SE431517B - Metallsorterare - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 KO 2 denna teknik undviker behovet av att upprätthålla en exakt temperaturskillnad mellan sonderna. Detta åstadkommes ge- nom att man förlitar sig icke blott på det absoluta värdet av den elektromotoriska kraft, som alstras mellan sonder- na och den okända metallen, utan även förhållandet mellan denna elektromotoriska kraft (som vi kommer att beteckna EX) och en elektrisk signal, vilken är indikativ på tem- peraturskillnaden mellan sonderna. Denna temperaturindi- kerande signal (som vi betecknar Es) kan åstadkommas t ex med hjälp av ett eller flera termoelement, som anslutes till sondernas spetsar. Varje ändring i temperaturskill- naden mellan sonderna kommer att resultera i en variation av både EX och Es. Visserligen kommer de elektromotoriska krafternas Ex och Es beroende av temperaturskillnaden i allmänhet inte att vara identiskt lika, men man kan bortse från skillnaden i uppträdande, när det gäller små ändringar i temperaturskillnaden. Förhållandet mellan Es och Ex kom- mer sålunda att vara väsentligen konstant trots små varia- tioner i temperaturskillnaden mellan sonderna. För att be- stämma det ovanstående förhållande, som uppnås när ett speciellt sondaggregat bringas i beröring med en serie kän-~ da metaller eller metallegeringar utnyttjas i praktiken en potentiometrisk bryggkoppling och konstrueras sålunda ett diagram, Vilket möjliggör identifiering av metallprover med hjälp av det förhållande mellan Es och EX, som bestäms när samma sondaggregat bringas i beröring med det för prov- ning utsatta okända metallprovet. Även om mätningen av Seebeck-effekten har visat sig vara ett värdefullt instrument för metallsortering och dessutom förvisso använts av oss under åtskilliga år, har det emellertid hitintills icke varit möjligt att utforma en tillförlitlig metallsorterare, som har en önskad grad av transporterbarhet. Visserligen har man i litteraturen beskrivit många anordningar såsom varande transportabla, men dessa anordningar har i realiteten varit bekymmersamma anordningar, som krävt anslutning till kraftnätet eller till något skrymmande kraftaggregat. I de kända termoelekt- riska metallsorterarna har sondhuvudet självt haft benä- 10 15 20 25 30 35 3 genhet att vara skrymmande, eftersom man behövt upprätt- hålla ett avsevärt avstånd mellan de båda sonderna för att undvika att den motståndsupphettare, som omger den he- ta sonden, också skall upphetta den kalla sonden. Andra problem, som kunnat påräknas vid användningen av sådana kända sorterare, uppkommer av behovet att upprätthålla en god elektrisk beröring och en god värmeledningsberöring mellan sonderna och det okända provet under provningsför- loppet, Härigenom har man behövt trycka de båda sonderna mot provstycket och att upprätthålla detta tryck, medan man balanserar en potentiometer eller avläser en mätare, vars utslag kan variera i beroende av det tryck, som ut- övas mot sondhuvudet.

Föreliggande uppfinning åstadkommer en för sortering av metaller avsedd, handmanövrerbar anordning utan anslut- ning till någon extern kraftkälla. Utformningen av anord- ningen underlättar dessutom åstadkommandet av en god elektrisk beröring och god värmeledningsberöring mellan sonderna och det provstycke, som underkastas provning.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkommes en metall- sorterare, som har ett par elektriskt ledande sonder av identiskt lika metallkomposition, en anordning för att åstadkomma en temperaturskillnad mellan sonderna, en kän- nare för att åstadkomma en första elektrisk signal, som är indikativ på temperaturskillnaden, och en detektor för detektering av en andra elektrisk signal, som är indikativ på potentialskillnaden mellan sonderna, när sonderna under användningen står i beröring med ett för identifiering ut- satt metallstycke,och som ger en indikation på förhållandet mellan signalerna, och denna metallsorterare kännetecknas enligt uppfinningen därav, att anordningen för att åstad- komma temperaturskillnaden består av en termoelektrisk värmepump, som är anordnad att pumpa värme mellan ett par motstående ytor hos den termoelektriska värmepumpen, var- vid pumpningen av värme sker i beroende av en till värme- pumpen matad elektrisk effekt, varvid värmepumpen är mon- terad mellan sonderna på ett sådant sätt, att vardera son- den står i värmeledande beröring med var sin av sondens 10 15 20 25 30 35 4 nämnda motstâende ytor, och att sorteraren har en anord- ning, som är känslig för den första signalen för matning av elektrisk effekt till värmepumpen för att bibehålla den första signalen vid en väsentligen konstant förutbe- stämd driftsnivå.

Den "termoelektriska värmepump", som åsyftas i före- liggande beskrivning och efterföljande patontkrav, är en välkänd anordning, som drar nytta av Peltier-effekten, enligt vilken påtryckningen av potentialskillnaden över en gränsyta mellan olika metaller, åstadkommer en tempe- raturskillnad över gränsytan. Sådana anordningar kan in- köpas i handeln i form av små skivformiga kroppar, som kan åstadkomma en temperaturskillnad av storleksordningen 50°C mellan motstående flata ytor, som befinner sig en- dast ca 0,5 cm från varandra. I drift verkar en sådan an- ordning såsom en pump, som överför värmeenergi från det ena föremålet vid anordningens ena sida till ett annat föremål i beröring med anordningens motstående sida, så att det första föremålet kyles, medan det andra upphettas.

Användningen av en sådan värmepump i metallsorteraren en- ligt föreliggande uppfinning är väsentlig för att man en- ligt uppfinningen skall kunna placera sonderna så nära varandra som möjligt och följaktligen åstadkomma en mera kompakt konstruktion av hela metallsorteraren. I kända an- ordningar, som utnyttjar motståndsupphettning av den ena eller båda sonderna, antingen upphettas den kallare son- den i lägre utsträckning än den hetare eller också hålles den kallare sonden vid omgivningstemperatur. Vid ett så- dant arrangemang är möjligheten att upprätthâlla en öns- kad temperaturskillnad mellan sonderna beroende av värme- isolering av den ena sonden från den andra. I motsats här- till resulterar användningen av en värmepump i en faktisk kylning av den kallare sonden, och upprätthållandet av en önskad_temperaturskillnad mellan sonderna är beroende av den termoelektriska anordningens värmepumpningsförmåga.

Vid en föredragen utföringsform av uppfinningen ut- nyttjas ett hus, som består av elektriskt isolerande mate- rial med låg värmeledningsförmåga och som innesluter hela 10 l5 20 25 30 35 \a X9 än IJ1 ha \a m> I fx) 5 metallsorteraren, inbegripande den erforderliga elektris- ka kraftkällan. Vid denna utföringsform har vardera sonden formen av en lângsträckt kropp, som är monterad i huset på ett sådant sätt, att endast sondens spets utskjuter från huset. Sonden har ett hål, i vilket ett termoelement är placerat för avkänning av temperaturen nära den spets, som utskjuter från huset. Sonderna är monterade parallellt med varandra i huset och är förskjutbara en ringa sträcka relativt varandra, så att den utsträckning, i vilken var- dera sonden utskjuter från huset, kan varieras. Sondaggre- gatet är fjäderbelastat i två inbördes vinkelräta rikt- ningar, En första sats av fjädrar pressar de båda sonder- na i riktning mot läget för maximal utskjutning från ha- set, En andra sats fjädrar pressar sonderna mot varandra vinkelrätt mot sondernas axialriktning, så att man säker- ställer en god värmeledningsberöring mellan vardera sonden och den angränsande ytan av en värmepump, som är placerad mellan sonderna.

Förhållandet mellan temperaturavkänningssignalen och den signal, som åstadkommas av sonderna, när dessa kommer i beröring med det okända metallprovstycket, kan bestäm- mas genom att man balanserar dessa signaler mot varandra under utnyttjande av en vanlig potentiometrisk krets. En- ligt ett ytterligare föredraget utförande av uppfinningen kan man alternativt förstärka de första och andra signaler- na och sedan mata dessa till en spänningsdelare, som ger en tredje signal, vilken är proportionell mot förhållandet mellan den första och den andra signalen relativt varandra.

Denna tredje signal kan sedan matas till en voltmätare, vars avläsning kan utnyttjas för att identifiera det okän- da metallprovet.

Vid en annan föredragen utföringsform av metallsorte- raren enligt uppfinningen utnyttjas anordningar för att reglera driften av den voltmeter, som utnyttjas för att visa metallidentifieringssignalen, så att man undviker be- hovet av att läsa denna mätare samtidigt med att metall- sorteraren står i beröring med det okända metallstycket och också kan motverka de svårigheter,som kan uppstå vid \Él \Q l0 15 20 25 30 35 CD 6 avläsning av en mätare, som fluktuerar svagt. De utnytt- jade regleringsorganen inbegriper en lägeskännarströmstäl- lare, som avkänner en förutbestämd placering av sonderna, när sondaggregatet pressas i beröring med ett provstycke, och startar en taktregleringsanordning, som utmatar två kontrollsignaler sekventiellt till voltmetern. Den första av dessa båda regleringssignaler bringar voltmetern att Visa den spänning, som kommer från spänningsdelarkret- sen. Den andra regleringssignalen gör voltmetern okänslig för ändringar i utsignalen från spänningsdelarkretsen, så att voltmätarens visade värde hålles konstant, tills dessa regleringssignaler har avbrutits. Taktregleringsanord- ningen fortsätter att emittera dessa första och andra reg- leringssignaler så länge som den hålles strömmatad genom den lägeskännande strömställaren och under en förutbestämd tidrymd efter det att strömmatningen avbrutits. Om trycket mot sondspetsarna avlastas och omedelbart åter upprättas, kommer den förnyade strömmatningen av taktregleringsanord- ningen att avbryta de redan emitterade regleringssignaler- na och att efter en finit fördröjning emittera ett nytt par av regleringssignaler. Såsom ett resultat kommer en ny avläsning att visas och bibehållas visad av voltmetern.

Några föredragna utföringsformer av uppfinningen skall beskrivas närmare under hänvisning till de bifogade rit- ningarna. Fig 1 och 2 visar schematiskt två inbördes vinkel- räta tvärsektioner genom sondaggregatet enligt en föredra- gen utföringsform enligt uppfinningen. Fig 3 visar en krets- koppling, som kan utnyttjas för jämförande av den elektro- motoriska kraft, som alstras av ett okänt metallprov, med en spänning, som uppnås från termoelement i en sorterare enligt uppfinningen. Fig 4 visar en elektrisk kretskopp- ling, som utnyttjas i den föredragna utföringsformen en- ligt fig 1 och 2. i ' I fig l och 2 visas ett föredraget sondaggregat i tvâ inbördes vinkelrätta tvärsektioner, varvid fig l vi- sar en tvärsektion längs linjen I-I i fig 2 och varvid fig 2 visar en tvärsektion längs linjen II-II i fig l. Aggre- gatet har ett hus l0 av ett elektriskt isolerande material,Å 10 15 20 25 30 35 xq! *o Q G1 Z »z i 9.3 7 t ex plast, med låg värmeledningsförmåga. I detta hus finns ett par sonder ll, 12, varvid sonderna är förskjutbara i längdriktningen oberoende av varandra. Vardera sonden har en rektangulär eller kvadratisk tvärsektion utmed en avse- värd del av sin längd och en cirkulär tvärsektion under resten av sin längd, varvid den cylindriska delen slutar i en spets, som utskjuter från huset för att_komma i berö- ring med ett okänt provstycke, när anordningen skall an- vändas. Av bekvämlighetsskäl behöver sonden icke vara ut- formad i ett stycke utan kan ha en avtagbar spets, som kan utbytas i händelse av förslitning.

Vardera sonden har en fjäder 13, som påverkar sonden på avstånd från sondens spets och pressar sonden i rikt- ning mot maximal utskjutning från huset. Vardera sonden har ett hål eller en borrning, genom vilken ett termoele- ment 14 sträcker sig för att kunna mäta sondens temperatur i närheten av spetsen. Visserligen kan termoelementen i de båda sonderna vara identiskt lika, men detta är icke väsentligt,och när man utnyttjar en potentiometerbrygga, som beskrivits närmare i det efterföljande,kan det t o m vara föredraget att utnyttja termoelement, som är olika.

En termoelektrisk värmepump 15 är placerad mellan son- derna, och ett par metallblock 16, 17 är placerade mellan vardera sonden och den ifrågavarande ytan hos värmepumpen.

Blocket 16 är fastlàst vid sondens ll yta, så att sonden ll och blocket 16 glider tillsammans såsom en enhet. Vär- mepumpen är fastlâst vid en yta av blocket 17, medan block- ets motstående yta är fastlåst vid en yta hos sonden 12.

Såsom ett resultat kommer kombinationen värmepump 15, block 17 och sond 12 att glida såsom en enhet i förhållande till huset och i förhållande till kombinationen block 16 och sond ll. En strömställare 18 är placerad bakom sonder- na, så att den kommer att aktiveras, när sonderna skjutes tillbaka i förutbestämd utsträckning. En andra sats fjäd- rar 19 (visas i fig 2) tjänar till att pressa sonderna mot varandra för att sålunda möjliggöra, att en god värmeled- ningsförmåga upprätthålles mellan värmepumpen och sonderna via de båda distansblocken 16 och 17, medan sonderna utför '<1 '\, 10 l5 20 25 30 35 (I) 01 ha s\J 4> I\D sin glidrörelse.

Vid användning matas elektrisk kraft till värmep1 - pen för att åstadkomma en temperaturskillnad mellan son- derna ll och 12. Genom att utnyttja en signal, som kom- mer från termoelementen l4, för att reglera krafttillför- seln till värmepumpen kan en förutbestämd temperaturskill- nad upprätthållas. När denna temperaturskillnad har åstad- kommits, utföres provningen av ett okänt metallprov genom att sondernas spetsar pressas mot metallprovstyckets yta med tillräckligt högt tryck för att sonderna skall tryckas in mot verkan av fjädrarna 13. Aktiveringen av strömstäl- laren 18 visar att tillräckligt tryck har upprättats mel- lan sondspetsarna och det okända provstycket för att sä- kerställa den önskade elektriska beröringen och värmeled- ningsberöringen för att en tillförlitlig mätning skall kunna göras. Aktiveringen av strömställaren utnyttjas för att igångsätta en jämförelsekrets, som utnyttjas för att bestämma förhållandet mellan den elektromotoriska kraften mellan sonderna och en spänningssignal, som härrör från termoelementen 14.

Fig 3 visar en kretskoppling, som kan utnyttjas för att potentiometriskt bestämma det spänningsförhållande, med hjälp av vilket det okända provstycket kan identifie- ras. Termoelementen, som är instuckna i sonderna i fig l, representeras såsom termoelement I och termoelement II i fig 3. Utsignaler från vartdera termoelementet matas till vardera änden av ett par potentiometrar 31, 32, som är seriekopplade och som i det följande kallas för trimpoten- tiometrar. Vardera trimpotentiometern matar en spänning till var sin ände av en potentiometer 33. Den elektromo- toriska kraft, som alstras av det okända provstycket i be- röring med sonderna, balanseras mot den spänning, som på- tryckes potentiometern 33 på följande sätt. En av sonder- na anslutes via en ledning 35 till mittpunkten mellan trimpotentiometrarna 31 och 32. Den andra sonden anslutes via ledningar 36 och 34 till den förskjutbara kontakten på potentiometern 33 via en förstärkare 37 och en galvanome- ter 38. Detta arrangemang möjliggör en noggrann bestämning 10 15 20 25 30 35 9 av nolltillståndet, vid vilket inställningen av potentio- metern 33 ger en indikation på det provade provstyckets komposition. När man använder en sådan kretskoppling kan det vara fördelaktigt att använda termoelement, som skil- jer sig något från varandra, dvs ger signaler av olika polariteter. Genom lämpligt val av termoelement och genom lämplig inställning av trimpotentiometrarna 31, 32, väl- jes den spänningsskillnad, som påtryckes tvärs över po- tentiometern 33, för att potentiometerns variationsområde skall bli lämpligt för det omrâde av material, som skall provas. Sedan inställningarna av trimpotentiometrarna 3l, 32 har justerats, kan instrumentet kalibreras med hjälp av ett flertal kända metallprrvstycken genom att potentio- metern 33 balanseras så, att man vid vartdera tillfället erhåller ett nollutslag hos galvanometern 38, varvid man noterar inställningen hos potentiometern 33 för varje känt provstycke, så att man kan konstruera en identifie- ringstabell. Även-om den ovan beskrivna metoden med potentiomet- risk balansering ger en pålitlig sortering, kan man vid en mera föredragen utföringsform av uppfinningen utnyttja en kretskoppling, som undanröjer behovet av mekanisk mani- pulering, medan metallsorteraren står i beröring med det provstycke, som skall undersökas. Denna föredragna alter- nativa utföringsform visas i fig 4. Av tydlighetsskäl har kretskopplingen i fig 4 visats och beskrivits i funktio- nella termer, och enskilda linjer har utnyttjats för att schematiskt indikera signalgången snarare än de speciella anslutningstrådarna mellan kretsens enskilda funktionella komponenter.

En signal, som representerar de kombinerade elektro- motoriska krafter, som alstras av de temperaturkännande termoelementen, matas längs banan 41 till en förstärkare 42. Denna förstärkare består i realiteten av två förstär- kare, som delar ett gemensamt första steg, sà att förstär- kärna åstadkommer tvâ utsignaler med olika förstärknings- grad! Den första förstärkta termoelementsignalen matas längs banan 43 till en temperaturregulator 44. Denna är 10 15 20 25 30 35 10 en transistoriserad grind, som är normalt öppen för att tillåta elektrisk kraft från en kraftkälla 45 att strömma längs banorna 46 och 47 till den termoelektriska värmepum- pen mellan sonderna. Temperaturregulatorn 44 avstänger krafttillförseln till värmepumpen, när den signal, som an- länder längs banan 43, överskrider ett förutbestämt trös- keldriftsvärde. Pâ detta sätt hålles temperaturskillnaden mellan sonderna väsentligen konstant.

Den andra förstärkta signalen från termoelementen, vilken signal betecknas Vs, matas längs banan 48 till en spänningsdelarkrets 52. Den elektromotoriska kraften över sonderna matas längs banan 49 till en förstärkare 50, och den förstärkta sondspänningen, som betecknas VX, matas längs banan 51 till spänningsdelarkretsen 52. Den sist- nämnda består av en multiplicerare, som är negativt åter- kopplad med en operationsförstärkare. Spänningsdelarkret- sen ger en signal Vr, som är proportionell mot förhållan- det mellan VX och VS. Denna förhållandeindikerande signal Vr matas längs banan 53 till en värdesvisande voltmeter 54, som företrädesvis är en digitalvoltmeter.

Den visande voltmeterns 54 drift regleras av en takt- .regleringskrets 56. Denna taktregleringskrets energimatas via en ledning 55 genom aktivering av den tryckkännande strömställaren (betecknats 18 i fig l) i beroende av sond- spetsarnas intryckning. Taktregleringskretsen ger två vär- desvisningen reglerande signaler, som matas till voltmetern längs banorna 57 och 58. Dessa signaler utgöres av en wfifles- visning möjliggörande signal och en visningshållande signal.

Den förstnämnda signalen möjliggör för voltmetern att visa ett värde, som är indikativt på den till mätaren matade sim- ningen Vr, medan den andra signalen "fryser" voltmätarens ut- slag, så att utslaget är opåverkat av efterföljande ämüfingar hos Vr. Tidssekvensen hos dessa signaler är följande. Den värdesvisning möjliggörande signalen startas mycket kort ef- ter strömmatningen av taktregleringskretsen. Efter en kort fördröjning påkopplas även den visarhållande signalen, och båda regleringssignalerna upprätthålles så länge som takt- regleringskretsen förblir strömmatad och under en förutbe- 10 15 20 25 ll stämd tidrymd efter upphörandet av strömmatningen, såvida taktregleringskretsen efter denna tidrymd icke har ånyo börjat strömmatas. Tidsfördröjningsperioden, som kan väljas i storleksordningen 2-3 min, gör det möjligt att avläsa ut- slaget efter det att beröringen mellan sonderna och det provade provstycket har upprättats och brutits.

En metallsorterare med sondaggregatet i fig l och 2 och kretsarrangemanget enligt fig 4 har konstruerats och provets. I denna sorterare bestod sonderna av koppar lik- som de ledande blocken mellan sonderna och värmepumpen.

Värmepumpen var en i handeln inköpt keramisk kropp, som hade pumpningskapaciteten 9 W. Resterande komponenter hos kretsen var alla i handeln inköpta enheter, och t ex tem- peraturregleringskretsen inbegrep ett “Darlington"-tran- sistorutsteg, medan den visande voltmetern var en volt- meter med en flytande kristaller utnyttjande voltmeter med 3% siffra. Elkraft till enheten tillfördes med hjälp av ett omladdningsbart lâgspänningsbatteri. Detta var arrangerat för att driva värmepumpen via temperaturreg- leraren och för att också mata en strömtillförselkrets, som fanns för att driva alla övriga funktionella kompo- nenter i kretsen.

Den resulterande metallsorteraren var en liten, lätt enhet, som av lämplighetsskäl inrymts i ett pistolliknande hus, vilket gjorde att metallsorteraren kunde bäras i en hand.

Claims (9)

10 l5 20 25 30 35 'Q \Q (D (fl r -a _23! I ro l2 PATENTKRAV

1. l. Metallsorterare, som har ett par elektriskt le- dande sonder av identiskt lika metallkomposition, anord- ningar för att åstadkomma en temperaturskillnad mellan sonderna, avkänningsanordningar för att åstadkomma en första elektrisk signal, som är indikativ på temperatur- skillnaden, och detekteringsanordningar för detektering av en andra elektrisk signal, som är indikativ på poten-_ tialskillnaden mellan sonderna, när sonderna vid metall- sorterarens användning står i beröring med ett för iden- tifiering avsett metallprovstycke, och som ger en indika- tion på förhållandet mellan nämnda elektriska signaler, k ä n n e t e c k n a d därav, att anordningarna för att åstadkomma nämnda temperaturskillnad består av en termo- elektrisk värmepump, som är anordnad att pumpa värmeener- gi mellan ett par motstående ytor hos värmepumpen i be- roende av till värmepumpen matad elektrisk kraft, varvid värmepumpen är monterad mellan sonderna på ett så- dant sätt, att vardera sonden hålles i värmeledande be- röring med var sin av sondens nämnda motstående ytor och att metallsorteraren har anordningar, som avkänner den första signalen och är anordnad att mata elektrisk kraft till värmepumpen för att hålla den förstnämnda signalen väsentligen vid ett förutbestämt driftsvärde.

2. Metallsorterare enligt patentkravet l, innesluten i ett hölje av elektriskt isolerande material med låg vär- meledningsförmåga, k ä n n e t e c k n a d därav, att sonderna består av ett par långsträckta kroppar, som är monterade med sina längdaxlar väsentligen parallella i ett hus, så att endast en liten del av vardera sondens ände utskjuter från huset, varvid sonderna är förskjutbara i längdriktningen en kort sträcka oberoende av varandra och att eftergivliga organ är anordnade att pressa vardera sonden mot dess läge för maximal utskjutning från huset.

3. Metallsorterare enligt patentkravet 2, k ä n n e- t e c k n a t därav, att den termoelektriska värmepumpen 10 15 20 25 30 35 ~ :n i > -D il' :o I w 13 är monterad i fixt läge relativt den ena sonden och är monterad glidbar relativt den andra sonden och huset, och att metallsorteraren har sidopressningsorgan, som är an- ordnade att eftergivande pressa sonderna mot varandra vinkelrätt mot sondernas axlar för att därigenom upprätt- hålla värmeledningsberöring mellan värmepumpen och son- derna under glidförskjutningen av dem.

4. Metallsorterare enligt patentkravet 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att vardera sonden har en längsriktad borrning, som slutar nära den utskjutande spetsen av sonden, och att avkänningsanordningen inbegri- per ett termoelement, som är anordnat i vardera sondens borrning och som står i värmeledande beröring med sondens ytterände.

5. Metallsorterare enligt något av de föregående pa- tentkraven, ningsanordningarna omfattar en potentiometerbryggkoppling k ä n n e t e c k n a d därav, att avkän- för jämförelse av de första och andra signalerna.

6. Metallsorterare enligt något av patentkraven l-4, k ä n n e t e c k n a d därav, att detektoranordningen består av första och andra förstärkaranordningar för att förstärka den första resp den andra signalen, en ström- delarkrets, som är påverkad av de förstärkta första och andra signalerna för att åstadkomma en tredje elektrisk signal, som är indikativ på förhållandet mellan de för- stärkta signalerna, och att en mätare finnes för att Visa denna tredje signal.

7. Metallsorterare enligt patentkravet 6, k ä n n e- t e c k n a d därav, att mätaren ger en digital visning av den tredje signalen.

8. Metallsorterare enligt patentkravet 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att den har strömställar- organ och taktregleringsorgan, varvid strömställarorga- nen är anordnade att starta taktregleringsorganet i be- roende av en förutbestämd förskjutning av de båda sonder- na från läget för deras maximala utskjutning, och att takt- regleringsanordningen är ansluten till mätaren och är an- ordnad att strömmata denna för att i sekvens ge en start- 10 14 signal, vilken bringar mätaren att visa ett värde på den tredje signalen, och en hållsignal för att hindra varje ändring av det visade värdet av den tredje signalen vid ändringar i denna.

9. Metallsorterare enligt patentkravet 8, k ä n n e- t e c k n a d därav, att start- och hållsignalerna upp- rätthålles under perioden för taktregleringsanordningens energimatning och under en förutbestämd tid efter avstäng- ning av taktregleringsanordningen, såvida taktreglerings~ anordningen icke på nytt strömmatas före fördröjningsti- dens utgång,