SE429521B - Sett att framstella konstgjorda rorformade produkter utformade for att efterlikna naturliga material - Google Patents

Description

7804658-8 brutits sönder, eftersom vissa naturmaterial inte är tillräckligt starka för att kunna bära upp större vikter.

I fallet med rotting är det känt att detta material är svårt att få tag i, eftersom det endast växer i vissa asiatiska länder och har blivit mycket dyrbart. Det är dessutom svårt att bearbeta och kräver selektion. Slutligen kan möbler och liknande tillverkade av rotting ej användas utomhus.

Möbler av naturmaterial, såsom stolar, är ofta utrustade med kuddar överdragna med tyg eller andra textilmaterial, plast eller lä- der. Dessa kuddar vilar ofta på ett flätverk av vass eller vide som är inbyggt i möbeln och uppvisar samma nackdelar som ovan nämnts. Ett annat problem är framtagandet av flätverk, eftersom man måste hålla råvaran nedsänkt i vatten för att förläna det flexibilitet och lätt- hanterlighet. Denna metod innebär långsam och smutsig hantering och det finns alltid risk för att icke avsedda fina delar av möbeln blir våta. I Hittills kända tekniker för färgning eller ådring av olika fö- remål av material såsom keramik och metall för att få dem att likna ådrat trä, har bestått i att man färgat materialets yta och därefter anbringat en beläggning av någon lack så att man fått en glatt yta eller har man på ytan anbringat tunna skikt av tryckt tapetpapper el- ler liknande, som efterliknat ådrat trä. Dessa metoder har nackdelen att de ej kan anpassas till termoplastiska material, eftersom färger vanligen ej uppvisar särskilt god adhesion till dessa syntetiska ma- terial. Genom enbart användning av produkten eller vid applicering av endast svagt lösningsmedel har färgen slitits bort och det syntetis- ka materialet har frilagts oskyddat. _ Hittills kända metoder för att knyta samman denna typ av möb- ler med användning av smala längder av rotting, säv, vide eller lik- nande har haft nackdelen, att de måste hållas samman med spik eller liknande. Dessa knutar har också dålig beständighet mot väder och vind och även en tendens att sträcka eller krympa med förändringar i temperaturen. De blir slutligen också smutsiga, angrips av röta och brister sönder.

Dessa system att knyta samman möbeldelar är väl kända liksom användningen av naturliga material för att utföra àaia såsom föreslås t.ex. i de amerikanska patentskrifterna 2 936 009 och 3 297 063, en- ligt vilka ogarvad hud användes för framställning av dessa knutar, som hålls på plats med nubb, spik etc.

Mot bakgrund av vad som visats vara förut känt var målet för 7804658- 8 Ovannämnda sammanflätning har man försökt tillämpa med andra material och andra tekniker men det har ej varit möjligt att i dessa fall undvika det syntetiska utseendet.

Andra fördelar med uppfinningen är att materialet kan bearbe- tas såväl i kyla som i torrt tillstånd utan någon speciell förbehand- ling och utan att möbeldetaljen smutas ned och att vidare materialet drar sig samman och motstår väder och vind enligt ovan.

När det gäller möbler avsedda att imitera bambu kan remsor av bambu ersättas med remsor av strängsprutad polyvínylklorid och en plankbit kan formas och utgöra del av möbeln och förses med räfflingar och ådring på ovan beskrivet sätt.

Uppfinningen illustreras nedan i anslutning till bifogade ritningsfigurer. Av dessa visar fig 1 en längdsektion av det steg i tillverkningen av den rörformade produkten, då värme och tryck applice- ras för åstadkommande av kvistiga partier. Fig 2 visar ett rör med en typiskt utformad sammanfogningspunkt. Fig 3 visar ett färdigt stycke, rör, som färgats, präglats och räfflats med markeringar på knuten.

Fig N visar ett färdigt rörparti som färgats, präglats och räfflats och som uppvisar sektioner och markeringar liknande de hos bambu, rot- ting eller liknande. Fig 5 visar två sammanfogade rörlängder av termo- plastiskt material i form av ett T illustrerande ett sätt att knyta samman eller sammanfoga längderna. Fig 6 visar ett annat sätt, varpå man sammanfogat två rörformade bitar av syntetiskt termoplastiskt ma- terial. Fig 7 slutligen visar en stol med rörlängder av polyvinyl- klorid, som färgats, ådrats, böjts och sammanförts och knutits samman med remsor av polydnylklorid.

Under hänvisning till ritningsfigurerna består tillvägagångs- sättet att framställa syntetiska föremål identiska till utseende och struktur med rotting, bambu, vassrör, säv, vide och liknande naturliga material i att man formar en rörlängd 20 av styvt eller halvstyvt ter- moplastiskt material i lämplig färg med användning av någon lämplig rörtillverkningsmetod företrädesvis genom strängsprutning, vilket rör har fördelen av att vara utan fogar. Rörsektionen 20 kyles och blir styv, varefter värme appliceras på utvalda delar av längden 20 och tryck appliceras från sidorna såsom visas med pilarna i fig l i syfte att deformera den upphettade profilen 22 utåt och få fram en knutbild- ning 25 såsom är visat i fig 2. När rörväggen är mycket tunn är det önskvärt att sätta in ett formstöd (ej visat) i röret för att förhindra röret från att böja sig eller sjunka ihop när knuten 25 formasfl Rör- partiet kyles därefter tillsammans med knuten 25 och röret färgas se- 7804658-8 dan och ådras efter behov. Det rörformade materialet 20 upphettas där- efter på nytt på de ställen där man önskar forma röret till böjar.

För framställning av föremål efterliknande sockerrör, vass, bambu eller vide låter man utföra spår samt spiralräfflingar 26 och cirkulära ytskåror 27 inom vald partier omedelbart efter upphettningen och före formningen av knuten 25 för att efterlikna uppdelningen av naturliga material och även partier 28, som uppkommer när löv tas bort från stammen hos ett träd eller annat naturligt material, vilket åstad- kommes genom att man applicerar tryck och formar knuten och låter räff- lingarna och spåren expandera lätt. y Rörlängderna kan formas med hjälp av känd teknik mensom ovan nämnts föredras framförallt strängsprutning, eftersom denna teknik ej kvarlämnar nâgra synliga fogar.

Knuten kan också erhållas genom att man inför ett lämpligt verktyg inuti röret och åstadkommer en deformation utåt av det upphet- tade partiet eller genom att luft eller gas under tryck tillföres ini- från och åstadkommer svällning. I rörlängderna kan knutarna vara förde- lade regelbundet eller oregelbundet alltefter önskemål.

'En form, som förlänar rörstycket det önskade yttre utseendet med knut eller sammanfogningspunkt eller mellanliggande sträcka kan placeras utanpå den upphettade delen av polyvinylkloridröret och när de senare bringas att expandera med hjälp av gas eller medelst ett verktyg på insidan av röret kommer utsidan att anta formytans yttextur.

Den yttre formen kan också uppvisa porer eller andra öpp- ningar, som står i förbindelse med en vakkumkälla, så att det mjukna- de rörmaterialet dras in i formen för simulering av ryggar och andra utväxter.

Efterföljande exempel belyser föredragna metoder att färga och ådra syntetiska termoplastiska material enligt uppfinningen för att få dem att efterlikna trä, rotting och liknande naturliga material.

Exempel 1 Rör 20 framställdes av arkformat termoplastiskt material, som redan hade en likformig basfärg påminnande om den hos trä såsom är visat i fig 3-7. Ett skikt av lämpligt lösningsmedel anbringades därefter över valda partier 29 och 30 på ytan i syfte att lösa upp ett mycket tunt skikt av ytan och ytstruktureringen åstadkommas därefter med användning av ett lämpligt pigment löst i själva lösningsmedlet med användning av en lämplig applikator, såsom en tygdyna eller borste under formning av räfflor 29 eflr knölar 30 påminnande om kvistmärken. 78-04658-8 'š _ uppfinningen att försöka framställa föremål, som för ögat och känseln förefaller identiska med naturliga material, såsom rotting, bambu, vassrör, vide och liknande, men som är tillverkade av styra termoplas- tiska material med ett utseende efterliknande det hos naturliga mate- rial men som ärnera motstândskraftiga och jämförelsevis billigare än dessa naturliga material och som dessutom är lätta att bearbeta i al- la storlekar och diametrar och kan massproduceras till varje form och färg, som man önskar imitera hos det naturliga materialet.

Ett annat mål med uppfinningen var att försöka få fram utväxter på de syntetiska materialen, som efterliknar de knotiga och icke sym- metriska delarna med âsar och märken som förekommer hos naturliga ma- terial. De uppställda målen uppnås genom ett sätt av inledningsvis nämnt slag med de särdrag som framgår av bifogade krav 1. De osjälv- ständiga kraven 2-13 anger föredragna utföringsformer.

Med användning av tillvägagångssättet att färga och âdra synte- tiska termoplastiska material enligt uppfinningen undanröjes ovan- nämnda problem, eftersom färgen eller pigmentet, varmed ytan av det ' syntetiska termoplastiska materialet skall färgas eller ådras är löst i ett lösningsmedel, som effektivt verkar på det termoplastiska mate- rialet. När pigmentet är löst i lösningsmedlet kan en liten mängd av själva termoplastmaterialet, som skall ådras, lösas upp, varigenom man uppnår en bättre vidhäftning vid färgning eller âdring av det syn- tetiska materialet, varigenom färgen eller pigmentet absorberas in i och bildar en del av själva materialet när lösningsmedlet förångas.

På detta sätt tränger pigmentet intimt in i materialet och det är mycket svårt att avlägsna ådringen genom nötning av materialet, genom applicering av lösningsmedel på ytan eller genom att utsätta materia- let för väder och vind.

Man uppnår även fördelen att dessa syntetiska produkter är lätta nen starka och lätta att hantera och har ett utseende och en struktur, sm mycket exakt efter- liknar naturliga material och kan användas såväl inomhus som utomhus utan underhåll.

Vid imitation av träâdringar kan nycket sällsynta och dyra träslag simuleras och man undviker att använda naturliga nsterial, varigenm exploateringen av skogar kan wuhükas.

En annan fördel med uppfinningen är den nya tekniken att hålla samman möbeldelarna, konstruktionsdetaljerna eller ornamenten oavsett om de är av naturliga eller syntetiska material genom att man binder samman dem med smala remsor av polyvinylklorid. En bättre och perma- nent förankring åstadkommes på grund av att efter det att knuten eller liknande av polyvinylklorid upphettats genom tillförande av värme eller mikrovâgbehandling eller utan värme genom inverkan av tiden vid rums- temperatur, drar den ihop sig permanent och utgör en mycket fast och *i i 7f¿g46f5*§l"§i' WW 4 tät knut men ändå elastisk. En sådan knut kommer varken att slakna eller lossna oavsett om den senare utsätts för värme eller kyla. Denna egenskap förstärks genom att man utformar räfflingar eller spår i ena eller båda ytorna vid själva formningsögonblicket så att man ger ma- terialet bättre vidhäftningsegenskaper, varigenom man kan undvika an- vändning av spik, lim och liknande. Det är endast nödvändigt att på lämpligt sätt sammanföra knutens ändar.

Remsorna av polyvinylkloridkan underkastas molekylär orien- tering i längdriktníngen, såsom är känt vid värmekrympning av plaster under beteckningen "memory“, vid själva strängsprutningen av materia- let, så att när värme, ljus eller mikrovågbehandling tillämpas eller enbart vid utsättande för rumstemperatur remsorna kommer att undergå permanent krympning, varigenom knuten tilverkad av detta material dras åt. .

Knutarna eller remsorna av polyvinylklorid kan färgas på samma sätt som rörsektionerna för att de ska få samma utseende som de natur- liga materialen och skäras upp i längder.

Knutarna av polyvinylklorid uppvisar den viktiga fördelen att de ejzuttnar eller tar åt sig fukt. De kan användas utomhus och uppvisar ett naturligt och estetiskt tilltalande utseende och bättre beständighet mot väder och vind och knutarna förblir fasta även när det sammanknutna materialet utvidgas eller drar ihop sig. Man får så- lunda mycket fastare förband än med hittills kända naturliga material.

Knuten av polyvinylklorid kan användas på naturliga material med samma fördel som beskrivits ovan och kombineras till fasta förband med naturligt utseende. _ När det gäller möbler av naturliga eller syntetiska material, som är försedda med kuddar för att sitta på uppnås samma fördelar som ovan vid användning av krympbara remsor av polyvinylklorid med likfor- mig basfärg med en tvärsektion som kan vara rund, oval, platt eller rektangulär i lämpliga längder och bredder, på vilka remsor man utfor- mat mycket fina, längsgående räfflingar och som har förlänats ett åd- rat utseende på ovan beskrivet sätt. D Det flätverk, som fungerar som underrede för sittdynor eller som endast utgör utsmyckning, kan likaledes vara av polyvinylklorid- remsor med samman fördelar som ovan i förhållande till naturliga ma- terial. I vissa möbler kan rörprofilen försedd med kvistmärken och ådring bilda den yttre perifera strukturen och flätverket av poly- vinylkloridremsor ger möbeln samma utseende som en möbel flätat med t ex vide. 7804658-8 Slutligen kan ett tunt skikt av fernissa anbringas eller enbart en beläggning av vax eller mattlack.

Exempel 2 Rörlängder 20 av termoplastiskt material framställdes med en likformig basfärg av samma slag som hos rotting. Ett lösningsmedel anbringades över utvalda partier 29 och 3l på ytan, varigenom ett tunt skikt av material löstes upp och på denna yta anbringades ett lämpligt pigment löst i själva lösningsmedlet, varvid användes kniptänger för att åstadkomma ett utseende av kvistiga partier och ådringar 29. Mate- rialet fick stå en tid så att lösningsmedlet förångades, varigenom ådring uppstod på ytan efterliknande ådringen hos en trästam. Slutli- gen anbringades ett tunt skikt av fernissa eller klarlack.

Exempel 3 Rörlängder 20 med knutbildningar framställdes av ett synte- tiskt termoplastiskt material med en basfärg efterliknande den hos bambu. Ett tunt skikt med lösningsmedel anbringades över utvalda par- tier av utsidan i syfte att lösa upp ett tunt skikt av ytan. Fläckar och räfflingar applicerades manuellt omkring knutarna 25 för att ge materialet utseendet hos bambu av det slag som är känt under beteck- ningen Indian cane eller Bengal reed.

I fig 5 och 6 illustreras knutar åstadkomna med remsor av polyvinylklorid 32 för sammanfogning av en struktur av naturligt ma- terial 20 enligt en utföringsform av uppfinningen.

Remsan av polyvinylklorid 32 är i ett stycke och hålls på plats genom inflätningar 32 och ändarna är instoppade under. Man be- höver sålunda ej använda några spikar eller något lim för att hålla ihop bandet. Remsorna 32 uppvisar räfflingar 33 och ådringar 35.

Remsanåv polyvinylklorid 32 med föreskrivna egenskaper gör att en möbel bibringas ett utseende och uppfattas som om den helt vo- re tillverkad av naturligt material och uppvisar samma fasthet och hållfasthet som polyvinylklorid.

Längsgående ränder 34 är utformade på remsorna av polyvinyl- klorid och detta utföres i samband med strängsprutningen eller efter densamma med ett lämpligt verktyg. Ådringen 35 åstadkommes på samma sätt som med rörsektionerna enligt ovan och man får ånyo ett utseen- de, som starkt påminner om det hos möbler av naturliga material.

Claims (13)

7819-46 58-8 Patentkrav

1. Sätt att framställa konstgjorda rörformade produkter utfor- made för att efterlikna naturliga material, varvid ett termo- plastískt rörformat material med basinfärgning upphettas och strängsprutas till en rörliknande, kontinuerlig längd, som sedan bearbetas vidare, k ä n n e t e c k n a t av att man a) upphettar utvalda partier av det strängsprutade röret och applicerar tryck för deformation av röret i det upphettade par- tiet, så att röret uppvisar återkommande deformerade partier (25) mellan icke deformerade partier, b) utför ringformade ytskåror (27) i de varma partierna som är deformerade, och yttre räfflingar samt längsgående skåror (26) vinkelrätta mot de ringformade ytskårorna och därefter ky- ler röret, c) på ytan av röret anbringar ett lösningsmedel för rörmate- rialet, d) pigmenterar det strängsprutade röret med pigment disper- terat i lösningsmedlet, så att pigmentet kommer att simulera ådringar (29) i ytan av rörmaterialet, e) låter rörmaterialet lufttorka med delarna, som deforme- rats och de som ej deformerats och som har kommit i kontakt med lösningsmedel och därefter ådrats med pigment dispergerat í lös- ningsmedlet, f) kapar rörmaterialet framställt enligt ovan i önskade läng- der och g) upphettar det på utvalda ställen och företar böjning av 'rörlängderna alltefter behov.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att rören på ytan ådras med hjälp av en suspension av pigment, det polyme- ra rörmaterialet och ett lösningsmedel för rörmaterialet och fixerar pigmentet på ytan.

3. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att de läng- der av röret som upphettats för deformation, är belägna på jämna eller ojämna avstånd utmed röret och att deformationen företas med ett verktyg och att tryck appliceras på insidan av de upp- hettade partierna för deformation av dessa partier under bild- 7804658-8 ning av utväxtliknande deformationer.

4. Sätt enligt krav 1 och 2, k ä n n e t e c k n a t av att de upphettade partierna fördelade utmed röret med mellanrum de- formeras till utväxtliknande partier med hjälp av insprutad gas under tryck.

5. Sätt enligt krav 1 och 3, k ä n n e t e c k n a t av att det färgade, strängsprutade rörmaterialet, radiellt deformerats med jämna intervall och ådrats på utvalda partier, bringas att efterlikna naturliga material, såsom trä, rotting, bambu, vass, vide, säv och liknande.

6. Sätt enligt krav 2-H, k ä n n e t e c k n a t av att en form med formen av en ringformad knut placeras runt de upphetta- de partierna vid deformeringsögonblicket, så att de resulterande utväxtliknande partierna efterliknar sammanbindningspunkter ty- piska för naturliga material.

7. Sätt enligt krav U, k ä n n e t e c k n a t av att vakuum appliceras genom små öppningar i den ringformade formen, som placeras omkring de upphettade partierna vid deformeringsögon- blicket, så att de resulterande utväxtliknande partierna kommer att likna kvistiga partier typiska för vissa naturliga material.

8. Sätt enligt krav 1-3, k ä n n e t e c k n a t av att rörets yta förses med ett spår medelst ett spårsträngsprutningsmun- stycke så att de resulterande spårförsedda partierna efterliknar ytporositeterna hos ett naturligt material.

9. Sätt enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att det strängsprutade rörmaterialet förses med ytspår ma- nuellt så att det kommer att efterlikna ytporositeterna hos ett naturligt material.

10. Sätt enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k - n a t av att i det under värme deformerade röret är infört ett verktyg som kärna för att förhindra att de deformerade partierna kollapsar under uppvärmningen. 7804658- 8 10

11. Sätt enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k - n a t av att de skrovliga partierna åstadkommas med hjälp av en förflyttbar form under strängsprutníngen av röret.

12. Sätt enligt krav 1 för framställning av rörformade produk- ter i form av basinfärgade remslängder, k ä n n e t e c k n a t av att man formar längsgående räfflingar på båda sidorna som en längsgående orientering av molekylerna i materialet vid sträng- sprutningsögonblicket så att man förlänar materialet molekylär "memory", som modifieras när molekylerna återtar sin ursprung- liga position genom inverkan av omgivande temperatur och tryck eller när värme appliceras från yttre källa.

13. Sätt enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t av att det vid strängsprutningen av remslängder använda materialet är polyvinylklorid. . _.._.., _.4.___....,_._..-.. ...q- _ .