SE431597B - Anordning for presentation av grafisk information i form av symboler av godtycklig storlek pa en bildskerm - Google Patents

Description

15 20 25 30 hörn vara inskrivet i bildminnet.

Vid utläsning av bildskärmens information ur bildminnet önskar man istället läsa varje teckens eller symbols kod på den rad eller den baslinje på vilken tecknet logiskt är skrivet. Det är bara i undantagsfall som dessa båda kordi- nater sammanfaller.

För att kunna utnyttja bildskärmsytan på effektivast möjliga sätt och för att ge största möjliga frihet vid utformningen av bildskärmspresentationen önskar man kunna använda sig av olikstora och/eller olikformade tecken. Vid tecken av dessa slag ligger emellertid inte den så kallade definitionspunkten i konstant relation till tecknats övre vänstra hörn. Med definitionspunkten avses den punkt hos teck- net som först nås av svepet, när svepet följer den rad på vilken tecknet logiskt sätt kan anses vara skrivet. Vid bildskärmar med möjlighet till presentation av olikstora och/eller olikformade tecken uppstår därför stora svårigheter att förena kraven på enkel utläsning av informationsinnehållet hos bilden och- enkel regenerering.

Ett ytterligare krav på en bildskärm av angivet slag är att inskrivning och radering av enstaka tecken eller av hela bilden skall kunna ske snabbt och enkelt.

Uppfinningen avser att åstadkomma en bildskärm av inledningsvis angivet slag vilken fyller kraven på enkel och snabb regenerering av symbolerna på skärmen, snabb utläsning av skärmens informationsinnehåll samt snabb och enkel inskriv- ning och radering av tecken eller radering av hela bildskärmen.

Vad som kännetecknar en bildskärm enligt uppfinningen framgår av bifogade patentkrav. ¿ Uppfinningen skall enligt det följande beskrivas i anslutning till bifogade figurer. Figur 1 visar schematiskt uppbyggnaden av en bildskärm enligt upp- finningen. Figur 2 visar mera i detalj ett exempel på bildskärmen enligt fig 1 samt data- och informationsflödet mellan bildskärmens olika enheter. Fig 3 visar ett exempel på presentation av ett antal tecken på en bildskärm enligt uppfinningen. Fig 4 visar hjälpminnets informationsinnehåll vid presentation av de i fig 3 visade tecknen. Fig 5 visar ordformatet i bildminnet, och fig 6 visar ordformatet i symbolminnet. Fig 7 visar ett exempel på en symbol och dess representation i symbolminnet. Fig 8 visar sambandet mellan adress- 10 15 20 25 30 35 transformationsminnet och symbolminnet. Fig 9 visar ett flödesschema för bild- processorn vid bildskärmen enligt fig 1 och 2 vid regenerering av bilden. Fig 10 visar ett flödesschema för bildprocessorn vid utläsning av bildens informa- tionsinnehåll. Fig 11 visar ett flödesschema för bildprocessorn vid inskrivning av en ny symbol i bilden. Fig 12 visar ett flödesschema för bildprocessorn vid radering av hel bild.

Bildskärmar av aktuellt slag är tidigare kända t ex genom USA-patentet H131 883, men dessa bildskärmar är behäftade med de ovan beskrivna nackdelarna.

Fig 1 visar ett exempel på den schematiska uppbyggnaden av en bildskärm enligt uppfinningen. En i och för sig känd kommunikationsprooessor 12 utgör förbindelse- länk mellan bildskärmsenheten och omvärlden- Processorn 12 styr inskrivning av symboler på bildskärmen, utläsning av bildens informationsinnehåll samt radering av bilden eller enstaka symboler. Ett adresstransformationsminne 5 innehåller ett ord för var och en av de symboler som kan förekomma på bild- skärmen. I varje ord finns lagrat adressen till en viss symbol i symbolminnet 6.

I symbolminnet 6 finns lagrat information som definierar varje symbols utseende på skärmen, varvid varje symbol kan vara tilldelat en godtyckligt antal ord iá symbolminnet. När adresstransformationsminnet 5 adresseras med en viss symbols kod erhålles från adresstransformationsminnet en adress eller pekare som adresserar symbolens första post eller ord i symbolminnet. Ett bildminne 7 lagrar information om utseendet på den för tillfället på skärmen inskrivna bilden. Skärmen förutsätts i det följande vara indelad i enheter, s k tessel, gånger 3 bildpunkteru Bildminnet innehåller ett ord för varje tessel på bildskärmen. Detta ord innehåller information om tesselns färg, om symbol- om 3 koden för den aktuella symbolen, samt information om huruvida den aktuella tesseln innefattar symbolens övre vänstra hörn eller dess definitionspunkt.

Ett hjälpminne 2 utgör en förenklad avbild av bildminnet 7. Hjälpminnet inne- håller en bit för varje tessel, åvs för varje ord i bildminnet. Hjälpminnet är alltså ett minne med små dimensioner jämfört med bildminnet. Vidare finns två stycken adressnotisminnen 3, vilka används växelvis. Varje adressnotis- minne har lika många ord som motsvarar antalet tessel på en rad på bildskärmen.

På de platser i adressnotisminnet som motsvarar den längst till vänster belägna tesseln hos var och en av de symboler som till någon del befinner sig på den aktuella raden, skrivs adressen till nämnda tessel i symbolminnet in. Varje ord i adressnotisminnet innehåller vidare information om den aktuella symbolens färg. En bildprocessor 1, som kan innefatta en mikroprocessor samt ett par räknare, en avkodare och ett register, styr arbetet hos och kommunikationen mellan enheterna 2, 3, 5. 6 och 7. Bildprocessorn styr även utläsning av bild- 10 15 20 25 30 35 H information till presentationsenheten 11. Utläsningen sker via tre radbuffertar Ä. Varje radbuffert innehåller den för presentation av en rasterlinje på bild- skärmen nödvändiga inforamtionen. För varje bildelement på rasterlinjen inne- håller radbufferten dels information om huruvida bildelementet skall vara ljust eller mörkt samt dels information om bildelementets färg. De tre radbufferterna täcker tillsammans tre rasterlinjer, dvs en rad tessel. En presentationsen- het 11 innefattar en katodstråleskärm samt nödvändiga videokretsar för presen- tation av den i radbufferterna lagrade informationen på skärmen.

Fig 2 visar mera i detalj uppbyggnaden av de centrala delarna vid en bild- skärmsenhet enligt uppfinningen. I det följande beskrivs uppfinningen ut- gående från ett tänkt exempel, vid vilket bildskärmen antas omfatta 720 bildelement i X-led och 336 element iY -led. Dessa bildelement utnyttjas i bildelementmatriser, här kallade tessel, varvid varje bildelementmatris 3 gånger 3 bildelement. Bildytan omfattar följdaktligen ZÄO gånger 112 tessel. är kvadratisk och innefattar Symbolrepertoaren antas vara 512 olika symboler. Hjälpminnet 2 antas vara orienterat í form av 8 bits ord. Antalet färger är GU. De olika enheterna i figur 2 får därvid följande organisation: 5 Adresstransformationsminne 5: 512 ord å 15 bit (symbolminnet innehåller 21 ord). 32 000 ord å 11 bit (9 bit mönsterinformation + 2 länkbitar). 32 000 ord å 18 bit (9 bit symbolkod, 8 bit färg- information, 1 definitionsbit). 3 360 era à 8 bit (1 bin för var-je uessei på bim- _ Symbolmínne 6: Bildminne T: Hjälpminne 2: skärmen).

Radbuffertar Ä: 3 gånger 720 gånger 9 bit (1 tessel = 3 rasterlinjer, 720 bildelement per rasterlinje, varje bildelement 9 bit, varav 8 bit färginformation och T bit in- formation).

Adressnotisminne 3: 2 bankar om vardera ZHO gånger 23 bit (2ä0 tessel i X-led, vardera med en möjlig adress till symbol- minnet, samt 8 bit färginformation för varje tessel).

Räknar till 30 (antal ord i X-led i hjälpminnet 2).

Räknar till 112 (antal tesselrader i Y-led). 3 bit. 8 bit (= ordlängden i hjälpminnet).

X-räknare 1b: Y-räknare 1c: Prioritetsavkodare 1d: Dataregister 1e: Bildprocessorn 1 innefattar som framgår av det ovanstående och av fíg 2 en mikro- processor 1a, en X-räknare 1b, en Y-räknare 1c, en prioritetsavkodare Id samt 10 15 20 25 30 35 K SQLB9, ._>. 1É- 9 > 4- ett dataregister 1e. Processorn 1a styr funktionen hos och kommunikations- flödet mellan enheterna 5, 6, 7, 2, 4, 3, 1b, 1c, 1d och 1e samt videokret- sarna 11. Processorn innefattar även ett X-register med en kapacitet på 3 bit. X-räknaren 1b anger aktuell X-koordinat, räknat i antal ord i hjälp- minnet. Eftersom varje ord i hjälpminnet är på 8 bit räknar X-räknaren i en- heter om 8 tessel i X-led. Y-räknaren anger aktuell Y-koordinat räknat i tessel. Dataregistret 1e tar emot ord för ord från hjälpminnet och lagrar varje ord. Prioritetsavkodaren 1d tillförs det för närvarande i dataregistret lagrade ordet och anger ordets mest signifikanta bit. X-registret tillförs denna information och lagrar information om den mest signifikanta bitens läge i X-led. Innehållet i X-räknaren 1b tillsammans med innehållet i X-registret anger därför den aktuella tesselns koordinat i X-led. En adress- och kontroll- buss 9 samt en databuss 10 ombesörjer flödet av styrsignaler och informations- signaler mellan enheterna 1, 2, 3, Ä, 5, 6 och 7. Kommunikationsprocessorn 12 styr enheterna 2, 5, 6 och 7 via en adress- och kontrollbuss 13, och informa- tionsflödet mellan dessa enheter och kommunikationsprocessorn flyter via en databuss 12.

Var och en av de båda processorerna Ia och 11 kan utgöras av en krets av typ Motorola 6800/68000, Intel 8080/8086 eller liknande. Bildmínnet 7, adress- transformationsminnet 5, hjälpminnet 2, radbufferterna ll samt adressnotis- minnet 3 kan utgöras av kretsar av typ U116, 6116 eller liknande. Symbol- minnet 6 kan utgöras av en krets av typ 2716, 276H eller liknande. Prioritets- avkodaren 1d kan utgöras av en krets av typ 7H1U8. Dataregistret le kan utgöras av en krets av typ 7U273, 74373 eller 7U37ü.

Pig 3 visar ett exempel på en teckenpresentation på en bildskärm av raster scan-typ. Som exempel visas ordet "good" skrivet på bildskärmen. Med ett "o" är de koordinatermarkerade, som bäst passar regenereringen av tecknen, dvs varje teckens övre vänstra Qörn, vilket är den del av tecknet som elek- tronstrâlen först stöter på vid avsökning av bildskärmens yta. Med ett "X" är de k00rdinater markerade, som bäst passar utläsningen av bildens informa- tionsinnehâll. Ordet 'good" måste nämligen ur informationssynpunkt anses vara skrivet på rasterlinje nr 10. Varje teckens "revir" är inritat med grövre linjer i figuren.

Fig Å visar ett exempel på informationsinnehåll i hjälpminnet 2 vid pre- sentation av bilden i fig 3. De fyra tecknens övre vänstra hörn är i hjälp- minnet noterade med ettor i koordinaterna (3,27), (6,2), (5,9) och (5,15)- Kodpositionerna är noterade med ettor i kordinaterna (10, 2), (10,9), (10,16J och (10,23). I övriga minnesceller är nollor inskrivna. Tecknens "revir" är 10 15 20 25 30 streckade. De grövre vågräta linjerna visar gränserna för ordindelningen i hjälpminnet, där varje ord drar 8 bits bredd.

Fig 5 visar ordformatet i bildminnet. Varje ord har längden 18 bit. Den första s k markeringsbiten har följande innebörd: 0: symbolens övre vänstra hörn 1: symbolens definitionspost Ordet innehåller vidare B bits färginformation samt en symbolkod som omfattar 9 bit.

Fig 6a visar ordformatet i symbolminnet 6, där varje ord har längden 11 bit.

De två första bitarna i ordet, vanligen två stycken, utgör s k» länkbitar, vilka har följande innebörd: 01: Symbolen fortsätter i skrivriktningen 10: Symbolen tillfälligt slut i skrivriktningen men fortsätter på nästa rad 11: Symbolen slut I de fall då ordets båda första bitar utgör någon av de tre angivna kombina- tionerna är de resterande nio bitarna information om bitmönstret för en tessel i den aktuella symbolen. De tre första bitarna innehåller därvid information om rad a i tesseln,de tre påföljande information om rad b och de tre sista information om den sista raden, rad c i tesseln.

I två fall utgör ordets tre första bitar länkbitar. Ett av dessa fall visas i figur 6b. De tre första bitarna har därvid kombinationen 001, vilket indi- kerar att tecknet är tillfälligt slut men fortsätter på samma skrivrad efter ett hopp av viss längd. Ordets resterande 8 bitar innehåller information som definierar längden av hoppet.

I det andra fallet utgörs de tre första bitarna av kombinationen 0O0,vi1k3t in- nebär att tecknet är slut på den aktuella raden samt att tecknets vänsterkant på nästa rad är förskjuten relativt tecknets vänsterkant på den aktuella raden. Ordets resterande 8 bitar anger tecknet hos och storleken av förskjut- ningen.

Fig 7 visar ett ytterligare exempel på en symbol och dess representation i symbolminnet 6. Symbolen består av 13 st symbolmatriser (tessel), vardera 20 25 30 35 om 3 gånger 3 punkter:'b, c, d, f, g, h, i, j, k, m, n, o och p. Den med lilla m betecknade tesseln är symbolens definitionstessel, vilken användes vid ut~ läsning av bildskärmens informationsinnehåll. Symbolen beskrivs i symbolminnet av de 16 orden lilla a - lilla p, vilkas innebörd framgår av följande tabell: Qri i svsbslaisflä âfliäakfliss a 00 +12 Relativ adress till definitionspost (m) b 01 PuNKTMöNsTER ' c 01 PUNKTMÖNSTER d 01 PUNKTMÖNSTER e 001 1-2 Samma rad, hopp 2 steg f 01 PUNKTMÖNSTER g 10 PUNKTMÖNSTER Symbolen slut i skrivriktningen h 000 +0 Ingen förskjutning nästa rad i 000 +4 Förskjutning +N, nästa rad j 01 PUNKTMÖNSTER k 01 PUNKTMÖNSTER l 000 -1 Förskjutning -1, nästa rad m 01 PUNKTMÖNSTER > n 10 PUNKTMÖNSTER Symbolen slut i skrivriktningen o 01 PUNKTMÖNSTER p 11 PUNKTMÖNSTER Symbolen slut Fig 8 visar sambandet mellan adresstransformationsminnet 5 och symbolminnet 6.

Adresstransformationsminnet 5 adresseras med en symbolkod, som anger vilken av de 512 möjliga symbolerna som är aktuell. I den av teckenkoden angivna adressen i adresstransformationsminnet finns lagrat en s k pekare, som pekar på den plats i symbolminnet där symbolens beskrivning börjar. Detta innebär att pekaren inne- håller adressen till det första av de ord i symbolminnet som innehåller informa- tion om symbolens punktmönster.

Fig 9 visar ett flödesschema som beskriver bildprocessorns funktion vid presen- tation av en bild på bildskärmen. Bilden förutsätts finnas inlagrad i bild- minnet 7 och hjälpminnet 2 . Vid presentation av en konstant och oförändrad bild sker detta genom att hela bilden skrivs på bildskärmen t ex 50 gånger per sekund. Denna upprepade presentation av en oförändrad bild benämns regenerering. Detta förlopp skall nedan beskrivas i anslutning till flödes- schematí.fig 9 och till de tidigare beskrivna figurerna. 10 15 20 25 30 F! -6-2 C RJ '_ Cd \¿) .f> I utgångslägetär radbuflferterna N, adressnotisminnet 3, X- och Y-räknarna 1b och 1c samt dataregistret 1e nollställda.

Pâ signal "start av bildsvep" från videokretsarna 11 inkrementeras X-räknaren med ett via kontrollinjerna 8. X- och Y-räknarnas innehåll läggs ut på adress- och kontrollbussen 9 och hjälpminnet 2 adresseras. De första 8 databitarna läggs över i dataregistret 1e. Om samtliga bitar är nollor flaggar prioritets- avkodaren Id detta till processorn 1a. Processorn 1a räknar ånyo upp X~räk- naren 1b med ett och en ny läsaccess till nästa adress i hjälpminnet 2 sker.

Detta upprepas så länge som innehållet i dataregistret 1e är lika med noll (bara nollorï.

När innehållet i dataregistret 1e första gången innehåller minst en etta flaggar prioritetsavkodaren 1d detta till processorn 1a. Prioritetsavkodaren ger dess- utom processorn bitnumret på den högst prioriterade biten. Denna bit måste av nödvändighet representera övre vänstra hörn i den först påträffade symbolen (se fig 3)» X- och Y-räknarna 1b/10 tillsammans med de tre bitarna från prioritetsavkodaren 1d utgör nu adressen till den plats i bildminnet 7 som innehåller koden för den påträffade symbolen (se fig 5 för detta format).

En läsaccess till denna adress i bildminnet 7 sker nu. Innehållet i denna minnescell läses via databussen 10 till processorn 1a. Processorn 1a har nu symbolens kod. Denna kod läggs ut som adress till adresstransformations- minnet 5. Adresstransformationsminnet 5 innehåller en minnescell för varje tänkbar kod; i detta exempel 512 celler. Den adresserade minnescellen inne- håller en pekare till första adressen av symbolbeskrivningen i symbolminnet 6 (se fig 8). Denna pekare hämtas till processorn 1a och den skrivs dels in i adressnotisminnet 3 i den av då ZHO platser som utpekas av X-räknaren 1b och príoritetsavkodaren 1d, dels sker en läsaccess till symbolminnet 7. Inne- hållet i den adresserade minnescellen i symbolminnet innehåller dels bit- mönster, som skrivs in på rätt plats i radbuffertarna Ä tillsammans med färg- bitarna (i detta exempel 8 st) från bildminnet, dels länkningsbitar (se fig 6).

Länkningsbitarna undersöks av processorn 1a. Om tecknet förtsätter på samma tesselrad (länkningsbitarna = 01) gör processorn en ny läsaccess till pâ- följande adress, bitmönster och_färg skrivs.in i nästa plats i radbufferterna H. .pg t\ 'D fißí <3 ..'\.

CN I $ - Förloppet styrs i detta läge helt av de länkbitar som processorn 1a läser A. 5 B. 10 C. 15 20 25 D. 30 från symbolminnet 4: Så länge som länkbitarna = 01 fortsätter tecknet på samma rad.

Processorn gör därför läsningar i konsekutiva adresser i symbolminnet 5 och ovan beskrivna förlopp fortskrider.

När lânkbitarna = 000 sker ett hopp, dvs symbolen fortsätter längre fram på samma rad (avbruten symbol). Se f ö fig 7. I stället för bit- mönster innehåller adressen längden på hoppet i X-led. Processorn lägger till denna längd i sin pekare till radbuffertarna Ä och gör en ny läsaccess till nästa adress i symbolminnet 6. Om länkbitarna nu = 01 eller = 000 fortsätter förloppet enligt A resp B ovan. Annars sker fortsättningen enligt C, D eller E nedan.

Om länkbitarna = 10 år symbolen slut på denna rad. Processorn överger nu för tillfället påbörjad symbol. Symbolens startadress i adressnotis- _ minnet 3 nollställs i minnets första bank och adressen till nästa post i symbolminnet 5 lagras i samma adress som startadressen fast nu 1 adress- notisminnets 3 bank 2. Den bit, som utpekas av prioritetsavkodaren 1d nollställs av processorn via kontrollinjerna 8 i dataregistret 1e. Finns flera ettor i dataregistret kommer prioritetsavkodaren att peka ut nästa bit i prioritetsordningen. Ovan beskrivna förlopp kommer återigen att upprepas för den av X- och Y-räknaren samt prioritetsavkodaren utpekade adressen.

När samtliga ettor i dataregistret behandlats ökar processorn innehållet i X-räknaren med ett och en ny adress i hjälpminnet 2 läses ner till data- registret 1e. Förloppet foâtsätter därvid från början av denna beskrivning.

Om länkbitarna = 001 är tecknet slut på denna rad och resten av ordet ut- gör förskjutning på nästa rad i förhållande till symbolens startadress.

Processorn räknar ut denna förskjutning, och resultatet utgör adressen till adressnotisminnets 3 bank 2. I denna adress lagrar processorn adres- sen till symbolens nästa post i symbolminnet 5.

Symbolens startadress i bank 1 nollställs nu också av processorn.

Den fortsatta behandlingen av dataregistret le sker som beskrivits under C ovan. 10 15 20 25 30 E. 10 Om länkbitarna = J1 är symbolen slut och processorn nollställer helt enkelt symbolens startadress på den här linjen. Symbolen är därvid helt avslutad för denna regenereringscykel (refresh cycle).

När radbuffertarna Ä är helt fyllda lägger sig processorn 1a i vänt- läge. Videokretsarna 11 startar så småningom utläsning och behandling av innehållet i radbuffertarna Ä för presentation på bildskärmen (CRT).

Så snart som utläsning ur radbuffertarna B startat kan processorn åter- uppta påfyllningen av radbuffertarna. Videokretsarna 11 signalerar konti- nuerligt till processorn när ny påfyllning för nästa informatíonsrad kan ske.

När hela den första raden av tessel ritats upp på bildskärmen startar hela förloppet från början igen. Det finns dock en viktig skillnad i arbetsgången jämfört med den första raden, nämligen behandlingen av adress- notisminnet 3.

Under andra raden läser processorn adress för adress i adressnotisminnets bank 2. Är innehållet skilt från noll finns här adressen till nästa post- i symbolminnet 6 för påbörjad men ej avslutad symbol. Behandlingen sker i övrigt enligt beskrivningen ovan. Påbörjad symbol har alltid prioritet framför ny symbol från hjälpminnet 2. En ny etta inom en symbols revir pekar ju bara ut tecknets kodposition och kräver ingen speciell behandling (jämför fig 4).

Under andra raden utgör adressnotisminnets 3 bank 1 tecknens fortsättning.

Processorn växlar fortsättningsvis mellan dessa båda bankar beroende på om man är på en udda eller jämn rad.

När X-räknaren 1b räknat tifil 30, Y-räknaren 1c till 112 och dataregistret 1e är nollställt kan en ny regenereringscykel starta.

Som specialfall kan en symbols övre vänstra hörn och dess kodposition sammanfalla. I det läget innehåller bildminnet en etta i ordets mest signifikanta bit MSB (se fig 5). Detta specialfall innebär ingen komplika- tion för och kräver ingen särbehandling av processorn 1a utan MSE är endast avsedd som hjälp för kommunikationsprocessorn att identifiera symbolens kodposition. 20 25 30 35 :I Fig 10 visar ett flödesschema för utläsning av en bilds informationsinnehåll.

Läsningen utförs av kommunikationsprocessorn 12. Flödesschemat visar ut- läsning av hela bildens informationsinnehåll.

Fig 11 visar ett flödesschema för inskrivning av ny symbol i bilden. In- skrivningen utförs av kommunikationsprocessorn 12. Symbolens kod och kordi- nat är kända (erhålles från extern källa). I flödesschemat förekommer i den första rutan efter start beteckningen MSB, varmed avses mest signifikant bit.

Till den fjärde rutan i schemat efter start kan anmärkas att symbolens de- finitionstessel är känd, och från denna kan man då räkna sig baklänges till kordinaten för symbolens övre vänstra hörn med hjälp av länkbitar. Till den femte rutan efter start bör nämnas att här den mest signifikanta biten måste sättas till 0. Till den sjätte rutan efter start kan anmärkas att ettor måste skrivas i platserna för symbolens övre vänstra hörn och för dess definitions- tessel.

Fig 12 visar ett flödesschema för padeping av hel bild. Denna utförs av kommunikationsprocessorn 12. Endast hjälpminnet behöver raderas för att uppnå detta mål, och bildminnet behöver ej röras.

Som framgår av ovanstående beskrivning medför uppfinningen stora fördelar vid en anordning av aktuell typ. Dessa är i huvudsak följande: Konflikten mellan regenerering av symbolerna och utläsning av bildens informa- tionsinnehåll elimineras.

Inskrivning och radering av symboler förenklas, då detta styrs enbart genom skrivning resp radering i det lilla hjälpminnet.

Radering av en hel bild går snabbare (färre accesser).

Regenereringen av bilden förenklas.

Skrivning och läsning i bilden förenklas.

Redigering av bilden förenklas och snabbas upp, eftersom enbart hjälpminnet behöver hanteras.

Bildskärmen kan enkelt anpassas till språk med andra skrivriktningar än ovan beskrivna, exempelvis från höger till vänster, kolumnvis etc.

Inom ramen för uppfinningen kan en anordning för bildskärmspresentation utföras på många olika sätt. Exempelvis kan om så önskas två separata hjälp- minnen anordnas, ett för definitionselementen och ett för startelementen.

Vidare behöver hjälpminnet eller hjälpminnena icke vara fysiskt skilda från bildminnet, men det förutsätts att de för att fördelarna med uppfinningen

Claims (6)

82Û 946-2 CN 13 skall uppnås skall vara logiskt skilda från bildminnet. . ' g ' PATENTKRAV

1. Anordning för presentation av grafisk information i form av symboler av godtycklig storlek och i form av punktmatriser på ett presentationsorgan (11), såsom en bildskärm, av raster scan-typ. Anordningen innefattar ett symbolminne (6), där information om de tillgängliga symbolernas punktmönster finns lagrad, samt ett bildminne (7) där information om de i den aktuella bilden ingående symbolernas läge i bilden finns lagrad. Anordningen k ä n n e t e o k n a s av att den innefattar ett hjälpminne (2), i vilken för den aktuella bilden för varje på bilden förekommande symbol finns lagrat information om läget i bilden hos dels ett startelement för presentation av symbolen, varvid med startelement avses det element av symbolen som först skrivs vid presentation, och dels ett definitionselement, varvid på ett ställe i bildminnet som motsvarar definitionselementets läge i bilden finns lagrat en kod som identifierar symbolen.

2. Anordning enligt patentkravet 1, vid vilken bildminnet innehåller ett ord för varje bildelementplats på bildskärmen. Anordningen k ä n n e - t e c k n a s av att hjälpminnet är ett från bildminnet skilt minne, vilket liksom bildminnet innehåller ett ord för varje bildelementplats på bildskärmen.

3. Anordning enligt patentkrav 2, k ä n n e t e e k n a t därav, att ord- längden i hjälpminnet är mindre än i bildminnet.

4. Anordning enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att ord- längden i hjälpminnet är 1 bit.

5. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att den innefattar organ (1, 12) anordnade att vid presentation av en bild avsöka hjälpminnet samt att, om detta indikerar att ett visst bildelement är ett startelement för en symbol, hämta symbolens kod på motsvarande plats i bild- minnet

6. Anordning enligt patetkrav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att den innefattar organ (1, 12) anordnade att vid utläsning av bildens informations- innehåll avsöka hjälpminnet samt att, om detta indikerar att ett visst bild- element är en symbols definitionselement, hämta symbolens kod på motsvarande plats i bildminnet.