SE431489B - Stelldon for en elektronisk digitalindikator - Google Patents

Description

*J OO CD ON 01 G1 ~_!\ I Od gärder ökas, emedan detta dels skulle medföra mekaniska kontaktproblem, särskilt studsning, dels under vissa omständigheter också större tidåt- gång för vidare bearbetning medelst elektroniken. Den sistnämnda kan nämligen, om man använder en mikroprocessor, vilken förutom bearbetning av ingångspulserna för digitalindikeringen, ha att genomföra också en serie styrfunktioner för den elektroniska apparaten. Av mikroprocessorn genomföras nämligen dessa olika uppgifter för varje program i en serie omlopp eller varv pâ sådant sätt, att de relevanta data, t.ex. de från den andra pulsneneratorn härrörande data, avsökes under varje program- varv. Mikroprocessorn har sålunda endast under en kort tidsrymd inom sin programomgâng tid att avsöka den andra pulsgeneratorn data, varemot tidrymden fram till nästa proqramomgång är relativt lång. Sker nu den andra pulsgeneratorns pulsgenerering mycket snabbt, kommer de alstrade pulserna att falla inom den tidsrymd, i vilken mikroprocessorn icke avsöker den andra pulsgeneratorn. De motsvarande pulserna går då för- lorade.

Syftet med uppfinningen har varit att_âstadkomma ett indikator- ställdon, som med användning av kända eller föreslagna pulsoeneratorer på enkelt och bekvämt sätt möjliggör en mycket snabb inmatning av pulser och därigenom nedbringar tiden för inställning av indikeringsvärdet.

För lösning av denna uppgift föreslås enligt uppfinningen därför, att det inledningsvis angivna ställdonet innefattar en diskriminator, som fastställer, om pulsfrekvensen för de av den andra pulsgeneratorn alstrade pulserna överskrider ett förutbestämt gränsvärde, samt att en tredje pulsgenerator är anordnad att av diskrindnatorn anslutas till indikatorn i händelse av ett sådant gränsvärdesöverskridande för att tillföra indikatorn ett ökat antal inställningspulser.

Den grundläggande uppfinningstanken består sålunda i att en elektronisk frekvensgenerator i donet ifråga träder i funktion från och med en bestämd frekvens av de av den andra pulsgeneratorn alstrade pulserna, vilken bestämt och väsentligt snabbare än den andra puls- generatorn alstrar pulser, som vidarekopplas till indikatorn. Detta innebär, att pulsgenereringen från denna pulsfrekvens blir oberoende av matnings- eller ingångspulserna. Indikatorn kan på detta sätt om- ställas mycket snabbt även över flera timmar. lEnliqt en fördelaktiq utföringsform, tillämpad på ett ställdon, vid vilket den andra pulsqeneratorns pulsgivare uppvisar ett flertal på densamma anordnade pulsalstrande organ samt såsom motkontaktorgan ett avkänningsorgan för avkänning av de pulsalstrande organen, varvid de pulsalstrande organen och avkänningsorganet är manuellt eller maski- 7so6ss1~s nellt vridbara i förhållande till varandra, gäller att diskriminatorn är elektriskt förbunden med det de pulsalstrande organen avkännande an- känningsorganet.

Vid en dylik utföringsform av uppfinningen tjänar ett manuellt eller maskinellt ställbart pulshjul till att alstra ställpulserna för indikatorn.

I enlighet med uppfinningen skulle det också vara möjligt att utföra den andra pulsgeneratorns pulsgivare som en förskjutbar arm, som med en släpkontakt glider fram över en resistansbana av potentiometer- typ och därvid varierar en oscillators pulsfrekvens genom att ändra oscillatorkretsens resistans.

Enligt en annan fördelaktig utföringsform av uppfinningen kan man som tredje pulsqenerator använda en i den elektroniska apparaten i och för sig ingående anordning, t.ex. en frekvensdelare eller multiplexer för indikatorn, varvid denna anordning alstrar en högre frekvens än den förutbestämda gränsfrekvensen.

Dessa och andra uppfinninqskännetecken, som är definierade i underkraven, skall i det följande beskrivas och förklaras närmare i anslutning till bifogade ritningar, som åskådliggör några som exempel valda utföringsexempel och på vilka: fig. 1 visar ett pulshjul, avsett att användas som andra puls- generator eller -givare i ställdonet enligt uppfinningen; fig. 2 visar en första utföringsform av uppfinningen, vid vilken en RC-länk användes som tidsbestämningslänk i diskriminatorn; fig. 2a är ett pulsdiagram till utföringsexemplet enligt fig. 2; fig. 3 visar en andra utföringsform av uppfinningen, vid vilken ett skiftregister är anordnat som tidsbestämmande länk i diskri- minatorn; fig. 3a är ett pulsdiagram till utföringsformen enligt fig. 3; fig. 4 visar en tredje utföringsform av uppfinningen, vilken innefattar en diskriminator enligt fig. 2 och en frekvensmultiplikator; fíq. 4a visar en möjlig utföringsform av en frekvensmultiplika- tor; fig. 4b visar pulsdiagrammet till utföringsformen enligt fig. 4 fig. 5 visar ett flödesschema vid användning av en mikroproces- sor såsom fjärde utföringsform av uppfinningen, och fig. 6 är en kopplingsanordning för utvärdering av den andra ~u pulsgeneratorns framåt och bakåt~riktade räknepulser.

I fig. 1 är en pulsgenerator för generering av ställpulser be- tecknad med 1 och består av ett pulshjul 2 av elisolerande material, 7806551-5 företrädesvis nötningsbesändigtplastmaterial, och i vars stomme en elektriskt ledande kontaktring 3 med en mångfald av stjärnformigt an- ordnande, elektriskt ledande kontaktlameller 4 är utformade. Dessa kon- taktlameller sträcker sig radiellt utåt till pulshjulets 2 glatta mantelyta, där de har sin yttre periferiella tväryta utformad till kontaktyta 5 för pulsgenerering. Som avkänningsorgan är härvid en mot pulshjulets 2 glatta mantelyta anliggande kontaktfjäder 6 anordnad, förbi vars anliggningspunkt 6a pulshjulets kontaktytor kan glida utan studsning under hjulets rotation. Denna kontaktfjäder 6 samt en mot kon- taktringen 3 släpande kontaktfjäder 7, genom vilken en elströmkrets kan slutas för att avge en puls, är utförda som kantilever-bladfjädrar, vilkas inspända ändar är anslutna till en pulsformare 8. Efter denna pulsformare 8 är inkopplad en signalvägsomkastare 9, som står i för- bindelse med en omkastaranordning 10 för framåt- och bakâtriktade räkne- pulser. Denna anordning uppvisar en arm 11, som genom en ej närmare visad joppling med en kopplinqsskiva 12 står i förbindelse med puls- hjulet 2. Beroende på pulshjulets 2 vridningsriktning ligger armen 11 an mot en kontakt 10a eller en kontakt 10b i omkastaranordningen 10 och överför pulshjulets framåt-respektive bakâtpulser till den ena respekrive andra av dessa kontakter. Med 13 betecknas slutligen en spärrfjäder, som ingriper i en spärrtandning 14 på pulshjulet 2.

Denna pulsgenerator, apparatens andra pulsgenerator, lämpar sig med fördel för inställning av ett digitalurs sifferindikator eller, helt allmänt, för inställning av en elektronisk apparats digitalindi- kator. Beskrivning och visning av en sådan indikator- t.ex. av vätske Ikristall- eller LED-typ - samt av apparatens första pulsgenerator (kvarts- eller nätfrekvenspulsgivare), liksom även av ställräknaren, utelämnas här emedan dessa element respektive komponenter är av i och för sig förut känt utförande och dessutom är beskrivna i DE patent- ansökning P 26 28 794.5.

I fig. 2 visas en första utföringsform av uppfinningen, vid vilken de av pulsgenerator motsvarande fig. 1 alstrade pulserna under- sökes för att konstatera, om de skiljer sig från en förutbestämd gräns- frekvens eller ej. Härför användes en RC-länkkoppling, vars laddnings- tillstånd under pulspausen mellan tvâ på varandra följande ingångspulser tjänar för diskriminering av gränsfrekvensen.

Till klämman 10a i utgången från den andra pulsgeneratorn 1 är en laddningskondensator 20 ansluten genom ett laddningsmotstând 21.

För urladdning av kondensatorn 20 tjänar ett urladdningsmotstånd 22. Med 23 betecknas en D-vippkoppling med en klockpulsinqång 23a, en informa- 7806553-5 tionsingång 23b, en återställningsingâng 23c samt en verklig utgång 23e och en minusutgång ("negligerad" utgång) 23d. Mellan vippkopplingens in- gångar 23b och 23c är ett neqerande tröskelvärdesorgan 24, t.ex. en Schmitt-trigger, inkopplat. I denna vippas utgångar 23d och 23e är inverterande OCH-grindar 25 och 26 respektive 27 anordnade. Efter den sistnämndæšutgång är en räknare 28 inkopplad, vilken är en av siffer- ställräknarna för den elektroniska apparaten, t.ex. ett urs minut- räknare. Slutligen finns ytterligare en tredje pulsgenerator 29, som alstrar en högre pulsfrekvens än den tillåtna gränsfrekvensen; denna pulsgenerators 29 frekvens kan exempelvis uppgå till 600 Hz. Denna puls- generator kan antingen vara en självständig pulskälla, men enligt upp- finningen kan den dock även avge en från den elektroniska apparatens första pulsgenerator, dvs. t.ex. från kvarts- eller nätfrekvenspuls- givaren, härledd frekvens.

I anslutning till fig. 2a skall nu funktionssättet för den i fig. 2 visade utföringsformen av uppfinningen beskrivas närmare. Därvid användes för de enskilda pulstågen i fig. 2a beteckningarna för de aonstruktionskompnenter i fig. 2, i vilkas utgångar motsvarande pulser uppträder.

Om det på pulsgeneratorns 1 klämma 10a uppträder en ingångs- puls tillföres denna för det första vid laddningsmotståndet 21 till kondensatorn 20 och för det andra vippans 23 klockpulsingång 23a. Fram- flanken av denna puls kan icke omstyra vippan, emedan det vid denna tid- punkt på ingången 23c ligger en återställningssignal, som försvinner först efter tilltagande uppladdning av kondensatorn 20, nämligen först då tröskelbegränsarens 24 tröskel- eller gränsvärde överskrides. Sig- nalen i ingången 23b förblir overksam och utgången 23e erhålles ingen signal. Signalen i utgången 23d förblir däremot bestående och verk- ställer via de inverterande OCH-grindarna 25 och 27 genomkoppling av in- signalen till räknaren 28. Sedan insignalen på klämman 10a har upphört, urladdar sig kondensatorn 20, och vid underskridandet av tröskelvärdet hos tröskelbegränsaren 24 uppträder i vippans ingång 230 en återställ- ningssignal. Signalen i ingången 23b försvinner.

Om det nu på nytt uppträder en annan insignals framflank på klämman 10a, upprepas det nyss beskrivna förloppet. Denna signal har emellertid en väsentligt kortare varaktighet och en väsentligt kortare påföljande pulspaus än den föregående signalen, så att kondensatorn nu icke länge kan urladdas så mvcket, att tröskelbegränsarens 24 gräns- värde underskrides. Enär det nu vid nästa insignalpuls på klämman 10a icke ligger någon återställningssinal på ingången 23c, kan denna in- 78Û655ï-5 e signals framflank omstyra vippan 23, så att det nu uppträder en signal i utgången 23e, varemot signalen i vippans 23 utgång 23d försvinner.

Denna omstyrning av vippan 23 är ett kännetecken på att insignalpuls- frekvensen var högre än den tillåtna gränsfrekvensen och att det nu är den förhöjda pulsfrekvensen från den tredje pulsgeneratorn 29, som via "den inverterande OCH-grinden 26 och den inverterande OCH-grinden 27 skall vidarekopplas till räknaren 28. Såsom framgår av fig. 2a, är denna insignalpuls och den påföljande pulspausen längre än som motsvarar gränsfrekvensen, så att urladdningen av kondensatorn 20 nu kan fort- skrida så långt, att tröskelbegränsarens 24 gränsvärde underskrides och det återigen uppträder en återställningssignal i vippans 23 ingång 23d, varigenom vippan 23 återställes. De härefter följande insignal- pulsernas frekvens är väsentligt högre än som motsvarar gränsfrekvensen och kondensatorns urladdning går därför icke så långt, att tröskel- begränsarens 24 omkopplingströskel underskrides. Detta medför att vip- pan 23 åter omstyres och pulsgeneratorns 29 förhöjda pulsfrekvens över- föres till räknaren 28.

Av det föregående inses, att kopplingsanordningen enligt fig. 2 ar- betar som diskriminator för högre eller lägre frekvenser än den tillåtna gränsfrekvensen och att det till följd av genomsläppningen av de mera högfrekventa av pulsfrekvensgivarens 29 utgångspulser till räknaren 28 kommer att vid denna uppträda ett väsentligt större antal ställpulser än som har alstrats av denna pulsgivare. På detta sätt möjliggöres en mycket snabb inställning av digitalindikatorn till önskat värde.

I fig. 3 visas en andra utföringsform av uppfinningen, vid vilken man som tidsbestämmande organ i diskriminatorn använder ett minne för fyra pulser, vilket samverkar med en efterföljande logisk grundfunktions- koppling. Ett minne 30, vilket kan vara utfört antingen som skiftregis- ter eller också som räknare, erhåller från den tredje pulsgeneratorn 29 - vilken exempelvis kan utgöra samma pulskälla som i utföringsformen enligt fig. 2 - pulser, som ständigt tillföres detsammas ingång. Kläm- man l0a är genom en differentieringslänk 31, 32 och en inverterare 33 förbunden med minnets 30 nollställningsingång 30b. Minnets utgång 30c står genom en negator 34 och en OCH-grind 35 i förbindelse med minnets ingång 30a för att kunna spärra denna ingång för ytterligare pulser från pulsgeneratorn 22, så det efter införande av den fjärde pulsen uppträder en utgångssignal i dess utgång.

Efter minnets 30 utgång är en inverterande ELLER-grind (NOR-grind) 36, en inverterare 37 och två inverterande OCH-grindar 38 och 39 in- kopplade. Till utgången från den sistnämnda är återigen räknaren 28 ansluten. 7 7806551-5 Såsom framgår av det tillhörande diagrammet i fig.3a påtryckes de från klämman l0a kommande pulserna räknarens 28 ingång ~ nämligen dess framåträkningsingång - då pulslängden l0a är större än tiden för infö- randet av fyra pulser i minnet 30. I ett dylikt fall alstras nämligen alltid vid början av en ny puls l0a återställningspulser 30b, vilka markerar början av införingsförloppet i räknaren 30, genom att utgångs- signalen 300 försvinner. Om pulslängden lOa är mindre än minnets 30 infö- ringstid, så är utgångssignalen 30c fortfarande noll, medan pulsen l0a redan är slut. Detta betyder, att den inverterande OCH-grinden 38 till räknaren 28 avger en puls från den tredje frekvensgeneratorn 29 såsom extra vidarekopplingspuls.

Av diagrammet framgår, att man vid mycket hastig vridning av den andra pulsgeneratorn, dvs. mycket korta pulser l0a, erhåller ett unge- fär dubbelt så stort antal extrapulser för räknarens 28 vidarekoppling.

I fig. 4 visas en tredje utföringsform av uppfinningen, vid vilken man som diskriminator 40 använder en anordning enligt fig. 2 på sådant sätt, att den i fig. 4 visade diskriminatorn 40a och 40b motsvarar de i fig. 2 visade vippkopplingarnas 23 utgångar 23d och 23e. I stället för den tredje pulsgeneratorn 29 användes en frekvensflerfaldare eller -multiplikator 41, som verkställer en fyrfaldning av pulserna l0a.

I fig. 4a och 4b åskådliggöres frekvensmultiplikatorns funktions- sätt. Av fig. 4a framgår, att pulserna l0a vid sina fram- och bakflan- ker differentieras av kondensatorerna 42a och 42b, så att det av en puls l0a uppstår två pulser 42. Via inverterare 43a och 43b överföres dessa pulser till ytterligare andra differentierande kondensatorer 44a, 44b, 44c, 44d, varigenom man genom en förnyad fram- och bakflankdifferentie- ring erhåller sammanlagt fyra pulser av en ursprungligen tillförd takt- eller klockpuls l0a. I påföljande inverterare 45a, 45b, 45c, 45d inver- teras dessa signaler och förknippas logiskt med varandra genom en in- verterande ELLER-grind 46.

Om den andra pulsgeneratorn 1 med sina klämmor l0a och l0b anslutes till en mikroprocessor, sker diskrimineringen av gränsvärdesöverskridan- det genom de för varje program i mikroprocessorn inmatade pulsernas pulsfrekvens. Ett flödesdiagram över på vad sätt detta kan ske, är fram- ställt i fig. 5. Inom ett fullständigt programomlopp i mikroprocessorn kommer också det i fig. 5 framställda programmet att gång på gång genom- löpas med bestämda tidsintervall. Dessa intervall är anpassade efter den inledningsvis angivna pulsgränsfrekvensen. Vid början av varje programomlopp utsättes markeringen för räkning och avsökes ingången l0a respektive lOb för att "ifråga" om någon signal föreligger där ("Ingång hi?"). Är ingången icke hi, utan alltså lo, så genomlöpes det första

Claims (9)

T8Ü655”§-5 s "lo"-varvet, i det att markeringen för räkning återställes och en exem- pelvis utsatt markering för stort avstånd mellan pulserna lOa respek- tive l0b likaledes återställes. Härefter genomföres mikroprocessorns' övriga programdel inom ett varv, och sedan, dvs. efter t.ex. 5 milli- sekunder, avsökes ingången på nytt "Ingång hi?". Blir svaret "nej“, så genomlöpes nu, emedan markeringen för räkning nu icke längre är utsatt, det andra "lo"-varvet och utsättes markeringen för stort avstånd mellan pulserna lOa respektive l0b. Har ingången nämligen icke varit "hi" två gånger, så är detta markeringen för stort avstånd mellan pulserna lOa respektive l0b, alltså för en lägre pulsfrekvens än som motsvarar gränsvärdet. Först vid den tredje avsökningen, eller "förfrågan", “Ingång hi?" blir i detta fall svaret "ja“, så att det nu är den högra delen av flödesdiagrammet som genomlöpes. Markeringen för räkning är i detta fall icke utsatt, varför denna markering nu måste utsättas. Vidare har markeringen för stort avstånd i det andra "lo"-varvet redan blivit utsatt, så att motsvarande "förfrågan" besvaras med "ja“, vilket betyder att en "etta" (l) skall räknas in i räknaren 28. Har däremot ingången "hi" har varit redan under den andra genom- gången av programvarvet, vilket betyder att det andra "lo"-varvet icke har genomlöpts, så genomlöpes i detta fall den högra delen av flödes- diagrammet genast, varvid i detta fall markeringen för stort avstånd mellan pulserna icke har blivit utsatt, emedan det andra "lo"-varvet ju icke har blivit genomlöpt. Detta betyder, att tre pulser numera har att räknas in i räknaren 28 såsom markering för att pulsernas lOa respektive l0b pulsfrekvens har överskridit gränsfrekvensen. För det fall, att man med pulshjulet l skall utföra en omställning av indikatorn framåt och bakåt, måste pulserna tas ut från den andra pulsgeneratorns klämmor lOa respektive l0b. I ett dylikt fall skall räknaren 28 användas med en framåt- och en bakåt-räkneingång. Den i fig. 6 visade kopplingsanordningen tjänar för utstyrning av räknarens 28 "rätta" ingång i beroende av, om pulserna uppträder på framåt-bakåt- omkopplarens l0 klämma lOa eller l0b. Med D betecknas därvid den diskri- minator, som innefattar en anordning motsvarande fig. 2 eller 3, inklu- sive den tredje pulsgeneratorn 29 och exklusive räknaren 28. Efter dis- kriminatorn D är inverterande OCH-grindar 60, 61 och 62 inkopplade; med 63 betecknas en inverterare, som inverterar återställningssignalen. Patentkrav:

1. Ställdon för en elektronisk digitalindikator i en elektronisk apparat, särskilt tidmätarapparat, med en första pulsgenerator för gene- rering av räknepulser och en elektronisk räknaranordning med minst en 7806551-5 sifferpositionsräknare och med ett medelst minst ett påverkningsorqan påverkbart indikatorställdon med en andra pulsgenerator, som består av en pulsgivare med minst ett på densamma anordnat, pulsgenererande organ och ett elektriskt fungerande motkontaktorqan, varvid det pulsgenererande organet och nämnda motkontaktorgan är rörliga i förhållande till varan- dra för generering av elektriska pulser av föränderlig pulsfrekvens för inställning av en indikator, k ä n n e t e c k n a t a v att det innefattar en diskriminator (20, 22, 23; 30, 31, 32; 40), som fast- ställer, om pulsfrekvensen för de av den andra pulsgeneratorn alstrade pulserna överskrider ett förutbestämt gränsvärde, samt att en tredje pulsgenerator (29) är anordnad att av diskriminatorn anslutas till indikatorn i händelse av ett sådant gränsvärdesöverskridande för att tillföra indikatorn ett ökat antal inställningspulser.

2. Ställdon enligt patentkrav 1, vid vilket den andra pulsgene- ratorns pulsgivare uppvisar ett flertal på densamma anordnade, puls- alstrande organ samt,såsomelektriskt fungerande motkontaktorgan, ett avkänningsorgan för avkänning av de pulsalstrande organen, varvid de pulsalstrande organen och avkänninusorganet är manuellt eller maskinellt vridbara i förhållande till varandra, k ä n n e t e c k n a t a v att diskriminatorn är elektriskt förbunden med det de pulsalstrande organen (4) avkännande avkänningsorganet (6).

3. Ställdon enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t a v att såsom tredje pulsgenerator (29) tjänar en i den elektroniska apparaten som sådan befintlig anordning - t.ex. frekvensdelare eller multiplexer för indikatorn ~, vilken alstrar en frekvens som är högre än den förutbestämda qränsfrekvensen.

4. Ställdon enligt något av patentkraven 1-3, k ä n n e t e c k - n a t a v att diskriminatorn (20, 22, 23; 30, 31, 32; 40) innefattar en logisk grundfunktionskoppling (25, 26, 27; 36, 37, 38, 39), som från fall till fall förbinder den tredje pulsgeneratorn (29) med siffer- positionsräknaren (28) för indikatorn i och för dennas omställning.

5. Ställdon enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a t a v att diskriminatorn uppvisar en tidlänk, t.ex. en RC-länk (20, 22), efter vilken den logiska grundfunktionskopplingen (25, 26, 27) är in- kopplad, och att den tredje pulsgeneratorn (29) genom denna grundfunk- tionskoppling är anslutbar till positionsräknaren (28) för indikatorn, då två pulser från den andra pulsgeneratorn (1) har ett inbördes av- stånd, som är mindre än tidlänkens tidskonstant.

6. Ställdon enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a t a v -MN 780655 -5 10 att diskriminatorn uppvisar ett minne (30), exempelvis en räknare eller ett skiftreqister, som lämpar sig för mellanlagring av ett förutbestämt antal pulser, t.ex. 4 pulser, från den tredje pulsgene- ratorn (29), och att den efter minnet inkopplade logiska grundfunk~ tionskopplingen (34-39) är så utförd, att den, då två pulser från den andra pulsgeneratorn (1) följer på varandra med kortare tidsintervall än som motsvarar införingstiden för det förutbestämda antalet pulser i minnet, till pulserna från den tredje pulsgeneratorn fogar pulserna i den andra pulsgeneratorns pulståg.

7. Ställdon enligt patentkrav 1 eller 2, k ä.n n e t e c k - n a t a v att en frekvensflerfaldare eller -multiplikator (41) fungerar som tredje pulsqenerator.

8. Ställdon enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t a V att en mikroprocessor fungerar som diskriminator och är anordnad att för varje program utföra en diskriminering av den andra pulsgeneratorns pulsfrekvens.

9. Ställdon enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att den andra pulsgeneratorns (1) pulsgivare består av en rätlinjigt förskjutbar arm med en eller flera släpkontakter som pulsalstrande organ, och att en motståndsqlidbana fungerar som motkontaktbana på samma sätt som vid en potentiometer. 780655"2~5 11 Sammandrag. Föreligqande uppfinning avser ett ställdon för en elektronisk digitalindikator i en elektronisk apparat, särskilt tidmätarapparat, med en första pulsgenerator för aenerering av räknepulser och en elektronisk räknaranordninq med minst en sifferpositionsräknare och med ett medelst minst ett påverkninqsorqan påverkbart indikatorställ- don med en andra pulsqenerator, som består av en pulsqivare med minst ett på densamma anordnat, pulsqenererande organ och ett elektriskt fungerande motkontaktorgan, varvid det pulsgenererande orqanet och nämnda motkontaktorqan är rörliaa i förhållande till varandra för generering av elektriska pulser av föränderlig pulsfrekvens för in- ställning av en indikator. I I ändamål att åstadkomma ett indikatorställdon som medger snabbare inmatning av pulser än tidigare och sålunda reducerar tiden för in- ställning av indikeringsvärdet, innefattar ställdonet en diskriminator, som fastställer om pulsfrekvensen för de av den andra pulsgeneratorn alstrade pulserna överskrider ett förutbestämt gränsvärde, och är en tredje pulsgenerator anordnad att av diskriminatorn anslutas till indikatorn i händelse av ett sådant gränsvärdesöverskridande för att tillföra indikatorn ett ökat antal inställningspulser.