SE423758B - Styrenhet for ett presentationsorgan - Google Patents

Description

8006799-4 ord efter ord. Varje gång ett ord, dvs en symbolkod, läses ut matas koden vidare till en teckengenerator. I denna finns, på. en adress som är bestämd av symbolkoden, information om symbolens punlctmatris lagrad. När en viss symbolkod avges till teokengeneratorn avger den till presentationsorganet den lagade informationen om symbolens punktmatris, och symbolen presenteras, t ex på en bildskärm.

En väsentlig nackdel hos denna kända styrenhet är att man blir bunden till en viss form och storlek hos det element av bildskärmen (eller motsvarande) som varje symbol skrivs i. Detta innebär en ofta oacceptabel begränsning i de fall man önskar använda symboler av olika form och storlek.

En lösning som denna begränsning är att lagra symbolens punktmatris direkt i bildminnet och slopa teckengeneratorn. Därvid lagras i varje adress hos bildminnet punktmatrisen för en modul av viss enhetlig storlek. Varje modul kan exempelvis* utgöras av en rad punkter som ger den del av symbolen som modulen utgör. Varje symbol kan utgöras av ett godtyckligt antal moduler och därför ges valfri storlek och form. Modulerna skrivs på skärmen rad efter rad, och de ord i bildminnet, som tillsammans definierar en symbol som sträcker sig över flera rader (vilket normalt är fallet), firms därför inlagrade på ett flertal skilda adresser i minnet. Även denna lösning har flera nackdelar. Bildminnet blir stort, eftersom sym- bolernas hela punktmatriser (och inte endast en symbolkod) skall laßs in i minnet. Vidare tar det lång- tid att sh-iva in en symbol i minnet, eftersom varje punkt i tecknet måste slmivas in. _ Den väsentlig-esta nackdelen är emellertid att det ur bildminnets innehåll är svårt att utläsa bildskärmens innehåll, dvs vilka symboler som är inskrivna på skärmen och var på. skärmen de är placerade. Normalt samarbetar en presenta- tionsenhet av aktuellt slag med en dator, och datorn måste då kunna utläsa bildskärmens aktuella innehåll. Vid en styrenhet enligt den svenska utlägg- ningsskriften 397 014 är detta enkelt, eftersom symbolernas koder finns lag- rade i bildminnet i tur och ordning utefter skrivriktningen. Vid en styrenhet där symbolernas punktmatriser direkt ligger lagrade i bildminnet är det i praktiken svårt eller omöjligt att ur bildminnet utläsa bildens innehåll.

Uppfinningen avser att åstadkomma en styrenhet av inledningsvis angivet slag, vilken möjliggör fritt val av format (storlek och form) hos symbolerna sam- tidigt som bildens innehåll enkelt kan utläsas ur bildminnet. ...., 3735-. 10 15 25 35 8006799- 4 Vad som kännetecknar en styrenhet enligt uppfinningen framgår av bifogade patentkrav.

Uppfinningen skall i det följande beskrivas i anslutning till bifogade figurer 1-4. Fig 1a visar schematiskt ett exempel på uppbyggnaden av en styrenhet enligt uppfinningen och fig 1 b samma styrenhet i detalj. Fig 2 visar ett exempel på en symbols uppdelning i moduler. Fig ia visar uppbygg- naden av en modul, fig 3b hur en module punktmatris lagras i bildminnet och fig So hxm en symbols kod lagras i bildminnet. Fig 4 visar hur symbolen en- lig: rig 2 är lege-es i bilamimet (rig 4e) een keatranefermetieneminnet (rig n).

Fig 'la visar ett exempel på. ett blooksohema över en styrenhet enligt uppfin- ningen samt dess anslutning till en bildskärmsenhet BS och en dator IDP för utläsning av bildens innehåll och för insh-ivning av symboler och annan in- formation, t ex grafisk information, på bilden. Själva styrenheten innefattar ett bilaminne BM, en; keafrenerermetieneminne mm een en välj-ere (mnuplexer) MUXZ. Bildskärmsenheten BS utgörs av en bildskärm av TV-typ med inbyggda lmetsar för omvandling av tillförd digital information till videosignaler.

I bildminnet BM är varje modul hos en symbol tilldelad ett ord (dvs en vise adress) i minnet. Modulerna ligger ordnade i minnet i den följd de skrivs på skärmen, dvs två. moduler som skrivs omedelbart efter varandra ligger insh-ivna på. konsekutiva adresser i bildminnet. Varje symbol kan vara uppbyggd av ett godtyckligt antal moduler, där varje modul har en förutbestämd form och stor- lek, t ex 3 x 37 punkter på. skärmen. Av de ord i bildminnet som motsvarar de moduler som ingår i en symbol utgör ett ord symbolkoden, dvs ett digitalt ord som entydigt definierar symbolen. De övriga orden utgör punktmatriserzza för de moduler som orden motsvarar. Varje ord i bildminnet innehåller en styrbit, dvs en binär siffra som kan vara antingen 0 eller 1 och som anger om ordet är en eymbelkea (styr-biten = o) eller en meaule Pmannen-ie (etnbiten = 1).

Bildminnet adresseras vid oförändrad bild av en adressgenerator ADG. Denna. utgörs av en rälmare som periodiskt, t ex 50 ggr per sekund, genomlöper alla adresserna i bildminnet, varvid bildminnets innehåll ord för ord läses ut och tillförs dels kodtransformationsminnet KTM, dels en väljare (mzltiplexer) MUX2. Bildminnet kan även adresseras från datorn DI' vid utläsning av bild- innehållet till datorn eller inslcz-ivning av nya symboler i bildminnet från datorn. En väljare MUX1 väljer i beroende av en styrsignal, som från en resurs- fördelare (arbíter) ABB tillförs dess ingång s om adresseringen skall göras från adressgeneratorn eller från datorn. irbitern ger antingen datorn eller 10 15 20 25 8006799-4 adressgeneratorn tillgång till bildminnet synkroniserat med minnets läs- och slcrrivcykler.

Styrbiten i varje från bildminnet utläst ord tillföres styr-ingången s hos väljaren MUXZ. Om styrbiten är 0 vidarebefordrar väljaren informationen från sin ingång B och om styrbiten är 1 informationen från sin ingång A till bild- skärmsenheten BS.

Kodtransformationsminnet KTM har ett antal adresser. Varje adress motsvarar en symbolkod, och på den adressen finns ett ord lagrat som utgör punktmatrisen för den modul i symbolen för vilken i bildminnet i stället för pupktmatrisen symbolens kod finns lagrad.

Vid utläsning av bildminnet genomlöps bildminnet ord för ord. Om styrbiten för det utlästa ordet är 1 utgör ordet en moduls punlctmatris, som väljaren MUXZ vidareberordrar till bildskärmsenheten, där modulen skrivs. Om styrbiten för det utlästa ordet är 0 utgör ordet en symbolkod. Koden utgör adressen till det ord i kodtransfomationsminnet där den aktuella modulens punktmatris finns lagrad. Detta ord läses ut ur kodtransfonnationsminnet och vidarebefordras via väljaren MUXZ till bildskärmsenheten, där modulen skrivs.- Datorn kan enkelt utläsa bildens innehåll genom att adressera igenom bild- minnet och avläsa de därvid utlästa ord, vars styrbit är O. De sålunda avlästa orden är symbolkoder för de på skärmen skrivna symbolerna och identifierar en- tydigt dessa symboler. lämpligen utväljes den modul, vars ord i bildminnet skall innehålla symbollcoden, på ett bestämt sätt, t ex den nedersta vänstra modulen i varje symbol. Datorn erhåller därvid vid utläsning av bildminnet även entydig information om varje symbols placering på. bilden.

Fig 1b visar i detalj ett exempel på, hur styrenheten enligt fig 1a kan vara utförd. Bildminnet BM består av elva stycken slcciv- och låsbara minneskretsar (RI/M) av typ 62107. “Endast den översta är visad i detalj med beteckningar för in- och utgångar och stiftnummer. Till adressingångarna (A1-A2048) matas den från väljaren MUX1 erhållna adressen. De övriga tre (G1, G2, G3) styr utläsning från och inskrivning i minnet. Anslutningen vid stift 6 är en ingång för inskrivning av data och den vid stift 7 är en negerad utgång för utläsning från minnet. Var och en av de elva minneskretsanaa lagrar en av bitarna i varje ord i minnet. Den översta kretsen lagrar ordets bit 10, styr- biten, och de övriga lcretsarna var sin av ordets övriga 10 bitar. 41:» -m 10 15 20 25 55 8006799-4 Stiften 6 och 7 är förbundna med datorn, med kodtransformationsminnet (de både lnteteerna 2706) een men väljer-en nuxz (ae tre leeeteerne Ls257). neeee förbindelser utgör databussen 32 i fig 1a. Som framgår av fig 4a är en av bitarna blank (oanvänd) när ordet innehåller en punlctmatris och används en- dast när ordet utgör en symbolkod. En av lmetsarna 02107 (den nedersta i fig 1b) är därför förbunden endast med kodtransformationsminnet och datorn men ej med väljaren MUXZ.

Kodtransformationsminnet utgörs av två. programmerbara läsbara minneskretsar (mom) men beteckningen 2708. will eareeeingängem (A1-A512) matas nen artn- ella symbolkoden från bildminnet och från var och en av utgångarna (stiften 9-17) en bit i det ord som utgör den aktuella punktmatrisen. Den övre kretsen har åtta utgångar och lagrar åtta. av de nio bitarna i ordet. Den nionde biten erhålles från stift 17 hos den undre kretsen.

Valjaren MUXZ utgörs av tre väljer-kretsar med beteckningen 7416257 (LS257 i figuren). Till styringången A1 på varje krets matas styrbiten, vilken erhålles från den översta av h-etsarna C2107 i bildminnet. Varje krets har fyra delar, av vilka var och en svarar för en bit. Varje del har två. ingångar (t ex stif- ten 2 een 5) een en utgång (stift 4). on signalen till etvringången är o vidarebefordras insignalen på. ingången betecknad med 0 till utgången, och om signalen till styringången är 1 vidarebefordras siglalen på. den med 1 beteck- nade ingången. Varje ord som innehåller en purxktmatris innehåller nio bitar som definierar matrisen. I den understa av lcretsarna LS257 används därför endast den översta biten (stiften 2, 3, 4).

Som visas även i fig 1a kan bildminnet med hjälp av väljaren MUX1 adresseras velfeitt ev enreeegeneretnm m: (Anna) eller ev natet-n (m1).

Utsigxlalen från h-etsarna 118257 tillförs som även visats i fig 1a bildskärma- enheten BS.

Fig 2 visar hur en symbol, nämligen bokstaven A, kan vara uppbyggd av fyra moduler, betecknade N, N+1, N+M, N+M+1. Varje modul består av 3 x 3 punkter.

I varje punkt kan bilaexämene etråle vete elaekt eller tant (etreekea inte motsvarar en punkt där strålen är tänd). Modulerna skrivs radvis en och en från vänster till höger (skrivriktningen är visad med pilar i figuren) allt- eftersom bildminnet successivt läses ut, och modulernas beteckningar i fig 2 är desamma. som motsvarande ords adress i bildminnet. Varje rad på bildskärmen antas innehålla M moduler, och den rakt under t e: modulen N liggande modulen får därför adressen N+M. *a 10 15 25 8006799-4 6 Fig ja. visar en modul och hur dess nio punkter kan vara numrerade. Fig Bb visar ett ord i bildminnet som utgör en moduls punktmatris. Bit 10 i ordet, styrbiten, är 1, nästa bit används ej, och de följande nio bitarna an- ger i tur och ordning om 'bildskärmen skall vara ljus eller mörk (O) i motsvarande punkt. Fig So visar ett ord i bildminnet där en symbolkod finns lagrad, Bit 10,, styrbiten, är därför 0, och de följande tio bitarna utgör symbolkoden.

Fig 4a. visar de fyra ord i bildminnet som motsvarar de fyra modulerna oi bok- staven A i fig 2. Orden med adresserna N, N+1 och N+M+1 har styrbitarna 1, vilket anger att orden innehåller modulernas punktmatriser. Orden vidare- befordras därför via väljaren MUX2 direkt till bildskärmsenheten, där modu- lerna skrivs. Ordet N+M har däremot styr-biten O, vilket anger att ordet utgör en symbolkod. Ordet (041 uttryckt i hexadecimal notering) är alltså den valda symbolkoden för A och är samtidigt adressen i kodtransformations- minnet till det ord, där punktmatrisen för motsvarande modul hos symbolen finns lagrad (se fig 4b). När ordet N+M utläses ur bildminnet utläses där- för det ord i kodtransformationsminnet som har adressen 041 REX och detta ord vidarebefordras via väljaren MUX2 till bildskärmsenheten.

När datorn skall utläsa bildens innehåll ur bildminnet IBM behöver den endast avläsa de ord, vilkas styrbitar är O. Dessa ord innehåller symbolkoder som definierar vilka symboler som finns på. skärmen och ordens adresser anger symbolernas placering på. skärmen.

Det ovan använda begreppet "symboler" innefattar bokstäver, siffror, matema- tiska tecken och beteckningar, elektriska, hydrauliska eller pneumatiska krets- schemasymboler etc.

Utöver symboler kan bildinnehållet även omfatta annan information, t ex gra- fisk information (kurvor, diagram o d).

Claims (1)

1. 8006799-4 PATENTIQÉAV

   1. Styrenhet för ett presentationsorgan (BS), t ex en bildskärm, vilket är anordnat att presentera information i form av ett punktmönster, varvid infor-ma.- tionen innefattar förutbestämda symboler och är uppdelad i moduler (t ex N, N+1), där varje modul består av en punktmatris, och varvid styrenheten inne- fattar minnesorgan (BM), där information om moduler-nas punktmatriser finns lagrad, samt organ för successiv utläsning av bildminnets innehåll till presentationsorganet, k ä n n e t e c k n a. d därav, att styrenheten inne- fattar ett bildminne (IBM), där varje ord (t ex N) motsvarar en modul och där varje ord irmehåller dels antingen en module punktmatris eller en symbolkod och dels styrinformation som anger om ordets innehåll är en moduls punktmatris eller en symbolkod, att styr-enheten innefattar ett kodtransformationsminne (KTM) anordnat att tillföras den från bildminnet utlästa informationen och att översätta symbolkoderzza till purdctmatriser, att styr-enheten innefattar en väl- jare (MLIXZ) anordnad att tillföras den från bildminnet och kodtransformations- minnet utlästa informationen och att vid utläsning av ett ord från bildminnet i beroende av styrinformationen utvälja och till presentationsorganet (BS) vidarebefordra punktmatrisen från bildminnet (BM), om styrinformationen anger att det utlästa ordet (t ex N) innehåller en punktmatris, och punktmatrisen från kodtransformationsminnet (KFM), om styrinformationen anger att det ut- lästa ordet (t ex N+M) är en symbolkod.

   2. Styrenhet enligt patentlcrav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att en bestämd bit i varje ord i bildminnet är anordnad att utgöra styrinforma- tionen.

   5. Styrenhet enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att ett enda (N-HVI) av de ord som i bildminnet motsvarar en symbols moduler är an- ordnat att innehålla symbolens symbolkod, medan de övriga orden innehåller moduler-nas punktmatriser.