SE430948B - Kosmetikpenna samt forfarande for framstellning av densamma - Google Patents

Description

7804502-8 2 orsaker allmänt önskar en slät ytal En ytterligare nackdel ur använd- ningssynpunkt är att man vid den spånskärande bearbetningen gör spetsen kanthuggen, medan man vid en kosmetikpenna.helst önskar en avrundad kärnspets.

Under den spånskärande bearbetningen av pennan, som är nöd- vändig för att frilägga kärnspetsen, kan det hända att materialet i skaftet tunnas ut så mycket att kärnspetsen inte får erforderligt stöd. Detta medför ofta att spetspartiets böjs, vilket resulterat i ett försämrat.utseende. Vidare måste man ta med i beräkningen, att den för formeringen av spetsen använda kniven belastar kärnan dynamiskt, varför man måste ställa vissa minimifordringar beträffande hållfastheten i kärnmaterialet, vilket emellertid motverkar den önskan om en mjuk eller plastisk konsistens som är lämplig med hänf syn till optimalt avlämnande av kärnsubstans under användning.

Man måste vidare, vid framställning av kosmetikpennor enligt kända förfaranden ta hänsyn till att anbringande av text eller dekor på skaftets utsida fordrar ett förhållandevis högt tryck och att detta kan påverka strukturen respektive hållfastheten i kärnan. Detta leder till att kärnan lätt bryts när man formerar pennan. Man får härvid komma ihåg, att kärnan består av en mjuk, vaxartad massa, som får sin styrka (stelhet) under avkylning vid övergång från smälta till fast fas. Kärnan är därför särskilt känslig vid kallbearbetning.

Ovan antydde påverkan av kärnstrukturen medför även en minskning av kärnans förmåga att släppa från sig materialet.

K Slutligen måste man vid framställning av kosmetikstift med skaft av bearbetbart material, t ex trä, ta hänsyn till en hygienisk nackdel. Man kan nämligen icke utan stora.svårigheter framställa en kärna.och lägga in den i ett delat skaft utan risk för kontamínering. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att vidareutveckla ovan beskrivna pennan med algenom gjutning framställd kärna.och ett denna omslutande skaft av ett genom spånskärande bearbetning formbart material, så att den får bättre användningsegenskaper. Uppfinningen är speciellt lämpad för pennor avsedda för kosmetika.

I enlighet med uppfinningen är skaftet framställt av en sömlös rörkropp och- '_ kärnmassan är gjuten in i skaftet på sådant sätt, att kärnspetsen skjuter fritt ut från detta. På så sätt behöver man icke företa någon bearbetning av skaftändan för att frilägga kärnspetsen, varför de därmed sammanhängande olägenheterna vid kända utförande bortfaller. Eftersom även kärnspetsen framställs genom gjutning kan man redan från början ge den önskad form. På så sätt kan man undvika den kantiga form vid kärnspetsen, som annars brukar uppträda vid dess spets. 3 7804502-8 För att undvika sådan nedböjning av den starkt spetsade skaft- ändan, som man ofta observerar vid kända utföranden är det lämpligt att forma skaftändan med en smal ansats, mot vilken kärnspetsen anligger och som innesluts av denna.

Ett skaft enligt uppfinningen utgörs av en sömlös rörkropp av trä eller plast, som framställs på sätt som kommer att beskrivas härnedan. Vid skaft av plast är det lämpligt attfbrma.inre rörytan med längslöpande eller periferiella lister, som skjuter ut i hålrummet ooh ingjuts i kärnmassan. Härigenom kan man hindra att kärnmassan förskjuts axiellt eller radiellt i förhållande till hålrummet i skaftet, vilket är av betydelse med hänsyn till de krafter som på- verkar pennan vid senare formering av densamma.

Ett trä som används för framställning av skaft för här avsett ändamål kan vara.av samma slag som det som används vid fram- ställning av blyertspennor (cederträ). Om man använder plast måste man välja ett material som kan behandlas med spånskärande bearbetning.

Som exempel på lämpliga material kan man nämna.polyvinylklorid, polypropylen och akrylnitril/butadien/polystyrol-blandpolymerer.

Genom uppbyggnaden av pennan skapas vidare förutsättning för ett framställningsförfarande, som kommer att beskrivas mer i detalj här nedan, varigenom materialet i kärnan utsätts för ett minimum av kontamineringsrisk.

Oberoende av om man använder trä eller plast i skaftet kan olika.ti1lverkningssätt tillämpas. Här nedan kommer två varianter därav att beskrivas.

Vid ett första tillämpningsexempel utgår man från en massiv stav (rundstav) som har en längd och ett tvärsnitt motsvarande vad man önskar av det färdiga skaftet, vilken på i och för sig känt sätt är framställd av en träbräda med erforderlig tjocklek. Önskad bearbet- ning av skaftets utsida utförs på denna stav. Denna bearbetning bör omfatta alla operationer såsom polering och prägling, som innebär att ett radiellt tryck utövas på staven, vilket bl.a, är nödvändigt om man skall förse skaftet med utvändig dekor. Därefter borrar man igenom staven i hela dess längdriktning. Borrningen skall motsvara önskad grovlek på kärnan och det är underförstått att diametern kan variera i skaftets längdriktning. Därefter spetsar man till den ena ändan av skaftet på sådant sätt att det uppstår ett hålrum framför spetsen, när denna införs i den form där kärnmassan ingjuts. Till- spetsningen av skaftändan kan naturligtvis företas redan innan man företar urborrningen.

Den färdiga skaftkroppen införs i gjutformen och smält kärn- massa hålls i skaftet vid dennas från formen vända.ända, så att det ovan nämnda hålrummet, liksom borrningen i skaftet fylls med gjutmassa.

När denna har kallnat kan pennan lyftas ur formen och förses slutligen 7804592-8 1, med en huv över ingjutningsänden samt en skyddshylsa vid den spetsiga K änden.

Med hänsyn till önskemålet att få ändhuven att sitta fast ordentligt på skaftet kan man välja en stav som har en längd mot- svarande två skaft, varvid man för att förbereda plats för två huver, och i ändamål att få dessas ytterväggar att ansluta.sig till skaften svarvar ner en urtagning vid stavens mittparti. Man borrar sedan ur staven från dess båda ändar, och ordnar därvid så att borrningens diameter innanför urtagningen är mindre än i borrningens huvudsakliga utsträckning. Sedan staven spetsats i båda ändar delas staven i ett tvärgående mittplan varigenom man får två färdiga skaft. Därefter gjuter man på tidigare beskrivet sätt in kärnan, och man kan sedan på vartdera skaftet sätta en ändhuv, som ansluter sig till skaftets yttermantel.

För en produktionstekniker är det helt klart att ordnings- följden mellan olika moment kan variera. Applikation av dekor på skaftets utsida, utformingen av den mittre urtagningen respektive spetsningen av stavens ändar kan utföras före eller efter ur orrningen, respektive före eller efter det man delat staven. Det är dock fördel- aktigt att företa utvändig bearbetning innan man företar urborrningen.

Staven har då större styrka och förmår bättre än en rörkropp att stå emot de tryckpåkänningar som följer med bearbetningen. Ändytorna vid den ovan beskrivna, ringformade urtagningen, bildar efter delningen av staven anslagskanter mot vilka kantytorna på ändhuvarna kommer till anläggning.

Om skaftet framställs av plast utgår man från en rörkropp som har en längd och tvärsnittsform som svarar mot det önskade skaftet, och som vid sin ena ända formas med en stympad konisk spets av lämpligt utseende för samverkan med gjutformen. Skaftet bearbetas utvändigt på önskat sätt och införs på ovan beskrivet sätt i en gjutform, varefter smält kärnmassa ihälls genom skaftets uppåtvända ände. Givetvis kan man även här forma sistnämnda ände,på samma sätt som ovan beskrivits, för påsättning av en ändhuv. Den reducering av tvärsnittet som fordras för anbringande av ändhuv kan naturligtvis företas redan vid tillverkningen av rörämnet, vilket sker genom någon känd plastbehandlingsprocess. Vanligen använder man härvid formsprutning.

Oberoende av om skaftet framställs av trä eller av plast så uppnår man enligt uppfinningen den fördelen att kärnan icke löper någon risk att skadas under de olika.bearbetningsmoment som berör skaftet, eftersom kärnan införs först sedan skaftet är färdigbearbetat.

Därigenom undviker man den nackdel som föreligger vid kända utföranden, där den för kallbearbetning relativt känsliga kärnstaven utsätts för s 7804502-8 tryckpåverkningar under vissa bearbetningsmoment på skaftet. En ytterligare fördel är att man genom uppfinningen skapar förutsättning för en väsentligen bakteriefri framställning av kosmetikpennor.

Innan man gjuter in kärnmassa.kan det vara lämpligt att bestryka väggen i borrningen med ett tunnt , fettbeständigt isolerskikt, t ox en vaxavvisande lackering så att beståndsdelar i kärnmassan hindras från att tränga in i skaftmaterialet. Detta är speciellt viktigt när trä används i skaftet.

Uppfinningen kan tillämpas vid framställning av kosmetik- pennor, såsom läppstift, ögonskuggs-pennor, ögonbrynspennor och rougepåläggningspennor. Det finns emellertid användningsområden utan- för de rent kosmetiska, t ex för applikation av parfym, deodoranter och hudvårdsmedel, samt även för helt artskilda ändamål, t ex lim- stift, dvs där kärnmassan innehåller limämne.

Uppfínningen kommer här nedan att beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka Fig 1-8 illustrerar på varandra följande steg vid framställning av en penna enligt uppfinningen.

Om man vill framställa ett skaft av trä utgår man från en i Pig 1 visad bräda 1, som genom känd träbearbetningsteknik formas till massiva rundstavar 2, av det slag som visas i Fig. 2. Innan man borrar genom staven 2 från dess båda ändar (se Fig. 3) kan man lämpligen polera densamma.utvändigt och/eller förse den med önskad dekor genom tryckning eller prägling.

Det i Fig. 1-Ä illustrerade förfaringssättet utgår från ett ämne där rundstavarna 2 har en längd motsvarande två skaft.

Sedan erforderlig utvändig bearbetning utförts borrar man igenom staven från dennas båda ändar, varvid borrningen 3"' i ett centralt avsnitt utförs med mindre diameter än i borrningarnas huvud- sakliga sträckning 3' och 3". Anledningen framgår av Fig. Ä, enligt vilken man, sedan man företagit genomborrningen enligt Fig. B, svarvar ned en ringformad urtagning Å, som vid sin mitt förses med ett runtomgående spår 5. Denna.kommer att underlätta delningen av staven i två skaft. Genom att man utför det centrala partiet 3"' av urborrningen med reducerad diameter behåller staven vid sitt mitt- parti, trots nedsvarvningarna å och 5, tillräcklig styrka för den fortsatta.behandlingen.

Nedsvarvningen Ä av stavens 2 mittparti resulterar, efter delning i anslutning till spåret 5, i att de två skaftdelarna 2' vardera kommer att uppvisa en ansats 7, mot vilken en ändhuv 8 kan bringas till anliggning, varvid mantelytan på denna huv kommer att ansluta sig till skaftdelens 2' mantelyta, utanför borrningen 3' resp. 3" (se Fig. 7). ?ëšÛlt5(D2”'8 6 innan man delar den 1 Fig, M visade rörstaven 2 bearbetar man dess båda ändar, t ex genom fräsning, så att stympat koniska ändpartier 9 erhålls. Fig. 6 visar att formen på ändpartiet 9 ansluter sig till hålrummet i en gjutform 10 på sådant sätt att ett utrymme kommer att kvarstå mellan spetsen på skaftet 2' och den utkastare 11, som tillsluter gjutformen nedåt. Detta utrymme medger utbildande av en från skaftet 2' fritt framskjutande, alltså icke beklädd spets 12', som direkt övergår i kärnan 12.

K Innan man skiljer delarna av rundstaven 2 från varandra förser man borrningen med ett isolerskikt t ex av vaxavvisande lack, så att kärnmassan, efter ingjutningen inte kan tränga in i materialet i staven.

Vid framställning av skaft av plast behöver man naturligtvis inte utföra stegen enligt Fig. 1-M, utan man kan direkt framställa en rörkropp enligt Fig. 5 genom formsprutning eller annat känt sätt vid framställning av plastprodukter. De steg som illustreras i Fig. 5-8 berörs ej i skillnad i fråga om materialet för skaftet.

Den rörformade skaftkroppen 2' införs, på det sätt som visas i Fig. 6 i en gjutform 10, varefter den smälta kärnmassan ihälls vid skaftets uppåtvända ände. Det är därvid inte nödvändigt att man fyller borr- ningen i skaftet 2' upp till överändan. Det räcker om man åstadkommer en kärna 12 som är så lång man erfarenhetsmässigt vet att användare kan spetsa pennan.

Sedan kärnmassan fått stelna trycks pennan ut ur formen med hjälp av utkastaren 11.

Slutligen sätter man på en ändhuv 8 på skaftändan, och en skyddshuv 13 på den spetsade änden såsom visas i Fig. 7 och 8.

Genom lämplig utformning av hålrummet i gjutformen kan man åstadkomma kärnspetsar 12' med för olika användningsändamål lämpat utseende.

Claims (5)

7804502-8 P a t e n t k r a v

1. Kosmetikpenna med rörformat skaft (2') som omsluter en genom gjutning framställd kärna (12), där såväl skaft som kärna är formerbara, k ä n n e t e c k n a d därav, att skaftet (2') utgörs av en sömlös rörkropp mod stympad konisk främre ände, och att kärnmassan är fastgju- ten i rörkroppen, så att dess ur denna skjutande ändparti (13') kommit att uppvisa en kalottartat avrundad spets, samt en konisk mantelyta som ansluter sig till den stympade koniska formen på skaftändan, varjämte en liten avsats är utformad på kärnspetsen (12') i övergången mellan denna och skaftet (2'), mot vilken avsats skaftets avskurna, ringformade ändyta anligger, varvid den radiella bredden hos avsatsen motsvarar ändytans bredd.

2. Kosmetikpenna enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att skaftet (2') är mil- verkat av trä, och att den invändiga mantelytan är täckt av en beläggning som hindrar kärnmassan att tränga ut i skuftmaterialet.

3. Förfarande för framställning av i krav 1 angiven kosmetikpenna, k ä n n e t e c k n a t därav, att man utgår från ett rörformat ämne coh förser åtminstone dettas ena ände med en stympad konisk spets, samt utför eventuell erforderlig bearbetning av rörkroppens yttre mantelyta, att man placerar ämnet med den spetsade änden före i en form, som är så utbildad att utrymme för kärnspetsen erhålls utanför ämnets spets, samt att man fyller på smält kärnmassa i borrningan vid stavens från spetsen vända ände. '7894532-8 ß Å.

Förfaringssätt enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att man framställer en massiv stav som har en längd minst motsvarande dubbla längden av ett skaft, att man vid stavens mittparti svarvar ned en ringformad urtagning, att man borrar ur staven från dess båda ändar, och att man spetsar stav- ens båda ändar, samt delar staven väsentligen vid mit- ten av urtagningen.

5. Förfaringssätt enligt något av patentkraven 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att man för- ser borrningens vägg med en beklädnad av ett material som hindrar kärnmassa att tränga in i materialet i staven.