge ett system, som gäller i båda fallen, beskrivs de särskiljbara SYNCR- och SYNCW- orderna också i anslutning till utföringsformen enligt fig. l.

I fig. 2 på ritningarna visas mera detaljerat den inre konstruktionen hos SCCA 10 med två behandlingsenheter. Såsom visas är mångledarlänkkabeln ll ansluten via en första port 20 och en intern mångledar-samlingsledare 21 till var och en av styrenheten 22, portstyrenheten 23, och mikrobehandlingsenheten 24. På liknande sätt är den andra länkkabeln 12 via en andra port 25 och en andra intern mångledar-samlingsledare 26 ansluten till var och en av dataöverföringsstyrenheten 22, mikrobehandlings- enheten 24 och en andra portstyrenhet 27. Ett fleradresspluggkort 28 är anslutet till var och en av portstyrenheterna 23 och 27 för att därtill mata en adressindikation eller indikationer definierande de in/ut-anordningsadresser som är giltiga i och för kommunikation med SCCA 10 eller med andra ord de förutbestämda anordningsadresser som skall identifieras av SCCA 10. Att kortet 28 är pluggbart möjliggör ändring av giltiga SCCA-adresser med tanke på de särskilda behandlingsenhets-in/ut-anordningskraven för de särskilda behand- lingsenhetssystem till vilka SCCA är ansluten.

Fyra individuella signallagringselement i mikrobehandlingsen- heten 24 är reserverade för lagring av indikationer på de förutbe- stämda eller giltiga SCCA-anordningsadresser som mottagits av portarna 20 och 25. Dessa lagringselement identifieras såsom SW- l, SR-1, SW-2 och SR-2 och kan vara utförda som låskretsar, registerpositioner, minnesplatser eller liknande beroende på den särskilda mikrobehandlingsenhet som används. I det enklaste fallet är vart och ett av dessa lagringselement ett enbits minnes- 7807560-3 ll element, som placeras i inställningstillstånd när en indikation på uppträdandet av en bestämd synkorder för en viss anordningsadress skall upptecknas. Så t.ex. försätts lagringselementet SW-l i inställt tillstånd, när uppträdandet av SYNCW-ordern för adress 01 skall upptecknas. Dylik inställning indikerar att adress 01 har mottagits vid en av portarna och att kanalordern, som åtföljer denna adress, var en SYNCW-order.

Var och en av portstyrenheterna 23 och 27 hanterar begynnelse- delen av den inledande utväljningssekvensen för den speciella länkkabel vartill den är ansluten. Vad gäller länkkabeln ll t.ex., undersöker portstyrenheten 23 den av behandlingsenheten A avgivna anordningsadressen för att bestämma huruvida den är en av de giltiga SCCA-adresser som tillåtas av pluggkortet 28. När en giltig anordningsadress detekteras av portstyrenheten 23, aktiverar denna enhet 23 den korrekta "etikett"-ledningen i länkkabeln ll för att låsa behandlingsenhet A-kanalen uteslutande till SCCA 10, returnerar den detekterade anordningsadressen till behandlingsen- het A-kanalen och sänder ett förgreningskravmeddelande till mikrobehandlingsenheten 24. Enheten 24 noterar då anordningsadressen och den påföljande kanalorder som sänds ut på länkkabeln ll. Om ej något av mikrobehandlingsenhetens lagringselement för denna anordningsadress (t.ex. lagringselementen SW-l och SR-1) är i inställt tillstånd, försätter enheten 24 korrekt element av dessa båda lagringselement i inställt tillstånd. I detta fall sänder mikrobehandlingsenheten 24 ett kanalslutstatusmeddelande till behandlingsenheten A.

Om i stället det andra lagringselementet för samma anordnings- adress befinner sig i inställt tillstånd, sänder mikrobehandlings- enheten 24 till behandlingsenheten A ett statusmeddelande, som innehåller både ett kanalslut och en anordningslut-indikation.

Samtidigt därmed sänder den ett statusmeddelande med en anordnings- lut-indikation till den andra behandlingsenheten, enheten B.

Mikrobehandlingsenheten 24 signalerar till dataöverföringsstyren- heten 22 att förbereda dataöverföringsoperationer. Själva data- överföringen börjar när komplement-LÄS- och SKRIV-orderna mottagas av dataöverföringsstyrenheten 22. Enheten 22 arbetar därefter på samma sätt som motsvarande del av nuvarande (system/370) kanal- till-kanal-adapter för att överföra data bitgrupp för bitgrupp från enheten A till enheten B och omvänt beroende på vilken 7807560-3 12 enhet, som avgav SKRIV-ordern, och vilken enhet, som avgav LÄS- ordern.

Efter dataöverföringens slutförande sänder dataöverföringsstyr- enheten 22 en data-slut-signal till enheten 24. Därefter övertager och utför enheten 24 avslutningssekvensen för in/ut-operationen.

Den utför också återställning till 0 av de båda lagringselementen för den anordningsadress som används för den just färdigställda dataöverföringen.

Normalarbetsmoden för SCCA 10 är en s.k. "meddelandesändnings“- mod, där behandlingsenheterna kommunicera genom att sända meddelanden fram och tillbaka. Enheten A sänder ett meddelande till enheten B, enheten B sänder ett meddelande tillbaka till enheten A, etc.

Vid denna mod är varje enhets uppgift att försätta eller återinsätta sin LÄS-adress i ett "synkat för läs"-tillstånd så snart sig göra låter. Sålunda söker enheten A så snabbt som möjligt avge en START-in/ut-instruktion för anordníngsadress 02. Detta anropar 02-kanalprogrammet och ger upphov till utgivning av ordern SYNCR.

Såsom gensvar härpå är det mest sannolikt att SCCA 10 blott returnerar ett kanalslutstatus för att tillfälligt friställa 02- programmet i enheten A. Detta försätter 02-programmet i enheten A i det önskade "synkat för läs"-tillståndet. På samma sätt arbetar enheten B på att avgiva en START-in/ut-instruktion för anordnings- adress Ol så snart som möjligt. Målet är att kvarhålla varje anordningsadress i ett "synkat för läs"-tillstånd vid alla tid- punkter utom när det är fråga om adressen för en dataöverföring som verkligen är igång. Sålunda är varje anordningsadress förbe- redd och klar att fungera i det fall behandlingsenheten på andra sidan av SCCA 10 skulle önska sända ett meddelande. När en behand- lingsenhet önskar sända ett meddelande avger den en START-in/ut- instruktion för sin SKRIV-adress. Detta anropar det kanalprogram som innehåller SYNCW-ordern och får denna order att sändas till SCCA 10.

En mera detaljerad normalstegsekvens för t.ex. anordningsadress- Ol innebär att enheten B etablerar ett avvaktande kanalprogram, som består av ett SYNCR CCW, som är orderlänkat till ett LÄS CCW.

LÄS CCW specificerar den huvudminnesplats i behandlingsenheten som skall användas såsom mottagningsminnesarea för efterföljande dataöverföring från enheten A till enheten B. När START-in/ut- instruktionen avgives av enheten B för denna anordningsadress 01, 7807560-3 13 reagerar SCCA 10 på tidigare beskrivet sätt. Närmare bestämt blir den SYNCR-order som avgives av enheten B såsom ett resultat av START-in/ut-instruktionen för anordningsadress 01, accepterad av SCCA 10. SCCA 10 framtvingar då en kanalfrånkoppling under retur- nering av kanalslutstatus. SCCA upptecknar i mikrobehandlingsen- hetens 24 element SR-l en indikation, som betecknar att SYNCR mottagits från behandlingsenhet B-sidan för anordningsadress 01.

Behandlingsenhet B-kanalen blir "ej upptagen", och behandlingsenhet B-instruktionsströmmen fortsätter med andra uppgifter. Behandlings- enhet B-kanalen innehåller nu ett friställt kanalprogram för anordningsadress 01.

Fram till denna punkt har ingen åtgärd vidtagits vid behand- lingsenhet A-sidan. Slutligen önskar A sända ett meddelande till B. Det kanalprogram i A som skall användas för att förflytta detta meddelande är såsom indikeras i fig. l ett SYNCW-order-CCW, som är orderlänkat till ett SKRIV-order-CCW. Dataadressfältet i SKRIV-order-CCW pekar på den huvudminnesplats i A som innehåller det meddelande vilket skall sändas. A initierar meddelandesänd- ningen genom att avgiva en START-in/ut-instruktion för anordnings- adress 01. Detta anropar det nyss beskrivna 01-kanalprogrammet.

När SCCA 10 mottager SYNCW-ordern, agerar SCCA 10 såsom beskrivits ovan för det fall då en andra SYNC-order mottagits för samma anordningsadress. Närmare bestämt kommer SYNCW-ordern att accepte- ras av SCCA 10. Adaptern 10 kommer att upprätthålla anslutningen till A genom att till denna returnera såväl "kanal slut" och "anordning slut" vid inledande utväljning. Adaptern 10 returnerar också den utestående "anordning slut" till enheten B. Eftersom kanalerna på adapterns 10 båda sidor nu har mottagit "anordning slut" och orderlänkning indikeras, kommer kanalerna att orderlänkas till sina andra CCW och avgiva komplement-SKRIV- och LÄS-order.

Den önskade dataöverföringen från A till B äger därefter rum.

Antag i ovanstående exempel att meddelandet från A till B just har sänts, att B ej ännu har behandlat meddelandet, och att A önskar sända ett nytt meddelande. När nu A avgiver den nya START-in/ut-instruktionen till anordningsadress 01, kommer adaptern 10 att åstadkomma frånkoppling av A med ett avvaktande kanalprogram.

A fortsätter då med andra uppgifter, och dess kanal är nu fri.

När B slutligen är klar att acceptera ett nytt meddelande, kommer den att avge en ny START-in/ut-instruktion för anordningsadress 780-7560-3 Ol. Den resulterande B-SYNCR-ordern kommer, när den mottages vid adaptern 10, att utlösa sändning av utestående “anordning slut" till enheten A. Båda kanalerna blir nu orderlänkade till dataöver- föringsorder, och det nya meddelandet sänds. Såsom en jämförelse är det intressant att notera att om samma situation uppträder med nuvarande (system/370) kanal-till-kanal-adapter, skulle A-SKRIV- ordern hålla A-kanalen upptagen till dess B slutligen har avgivit korrekt komplement-order.

Ovan beskrivna operation är symmetrisk för den andra anordnings- adress som används för SCCA 10, vilken i exemplet enligt fig. l är 02-anordningsadressen.

Eftersom adaptern l0 ger full synkronisering finns intet hindrande konkurrensfall, där A och B båda önskar "skriva". Med nuvarande kanal-till-kanal-adapter skulle å andra sidan en SKRIV- order bli avvisad, och programvarucperativsystemet i denna behand- lingsenhet skulle i stället avge den korrekta komplement-LÄS- ordern. Adaptern 10 undviker detta fall genom att låta varje kanalprogram fortsätta till dataöverföringsordern endast när mot- svarande kanalprogram på adapterns l0 båda sidor är helt klara för sådan funktion, d.v.s. enbart när SYNCW> och SYNCR-orderna har mottagits från respektive behandlingsenheter för samma anord- ningsadress.

Med tanke på denna konkurrenssituation antages exempelvis, att enheten A har en avvaktande SYNCR-order (frânkopplad men orderlänkad till en LÄS-order) till anordningsadress 02, medan enheten B har en avvaktande SYNCR-order (frånkopplad men order- länkad till en LÄS-order) till anordningsadress 01. Beakta nu det konkurrenstillfälle när både enheten A och enheten B initierar en meddelandeöverföring till den andra enheten på samma gång. I detta fall avgiver enheten A en START-in/ut-instruktion för en SYNCW-order till anordningsadress Ol, medan enheten B avgiver en START-in/ut-instruktion för en SYNCW-order till anordningsadress 02. SCCA l0 löser konkurrensen genom att utpeka en av dessa anordningsadresser, t.ex. adress 01. I detta fall kommer B-SYNCW- ordern till adress 02 icke desto mindre att accepteras av SCCA 10, kanalslut-status och frânkoppling kommer att signaleras till B, och adaptern 10 kommer att uppteckna konkurrenstillfället, varvid en utestående “anordning slut" till adress 02 för både B och A är underförstådd. En uppteckning av konkurrenstillfället 7807560-3 15 görs genom tillkoppling eller placering i inställningstillstånd av det andra lagringselementet i mikrobehandlingsenheten 24 för 02-anordningsadressen, vilket i detta fall är lagringselement SW- 2. Nu kan dataöverföringsoperationen för anordningsadress 01 fortskrida såsom tidigare förklarats för normalfallet.

När Ol-kanalprogrammet slutförts, observerar adaptern 10 att ett tidigare konkurrensfall nu måste handläggas (en anordnings- adress föreligger, i detta fall adress 02, för vilken båda lagrings - elementen, i detta fall SR-2 och SW-2, är i inställningstillstånd).

Ett statusmeddelande, som innehåller en anordning-slut-indikation, avges därefter till båda enheterna A och B för anordningsadress 02. Detta reaktiverar de frånkopplade kanalprogrammen för anordnings- adress 02 i de båda behandlingsenheterna, varefter dataöverföringen för anordningsadress 02 äger rum.

Beskrivning av utföringsformen med flera behandlingsenheter.

Fig. 3 på ritningarna visar en ytterligare utföringsform av uppfinningen, där en synkroniserande kanal-till-kanal~adapter finns anordnad för hopkoppling av fler än två databehandlingsen- heter. I det i fig. 3 visade exemplet finns en synkroniserande kanal-till-kanal-adapter (SCCA) 30 för sammankoppling av fyra olika digitaldatabehandlingsenheter, identifierade såsom behandlings- enheterna A, B, C och D. Adaptern 30 är ansluten till enheten A via sin länkkabel 31, till enheten B via sin länkkabel 32, till enheten C via sin länkkabel 33 och till enheten D via sin länkkabel 34. I det aktuella exemplet antages var och en av mångledar- in/ut-länkkablarna 31-34 vara av tidigare beskriven typ. Av tidigare angivna skäl antages de behandlingsenhetskanaler till vilka adaptern 30 är kopplad vara av blockmultiplextyp.

Fig. 4 visar en representativ förteckning över in/ut- anordningsadressanvisningar, som kan användas av de fyra enheterna A, B C och D i och för kommunikation med adaptern 30. Denna särskilda uppsättning adressanvisningar åstadkommer en separat tvåvägs centralenhet-till-centralenhet-länk för var och en av enheterna A, B, C och D. Länken AB för hopkoppling av enheten A med enheten B utnyttjar exempelvis anordningsadresser 01 och 02.

Pâ samma sätt som indikeras i fig. 1 innehåller enheten A i fig. 3 ett SYNCW plus SKRIV-kanalprogram för anordningsadress 01 och ett SYNCR plus LÄS-kanalprogram för anordningadress 02. På liknande sätt innehåller enheten B i fig. 3 ett SYNCR plus LÄS-kanalprogram 7807560'3 16 för anordningsadress 01 och ett SYNCW plus SKRIV~kanalprogram för anordningsadress 02. Liknande kanalprogramförhållanden råder för var och en av de andra länkarna AC, AD, etc. För kommunikation med adaptern 30 på i fig. 4 angivet sätt innehåller sålunda enheten A totalt sex olika kanalprogram, ett för varje anordnings- adress Ol-06. Programmen 01, 03 och 05 är SYNCW plus SKRIV- program, och programmen 02, 04 och 06 är SYNCR plus LÄS-program.

För arbetsmoden enligt fig. 4 identifierar varje anordnings- adress två faktorer: l) två behandlingsenheter som skall länkas, och 2) dataöverföringens riktning. 7 Anordningsadressanvisningarna i fig. 4, som blott är exempel, har valts i förväg och specificeras för motsvarande kanalprogram innan de laddas i respektive behandlingsenhet A, B, C och D.

Adaptern 30 är anordnad att identifiera och hantera den fullstän- diga uppsättning om tolv anordningsadresser som indikeras i fig. 4. Adaptern 30 har emellertid ej insyn i de adressregler på vilka kanalprogrammen är baserade. I stället har adaptern 30 som sin primära uppgift att vid korrekt tidpunkt hopkoppla de båda kanaler som avger order till samma anordningsadress. 7 För vilken som helst given anordningsadress är funktionen hos adaptern 30 identisk med vad som ovan beskrivits för utförings- formen i fig. l. Den enda ytterligare åtgärd som erfordras för adapterns 30 vidkommande är - förutom registrering av uppträdandet av en viss giltig SCCA-anordningsadress - att adaptern 30 också måste registrera identiteten hos den SCCA-port, vid vilken nämnda anordningsadress mottogs. När den andra synkordern till samma an- ordningsadress mottages, konsulterar adaptern 30 denna registrering och ansluter den port, via vilken den andra ordern mottogs, till den port som identifieras av registreringen för den första synkorder. Med andra ord passar adaptern 30 ihop anordningsadresserna och hopkopplar för dataöverföringsändamål de båda behandlingsenheter från vilka samma anordningsadress har mottagits. På detta sätt får vilket som helst behandlingsenhetspar möjlighet att kommunicera inbördes. I I De många behandlingsenheter som är anslutna via adaptern 30 åtnjuter alla de fördelar som tidigare åberopats för utförings- formen i fig. l med enbart två behandlingsenheter. Detta betyder att inga ATTENTION-avbrott krävs. Ej heller krävs någon avkännings- vsoåsso-3 17 order. Vidare blir kanal-upptagen-tiden något reducerad, eftersom dataöverföringsorderna ej inmatas förrän två behandlingsenheter har avsänt en START-in/ut-instruktion till samma anordningsadress.

*Slutligen hanteras konkurrensfallet utan programvaruomplanering.

I fig. 5 på ritningarna visas ett exempel på en mer sofisti- kerad uppsättning anordningsadressanvisningar, som när så önskas kan användas för flerbehandlingsenhetsutföringsformen i fig. 3.

Såsom visas i fig. 5 kan flera uppsättningar länkar åstadkommas för vissa eller samtliga behandlingsenhetspar. För det etablerade paret, t.ex. enhet A och enhet B, ger sex anordningsadresser tre uppsättningar länkar, nämligen AB-1, AB-2 och ABCD-l. Såsom indi- keras av rubriken för den vänstra kolumnen i fig. 5 är dessa olika länkar mellan enheterna A och B tillägnade olika program- applikationer. Sålunda gör den första uppsättningen länkar, åstadkomna av anordningsadresser 01 och 02, det möjligt för en del av en första programapplikation, som finns i enheten A, att kommunicera direkt med en del av samma programapplikation, som finns i behandlingsenheten B, och omvänt. På liknande sätt gör en andra uppsättning länkar, åstadkomna av anordningsadresser 03 och 04, det möjligt för en andra programapplikation i enheten A att kommunicera direkt med motsvarande del av samma programapplika- tion i enheten B, och omvänt.

ABCD-l-programapplikationen representerar en programapplikation, där vissa delar av applikationen finns i var och en av enheterna A, B, C och D och där det är önskvärt att delen i en given enhet skall kunna kommunicera direkt med delen i varje annan enhet. För vissa ABCD-typ-programapplikationer kan en eller flera av behand- lingsenhet-till-behandlingsenhet-länkarna utelämnas. En ytterligare möjlighet är vidare att vissa programapplikationer kan utföras, vilka använder blott tre av enheterna och ej alla fyra.

Eftersom varje in/ut-kanal utnyttjar en åtta bitars anord- ningsadress finns det upp till tvåhundrafemtiosex olika anordnings- adresser, som kan användas i anslutning till adaptern 30. Om det antages att inga andra styrenheter eller in/ut-anordningar än adaptern 30 är anslutna till in/ut-länkkabeln från varje behand- lingsenhet, kan totalt etthundratjugoåtta olika tvåenhetsprogram- applikationer inrymmas, varvid dessa programapplikationer uppdelas på de olika behandlingsenhetsparen enligt önskan. Beaktas bör blott att i allmänhet minst en länk skall finnas för varje enhetspar. vsovsso-3 Åtminstone vad den omedelbara framtiden beträffar skulle detta relativt stora antal möjligheter vara mer än tillräckligt för att omhänderta flertalet kunders önskemål.

Det bör observeras i samband med fig. 5 att varje anordnings- adress identifierar tre faktorer: l) de båda enheter som skall länkas 2) dataöverföringens riktning 3)' programapplikationen.

De särskilda förhållandena för varje anordningsadress etable- ras genom programregler, vilka fastställts för programmen i de olika behandlingsenheterna. Adaptern 30 är fullständigt omedveten om och behöver ej känna till dessa förhållanden. Primärfunktionen för adaptern 30 är helt enkelt att jämföra anordningsadresser och att koppla ihop de båda SCCA-portar vid vilka samma anordnings- adress mottages. I I fig. 6 på ritningarna visas mera detaljerat den inre kon- struktionen hos adaptern 30 i fig. 3. Av fig. 6 framgår att enhe- tens A länkkabel 3l är kopplad via en första port 4l till en första portstyrenhet 42, att enhetens B länkkabel 32 är kopplad via en andra port 43 till en andra portstyrenhet 44, att enhetens C länkkabel 33 är kopplad via en tredje port 45 till en tredje portstyrenhet 46 och att enhetens D länkkabel 34 än ansluten via en fjärde port 47 till en fjärde portstyrenhet 48. Var och en av portstyrenheterna 42, 44, 46 och 48 är ansluten via mângledarsam- lingsledare till en korsningspunktomkopplare 50 respektive en huvudstyrenhet 51.

Till huvudstyrenheten 5l hör en minnesmekanism 52 med en särskild minnesplats för var och en av de förutbestämda eller giltiga SCCA-anordningsadresserna för lagring av olika indikationer vilka hänför sig till mottagningen av dessa anordningsadresser vid portstyrenheterna 42, 44, 46 och 48. Minnesmekanismen 52, som kan utgöra en del av ett större minne, kommer i fortsättningen att kallas “styrtabellen". Såsom sådan adresseras den av adresser, som levereras från huvudstyrenheten 52, och lagrar information av styrtyp, som mottages från enheten 51. Vid behov utläser tabellen den lagrade informationen och sänder den tillbaka till'huvudstyr- enheten 51. Denna styrtabell-minnesmekanism 52 illustreras mera detaljerat i fig. 7. vaovseo-3 19 För varje behandlingsenhet A, B, C och D ter sig adaptern 30 såsom en sorts in/ut-styrenhet, och varje behandlingsenhet kom- municerar med adaptern 30 via normal in/ut-länk"handskakning".

Vid den inledande utväljningssekvensen för exempelvis enheten A utsänder denna enhet en av de giltiga anordningsadresser som kan identifieras av adaptern 30. Denna anordningsadress uppfângas av port 1-styrenheten 42, som därefter sänder samma anordningsadress tillbaka till enheten A för att verifiera att adressen mottagits och accepterats. Enheten A utsänder då kanalordern för det första CCW för denna anordningsadress, och efter mottagningen därav sänder port l-styrenheten 42 ett statusmeddelande i retur. Detta är i generellt avseende ingenting annat än vanlig in/ut-länk- begynnelseutväljning.

Styrenheten 42 sänder den godtagna anordningsadressen och den åtföljande kanalordern (antingen SYNCR eller SYNCW) vidare till huvudstyrenheten 51. Styrenheten 42 sänder också till huvud- styrenheten 51 en portidentifierar(ID)kod, vilken underrättar huvudstyrenheten 51 om att det var port l som mottog denna anord- ningsadress. Huvudstyrenheten 51 använder då anordningsadressen för access till styrtabellen 52 för att bestämma om denna anord- ningsadress har mottagits från någon annan behandlingsenhet.

Enligt programreglerna för behandlingsenheterna får endast en annan behandlingsenhet använda samma anordningsadress i de exempel som hittills beaktats. (Ett modifierat exempel kommer att behand- las i det följande.) Under antagande att det är första gången denna speciella an- ordningsadress har mottagits av SCCA 30 kommer de från styrtabellen 52 tillgripna styrbitarna att vara enbart nollor. Om den mottagna kanalordern var en SYNCR-order kommer huvudstyrenheten 51 att få "SYNCR mottagen"-biten vid denna adress i styrtabellen 52 att bli inställd på värdet "l" och SYNCR-port-ID-bitarna att bli inställda på den speciella koden för att identifiera den port vid vilken denna anordningsadress mottogs. Om å andra sidan den mottagna kanalordern är en SYNCW-order blir det "SYNCW mottagen"-biten, som blir inställd på “l", och SYNCW-port-ID-bitarna, som inställs på port-ID-koden. Huvudstyrenheten 5l instruerar också port l- styrenheten 42 att till enheten A returnera ett kanal-slut- statusmeddelande och en frånkopplingssignal. Detta sker under den 7607560-3 2? inledande utväljningssekvensen i port l-styrenheten 42, d.v.s. att den inledande utväljningsstatusbitgrupp som sänds åter till enheten A innehåller denna kanal-slut-status. Denna kanal-slut- status får enheten Å att försätta kanalprogrammet för denna anordningsadress i friställt tillstånd, och frånkopplingssignalen frigör enheten A så att den kan utföra annat arbete.

Antag nu att vid en något senare tidpunkt en andra behandlings- enhet, t.ex. enheten B, sänder samma anordningsadress till adaptern 30. Denna adress, kanalordern, som åtföljer den, och SCCA-port- ID-koden befordras till huvudstyrenheten 51, som då använder anordningsadressen för access till styrtabellen 52. De tillgripna styrtabellbitarna matas till huvudstyrenheten 5l, som då känner till att detta är andra gången som denna anordningsadress uppträder och att nämnda andra uppträdande skedde vid port 2. Huvudstyrenheten instruerar port 2-styrenheten 44 att till enheten B returnera både "kanal slut"- och “anordning slut"-indikationer i den inledande utväljningsstatusbitgruppen. Huvudstyrenheten 51 uppmanar vidare port 1-styrenheten 42 att sända ett "anordning slut"-statusmedde- lande till enheten A. Huvudstyrenheten instruerar också korspunkt- omkopplaren 50 att förbereda sammankoppling av datasamlingsledar- en från port l-styrenheten 42 och datasamlingsledaren från port 2-styrenheten 44 i avvaktan på mottagningen av dataöverföringsor- . derna.

Enhetens A mottagning av "anordning slut“~status aktiverar på nytt det friställda kanalprogrammet för denna anordningsadress och får detta att återlänkas till nästa CCW. Samtidigt får enhetens B mottagning av “anordning slut"-status kanalprogrammet däri för samma anordningsadress att orderlänkas till nästa CCW inom denna enhet. Enligt programregeln innehåller nästa CCW i en av dessa behandlingsenheter en LÄS-order, och nästa CCW för den andra behandlingsenheten innehåller en SKRIV-order. Således levereras korrekt komplementorder av de båda behandlingsenheterna. Dessa LÄS- och SKRIV-order får SCCA 30 att arbeta på ungefär samma sätt som nuvarande (system/370) kanal-till-kanal-adapter, när datan blir överförd från den ena portstyrenheten till den andra via korsningspunktomkopplaren 50.

Ungefär samtidigt som huvudstyrenheten 51 instruerar port- styrenheterna att till sina behandlingsenheter sända "anordning slut"-status, vilket initierade orderlänkningen till LÄS- och 7807560-3 21 SKRIV-CCW, åstadkommer den också återställning till noll av styrbitarna i styrtabellen 52 för denna särskilda anordningsad- ress. Efter dataöverföringens fullbordan kommer den behandlings- enhet för vilken denna anordningsadress är en LÄS-adress att så snart som möjligt till denna adress avgiva en ny START-in/ut- instruktion för återaktivering av SYNCR plus LÄS-kanalprogrammet för denna anordningsadress. Detta har till uppgift att återföra denna anordningsadress till ett "synkat för 1äsning"~tillstånd tämligen snabbt efter dataöverföringens färdigställande.

Beakta nu konkurrensfallet för en viss behandlingsenhet- till-behandlingsenhet-länk och antag, att de båda anordningsadres- serna för denna speciella länk befinner sig i ett "synkat för läsning"-tillstånd. Detta betyder, att i styrtabellen har SYNCR- mottagen-bitarna för var och en av dessa adresser kopplats till och att SYNCR-port-ID har antecknats för var och en av adresserna i fråga. Konkurrensfallet uppstår, när båda behandlingsenheterna söker sända meddelanden samtidigt genom att avge START-in/ut- instruktioner till respektive SKRIV-adresser för denna länk.

Adaptern 30 ställer sig till förfogande för en av dessa anordningsadresser. För den andra anordningsadressen kopplar huvudstyrenheten till SYNCW-mottagen-biten i styrtabellen 52 och upptecknar i SYNCW-port-ID-platsen ID-koden för den port som mottog denna andra adress. Huvudstyrenheten 51 kommer också att instruera portstyrenheten för den obetjänade adressen att retur- nera “kanal slut"-status och en frånkopplingssignal till sin behandlingsenhet. Med andra ord blir SYNCW-ordern för den obe- tjänade adressen i praktiken accepterad av adaptern 30, men i stället för att omhändertagas blir den placerad på en väntelista, vilket sker genom tillkoppling av SYNCW-mottagen-biten och uppteck- ning av SYNCW-port-ID i styrtabellen 42 för denna adress. Samtidigt som dessa SYNCW-bitar upptecknas i styrtabellen 52 blir en konkur- rens/upptagen-låskrets tillkopplad i huvudstyrenheten 51. Nu kan operationen för den obetjänade adressen fortskrida på det ovan förklarade sättet.

Efter fullföljandet av dataöverföring för den obetjänade adressen kommer adaptern 30 med hjälp av konkurrens/upptagen- låskretsen att uppmärksamma att ett tidigare konkurrensfall nu måste handläggas. Huvudstyrenheten 5l kommer då att avsöka SYNCW- mottagen-bitkolumnen i styrtabellen 52 för att bestämma anordnings- 7807560-3 22 adressen och de båda port-ID för den obetjänade anordningsadress som behöver tagas omhand. Huvudstyrenheten 5l instruerar då de båda sålunda identifierade portstyrenheterna att sända den iden- tifierade adressen och anordning-status till de behandlingsenheter som är anslutna till dessa båda portar. De friställda kanalprogram- men i båda dessa enheter blir då åter aktiverade, och dataöverfö- ringen äger rum för denna tidigare obetjänade anordningsadress.

Huvudstyrenheten 51 åstadkommer också återställning till noll av styrtabellbitarna för denna anordningsadress. ' Betrakta nu "upptagen"-fallet, där adaptern 30 överför data mellan två behandlingsenheter, när en giltig SCCA-adress och en synkorder mottages från en tredje behandlingsenhet. Synkordern från denna tredje behandlingsenhet avvisas ej. Den accepteras av SCCA 30, och dess uppträdande noteras i styrtabellen 52. Dess port-styrenhet instrueras att i retur sända kanal-slut-status och en frånkopplingssignal för att placera kanalprogrammet i den tredje behandlingsenheten i friställd-status och att frånkoppla den tredje behandlingsenheten från SCCA 30. J Om den från den tredje behandlingsenheten mottagna synkordern är exempelvis en SYNCW-order för denna anordningsadress, blir SYNCW-mottagen-biten kopplad till och port-ID upptecknad i SYNCW- port-ID-bitpositionerna för denna anordningsadress. Om SYNCR- mottagen-biten är till och SYNCR-port-ID redan föreligger i styrtabellen 52, blir också konkurrens/upptagen-låskretsen i huvudstyrenheten tillkopplad för att markera förekomsten av en väntande adressammanställning, som behöver hanteras. Efter full- följandet av den pågående dataöverföringen blir dataöverföringen för denna väntande adresssammanställning omhändertagen.

Observeras bör att adaptern 30 aldrig returnerar ett "upp- tagen"-tillstånd till någon av behandlingsenheterna, om en tidi- gare påbörjad dataöverföring, som berör en annan anordningsadress, är i gång. I stället upptecknar den de aktuella detaljerna i styrtabellen 52 och frigör för annat arbete den behandlingsenhet som avgav den nyss mottagna synkordern. Sålunda blir programvaru- totaltiden reducerad. s Beaktas bör också att adaptern 30 inte känner till anord- ningsadressanvisningarna, t.ex. de i tabellerna enligt fig. 4 och 5, och ej heller behöver veta identiteten hos behandlingsenheterna.

Allt adaptern 30 gör är att passa ihop anordningsadresser. När en 7807560-3 23 adressöverensstämmelse detekteras instruerar huvudstyrenheten 51 korsningspunktomkopplaren 50 att koppla ihop de båda portar via vilka dessa mot varandra svarande adresser mottogs. Om korsnings- punktomkopplaren 50 skulle vara upptagen med en pågående data- överföring blir den nyss detekterade adressöverensstämmelsen identifierad såsom väntande och tages omhand efter den pågående dataöverföringens fullföljande.

Fram till denna punkt gäller allt som har beskrivits den s.k. "meddelandesändnings"-arbetsmoden, där de olika behandlings- enheterna kommunicera med varandra genom att sända meddelanden fram och tillbaka. Om så önskas kan en eller flera av behandlings enhet-till-behandlingsenhet-länkarna fås att arbeta i vad som kan kallas en inverterad mod. Närmare bestämt kan det ibland vara önskvärt att behandlingsenheten vid en länks ena ände är i stånd att erhålla data från en känd lagringsplats i den andra behand- lingsenheten utan att behöva sända ett meddelande till den andra behandlingsenheten och begära data. I detta fall skulle de båda behandlingsenheterna styras att normalt hålla kvar sina länkändar i ett "synkat för skrivning"-tillstånd. Därefter skulle den behandlingsenhet som önskar erhålla datan avge en START-in/ut- instruktion till sin LÄS~adress för att åstadkomma avgivning av en SYNCR-order. I detta fall skulle hopkopplingen göras och datan överföras utan att den mottagande enheten först behöver sända ett "begäran om data"-meddelande till den andra enheten. Om överfö- ringen hela tiden kommer att ske i samma riktning, t.ex. från enheten A till enheten B, behöver blott en anordningsadress utnyttjas för detta ändamål. Den särskilda arbetsmoden, vare sig det gäller meddelandesändning eller inverterad mod, bestäms genom regler vilka fastställs i förväg för programmen i de båda behand- lingsenheterna.

I fig. 8 på ritningarna detaljillustreras en representativ form av konstruktion för portstyrdelen i fig. 6. I fig. 8 har var och en av länkkablarna 3l-34 visats uppdelad så att huvudledarunder- grupperna visas individuellt. Var och en av portstyrenheterna 42, 44, 46 och 48 har också visats uppdelade. Vad beträffar länkkabeln 3l och portstyrenheten 42 visas kabeln bestå av fyra mångledar- delar 3la, 3lb, 3lc och 3ld, medan portstyrenheten 42 visas bestå av delar 42a, 42b och 42c. Den i anslutning till länkkabelsubgrup- perna 3la-3ld använda nomenklaturen "in" och "ut" gäller relativt 7807560-3 24 kanalenheten vid länkkabelns andra ände. Sålunda gäller exempelvis uttrycket "samlingsledare ut" en länkledargrupp, som används av kanalenheten för utsändning av data. På liknande sätt avser beteckningen "samlingsledare in" en länkledargrupp, som används för att sända data in till kanalenheten.

Port l-delen 42a innehåller en första mångbitmottagare 60 för samlingsledar-ut-ledarna 3la och en andra mångbitmottagare 61 för etikett-ut-ledargruppen 3lc. Övriga samlingsledar-utetikett- ut-portstyrdelar 44a, 46a och 48a för resterande portar 2, 3 och 4 har samma konstruktion. I aPort 1-delen 42c innehåller en mångbitgrupp-samlingsledare- in-assemblerare 62 och en mångbit-drivenhet 63 för samlingsledar- in-länkledarna 3lb. Port l-delen 420 innehåller också en etikett- in~assemblerare 64 och en mångbitdrivenhet 65 för etikett-in- länkledarna 3ld. Portstyrdelarna 44c, 46c och 48c för resterande portar 2, 3 och 4 har liknande konstruktion.

Ett adressområdespluggkort 66 är kopplat till var och en av portstyrdelarna 42b, 44b, 46b och 48b för att till var och en av portarna indikera den fullständiga uppsättningen anordnings- adresser som kommer att identifieras av adaptern 30. Var och en av portdelarna 42b, 44b, 46b och 48b ombesörjer för respektive port de länksekvenser som kräver tämligen omedelbart gensvar.

Närmare bestämt hanterar de inledningsdelarna av begynnelseutvälj- ningssekvenserna för de kanalorder som användas i samband med dataöverföringsoperationer.

I fig. 9 på ritningarna visas mera detaljerat en representa- tiv form av konstruktion för huvudstyrenheten och styrtabelldelarna av adaptern 30 i fig. 6. Av fig. 9 framgår att den viktigaste delen av huvudstyrenheten 51 är belägen i en mikrobehandlingsenhet 68. Styrtabellen 52 finns i mikrobehandlingsenhetens 68 minnes- sektion 68a. En mångbit-datasamlingsledare-in(DBI) är ansluten till en ingångsport till mikrobehandlingsenheten 68, och en mångbitdatasamlingsledare-ut(DBO) är ansluten till en utgångsport.

Vidare är en mångbitadressamlingsledare-ut(ABO) ansluten till en adressport till mikrobehandlingsenheten 68. Bland annat går ABO och DBO till de portstyrpartier som visas i fig. 8.

In- och ut-portstyrpartierna 42a, 42c, 44a, 44c, etc, visas också i fig. 9 för korsreferensändamâl. 7807560-3 25 Såsom tidigare påpekats utnyttjas portstyrdelarna 42b, 44b, 46b och 48b i fig. 8 för begynnelseutväljningssekvensändamål. Så t.ex. kommer portstyrenheten 42b för port 1 att uppmärksamma be- gynnelseutväljningsövergângar på etikett-ut-ledningarna 3lc och utför en maskinvaruanordningsadressammanställande operation för att passa ihop den anordningsadress som då föreligger på samlings- ledar-ut-ledningarna 3la med de giltiga adresser som åstadkommes av pluggkortet 66. Om ingen överensstämmelse detekteras blir ut- väljning-ut-etiketten vidarebefordrad till nästföljande av övriga in/ut-anordningar, vilka kan anslutas till länkkabeln 31. Om emellertid en adressöverensstämmelse detekteras kommer portstyr- delen 42b att svara behandlingsenhetens A kanalenhet med använd- ning av samma anordningsadress som den detekterade överensstämmande adressen. När kanalenheten nu svarar genom att aktivera order-ut- etikett-ledningen, kommer portstyrdelen 42b att lämna över styr- ningen till mikrobehandlingsenheten 68 i och för ytterligare han- tering. Kanallänksekvensen väntar till dess mikrobehandlingsen- heten 68 övertager styrningen. Portstyrdelen 42b får mikrobehand- lingsenheten 68 att övertaga styrningen genom att placera ett förgreningstillståndsmeddelande på en samlingsledare 69, vilken går till en förgreningstillståndsassemblerare 70, som i sin tur är ansluten till mikrobehandlingsenhetens DBI~assemblerare 71 (fig. 9), vilken väljer den data som skall placeras på mikrobe- handlingsenhetens 68 DBI-samlingsledare.

Var och en av de övriga portstyrdelarna 44b, 46b och 48b ar- betar på samma sätt. Närmare bestämt sänder var och en ett för- greningstillstândsmeddelande till assembleraren 70 när den detek- terar en adressöverensstämmelse för en anordningsadress, som upp- träder på tillhörande samlingsledare-ut-ledningar.

Den normala aktiviteten hos mikrobehandlingsenheten 68 är ett kontinuerligt rundupprop av portstyrdelarna 42b, 44b, 46b och 48b. Detta åstadkommes genom inställning av korrekta utvälj- ningsvärden i ett fyra stegs portstyrutväljningsregister (fig. 8) i tur och ordning. Utväljningsvärdena uppträda sekvensiellt på DBO, och varje värde inställss i registret 72 genom en avkodning av åtföljande adress på ABO-samlingsledaren. Det första utvälj- ningsvärdet (ett 1000-fält) ställer in det första registersteget och återställer övriga registersteg, det andra utväljningsvärdet (ett 0100-fält) inställer det andra registersteget och återställer 7807560-3 26 de övriga, etc. Detta aktiverar de fyra registerutgångsledningarna en i taget och gör det möjligt för assembleraren 70 att sekvensiellt sampla förgreningstillståndssamlingsledarna vid var och en av portstyrdelarna 42b, 44b, 46b och 48b samt att överföra vad som än uppträder därpå till mikrobehandlingsenheten 68 via assemble- raren 71 och DBI-samlingsledaren.

Mikrobehandlingsenheten 68 övervakar denna inmatning via DBI-samlingsledaren för att bestämma huruvida en adressöverensstämmelse har detekterats. När ett förgreningstillståndsmeddelande mottages, som indikerar en adresslikhet, utför mikrobehandlingsenheten 68 en temporär förgrening till en begynnelseutväljningsrutin. Såsom en del av denna rutin framtager mikrobehandlingsenheten 68 den anordningsadress som alstrade likheten, från korrekt portstyrdel (t.ek§ 42b) via tillhörande förgreningstillståndssamlingsledare (t.ex. 69) och assemblerare 70 och 71. Den läser också den kanal- order som då uppträder på samlingsledar-ut-ledningarna i den länkkabel som alstrade adressöverensstämmelsen, t.ex. samlings- ledare-ut-ledningar 3la i kabeln 31). Detta åstadkommas med hjälp av en samlingsledar-ut-assemblerare 73 och DBI-assembleraren 71.

Mikrobehandlingsenheten 68 utnyttjar anordningsadressen för access till den styrtabell 52 som finns i minnessektion 68a.

Mikrobehandlingsenheten 68 undersöker de tillgripna styrtabell- bitarna och sänder därefter korrekt statusmeddelande till den behandlingsenhet som alstrade adresslikheten. Detta statusmedde- lande sänds till korrekt behandlingsenhet via DBO-samlingsledar- en, ett samlingsledar-in-register 74 och korrekt utgångsportstyr- del 42c, 44c, 46c eller 48c. Vidare slutför mikrobehandlingsenheten 68 begynnelseutväljningssekvensen genom att åstadkomma korrekt etikettlinjesignalering via DBO, etikett-in-registret 75 och nyssnämnda portstyrdel 42c, 44c, 46c eller 48c, som användes för statusmeddelandet. I anslutning härtill görs etikett-ut-signalerna från samma länkkabel tillgängliga för mikrobehandlingsenheten 68 via en etikett-ut-assemblerare 76, DBI-assembleraren 71 och DBI- samlingsledaren.

I fig. 10 på ritningarna visas mera detaljerat en representa- tiv form av konstruktionen hos korsningspunktomkopplaren i fig. 6. För korsreferensändamål visas ingångs- och utgångsportstyrdelarna 42a, 42c, 44a, 44c, etc, vilka tidigare visats i fig. 8 och 9, 7807560-3 27 även i fig. l0. Resten av fig. 10 avser korsningspunktomkopplaren 50 i fig. 6.

Med hänvisning till fig. l0 innefattar korsningspunktom- kopplaren lämplig maskinvaru-omkopplingslogik för att vilken som helst portlänkkabel skall kunna omkopplas till vilken som helst annan portlänkkabel för dataöverföringsändamål. Denna omkopplar- logik innefattar en dataöverföringsdataassemblerare 77 för att välja en av de fyra möjliga uppsättningarna av samlingsledar-ut- ledare (t.ex. 3la) och anslutning därav till ett första enbit- grupps (nio bitars) databuffertregister 78. Samlingsledar-ut- ledargrupperna användas givetvis för överföring av data från behandlingsenhetskanalenheterna till de in/ut-anordningar som är anslutna till länkkablarna, i detta fall till adaptern 30. Datan går från det första dataregistret 78 till ett andra enbitgrupp (nio bitars) dataregister 79 och därifrån till samlingsledar-in- assembleraren i en viss vald av utgångssidans portstyrdelar 42c, 44c, 46c, 48c (t.ex. till samlingsledar-in-assembleraren 62 i portstyrdelen 42c). Detta placerar datan på samlingsledar-in- ledarna för en viss vald länkkabel 31-34, nämligen den kabel som löper till behandlingsenheten, som skall mottaga datan.

Mikrobehandlingsenheten 68 väljer den korrekta port via vilken adaptern 30 skall mottaga data genom att ställa in det rätta utväljningsvärdet i ett fyra stegs ingångsportväljarre- gister 80. Registret 80 väljs av adressen på ABO, varvid den avkodningssignal som uppträder vid avkodarens 8l utgång har till uppgift att slussa in utväljningsvärdet på DBO i registret 80. Om port 1 skall väljas blir registrets 80 första steg inställt på "l", och de andra stegen inställs på "O" av utväljningsvärdet på DBO-samlingsledaren. Om port 2 i stället skall väljas, blir på samma sätt det andra registersteget inställt på "l" och de övriga på "0“, o.s.v. för övriga portar. Utgångsledningarna från regist- ret 80 påverkar i sin tur dataöverföringsassembleraren 77 att ansluta blott den valda ingångssamlingsledaren till utgângssam- lingsledaren.

På liknande sätt väljer mikrobehandlingsenheten 68 korrekt länkkabel, som skall mottaga den data som skall utmatas av adapter 30, genom inställning av korrekt utväljningsvärde i ett utgångs- portväljarregister 82. Detta aktiverar en och enbart en av re- gistrets 82 utgångsledningar för att därigenom aktivera samlings- 7807560-3 28 ledar-in-assembleraren i enbart den önskade utgångsportdelen 42c, 440, 46c eller 48c.

Varje databitgrupps förflyttning från den samlande behand- lingsenheten till dataregistret 78 och därefter till dataregistret 79 samt till den mottagande behandlingsenheten styrs automatiskt av en dataöverföringsstyrenhet 84. Härvid styr dataöverförings- styrenheten 84 också in- och ut-etikettledningsgrupperna för de båda i dataöverföringen deltagande behandlingsenheterna för att åstadkomma den nödvändiga etikett-ledning-handskakningen, som âtföljer förflyttningen av data bitgrupp för bitgrupp. För detta ändamål förbinder en etikettväljare 85 styrenheten 84 med etikett- in- och etikett-ut-ledningarna.i den sändande behandlingsenhetens länkkabel och med etikett-in- och etikett-ut-ledningarna i den mottagande behandlingsenhetens länkkabel. De särskilda etikettled- ningsgrupper som väljs och ansluts till styrenheten 84 bestäms av samma utväljningsvärden som inställdes i ingångsportväljarregistret 80 och utgångsportväljarregistret 82 för utväljning av de önskade samlingsledarledningsgrupperna.

Sedan utväljningen och omkopplingen av korrekta länkledningar har utförts sänder mikrobehandlingsenheten 68 korrekt startinforma- tion till styrenheten 84 via DBO-samlingsledaren. Därefter tager styrenheten 84 över och utför automatiskt den nödvändiga handskak-- ningen för dataförflyttning. Under denna fas av operationen arbetar styrenheten 84 fullständigt fristående och oberoende av mikrobehandlingsenheten 68. I detta avseende kan styrenheten 84 ha samma kretsmässiga konstruktion som motsvarande dataförflyttande del av nuvarande kanal-till-kanal-adapter.

Vid slutet av dataöverföringsfasen sänder styrenheten 84 ett data-slut-meddelande till mikrobehandlingsenheten 68. Enheten 68 övertager därefter styrningen av portarna som deltager i den nyss slutförda dataöverföringen och utför länkavslutningssekvenser för de till dessa portar anslutna behandlingsenheterna. 4 Under dataöverföringsfasen arbetar styrenheten 84 på egen hand oberoende av mikrobehandlingsenheten 68. Under en sådan dataöverföringsfas återgår mikrobehandlingsenheten 68 till upprop och övervakning av portstyrdelarna för de portar vilka icke del- tager i den pågående dataöverföringen. Närmare bestämt fortsätter mikrobehandingsenheten 68 att kontrollera var och en av de övriga portstyrdelarna vad beträffar påbörjandet av en inledande utvälj~ 7807560-3 29 ningssekvens, och om en sådan mottages åstadkommer mikrobehand- lingsenheten 68 korrekta gensvar och upptecknar korrekt informa- tion i styrtabellen 52 på tidigare beskrivet sätt. Mikrobehand- lingsenheten 68 utför givetvis också periodisk kontroll av data- överföringstyrenheten 84 (via DBI-assembleraren 71) för att se om denna har ett data-slut-meddelande.

I fig. ll på ritningarna visas en alternativ användning av mångbehandlingsenhetsadaptern, där alla behandlingsenheterna i en grupp godtagit regeln att en anordningsadress innebär dataöver- föring till en viss behandlingsenhet i gruppen. För exempelvis gruppen i fig. 3 med fyra behandlingsenheter säger regeln att be- handlingsenhet A skall vara den mottagande enheten och att var och en av övriga behandlingsenheter B, C och D kan sända data till enheten A genom att använda samma anordningsadress, i detta exempel anordningsadress Ol. Fig. ll visar de kanalprogram som krävs i var och en av de fyra behandlingsenheterna för att utföra detta slags operation. I detta fall har enheten A till uppgift att försätta eller återinsätta sitt kanalprogram för anordnings- adress 01 i ett "synkat för läsning"-tillstånd så snart som möjligt. När någon av sändarbehandlingsenheterna B, C och D önskar sända ett meddelande till enheten A, avger den en start- in/ut-konstruktion för anordningsadress Ol för att åstadkomma avgivning av en SYNCW-order för adress 01. Efter mottagning därav kommer adaptern 30 att ansluta den behandlingsenhet som sänder denna SYNCW-order för adress 01, till behandlingsenheten A på tidigare beskrivet sätt. _ Eftersom två eller flera av de sändande behandlingsenheterna B, C och D kan avge en SYNCW-order ungefär samtidigt, kommer styrtabellen i adaptern 30 att modifieras så att den upprätthåller en kö för att göra det möjligt för de sändande behandlingsenheterna att en i taget anslutas till enheten A. Det är också viktigt att observera att när enheten A mottager ett meddelande måste själva datameddelandet innehålla information, som identifierar vilken behandlingsenhet som sände meddelandet. I annat fall kommer enheten A ej att veta vilken av behandlingsenheterna B, C, D som sände meddelandet.

Fig. l2 visar ett exempel på en uppsättning anordningsadress- anvisningar, som kan användas för den i fig. ll visade arbetsmoden för att låta en av de fyra behandlingsenheterna sända meddelanden vaovsso-3 30 till vilken som helst av dessa. Vid jämförelse av fig. 12 med fig. 4 framgår, att arbetsmoden i fig. ll kan ge ett fullstän- digt symmetriskt arrangemang, varvid vilken som helst behandlings- enhet kan tala med vilken som helst annan enhet. Detta arrangemang utnyttjar blott fyra anordningsadresser jämfört med de tolv anordningsadresserna i fig. 4-fallet. Sålunda kan tekniken i fig. ll användas för att reducera antalet erfor- derliga anordningsadresser. Fig. ll-tekniken har emellertid den nackdelen att själva datameddelandet måste innehålla information, som identifierar vilken behandlingsenhet som är den sändande.

Detta kräver i sin tur något mer totalprogramvara. Huruvida detta ändå är fördelaktigt beror på den särskilda totala databehand- ,lingsapplikation som är aktuell.

För att täcka arbetsmoden i fig. ll och 12 utökas styrtabel- len 52 i fig. 7 så att styrtabellen 52x i fig. 13 erhålles. Denna utökade styrtabell 52x innehåller en kö med djup N för de SYNCW- order som avges till varje anordningsadress, där N betecknar an- talet sändarbehandlingsenheter. Denna kö hanteras i ordningsföljd "först in först ut (FIFO)". De i denna kö placerade SYNCW-orderna tagas upp för dataöverföringsutförande i den strikta ordningsföljd vari de mottagas av adaptern 30.

Maskinvaran i fig. 8-10 kan också användas för att åstad- komma arbetsmoden i fig. ll-l2. Ingen ändring i maskinvaran krävs. Storleken på styrtabellen i mikrobehandlingsenhetsminnes- arean 68a (fig. 9) blir givetvis ökad på det i fig. 13 anvisade sättet. Vidare adderas ytterligare mikrokodsteg till styrprogram- met i mikrobehandlingsenheten 68 för hantering av den utökade styrtabellen 52x.

Av ovanstående beskrivning av den representativa utförings- formen med många behandlingsenheter framgår, att en adapter kan konstrueras i enlighet med föreliggande uppfinning för hopkopp- ling av fler än tvâ databehandlingsenheter. Exemplet ovan gällde fyra behandlingsenheter. Det torde emellertid klart framgå att uppfinningen ej är begränsad till fallet med fyra behandlingsen- heter. Med tillämpning av samma principer som beskrivits ovan kan en adapter enligt föreliggande uppfinning konstrueras så att den _sammankopplar 3, 5, 6 eller flera behandlingsenheter.

Det är heller ej nödvändigt att samtliga portar vid en given adapter för flera behandlingsenheter blir kopplade för användning

Claims (9)

1. 7807560-3 31 i ett givet mångbehandlingsenhetssystem. Så t.ex. kan adap- tern konstrueras med sex behandlingsenheter. Icke desto mindre kan en eller flera portar förbli oinkopplad och ej användas i ett visst totalsystem. Så t.ex. kan en sex por- tars adapter användas för att sammankoppla blott fem, fyra, tre eller t.o.m. två behandlingsenheter. Det bör också observeras att föreliggande uppfinning ej är begränsad till ovan beskrivna konstruktionsform, där adaptern utnyttjar en mikrobehandlingsenhet. De av mikrobe- handlingsenheten utförda styrfunktionerna kan exempelvis i stället åstadkommas av lämpliga ledningsdragna styrkretsar. Patentkrav l. Kanal-till-kanal-adapter för sammankoppling av data- behandlingsenheter, innefattande ett flertal portar (42a-48a), vilka var och en är anordnad att anslutas till en in/ut-kanal vid en annan behandlingsenhet i en grupp av sådana databehand- lingsenheter, en dataöverföringskrets (50) för selektiv etab- lering av olika dataöverföringsanknytningar mellan portarna, k ä n n e t e c k n a d av ett flertal portstyrmekanismer (t.ex. 42b), som är individuellt anslutna till de olika por- tarna och var och en innehåller kretsar för detektering av mottagning av vilken som helst av ett flertal förutbestämda in/ut-anordningsadresser från ett löpande kanalprogram för en ansluten behandlingsenhet i nämnda grupp, samt styrketsar (66), anslutna till portstyrmekanismerna och reagerande för de förut- bestämda anordningsadresser, som mottages vid portarna, för att sätta dataöverföringskretsarna i stånd att etablera en dataöverföringsanknytning efter mottagningen av en förutbe- stämd anordningsadress vid två av portarna och att etablera en annan dataöverföringsanknytning efter mottagningen av varje ytterligare förutbestämd anordningsadress vid två av portarna.

2. Adapter enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a d därav, att styrkretsarna reagera för mottagningen av en första förutbestämd anordningsadress vid var och en av en första och en andra port för att initiera en överföring av 7807560-3 v32 data från den första porten till den andra, samt att styr- kretsarna reagerar för mottagningen av en andra förutbestämd anordningsadress vid var och en av den första och den andra porten för att initiera en överföring av data i motsatta riktningen, nämligen från den andra porten till den första.

3. Adapter enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a d därav, att styrkretsarna innehåller dels en krets (68a) för lagring av indikationer på de förutbestämda anord- ningsadresser, som mottages av varje port, dels kretsar (t ex 84), påverkbara efter initiering av en dataöverföring för att återställa de indikationer, som lagrats för den i data- överföringen aktuella anordningsadressen.

4. Adapter enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att styrketsarna innefatta dels en krets (51), som är ansluten till indikationslagringskretsen och reagerar för mottagningen av en av de förutbestämda anordningsadres- serna i och för bestämning av huruvida samma anordnings- adress har mottagits av och avvaktar vid en annan port, dels en krets (50), som när bestämningen är jakande till var och en av de i adressihoppassningen deltagande portarna mata statusmeddelanden för att få de därtill kopplade kanalerna att fortsätta med sina dataöverföringsoperationer för dessa anordningsadresser.

5. Adapter enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k - n a d därav, att styrkretsarna innehåller en krets, som när bestämningen är negativ till den port, som mottog den förut- bestämda anordningsadressen, matar ett statusmeddelande för att få den därtill kopplade kanalen att temporärt upphäva dataöverföringsoperationen för denna anordningsadress.

6. Adapter enligt patentkraven 1-5, k ä n n e t e c k - n a d därav, att portarna äro anordnade att anslutas till kanaler av blockmultiplextyp, att en av de i adressihoppass- ningsbestämningen deltagande kanalerna för anordningsadressen ifråga innehåller ett kanalprogram, som innehåller ett synkorderkanalord, vilket är orderlänkat till ett läsorder- kanalord, att den andra av de i adressihoppassningsbestäm- ningen deltagande kanalerna för anordningsadressen ifråga innehåller ett kanalprogram, Vilket innehåller ett synkor- derkanalord, som är orderlänkat till ett skrivorderkanalord, vsovseo-3 33 att kretsen, som träder i funktion när adressihoppassnings- bestämningen är negativ, har till uppgift att till den port, som mottog anordningsadressen, mata ett kanalslutstatus och en frânkopplingssignal för tillfälligt friställande av kanalprogrammet och frânkoppling av kanalen från adaptern, samt att den krets, som träder i funktion när adressihop- passningsbestämningen är jakande, har till uppgift att till de båda portar, som deltagar i adressihoppassningen, mata ett anordningsslut-status-meddelande för återaktivering av det friställda kanalprogrammet och påverkan av de båda kanal- programmen att orderlänkas till sina respektive läs- och skriv- orderkanalord, varefter dataöverföringen påbörjas från den kanal som avger skrivordern till den kanal som avger läsorder.

7. Adapter enligt patentkraven l-6 för hopkoppling av fler än två databehandlingsenheter, k ä n n e t e c k n a d av ett flertal portar (t ex 42a-48a), var och en anordnade att kopplas till en in/ut-kanal vid en annan av gruppen av databehandlingsenheter, en korsningspunktomkopplare (50) för selektiv etablering av dataöverföringsanknytningar mellan ett godtyckligt portpar, ett flertal portstyrmekanismer (42-48), individuellt anslutna till de olika portarna för att detek- tera mottagningen av förutbestämda in/ut-anordningsadresser, som avges av kanalerna, samt styrkretsar (t.ex. 51, 52), an- slutna till portstyrmekanismerna och reagerande för mottag- ningen av en given förutbestämd anordningsadress vid två olika portar för att göra det möjligt för korsningspunktom- kopplaren att etablera en dataöverföringsanknytning mellan de båda portar, vid vilka de mot varandra svarande anord- ningsadresserna mottogs.

8. Adapter enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k - n a d därav, att en given anordningsadress innebär en pro- gramreglerad bestämd riktning hos dataöverföringen mellan de båda behandlingsenheterna, samt att styrkretsàrna reagera för den givna anordningsadressen genom att initiera överföringen av data i nämnda vissa riktning. vsovssø-z 34

9. Adapter enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k - n a d därav, att varje portstyrmekanism är i stånd att detek- tera samma förutbestämda anordningsadresser och att antalet anordningsadresser, som kan detekteras av varje portstyrmeka- nism, är minst lika med antalet kanal-till-kanal-adapterportar, som är kopplade för användning.