SE429226B - Sett att driva en arksorterare samt arksorterare - Google Patents

Description

7811494-ei -_.-.- 2 De uppställda målen och andra mål nås i enlighet med upp- finningen med hjälp av en ny metod för att styra arbetssättet hos en arksorterare eller kopieringsmaskin och med hjälp av styr- kretsar som tillämpar denna metod.

Nedanstående benämningar kommer att användas helt igenom denna text.

J = antal verkliga fack per enskilt virtuellt fack K = totalt antal verkliga fack i sorteraren L = arkkapacitet hos ett enskilt verkligt fack M = kopior som önskas per original/antal satser som skall sorteras N = antal original/antal ark i satsen H = antal virtuella fack som man erhållit åtkomst till Q = antal disponibla virtuella fack. å Det nedan givna exemplet har till uppgift att åskådlig- göra uppfinningstanken. En given arksorterare antas ha K verk- liga fack, av vilka vart och ett kan innehålla högst L ark. Den § bet¿änande personen matar in uppgift om antalet M satser som skall sorteras och matar därefter in såsom en andra införings- uppgift under vissa betingelser antalet N ark i varje sats.

Om antalet M satser inte överskrider antalet K verkliga fack hos sorteraren och om samtidigt antalet N ark i varje sats inte överskrider arkkapaoiteten L hos ett verkligt fack kan sor- teringen utföras på konventionellt sätt.

Om antalet N ark i en sats överskrider arkkapaciteten L hos ett verkligt fack bildas s.k. virtuella fack av företrädes- vis angränsande verkliga fack i sorteraren. Varje virtuellt fack har en arkkapacitet som är lika med L gånger antalet J verkliga fack i ett virtuellt fack. Om således ett virtuellt fack inne- fattar J verkliga fack kommer det virtuella fackets arkkapaci- tet att uppgå till J-L. För att underlätta förklaringen antas J vara lika med l, varvid H = K och ett virtuellt fack blir synonymt med ett verkligt fack. Det totala antalet K verkliga fack i sorteraren proportioneras nu såsom K = (H~J) + R, där R utgör det återstående antalet verkliga fack som inte har använts. Denna proportionering utförs av logikkretsarna som samverkar med sorteraren. Sedan de virtuella facken har upp- rïttats styrs ifyllningen av facken för att möjliggöra sorte- ring av en komplett sats i varje virtuellt fack, dvs. i an- 7811494-9 3 gränsande verkliga fack under de givna betingelserna.

Om antalet M satser som skall sorteras överskrider an- talet H virtuella fack eller antalet K verkliga fack medför sor- terarens logikkretsar att de överskjutande arken staplas på ett överströmningstråg, dvs. ett internt hjälptråg. När de första H eller K arken har sorterats in i de virtuella eller verkliga facken matas överskottsarken in i nämnda inre hjälptràg. Sedan de sorterade satserna har avlägsnats från sorteraren sorteras de osorterade arken, varvid denna funktion inleds av en medelst en operatör styrd startsignal eller automatiskt när de sortera- de arken har uttagits ur sorteraren.

Alternativt kan överskottsarken i exemplet ovan matas till ett yttre utgångstråg och staplas däri. En signal ber opera- tören att avlägsna arken som är staplade i detta utgångstråg och att återinföra dem i en sorterares ingångsbehållare för ett andra omlopp sedan sorterarfacken har tömts.~ Generellt sett har föreliggande uppfinning till ändamål att åstadkomma ett sätt och en anordning för att styra eller reglera arbetssättet hos en arksorterare under utnyttjande av information vad gäller antalet satser som skall sorteras och antalet ark i varje sats, varvid avsikten är att större sorte- ringsförmâga skall uppnås för en given sorterare.

Enligt uppfinningen löses ytterligare ett problem som uppträder då en kopieringsmaskin arbetar i duplexarbetssättet, dvs. med dubbelsidig kopiering, och då ett udda antal original skall kopieras. I så fall kommer den sista kopian att vara en enkelkopia eller simplexkopia med en bild bara pà sin ena sida.

Det är brukligt att man matar denna sista simplexkopia in i kopieringsmaskinens duplextràg, ehuru man inte behöver göra detta, varvid man erhåller en "kopia" på baksidan, där dock syftet egentligen är att mata in kopian 1 ett uttagstràg eller i en sorteringsmaskin i rätt arkordning. Det enda andra kon- ventionella sättet som man kan tillgripa är att avlägsna nämnda sista kopia manuellt från utgàngstràget och/eller att sortera arken med den sista kopian manuellt så att man erhåller rätt ordning på de ingående sidorna i varje sats.

Den lösning på detta som är angiven av föreliggande upp- finning utnyttjar den extra informationen som erhålls från den införda uppgiften om antalet N original. Maskinlogiken "vet" 'renhet-s i k således när den sista kopian framställs och åstadkommer att denna sista kopia automatiskt matas in i sorteraren eller utgångsfickan É med eller utan användning av duplextràget. Dessutom kan en vänd- mekanism eventuellt behöva deaktiveras om den nämnda sista kopian matas in i en sorterare, såsom kommer att beskrivas i detalj nedan.

Uppfinningen kommer nu att åskådliggöras mera 1 detalj i samband med en utföringsform som är åskådliggjord på bifogade ritningar, varvid fig. lA visar en schematisk vy av en kopie- ringsmaskin med en integrerad sorterare med flera fack, fig. lB åskådliggör den allmänna utformningen av styr- eller regleran- ordningen för kopieringsmaskinen/sorteraren, fig. 2A-2C visar flödesschemor för tillämpning av sättet enligt uppfinningen, fig. BA-EF visar logikkretsarna som styr eller reglerar arbets- sättet hos kopieringsmaskinen/sorteraren, fig. 4 åskådliggör styrkretsen för kopieringsmaskinen, fig. 5 visar en processor som är anpassad för att underlätta för logikkretsarna genom att den utför nödvändiga beräkningsfunktioner och fig. 6A-6L visar en totalvy samt avsnitt av flödesschemor och kodlistor för styrning eller reglering av processorn.

Fig. 1A visar en föredragen utföringsform av uppfinningen i form av en xerografisk kopieringsmaskin eller reproducerings- maskin med en integrerad sorterare med flera fack. Det bör hållas i minnet att denna utföringsform endast utgör ett exempel.

Maskinen för framställning av kopior skulle kunna ersättas med en tryckningsmaskin för tryckning medelst anslag eller utan an- slag, och sorteraren skulle kunna vara en fristående sorterare med en godtycklig könventionell utformning, varvid nämnda sorte- rare kan utföra funktionen som är beskriven i denna text.

Innan den aktuella utföringsformen av uppfinningen be- skrivs ytterligare kommer arbetssättet hos den i fig. 1A visade kopieringsmaskinen/sorteraren 100 att beskrivas i korthet. Ett original (inte visat) måste placeras på dokumentglaset 102, vilket kan göras antingen manuellt eller via en halvautomatisk eller helautomatisk dokumentmatare 103. Det optiska systemet 104 ger upphov till en optisk bild, som, såsom är angivet medelst pilen 105, projiceras på den fotoledande trumman 106 som roterar i den visade pilens riktning. Innan bilden proji- ceras pâläggs en likformig elektrostatisk laddning medelst en 7811494~9 5 laddningskorona 107 på fotoledaren. Den optiska bilden som proji- ceras på fotoledaren ändrar laddningsfördelningen, dvs. exponerar den fotoledande ytan. Det nu erhållna laddningsmönstret benämnes en "latent bild" på fotoledaren. Raderanordningen 108 urladdar fotoledaren i partierna där ingen bild förekommer.

Nästa station i det xerografiska förloppet är framkall- ningsstationen lO9 som från ett förråd 110 mottar toner eller färg med en elektrostatisk laddning vars polaritet är motsatt laddningen hos de uppladdade partierna på den fotoledande ytan.

Sålunda kommer tonerpartiklarna att elektrostatiskt häfta fast endast vid de uppladdade fotoledarpartierna men inte vid de urladdade fotoledarpartierna. När fotoledaren på trumman lli således har lämnat framkallningsstationen 109 kommer den att ha en tonad bild som svarar mot de mörka resp. ljusa partier- na hos det ursprungliga dokumentet. Denna tonerbild på foto- ledaren matas nu till överföringsstationen lll. Papper matas från en av de tre lådorna 112, llj resp. 114 längs pappersbanan 115 till synkroniseringsgrinden 116. I överföringsstationen lll bringas papperet i kontakt med eller mycket nära intill trummans 106 fotoledande ytamnder inverkan av det elektrostatiska fältet hos en korona. Detta fält överför tonerbilden till papperet, varpå arket som är försett med tonerbilden avlägsnas från foto- ledaren. Den vidhäftande tonerbilden insmältes eller fixeras vid pappersytan medelst insmältningsrullar ll7. Den erhållna kopian, som dirigeras av duplex-vingen 120, kommer antingen att utträda ur kopieringsmaskindelen hos kopieringsmaskinen/sorte- raren 101 via pappersutgångsbanan 118 eller annars att matas in i duplextråget 114.

För att nu återgå till den fotoledande trumman 106 skall nämnas att det finns fortfarande en viss mängd resttoner kvar på fotoledaren efter överföringen till pappersarket. Så- ledes anordnas en rengöringsstation 121 för att avlägsna den kvarvarande tonern och för att rengöra bildpartiet såsom för- beredelse för att detta parti skall kunna mottaga nästa ladd- ning från laddningskoronan 107. Detta förlopp upprepas där- efter på det ovan beskrivna sättet.

Vid framställning av duplexkopior, dvs. kopior som är försedda med bilder på pappersarkets båda sidor, påverkas duplexvingen 120 när den första sidan har kopierats, varvid 78111194-9 6 nämnda vinge matar denna "halva kopia" in i duplextråget 114.

Så snart bilden som skall tryckas på duplexkopians andra sida är tillgänglig på den fotoledande trumman 106 hämtas nämnda "halvkopia" upp från duplextråget 114, varefter den matas in i pappersbanan ll5 och förses med den andra tonerbilden.

Sedermera fixeras också den andra bilden vid pappers- arket medelst insmältningsvalsarna 117, varjämte kopian matas ut via pappersutgångsbanan 118 genom ett lämpligt val hos duplexvingen 120. Kopian som nu rör sig längs pappersutgångs- banan 118 kan av utgångsvingen 122 antingen böjas in i utgångs- fiekan 123 eller böjas mot sorteraren 125. Påverkan av utgångs- vingen 122 böjer av kopian på så sätt att den fortsätter längs sorterarens pappersbana 115 tills den när transportbandet 128.

Den rörliga avböjaren 126 som rör sig längs transportbandet 128 är belägen intill det utvalda sorteringsfacket 127 och matar det inkommande arket in i facket.

En arkinverterings- eller vändningsmekanism 129 mäste finnas så snart duplexkopior, dvs. kopior som är försedda med bilder på båda sina sidor, skall sorteras. Anledningen till detta är att i kopieringsmaskinen/sorteraren som är visad i fig. 1A matas den sida som sist inträder 1 sorteraren med fram- sidan nedåt. Detta innebär att en kopia med bilder av sid l och sid 2 skulle sorteras med sidan 2 nedåt. Nästa duplexkopia, som har bilder av sid 3 och 4, skulle staplas på den första kopian med sid 4 vänd nedåt. På samma sätt skulle den efterföljande kopian staplas med sid 6 vänd nedåt. Om denna stapel skulle tas ut ur ett av sorteringsfaeken skulle sidoföljden bli sid 2, sid 1; sid 4, sid 5; sid 6, sid 5; vilket inte är särskilt använd- bart därför att sidorna måste placeras om. Vändningsmekanismen 129 har till uppgift att helt enkelt vända varje duplexkopia som inträder 1 sorteraren 125. Den ovan beskrivna stapeln skulle således, till följd av att varje enskilt ark vänds, se ut på detta sätt, nämligen sid 1, sid 2; sid 3, sid Ä; sid 5, sid 6 på tre kopieark. Av detta exempel torde det inses att vändnings- vingen 124 maste mata alla duplexkopiorna via vändningsmeka- nismen 129 mot sorteraren 125. En lämplig vändningsmekanism är beskriven i IBM TECHNICAL DISCLOSURE BULLETIN, volym 18, nr l, juni 1975, sid 40, "Sheet Turnover Device" författad av S.R.

Harding.

En manöverpanel 131 för en handhavande person eller ......._..._.4_».._._.. - ._ 7811494-9 7 operatör inkluderar ett ingangsparti 135 för uppgifter som in- matas av nämnda person, såsom antal kopior som skall framställas, antal ark i en ursprunglig sats, val av sorterare, ljus/mörk kopia, etc. Vidare inkluderar nämnda panel en meddelandepresen- tationsarea 152 som inkluderar flera siffror för att presentera valda nummer eller tal och annan information som hör samman med dialogen mellan ifrågavarande person och maskinen.

Den integrerade sorteraren l25 innefattar ett flertal omkopplare och solenoider vilka inte är visade i fig. 1A, detta för att figuren skall hållas så enkel som möjligt.

En avböjningspappersomkopplare (inte visad) ligger i den rörliga avböjarens eller deflektorns l26 avsedda bana. Nämnda omkopplare avger en signal när ett ark matas förbi avböjaren 126 till ett fack 127. Frånslagning av avböjningspappersom- kopplaren anger att ett ark har matats in i ett fack 127.

En framstegningssolenoid (inte visad) för avböjaren har till uppgift att framstega avböjaren till det efterföljande facket 127 under det föregående facket. Det första facket 127 är beläget högst i fackaggregatet.

En frammatningsomkopplare (inte visad) för avböjaren är alltid tillslagen när avböjaren 126 är belägen mittför ett godtyckligt fack. Denna omkopplare frånslås när avböjaren 126 ligger mellan fack, tillslås när avböjaren 126 når fram till nästa fack, och förblir tillslagen tills avböjaren 126 fram- stegas på nytt. ' En retursolenoid (inte visad) för avböjaren bringar av- böjaren 126 att återgå till det första facket när solenoiden magnetiseras. En omkopplare (inte visad) för facket nr l till- slås så snart avböjaren 126 befinner sig vid det första facket.

Omkopplarna och solenoiderna som har omämnts ovan torde kunna framställas utan svårighet av en fackman. Såsom exempel kan nämnas den amerikanska patentskriften 4 026 525.

Fig. lB är ett blockschema som visar den allmänna funk- tionella utformningen av kopieringsmaskinen/sorteraren enligt Pig. 1A. Kopiatordelen 1 denna kopieringsmaskin/sorterare är direkt styrd av kopiatorstyrkretsarna som är visade mera 1 detalj i fig. Ä. Dessutom är dessa kopiatorstyrkretsar an- slutna till och styrda av logikkretsar (som är visade i detalj i fig. BA-5E), vilka i sin tur samverkar med ett processor- 7811494-9 8 system som är visat i detalj i fig. 5. Detta processorsystem styr sorteringsdelen i kopieringsmaskinen/sorteraren och står i förbindelse med kopiatorstyrkretsarna och logikkretsarna. Ytter- ligare en länk sammankopplar sorteraren och kopiatorstyrkretsar- na. Den visade funktionella tillämpningen skall förstås såsom ett exempel. Hela systemet kan ersättas med ett eller flera programstyrda processorsystem eller helt utformas i maskinvaru- logik inom uppfinningens ram.

De återstående figurerna visar 1 detalj hur sättet en- ligt uppfinningen tillämpas jämte kretsar som möjliggör att sättet kan tillämpas.

Fig. 2A-2C visar flödesschemor som åskådliggör tillämp- ning av sättet enligt uppfinningen under utnyttjande av den i fig. lA generellt visade anläggningen omfattande kopierings- maskin och sorterare. De ovan definierade beteckningarna J, K, L, M, N och H har nu använts.

Fig. 3A-EF visar logikmaskinvarukretsarna som styr driften hos den i fig. 1A visade kopieringsmaskinen/sorteraren.

Siffrorna i de små rektanglarna bredvid logikblocken 1 fig. 2A- 20 avser motsvarande delar i fig. 3A-BF. Beskrivningen över arbetssättet som är àskàdliggjort i fig. 2A-20 kommer således i själva verket också att omsluta arbetssättet hos kretsarna enligt fig. BA-EF.

De i fig. 3A~5D samt 3F visade logikkretsarna styrs av klocksignaler som härrör från klockan som är åskådliggjord i fig. BE. En oscillator 381 driver en trebitbinärräknare 382 som i sin tur är ansluten till en 3-till-8-linjers binäravkodare.}85.

Utgångssignalerna från denna avkodare 583 är betecknade CLKO- -CLK7. Deras relativa lägen såsom funktion av tiden är visade i det lilla diagrammet 1 fig. as. i Genom att den handhavande personen eller operatören trycker ned lämpliga knappar i manöverpanelens 131 (fig. 1A) ingângsparti 153, dvs. trycker ned antingen knappen 361 eller knappen 362, vilka är visade i fig. BC, väljer denne det funda- mentala arbetssättet som kopieringsmaskinen/sorteraren skall arbeta i. Antingen väljer vederbörande arbetssättet "kopiering och sortering", vilket arbetssätt är betecknat COPCOL nedan och på ritningarna, eller annars väljer vederbörande, genom 7811494-'9 9 nedtryckning av knappen 362, kopieringsmaskinensßsorterarens arbetssätt "enbart sortering", nedan och på ritningarna beteck- nat COLLO. Såsom framgår av fig. 3C bildar båda tryckknapparna 361 och 362 ingångar som ställer låskretsarna 363 resp. 364, vilka i sin tur avger utgàngssignalerna COPCOL resp. COLLO.

De båda nämnda utgângssignalerna COPCOL och COLLO matas in i ELLER-grinden 301 (fig. 3B), vars utgångssignal ZERODISP (1) nollställer numret som presenteras i meddelandepresenta- tionspartiet 132 genom ELLER-grinden 403 (fig. 4) och medför att låskretsen 303 ställs. Genom inverkan av utgångssignalen från denna låskrets 303 presenteras meddelandet I i meddelandepresen- tationspartiet 132 hos manöverpanelen l3l. Meddelandet I ber operatören om uppgift om antalet M kopior per original (antalet sorterade satser) som skall framställas om arbetssättet COPCOL har valts. Vidare utbedes svar från operatören, dvs. den hand- havande personen, beträffande antalet M satser som vederbörande önskar få sorterade om kopieringsmaskinens/sorterarens arbets-, sätt COLLO har förhandsvalts. För båda ändamålen kan presenta- tionspartiet 132 exempelvis tända en meddelandelampa med texten "Kopior/Satser?". Alternativt kan symboler användas för att maskinens fråga skall kunna förstås även av en person som inte kan läsa svenska.

Fig. 3D visar startkretsen med starttryckknappen 371 belägen i manöverpanelens 131 ingångsparti 133. Starttryck- knappen eller startomkopplaren 371 styr låskretsen 375 via OCH-grinden 373 som aktiveras av klocksignalen CLKO. Utgångs- signalen från lâskretsen 375 utgörs av signalen START och be- står av en enda puls som ställs medelst utgångssignalen från OCH-grinden 373&id CLKO och àterštälls vid tidpunkten CLK7.

OCH-grindarna 372 och 373 samt låskretsen 374 säkerställer att denna puls endast alstras en gång för varje gång startomkoppla- ren nedtrycks. Detta sker när utgångssignalen från OCH-grinden 372 ställer låskretsen 374 när signalen START och signalen CLKl föreligger. Den visade inverterade utgàngssignalen från lâskretsen 374 nedkopplar OCH-grinden 373 och hindrar därvid ytterligare START-pulser att alstras fram till dess att STARTSW avges, varvid låskretsen 374 âterställs och OCH-grinden 373 aktiveras. 7811491v9 10 Innan operatören nedtrycker knappen för startsignalen måste han eller hon tidigare ha infört i den numeriska presenta- tionen antalet M kopior som skall framställas eller satser som skall sorteras under användning av de befintliga datainförings- tangenterna och presentationsorganen hos manöverpanelen 131.

Antalet M som operatören väljer genom inslagning av motsvarande värde i datapresentationen via manöverpanelens 131 ingångsparti 132 övervakas kontinuerligt av processorsystemet och lagras i dess prescntationsregister REG D (fig. 5B). Alla de register som här hänvisas till är belägna i processorsystemetsi fig. 5 visade arbetsminne 509 som kommer att beskrivas nedan. Om innehållet 1 registret REG D inte är noll kommer processorns styrprogram att ställa utgången som anger presentationen "ej noll", DISPÜ, och 1 annat fall kommer utgången att äterställas. Om intet val av M har gjorts nedkopplas startsignalen vid OCH-grinden 304 såsom följd av att signalen "ej noll", dvs. Dïšïï, är låg fram till dess att operatören inför ett nummer i presentationsen- heten och därefter trycker ned startknappen 371, vid vilken tid- punkt den ovan beskrivna signalen START alstras av startkretsen enligt fig. 3D. Detta medför att följande moment verkställs.

Först bringar signalen REG M + REG D processorn att lagra talet i presentationsregistret REG D i det i fig. 5 visade registret BEG M. Denna signal alstras av OCH-grinden 307 (fig. 3B) som aktiveras av klooksignalen CLKO. Den andra ingången till OCH- -grinden 307 aktiveras av utgångssignalen från OCH-grinden 304, vilken sistnämnda grind såsom ingångssignal mottar signalerna START och Dïšïï från processorsystemet såsom en funktion av värdet hos den kopiatorpresentation som är lagrad i registret REG D (fig. 5) samt MSGI från làskretsen 303. Vid tidpunkten QLKl aktiveras OCH-grinden 308, varigenom presentationen noll- ställs medelst utgångssignalen ZERODISP(2) via ELLER-grinden 403 (rig. 4).

Vid tidpunkten CLK6 återställer OCH-grinden 309 las- kretsen 303, varigenom meddelandet I i manöverpanelens 131 presentationsparti frånslås. Låskretsen 310 har redan till- slagit: meddelandet II i manöverpanelens 131 presentations- parti 132, varigenom operatören får en förfrågan om hur många ark N varje sats original resp. var och en av satserna som 7811494-9 11 skall sorteras innefattar. Detta kan presenteras, t.ex. medelst en lampa som anger "Sidor?". Operatören kan nu välja på två saker. Antingen kan han välja antalet N original i satsen genom att slå in motsvarande tal N till manöverpaneldatapresentations- enheten, varpå han nedtrycker omkopplaren 371 för START. Detta medför att det presenterade talet N lagras i registret REG N, vilket sker med hjälp av utgångssignalen REG N+REG N från OCH- -grinden 314 vid tidpunkten CLKO när startknappen har nedtryckts en andra gång.

Den andra valmöjligheten som operatören har är att inte välja något tal N. Då kommer N = O att presenteras och att lagras i registret REG N. I detta fall utför sorteraren en nor- mal, icke-anpassande sorteringsfunktion utan att verkliga fack grupperas samman i form av virtuella fack.

Oavsett vilket val operatören gör måste vederbörande trycka ned startknappen, varigenom åstadkommas inlagring av talet N, som är antingen O eller det utvalda talet, i registret REG N.

Maskinlogikkretsarna fastställer nu av talen som är givna på grundval av sorterarens konstruktion och talen som är inmatade av operatören vilket grupperingsmönster av de verkliga facken till virtuella fack uppfyller de erforderliga kraven.

Detta kommer att förklaras i detalj nedan under hänvisning till fig. 6F, 6G och 6H. g Nästa beslutsblock i fig. 2A utför en undersökning huru- vida antalet N original eller ark i varje sats är större än ark- kapaciteten L hos ett enda verkligt fack. Detta sker genom att processorn jämför innehållet i registret BEG N med konstanten L och reglerar tillståndet hos utgångssignalen N > L på lämp- ligt sätt. Om N inte är större än L kommer registret REG J att inställas till konstanten 1, medan registret REG H inställs medelst processorn till konstanten K eller talet M, nämligen den som är minst. Vid tidpunkten CLKl initieras funktionen genom den med två syften uppträdande utgångssignalen från OCH- -grínden ,3l3, vilken signal är betecknad BEG J=l resp.

REG H=(K el. M). Med andra ord kommer varje verkligt fack att utnyttjas såsom ett virtuellt fack, dvs. J = 1, vilket inne- bär att antalet H virtuella fack, till vilka åtkomlighet har erhållits, är antingen lika med antalet K verkliga fack i sor- '781149lv9 12 teraren eller H=K, dvs. talet M, varvid H=M om M är mindre än K.

Om å andra sidan innehållet i registret REG N är större än konstanten L inställs registret BEG J till det närmaste hel- talet som är förenligt med sambandet J 1 N/L. Denna funktion initieras av utgångssignalen BEG J 4-CZ N/L) från OCH-grinden 515 vid tidpunkten CLKl. Om med andra ord N är större än L kommer antalet J verkliga fack per enskilt virtuellt fack att bestämmas av J'2_N/L. Detta säkerställer att storleken hos varje virtuellt fack är tillräckligt för att en komplett sats omfattande N ark skall kunna mottas.

Nu måste antalet virtuella fack i sorteraren bestämmas.

Detta inleds genom en utgångssignal från OCH-grinden 316 vid tid- punkten CLK2. Processorn inställer registret REG H till det när- maste heltalet som är förenligt med sambandet H S K/J. Eftersom H ~ J g K (sorteraren har endast K verkliga fack) gäller att H É K - L/N. Detta sätter en gräns för antalet virtuella fack i en given arbetsuppgift.

Avsikten är att de nu följande talen skall tjänstgöra som exempel på ovanstående; Antag att en given sorterare har K=2O verkliga fack, av vilka vart och ett har arkkapaciteten L=50. När operatören har utvalt antingen arbetssättet COPCOL eller arbetssättet COLLO genom att trycka ned tryckknappen 361 eller 362 (fig. 50) och har valt M=8 och N=35, dvs. har angivit att åtta kopior skall framställas ur ett dokument med 35 sidor, fastställer den beskrivna logikkretsen följande. Eftersom N=35 säkert är större än L=30 måste antalet J verkliga fack per enskilt virtuellt fack fastställas i enlighet med J §.N/L=35/30.

Eftersom J endast kan ta emot heltal kommer J=2 att väljas.

Antalet virtuella fack som är disponibla bestäms nu 1 överens- stämmelse med Q g K/J=20/2=l0. För den givna arbetsuppgiften är således 10 virtuella fack disponibla, av vilka vart och ett består av två verkliga fack. Eftersom talet M är mindre än Q då det gäller denna uppgift kommer H att sättas lika med M (M=8), medan i annat fall H skulle sättas lika med Q.

Om å andra sidan antalet N ark per sats inte är större än arkkapaciteten L hos varje verkligt fack kan varje verkligt fack sägas bilda ett virtuellt fack, dvs. J=l. Detta innebär att det totala antalet Q virtuella fack som är disponibla är lika med det totala antalet K verkliga fack i sorteraren, dvs. 7811494-9 13 Q=K. Antalet H virtuella fack som i själva verket använts sätts lika med Q såvida inte talet M är mindre än Q, i vilket fall talet H sätts som M. Denna möjlighet är visad i den vänstra grenen i flödesschemat enligt fig. 2A.

Logikkretsen känner sedan av vilket av de båda arbets- sätten som operatören har valt, dvs. antingen arbetssättet COPCOL, där både kopieringsmaskin och sorterare använts, eller arbets- sättet COLLO, vilket innebär att endast en sortering behöver ut- föres. om arbetssättet como inte väljs måste arbetssättet COPCOL väljas, varvid OCH-grinden 517 avger utgångssignalen STARTMACH vid tidpunkten CLK5. Detta medför att det krävs att duplexarbetssättet inte väljs. Om duplexarbetssättet väljs kommer flödesschemat att avgrenas till punkten C (fig. 2C), såsom kommer att beskrivas nedan.

Nu görs en kontroll för att utröna huruvida innehållet i registret REG M är större än innehållet i registret EEG H.

Om detta är sant,,dvs. om antalet N kopior som önskas per ori- ginal eller antalet satser som skall sorteras är större än det antal H virtuella fack som har utvalts aktiveras arbets- sättet "Sortering överströmmar till tråget 114" (COL 114). nupiextreget nu ar viset 1 rig. 1. Pepper styrs 'in 1 nämnda tråg via pappersbanan ll9 om duplexvingen 120 har inställts på korresponderande sätt. Detta arbetssätt kommer att benämas arbetssättet COL 114. OCH-grinden 318 ger såsom utgångssignal en lämplig signal SET COL 114, varigenom låskretsien 319 i fig. 3A ställs. Utgàngssignalen från denna làskrets åstad- kommer den kopiatorstyrning som i detalj är visad i fig. 4 så att arbetssättet COL 114 verkställs.

Om kopieringsmaskinens/sorterarens duplexarbetssätt är valt kan duplextråget 114 inte användas för sortering, eftersom detta tråg är upptaget under framställningen av kopior.

I så fall riktas de överströmmande kopiorna till utgångsfickan 123, dvs. arbetssättet "Överströmning till utgångsfickan" (EPO). Därvid avgrenas flödesschemat till punkten C i fig. 2C.

Om duplexmoden inte är vald och innehållet i registret REG M inte är större än innehållet i registret BEG H kommer ingen överströmning att ske, emedan alla kopiorna kan sorteras i sorteraren. Därvid är det ovan beskrivna arbetssättet med 7811ä9h-9 14 överströmning, dvs. COL llä, inte nödvändigt. Såsom framgår av fig. 2B kan meddelandet II, som har begärt uppgift om antalet original i satsen, nu bortkopplas. Detta sker vid tidpunkten CLK6 medelst OCH-grinden 512 och låskretsen 510. Via ELLER- -grinden 520 startar kopiatorstyrningen nu maskinen, varvid kopieringsförloppet eller arbetet fullbordas. Sedan arbetet har fullbordats tillslås meddelandet III av pulsen som anger för- loppets fullbordan, nämligen RUNOVER. Detta utförs medelst lås- kretsen 522 i fig. 5A, vilken krets avger utgångssignalen MSGIII.

Meddelandet III ber operatören att tömma sorteraren. Detta skulle kunna utföras med hjälp av en signallampa med beteok- ningen "Töm sorterarenfi". _ En omkopplare eller ett konventionellt avkänningsorgan som är tilldelat sorteringsfacken kan användas för att undersöka huruvida sorteraren har tömts. Det nästa beslutsblocket i fig.

EB kontrollerar huruvida sorteraren har tömts. När sorteraren är tom inmatas en lämplig signal från omkopplaren 591 för töm- ning av sorteraren enligt fig. 5F, varvid nämnda signal vid tid- punkten CLKO ställer låskretsen 595 via OCH-grinden 592, vilken låskrets i sin tur avger signalen COLEMPTY. Dåskretsen 595 åter- ställs vid tidpunkten CLK7. OCH-grinden 594 ooh làskretsen 595 säkerställer att låskretsens 595 utgång avger pulser bara en enda gång per påverkan av omkopplaren för tömning av sorteraren.

Denna krets (fig. 5F) är konstruerad på identiskt sätt med den ovan beskrivna kretsen för startomkoppling (fig. 5D). Om signalen COLEMPTY, som alstras av omkopplaren COLEMTSW (fig. 5F) för tömning av sorteraren, har formen av pulser kommer meddelandet III att frånslås. Detta sker samtidigt som OCH- -grinden 525 aktiverar OCH-grinden 525 vid tidpunkten CLK6 för :aterstaiining av iåskretsen 322. con-grinden 3214 åter- ställer kopiatorstyrkretsarna vid tidpunkten CLKO, och för- loppet är därmed fullbordat.

Om antalet M kopior eller satser är större än det an- givna antalet H virtuella fack har arbetssättet "Sortering överströmmar till tråget 114" med beteckningen COL 114 pà- börjats. Därvid utträder en signal ur beslutsblocket "Pågår arbetssättet COL ll4?" i fig. ZB via nämnda blocks utgång JA. Låskretsen 550 ställs medelst utgångssignalen SETMSGIV 781149l|~9 15 från OCH-grinden 327 vid tidpunkten CBIO med ytterligare lämp- liga aktiveringssignaler, varvid nen erhåller utgångssignalen MSGIV. Meddelandet IV anger för operatören att en stapel finns i överströmningsläget, dvs. duplextråget 114 (fig. l) och att operatören måste trycka ned startknappen så att denna stapel av icke sorterade ark kommer att sorteras. Denna presentation kan exempelvis lyda "Stapel i duplextråget - tryck startknappí"n Följande aritmetiska operationer utförs nu. Innehållet i REG N minskas med innehållet i registret BEG H. På samma sätt minskas det gamla innehållet i registret REG M med innehållet i registret EEG H. Dessa båda operationer inleds medelst utgångs- signalen från OCH-grinden 327 BEG N é-(REN N-REG H) och REG H 6-(BEG M-REG H) och utförs av processorn.

Därpå frânslås meddelandet III via OCH-grinden 325 och låskretsen 322 vid tidpunkten CLK6. När startknappen 371 (rig. 3D) har tryckts ned kommer OCH-grinden 333 att avge signalen STÄLL COLLO. Härigenom återställs làskretsen 319 via ELLER- -grinden 334, varigenom arbetssättet CÖL 114 nedkopplas. Via läsgrinden 335 aktiveras arbetssättet COLLO medelst kopiator- styrningen som är visad i detalj i fig. 4. Därpå frånslås med- delandet IV via OCH-grinden 336 vid tidpunkten CLK6 när lås- kretsen 330 återställs. Låskretsen 337 har nu ställts genom ELLER-grinden 348, vilket medför att en utgângssignal MSGV avges, vilken innebär att meddelandet V presenteras. Med- delandet V anger att maskinen befinner sig i arbetssättet "Enbart sortering", dvs. det ovan definierade arbetssättet COLLO, där kopieringsmaskinens/sorterarens kopieringsfunktion inte är i användning. Om arbetssättet COLLO skulle ha valts från början skulle det första beslutsblocket i fig. 2B att ha inneburit att láskretsen 337 skulle ha ställts direkt m medelst utgângssignalen från OCH-grinden 328_STARTMACH(3) genom ELLER-grinden 348.

När meddelandet V har tillslagits via låskretsen 337 kontrollerar det första beslutsblocket i fig. 2C huruvida inne- hållet i registret BEG N är större än konstanten L, Detta inne- bär att logikkretsen undersöker om antalet N ark per sats är större än arkkapaciteten L per fack. Om N >I.välJs antalet J 7811494-9 16 verkliga fack per virtuellt fack ånyo i enlighet med den ovan diskuterade ekvationen J Z~N/L. I praktiken inställs registret BEG J till det närmaste heltalet som uppfyller sambandet J 2 N/L.

Därpå väljs det disponibla antalet virtuella fack i enlighet med Q $ K/J, dvs. registret EEG Q inställs till nästa heltal som uppfyller villkoret Q § K/J. Antalet H virtuella fack som i själva verket används inställs då till värdet Q eller M, nämligen det som är minst. I samband med fig. 2C avsåg denna diskussion det första beslutsblockets gren JA.

Grenen NEJ 1 det första beslutsblocket i fig. 2C används om antalet N ark per sats är lika med eller mindre än arkkapaci- teten L per verkligt fack, dvs. om BEG N är mindre än L. I så fall görs samma val som har gjorts ovan i samband med fig. 2A.

Registret REG J inställs till l och registret REG H inställs till det minsta värdet bland K resp. BEG M. Detta inleds genom att signalen N>L inträder i inverteraren 306, vars utgångssig- nal aktiverar OCH-grinden 513 vid tidpunkten CLKI.

Såsom framgår av fig. 20 kontrollerar det efterföljande beslutet huruvida innehållet i registret REG M är större än innehållet i registret REG H. Om detta är fallet leder JA-ut- gängen från beslutsblocket till ett block med beteckningen "Aktivera överströmning till utgångsfickan" (EPO). Detta arbetssätt EPO måste verkställas så snart antalet i duplex- trâget 114 (fig. 1A) staplade ark överskrider antalet virtuella fack i sorteraren 125. Detta innebär att antalet M satser som skall sorteras överskrider antalet H virtuella fack. Den be- fintliga överströmningen kan således inte matas in i duplex- tråget llü igen, utan den vidarebefordras till kopierings- maskinens/sorterarens utgångsficka 125. Den i fig. 5A visade OCH-grinden 338sëíler vid tidpunkten CLK3 lâskretsen 339, som avger utgângssignalen "EPO" till kopiatorstyrningen 400, vari- genom verkställandet av arbetssättet EPO regleras. Det följande beslutsblocket i ifrågavarande ledning i fig. 20 utför en kontroll för att utröna huruvida förloppet har fullbordats.

Då förloppet fullbordas presenteras meddelandet III, som ber operatören tömma sorteraren, när_signalen RUNOVER ställer lås- kretsen }22 i fig. 3A. Dessutom tillslås meddelandet VI som ber operatören att (manuellt) överföra kopiorna som är staplade 7811494-9 17- - i utgångsfickan 123 (fig. 1A) till duplextråget 114 och att trycka ned startknappen igen. Detta meddelande kan lyda "Överför EPO till duplex och startaí". Detta inleds genom att låskretsen 342 ställs via OCH-grinden 341. Operatören måste nu tömma sorte- raren, vilket kontrolleras av det efterföljande beslutsblocket i fig. 20. Om sorteraren har tömts kommer meddelandet III, som ber att sorteraren skall tömmas, att frånslås. Detta sker genom att OCH-grindarna 323 och 325 återställer låskretsen 322 i fig. 3A.

Maskinen utför nu följande undersökningar. Är utgångs- fickan 123 (fig. 1A) tom? Är duplextråget ll4 inte tomt? Är startknappen nedtryckt? Om alla dessa frågor kan besvaras med ja kommer meddelandet VI att frånslàs via OCH-grindarna 343 och 344, varvid låskretsen 342 àterställs vid tidpunkten CLK6. Vid tidpunkten CLKO åstadkommer OCH-grinden 345 med hjälp av utgångssignalen BEG M é- (REG M-REG H) att innehållet i registret REG M minskas med innehållet i registret REG H med hjälp av processorn. Därefter startar kopiatorstyrningen 400 med hjälp av utgångssignalen från OCH-grinden 345 via ELLER-grinden 320 maskinen på nytt. Slingan tillbaka till punkten C i fig. 2C anger denna funktion.

Om å andra sidan det andra beslutet i fig. 20 är nej, dvs. om innehållet i registret BEG M inte är större än inne- hållet i registret REG H, kommer arbetssättet EPO att nedkopp- las. Detta sker genom att OCH-grinden 346 återställer låskret- sen 339 vid tidpunkten CLK3. Därpå utför logikkretsen en under- sökning för att se om förloppet har fullbordats, varvid nämnda logikkrets vid fullbordan tillslår meddelandet III, varigenom anges för operatören att sorteraren måste tömmas. Detta utförs med hjälp av en utgångspuls från kopiatorstyrningen 400, vilken puls ställer lâskretsen 322 1 fig. 3A. När sorteraren har tömts kommer signalen COLEMPTY att utsändas i form av pulser, varvid meddelandena III och V frånslås, vilket sker genom att OCH-grinden 325 återställer làskretsen 322 och OCH-grinden 340 återställer låskretsen 337. Vid tidpunkten CLKD aktiveras OCH- -grinden 324, varigenom kopiatorstyrningen 400 återställs. Häri- genom fullbordas förloppet. 7811494-9 18 Det skall nämnas att ingângssignalen EPONLYP och arbets- sättet "Enbart utgångsficka" endast aktiveras när kopierings- maskinen arbetar i duplexarbetssättet med ett udda antal origi- nal. Denna funktion kommer att beskrivas i anslutning till rig. 6J och 6K.

Generellt sett kan man urskilja fyra olika fall, beroende på antalet N ark per sats och antalet M kopior eller satser som skall sorteras i förhållande till arkkapaciteten L hos varje verk- ligt fack i sorteraren jämte antalet K verkliga fack i sorteraren.

Om varken antalet N ark per sats överskrider arkkapaciteten L per verkligt fack eller antalet M kopior per original eller an- tal satser som skall sorteras överskrider antalet K verkliga I fack i sorteraren, dvs. N 5,L och M g K, kommer ett normalt sorteringsförlopp att verkställas. Det är tydligen onödigt att utföra någon gruppering av verkliga fack till virtuella fack.

Om antalet N ark per sats överskrider arkkapaciteten L per verkligt fack,IJ>IU måste virtuella fack bildas. Antalet H virtuella fack som skall bildas bestäms av den erforderliga arkkapaciteten hos varje virtuellt fack. Om antalet M kopior eller satser som skall sorteras inte överskrider detta antal H bestämda virtuella fack kan virtuell sortering utan över- strömning verkställas.

Om liksom ovan antalet N ark per sats överskrider ark- kapaciteten L hos varje verkligt fack,Ií7IU och samtidigt an- talet M kopior eller satser som skall sorteras är större än an- talet H virtuella fack som är angivet,Ifl>IL måste antalet kopior eller ark utöver den totala sorteringskapaciteten om- händertas. Detta innebär uppenbarligen att man måste ha något slags överströmningsbehàllare. Enligt uppfinningen visas sätt att sortera även dessa överskjutande ark eller kopior i sorte- raren. Två nlöjligheter föreligger. Om en duplexkopieringsmaskin används för att framställa :ensidiga kopior kan kopiorna som alstras utöver sorterarkapaciteten (inklusive den ovan be- skrivna utformningen med virtuella fack) lagras i kopierings- maskinens inre duplexbehållare. Under ett andra förlopp, som följer efter det första kopierings/sorteringsförloppet, kan kopieringsmaskinens/sorterarens del som ger upphov till kopior frânslås. Därvid kan överskottskopiorna från duplexbehållaren 7811494~9 19 eller tråget "spolas" in i pappersbanan och sorteras i sortera- ren. Detta är betecknat arbetssättet CÖL 114 ovan. I många fall medför det andra förloppet sortering av alla extra kopior, vari- genom den aktiva sorterarens kapacitet dubbleras.

Om antalet i duplextråget lagrade övertaliga kopior är större än sorterarens totala kapacitet för detta andra förlopp eller omlopp måste de kopior som fortfarande är övertaliga matas till en andra behållare förutom duplextråget. Den i rig. 1A visade kopieringsmaskinen /sorteraren inkluderar en yttre ut- gångsfioka som kan användas för att ta emot överskottsarken i det andra förloppet. När detta förlopp har fullbordats kan arkstapeln i utgångsfickan överföras manuellt till duplextråget, varpå sorteringsförloppet kan utföras på nytt. Under antagande av att duplextråget och utgångsfickan är tillräckligt stora kan detta förfarande verkställas flera gånger. Därigenom möjliggörs sortering av mycket stora serier genom att man flera gånger använder en enda begränsad sorterare, vilket resultat uppnås genom maskinens inre uppbyggnad.

Om under samma betingelser, dvs. N)L och M>H, duplex- kopior måste framställas ur en ursprunglig sats är duplexbe- hållaren upptagen, varför den inte kan utnyttjas för att lagra eventuellt överströmmande ark. I detta fall eller i fallet med en kopieringsmaskin utan duplextråg tjänar den ovannämnda ut- gångsfickan till att mottaga sådana kopior som inte kan sorteras i ett första förlopp. Liksom ovan måste operatören vid det andra förloppet återföra de i utgångsfickan staplade kopiorna till duplextråget, som nu är tomt. Sortering kan därvid verkställas.

Såsom har förklarats ovan kan detta förlopp upprepas flera gånger, varigenom sorterarens aktiva .kapacitet kan byggas ut.

Det fjärde fallet är av trivial natur. Det avser sådana förhållanden att antalet N ark per sats är större än sorterarens totala kapacitet, dvs.IW7IfK. Helt oberoende av antalet M kopior eller satser som skall sorteras möjliggör dessa för- hållanden inte någon meningsfull sortering under de givna be- tingelserna.

Fig. 4 visar styrkretsarna i kopieringsmaskinen eller kopiatorn vilka redan har nämnts ovan och vilka är åskådlig- gjorda även i fig. lB resp. BA. En konventionell baskopiator- logikkrets 401 styr de skilda xerografiska behandlingsstationerna 7811494-9 20 i den i fig. 1A visade kopieringsmaskinens/sorterarens kopie- ringsdel. Styrutgångarna från logikkretsen 401 reglerar via OCH-grindarna 407-412 laddningskoronan 107, raderanordningen 108, framkallningsstationen 109, överföringsstationen lll, det optiska systemet 104 och insmältningsvalsen 117. OCH- -grindarna 407-412 nedkopplas av signalen COLLOMOD (fíg. BA) som inverteras medelst inverteraren 406. Detta innebär att då kopieringsmaskinen/sorteraren befinner sig i arbetssättet "Enbart sortering" kommer de beskrivna xerografiska behand- lingsstationerna att vara bortkopplade.

Vidare styr logikkretsen 401 via OCH-grinden 417 och ELLER-grinden 418 duplexvingen 120 vid uppträdandet av en lämp- lig signal COL 114 (fig. EA), vilken signal via inverteraren 416 bildar en annan ingång till OCH-grinden 417. Såsom har beskrivits ovan i samband med fig. 1A dirigerar duplexvingen 120 den framställda kopian längs antingen pappersbanan 119 till duplextrâget 114 eller, med Vingen i det motsatta läget, via pappersbanan 18 mot utgångsvingen 122. Utgångsvingen 122 styrs också av logikkretsen 401 (signalen "Utgångsvinge").

Via OCH-grinden 419 och ELLER-grinden 420 mottas styrsignalen från logikkretsen 401. Signalen EPO, som anger arbetssättet "Utgångsficka" (fig. BA), invert_eras av inverteraren 415 och bildar den andra ingången till OCH-grinden 419. OCH-grindarna 415 och 414 får sin andra ingångssignal från komparatorn 402, vilken jämför innehållet i registret REG H (fig. 5) med kopie- räknevärdet som avges från logikkretsen 401. Såsom har nämnts ovan innehåller registret BEG H uppgift om antalet virtuella fack med åtkomst, vilka är bildade i sorteraren. Komparatorn 402 avger en utgångssignal när kopieräknevärdet från logik- kretsen 401 är lika med eller är större än innehållet i registret REG H, som lagrar uppgift om antalet H virtuella fack.

De tre ingångssignalerna COLLOMOD, COL 114 och EPO ini- tierar arbetssättet "Sortering" i logikkretsen 401 via ELLER- -grinden 404. Andra ingàngssignaler till logikkretsen 401 här- rör från startknappen (fig. 1A) som avger en startsignal samt från knappen för stopp/rensa (fig. 1A) via ELLER-grinden 403, varigenom en nollpresentationssignal erhålls. Ytterligare in- gångssignaler till ELLER-grinden 403 erhålls från fig. BB i 7811494-9 21 form av signalerna ZERODISP. Dessutom mottar logikkretsen 401 en återställningssignal som inleder fullständig återställning av alla funktioner.

Utgångssggnalerna från logikkretsen 401 utgörs av de ovan- nämnda styrutgångssignalerna. Om duplexarbetssättet har valts kommer en signal DUPLEX att avges till OCH-grinden 421 samt att föras vidare därifrån till kopieringsmaskinen/sorteraren. Motor- utgångssignalen igångsätter en enförloppsmultivibrator 405, som avger en pulssignal RUNOVER till logikkretsarna i fig. EA.

Dessutom avger logikkretsen 401 till de-i fig. 5 visade ingångs- registren en ingångssigxqal för registret REG D beträffande numret som är presenterat i meddelandepresentationspartiet på manöverpanelen 151. ~ Ingångssignalerna EPONLY från fig. BA och BYPASS från fig. 5 används endast när kopieringsmaskinen arbetar i duplex och när ett udda antal N original måste kopieras, såsom har an- givits ovan. Denna funktion kommer att diskuteras nedan i an- slutning till fig. 6J och 6K.

Fig. 5 visar systemkonfigurationen hos processorsyste- met 501, som företrädesvis kan utgöras av en mikrodator av kon- ventionell typ. Såsom framgår av fig. lB samverkar processor- systemkonfigurationen med logikkretsarna enligt fig. BA-BE, vidare med kopiatorstyrkretsarna enligt fig. 4 och med sortera- ren enligt fig. lA. Systemkonfigurationen enligt fig. l visar att processorsystemet 501 mottar klockpulser från en processor- klocka eller -taktgivare 502. Ett styrminne 505 tillhandahåller programmerade instruktioner via en databuss i form av datasig~ naier *C111 processorsystemet 501.' Åtmmst ernàils 12111 utgångs- register 507, ingångsregister 508 och ett arbetsminne 509 under order av processorsystemet. Arbetsminnet 509 kan företrädesvis vara ett slumpaccessminne (RAM-minne). Processorsystemet 501 medger åtkomst till styrminnet via databussen och adressbussen, vilken sistnämnda adresserar registren 507 och 508 samt arbets- minnet 509 genom adressavkodarna 504, 505 resp. 506.

Utgångsregistren 507 avger flera utgångssignaler till logikkretsar, till kopiatorstyrkretsarna och till sorteraren såsom är visat i fig. lB. Kopiatorstyrkretsarnaskomparator 402 mottar innehållet i registret REG H. Styrkretsarna i fig. 5A och EB mottar de tre signalerna EPONLYP, N>L och M>H. Sorte- 78111194-9 22 raren 125 erhåller signalen INDEXSOL som aktiverar den medelst framstegningssolenoidomkoppling rörliga avböjaren 126 (fig. 1A) för omställning till nästa fack 127 jämte signalen RETSOL som aktiverar retursolenoiden så att avböjaren 126 förs tillbaka från ett godtyckligt läge till ingången till det första facket 127.

Ingångsregistren 508 mottar en ingångssignal från presen- tationsregistret i logikkretsen 401 och signalerna DUPLEX och UTGÅNGSVINGE i fig. 4. Från sorteraren (fig. 1A) erhåller in- gångsregistren 508 signalerna BINISW, INDEXSW och DEFPAPSW.

Den första signalen, således BINISW, erhålls från den ovannämnda omkopplaren för fack nr 1, vilken omkopplare avger denna signal så snart avböjaren 126 befinner sig mittemot det första sorte- ringsfacket 127. Den andra signalen, ïNDEXSW, erhålls från fram- stegningsomkopplaren för avböjaren, vilken omkopplare anger när den rörliga avböjaren 126 befinner sig mittför ett godtyck- ligt fack 127. Den tredje signalen, DEFPAPSW, erhålls från den omkopplare för avböjning av papper som ingår i pappersbanan hos den rörliga avböjaren 126. Denna signal står kvar så länge som ett pappersark håller på att matas genom avböjaren och frånslås när arkct har inträtt i det utvalda sorteringsfacket.

De följande åtta signalerna i fig. 5, vilka inträder i ingångsregistren 508, härrör från logikkretsarna i fig. 3A och EB. Innebörden i dessa signaler kan erhållas ur diskussionen av figurerna EA och BB.

Slutligen innehåller arbetsminnet 509 ett antal register som har omnämnts tidigare, varjämte deras funktion har be- skrivits. Dessa register är följande.

REG P, som räknar originalen under kopiering (ingångs- signal från logikkretsen 401); REG D, som innehåller numret som presenteras på manöver- panelen 131; c BEG M, som innehåller uppgift om antalet M kopior som önskas per original; REG J, som lagrar uppgift om antalet J verkliga fack per enskilt virtuellt fack; _ REG H, som inkluderar antalet H virtuella fack, till vilka åtkomst skall erhållas; REG Q, vars innehåll visar antalet disponibla virtuella fack; 7811494-9 23 REG N, som innehåller uppgift om antalet N original; och REG X och REG Y, vilka båda är mellanliggande buffert- register som erfordras för att verkställa funktionerna vid programtillümpningen som är förklarad nedan.

Ytterligare ett register BEG INDEXLIM i arbetsminnet 509 styr rörelsen hos den rörliga avböjaren och lagrar ett tal som visar hur många gånger avböjaren måste framstegas i inkre- ment för att antingen nå fram till det första icke-fyllda verk- liga facket inom nästa efterföljande virtuella fack eller för att nå fram till det första icke fyllda verkliga facket inom det virtuella facket nr l sedan avböjaren har återgått.

Dessutom innehåller arbetsminnet 509 fyra räkneregister.

Returfackräknaren RETBINCNT visar ett tal som bestämmer in i vilket verkligt fack i det första virtuella facket ark skall matas in sedan avböjaren har återgått till sitt utgångsläge. Denna räknare anger med andra ord hur många verkliga fack som redan är fyllda. Arkräknaren SHEETCNT övervakar antalet ark som innehâlls i varje icke fyllt verkligt fack. Indexräknaren eller framsteg- ningsräknaren INDEXCNT räknar antalet pulser som uttas från sorterarens framstegningsomkopplare för att fastställa avböja- rens läge i förhållande till sorteringsfacken. Slutligen räknar räknaren VBINCNT för de virtuella facken de virtuella fack som har försetts med ark som skall sorteras. Arbetsminnet 509 inne- håller också ett antal styrbitar eller flaggor som behövs för att de av processorn styrda funktionerna skall kunna verkställas.

Mera detaljer rörande funktionen hos och sambandet mellan regis- ter, räknare och styrflaggor i arbetsminnet 509 kommer att fram- gå av den detaljerade beskrivningen över programsegmenten i fig. 6A-6H nedan. . _ Fig. 6A visar en programöversikt och den ordning i vil- ken de mindre programsegmenten verkställs. Programsegmenten verk- ställs i följande ordning: Styrning av register REG D, styrning av register REG M, styrning av register REG J, styrning av register REG H, styrning av register REG N, styrning av virtuell sortering, styrning av duplexförbikoppling och slutligen styr- ning av duplexspolning. Programmet går sedan tillbaka i en slinga till START och verkställer alla programsegment på nytt.

Dessa programsegment är angivna i form av ett flödesschema med 'en mikrokodlista i ett mikrokodspråk i fig. 6B-6H. En fackman 'T811Åæ94-9 24 torde utan svårighet kunna tillämpa de beskrivna funktionerna i ett godtyckligt lämpligt processorsystem. ' Fig. 6B åskådliggör detaljerna i programsegmentet för styrning av registret BEG D. Detta program läser innehållet i kopieringsmaskinens presentationsregister (logikkretsen 401) och lagrar detta tal i arbetsminnets 509 register REG D. Andra delar i programmet kan lätt komma åt detta register. Programmet fortsätter och ställer Dïšïölutgången om det i BEG D lagrade talet inte är noll, och i annat fall återställs nämnda utgång.

En mikrokod är visad för tillämpning av den önskade funktidnen.

Fig. 60 visar detaljerna i programsegmentet för styrning 1 av registret REG M. Styrningen av registret BEG M har tre funk- i tioner. Den första funktionen innebär lagring av innehållet i I registret REG D i registret REG M när framkanten på ingängssig- ; nalen REG hiér- BEG D (fig. 3B) detekteras. Om ingången M E BEG M é-REG D är tillslagen och styrbiten för REG M = REG D är frånslagen kommer programmet att ställa biten REG M = BEG D. ! Biten REG M = REG D säkerställer att funktionen hos denna del ~ av programmet endast utförs en gång vid ingàngssignalens fram- kant. Programmet fortsätter genom att ladda innehållet i registret BEG D i ackumulatorn och sedan genom att lagra acku- mulatorinnehàllet i registret BEG M. Om ingången REG M 6- REG D , skulle ha varit frånslagen skulle biten BEG M = REG D ha åter- , ä ställts, varvid programmet skulle ha avgrenats till nästa moment. b Den andrafunktionen 1 styrningen av registret REG M är att subtrahera innehållet. i registret REG H från innehållet i registret REG M och att lagra resultatet i registret EEG M om den avsedda ingångssignalen är tillslagen. Om man betraktar flödesschemat vid punkten H och om det antas att_ingångssig- nalen BEG M é- (BEG M - REG H) är tillslagen och biten REG M = (REG M - BEG H) är frånslagen kommer programmet att ställa biten REG M = (REG M - REG H). Innehållet 1 registret BEG M inmatas nu i ackumulatorn och innehållet i registret BEG H subtraheras från ackumulatorn. Ackumulatorns innehåll lagras därvid i registret REG M. Ånyo används biten BEG M = (REG M - BEG H) för att säkerställa att denna funktion verkställs endast en enda gång vid den avsedda ingángssignalens framkant.

Den tredje funktionen hos styrningen av registret REG M p----~__:--_.___ . 7811494-9 25 är att fastställa huruvida eller inte innehållet i registrett BEG M är större än innehållet i registret REG H. Med början vid läget K inmatas innehållet i registret REG H i ackumulatorn, var- på innehållet i registret BEG M subtraheras från ackumulatorn.

Om innehållet i registret REG M är större än innehållet i regist- ret REG H kommer den låga ackumulatorflaggan som är intern i processorn att ställas. Om den ställs kommer programmet att till- slà1¶>}%utgångssignalen (fig. 3A och 5B). Om den låga ackumu- latorflaggan inte är tillslagen kommer programmet att åter- ställa M> H-utgången.

Fig. 6D visar detaljerna i programsegmentet för styr- ning av registret REG J. Detta programsegment har två funktioner.

Den första funktionen är att inmata talet "l" i registret REG J. med början vid START 1 fizsaessenemat gäller att om REG J <- 1- -utgàngen är tillslagen och BEG J = l-biten är frànslagen kommer REG J = l-biten att ställas, vilket visar att denna del av programmet har verkställts. Därefter rensas ackumulatorn, var- jämte ett tillfogas till ackumulatorn. Ackumulatorns innehåll lagras därpå i registret REG J. Om vid START BEG J é-l-in- gången är frånslagen kommer REG J = 1-biten att återställas.

Den andra funktionen i styrningen av registret REG J är att i registret BEG J är att lagra ett tal som är större än eller lika med innehållet i registret REG N delat med konstan- ten L. om vid början vid punkten Q på flödesschemat REG J é-(2 N/L)-ingången är tillslagen och BEG J = (2 N/L)- -biten är frànslagen kommer programmet att ställa BEG J = (¿-N/L)-biten. En nolla lagras i BEG J, varjämte innehållet i registret BEG N matas in i ackumulatorn. Därefter lagras acku- mulatorns innehåll i registret REG X, som är ett mellanliggande buffertregister som används tillfälligt i programmet. Konstan- ten L matas in i ackumulatorn, och ackumulatorns innehåll lag- ras därefter i registret REG Y, som är ett annat buffertregis- ter. Vid punkten T inträder programmet i en slinga som ökar registret REG J i inkrement och sedan matar innehållet i registret BEG X till ackumulatorn. Innehållet i registret BEG Y subtraheras från ackumulatorn, och resultatet lagras i registret REG X. Om innehållet i ackumulatorn nu är mindre än noll kommer registret REG J att innehålla det önskade talet. 784 'š læ9læ~9 26 Om innehållet i ackumulatorn är större än noll har det önskade talet inte alstrats, 1 vilket fall programmet går 1 slinga till- baka till punkten T och registret REG~J ökas i inkrement på nytt, inneïfxêillet i registret REG X matas in" i aokumulatorn och inne- hållet i registret REG Y subtraheras från ackumulatorn och lag- ras i registret REG X. Denna slinga fortsätter till dess att aokumulatorn inte är större än noll. Denna slinga i programmet räknar således hur många gånger konstanten L måste subtraheras från värdet hos registret BEG N för att man skall uppnå ett resultat som är mindre än noll. Detta räknevärde utgör det önskade innehållet 1 registret BEG J så att innehållet i regist- ret REG J är större än eller lika med innehållet i registret EEG N delat med L.

Fig. 6E och 6F visar detaljerna i programsegmentet för styrning av registret BEG H. Detta programsegment har två funk- tioner. Den första funktionen innebär att det minsta värdet bland konstanten K eller innehållet i BEG M inmatas i registret BEG H i arbetsminnet. Med början vid flödesschemats övre del gäller att om REG H 6-(K eller M)-ingången är tillslagen och REG H = (K eller M)-biten är frånslagen kommer programmet att ställa REG H = (K eller M)-biten och att mata in konstanten K i ackumulatorn.Innehållet i BEG M subtraheras från ackumule- torn. Om resultatet är mindre än noll (REG M )fi K) kommer konstanten K att inmatas på nytt till ackumulatorn under det att i annat fall inmatning sker i REG M. Innehållet i ackumu- latorn lagras därefter i registret EEG H. Eftersom värdet hos registret REG H behövs i maskinvarulogiken (fig. 4) matas detta tal ut genom utgångsregistren 507. Om REG H é~ (K eller M)-in- gången är frânslagen kommer EEG H = (K eller M)-biten att återställas. Härigenom säkerställs att denna del av programmet endast verkställs på framkanten hos EEG H 6-(K eller M)-in- gàngssignalen.

Den andra funktionen som styrningen av registret BEG H har är att i registret REG Q lagra ett tal som är sådant, att innehållet i registret REG Q är mindre än eller lika med konstan- ten delad med innehållet i registret REG J. Därvid lagras det minsta värdet bland innehållet 1 EEG Q och innehållet 1 REG M i REG H. Om med början vid punkten V i programmet REG H = = ¿(§\K/J) eller M7-ingångssignalen är tillslagen och regist- retSREG H = ¿f5;K/J) eller M7-bit. är frånslagen kommer nämnda bit att ställas. Konstanten K inmatas i ackumulatorn, och inne- _.. _._._______...__- .__ __. ___.-. ..._.._.._......_..... mm 781 1494-9 27 hållet i ackumulatorn lagras i registret REG X. Aokumulatorn kommer således att rensas och dess innehåll att lagras i regist- ret EEG Q. Vid punkten Z på flödesschemat inmatas nu innehållet i registret REG X 1 ackumulatorn, varjämte innehållet i regist- ret REG J subtraheras från ackumulatorn och resultatet lagras i registret REG X. Om innehållet i aekumulatorn nu är mindre än noll kommer det önskade talet att finnas 1 registret BEG Q.

Om innehållet i ackumulatorn inte är mindre än noll kommer registret REG Q att öka sitt innehåll 1 inkrement, varjämte programmet går tillbaka i slinga till punkten Z. Innehållet 1 registret REG X inmatas i ackumulatorn, och innehållet i regist- ret REG J subtraheras från ackumulatorn och_lagras i registret REG X. Detta förfarande med subtrahering av innehållet 1 regist- ret REG J från innehållet i registret BEG X får fortsätta, var- Jämte det räknas, fram till dess att ackumulatorinnehållet är mindre än noll. Vid denna tidpunkt kommer registret BEG Q att innehålla det önskade talet. Denna slinga subtraherar inne- hållet i registret REG J från konstanten K till dess att resul- tatet blir mindre än noll. Antalet gånger som denna subtraktions- operation utförs räknas och lagras i registret REG Q. Registret REG Q kommer då att innehålla det önskade talet när denna slinga väl en gång har fullbordats. Nu inmatas innehållet i REG Q i ackumulatorn, varjämte innehållet i REG M subtraheras från ackumulatorn. Om resultatet blir mindre än noll inmatas inne- hållet i REG Q ånyo i ackumulatorn, men i annat fall sker in- matning i REG M. Ackumulatorns innehåll lagras därefter i REG H, och värdet hos innehållet 1 REG H matas ut genom utgångsregist- ren 507 till logikkretsarna.

Fig. 6G visar detaljerna 1 programsegmentet för styrning av registret REG N. Styrning av registret REG N har tre funk- tioner. Den första funktionen är att lagra innehållet i regist- ret REG D i registret REG N. Om vid början av flödesschemat BEG N Q-REG D-ingàngssignalen är tillslagen och BEG N = REG D- biten är frânslagen ställs BEG N = BEG D-biten. Innehållet i presentationsregistret REG D matas därefter in i ackumulatorn, och ackumulatorns innehåll lagras i registret REG N. Om REG N Q- BEG D-ingångssignalen är frànslagen återställer program- met REG N = BEG D-biten, varigenom säkerställs att denna del av programmet endast verkställs på framkanten hos REG N-§- REG D- ~ingångssignalen.

'Yßiiêwl-S* 28 Den andra funktionen hos styrningen av registret REG N är att subtrahera innehållet i registret REG H från innehållet i registret REG N och att lagra resultatet i registret REG N.

Om med början vid punkten B på flödesschemat REG N e-(REG N - BEG H)-ingångssignalen är tillslagen och REG N = (REG N - REG H)- -biten är frånslagen kommer programmet att ställa denna bit.

Innehållet i registret REG N inmatas i ackumulatorn, och inne- hållet i registret REG H subtraheras från ackumulatorn. Resul- tatet lagras i registret REG N. Om innehållet i registret REG N é-(REG N - REG H)-ingångssignalen är frånslagen åter- ställer programmet REG N = (REG N - BEG H)-biten, varigenom säkerställs att denna del av programmet endast verkställs på framkanten hos BEG N é~ (BEG N - REG H)-ingàngssignalen.

Den tredje funktionen hos styrningen av registret REG N är att fastställa huruvida eller inte innehållet i registret REG N är större än konstanten L, och, om detta är fallet, att ställa N) L-utgången. Med början vid punkten D på flödessohemat inmatas först konstanten L inackumulatorn, varjämte innehållet i registret REG N subtraheras från ackumu- letern. om innehåller l eexumuletem är' mindre än nell ställe '\I >L-utgången'. I annat fall åter-ställs N>L-utgå.r1gen av program- met.

Fig. 6H och 6J visar detaljerna i programsegmentet för styrning av den virtuella sorteringen. Denna del av programmet reglerar rörelsen och läget hos den rörliga avböjaren 126 i fig. ln. Om med början upptill på flödesschemat omkopplaren för avböjning av papper i avböjaren 126 är frånslagen och omkoppla- rens för avböjaren för papper uppföljningsbit i arbetsminnet är tillslagen, varigenom anges att bakkanten på avböjningsom- kopplaren Just har detekterats, dvs. att ett ark just har in- trätt i sorterarfacket, kommer programmet att fortsätta vid punkten BB. Om räknevärdet för det virtuella facket inte är lika med H befinner sig avböjaren 126 inte 1 det sista virtuella facket, varför den mäste framstegas till nästa virtuella fack.

Avböjaren 126 ökar i inkrement J gånger, där J är talet som är lagrat i registret REG J. Programmet lagrar nu innehållet i' registret BEG J i en arbetsbitgrupp som benämnas REG INDEXLIM (fig. 5), varjämte räknaren VBINCNT (fig. 5) för det virtuella facket ökas i inkrement och programmet fortsätter till punkten '78i1ß94-9 29 DD. Om indexrälcnevärdet inte är lika med indexgränsen, som i detta fall är J, kommer frammatningssolenoiden för avböjaren att tillslås av signalen INDEXSOL (fig. 5), varigenom avböjaren 126 bringas att röra sig mot nästa fack. Vid punkten GG kommer nu programmet att bilda slinga till dess att framstegningsomkoppla- ren för avböjaren slås ifrån, vid vilken tidpunkt framsteghings- solenoiden för avböjaren slås ifrån. Programmet bildar nu slinga kring punkten HH till dess att framstegningsomkopplaren för av- böjaren är tillslagen och därvid anger att sorteringsavböjaren har nått fram till nästa fack, vid vilken tidpunkt framsteg- ningsräknarbitgruppen (INDEXCNT) ökas i inkrement, varjämte programmet bildar slinga tillbaka till punkten DD. Framsteg- nings- eller indexräknevärdet jämförs med indexgränsen igen, och om avböjaren inte har framstegats i inkrement det rätta antalet fack kommer programmet att fortsätta i denna slinga till dess att indexräknevärdet blir lika med indexgränsen.

När dessa två tal är lika kommer programet att nollställa index- räknaren, vilket utgör programmets slut för det aktuella för- loppet. - Om för att nu återgå till punkten BB i flödesschemat enligt fig. 6H bakkanten på signalen för omkoppling av avböja- ren just har detekterats och det virtuella fackets räknevärde (VBINCNT) är lika med H anger detta att avböjaren 126 Just har matat in ett ark i det sista virtuella facket och nu måste åter- gå till facket nr 1, dvs. det första facket, och framstegas i lnkrement till det första verkliga facket 1 det första vir- tuella facket som ännu inte har fyllts till sin fulla kapaci- tet. Räknaren (SHEETCNT) för antalet ark per fack ökas nu i inkrement. Detta sker varje gång avböjaren 126 återgår till det första virtuella facket. Räknaren (SHEETCNT) för antalet ark per fack visar hur många ark som finns i de aktiva (icke fyllda) verkliga facken inom varje virtuellt fack.

Om räknaren (SHEETCNT) för antalet ark per fack inte är lika med 30, som utgör den angivna kapaciteten hos varje fack, avgrenas programmet till punkten EE, där solenoiden för åter- föring av avböjaren (signalen RETSOL i fig. 5) tillslås. Vid punkten FF väntar programmet tills avböjaren l26 når fram till- fack nr l samt tillslår då omkopplaren för facket nr l. Vid denna tidpunkt frånslås retursolenoiden för avböjaren, varjämte l! Y-ïší-'í/-i-Efliü” 30 räknaren för det virtuella facket inställs till 1. Uppgift om retnrfackräknaren lagras nu i indexgränsen. Returfackräknaren an- ger det antal gånger som avböjaren måste ökas 1 inkrement för att den skall nå fram till det första verkliga facket i det virtuella facket nr l som ännu inte har fyllts till sin fulla kapacitet.

Programmet fortsätter till punkten DD i fig. 6H. Denna del av programmet har tidigare använts för att åstadkomma styrning av avböjarens framstegning i inkrement från ett virtuellt fack till nästa. Eftersom nu indexgränsregistret REG INDEXLIM har försetts med ett annat tal, dvs. innehållet i räknaren RETBINCNT för retvrfack, kommer detta programsegment att användas för att i inkrcment framstega avböjaren 126 till det första verkliga facket i det virtuella facket nr l som ännu inte har fyllts till sin fulla kapacitet. med början vid punkten DD kommer programmet att mata framstegningssolenoiden för avböjaren med pulser under utnyttjande av utgångssignalen INDEXSOL och att räkna dessa pulser med hjälp av framstegningsräknaren till dess att inne- mailet i Jframstegningsräknaren är lika med indexgränsen eller framstegningsgränsen, varigenom anges att avböjaren 126 har nått fram till det första verkliga facket i det virtuella facket nr l som ännu inte är fyllt till sin fulla kapacitet.

Fig. 6K visar detaljerna i programsegmentet för duplex- trågförbikoppling. Om antalet N original är udda och duplex- arbetssättet väljs kommer detta programsegment att bringa kopiorna i det sista originalet att passera förbi duplextråget llä om kopiorna är avsedda att införas i sorteraren. Om kopior- na är avsedda att inmatas i utgångsfickan tillåter detta program- segment kopiorna att inträda i duplextråget 114 som vanligt, varefter det inleder ett duplextrågspolningsarbetssätt,-under vilket kopiorna matas till utgångsfickan genom kopierings- maskinen i arbetssättet för enbart frammatning av papper. Detta är likartat arbetssättet med enbart sortering, där det xero- grafiska förfarandet inte finns med. Duplextrågspolningsfunk- tionen är visad i detalj i fig. 6K som kommer att beskrivas nedan.

Om med början vid den övre delen i fig. 6K registret REG D, som innehåller kopieräknevärdet, har eüzinnehåll som är lika med innehållet i registret REG M och om innehållet i 1811494-9 31 det ursprungliga räkneregistret REG P inte redan har ökats 1 inkrement kommer biten ORIGINAL INCRENENT att ställas. Detta säkerställer att registret REG P för räkning av original ökas med inkrement bara en enda gång per original. Vid punkten LL på flödesschemat sker ökningen av innehållet i registret REG P med inkrement. Om duplexarbetssättet har valts och innehållet i registret BEG N är ett udda tal samt REG P = BEG N - 1, som an- ger att det sista originalet håller på att matas in på dokument- glaset, och om signalen UTGÅNGSVINGE (fig. 4) är frånslagen, varigenom anges att kopior är avsedda för sorteraren, kommer programmet att ställa förbikopplingsutgången som frånslåri duplexvingen 120 och vändningsvingen 124. Om utgângsvingen 122 är frånslagen kommer biten SPOLA att ställas, varigenom duplex- tràget ll4 bringas att spolas när alla kopiorna har framställts av det sista originalet. För att nu återgå till den övre delen i fig. 6K gäller att om innehållet i registren REG D resp. REG M inte är lika âterställs biten ORIGINAL INCREMENT. Detta säker- ställer att REG P ökas i inkrement bara en enda gång per ori- V ginal. h Fig. 6L visar detaljerna i programsegmentet för duplex- trågspolningsfunktionen. Denna funktion aktiveras när alla kopiorna av det sista originalet har framställts, om antalet N original är udda, duplexfunktionen väljs, och kopiorna är av- sedda för utgångsfickan 123. Nar alla fickorna i det sista ori- ginalet har matats fram på duplextråget ll4 vidarebefordras de ut ur duplextråget llü i arbetssättet EPONLY genom kopierings- maskinen 101 till utgångsfickan 123. Om med början vid den övre delen i fig. GK biten SPOLA är ställd och innehållet i registren REG P och REG N är lika gäller att REG P = EEG N, varigenom an- ges att alla kopiorna av det sista originalet är tagna, varjämte i duplextrâget ll4 biten SPOLA återställs och utgångssignalen EPONLY förses med pulser genom att utgången ställs och åter- ställs. En sådan utgângssignal medför att lâskretsen 521 (fig. 3A) för EPONLY ställs och att maskinen äterstartas via ELLER- -grinden 320, varjämte maskinvara i fig. BA och 3B får utföra duplextrågspolningsfunktionen.

Ehuru uppfinningen har beskrivits under hänvisning till en föredragen utföringsform av densamma får detta inte tolkas eller tydas på så sätt att det utgör en begränsning av de efter- följande patentkraven, utan det skall framhållas att variationer och modifikationer kan utformas inom uppfinningens ram.

Claims (8)

781114949 32 I _ 1 Patentkrav

1. Sätt att driva en arkscrterare, som innefattar en styrlogikkrets och K verkliga fack, varvid arksortering sker i satser, av vilka var och en omfattar N ark, k ä n n e - t e c k n a t därav, att antalet N ark, som ingår i varje arksats inmatas 1 styrlogikkretsen (401), att det införda talet N undersöks för alstring av en indikering om nämnda tal överskrider kapaciteten hos ett enda verkligt fack, att undersökningsmomentet besvaras, genom att ett flertal angränsande verkliga fack förs samman till ett virtuellt fack på så sätt, att kapaciteten hos nämnda virtuella fack är åtminstone lika med nämnda tal N och att en komplett arksats insorteras i nämnda virtuella fack.

2. Sätt enligt krav 1, varvid vart och ett av nämnda verkliga fack har kapaciteten L ark, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda grupperingsmoment och nämnda sorterings- moment innefattar gruppering av nämnda K verkliga fack i H' virtuella fack, i vart och ett av vilka ingår J angränsande verkliga fack, så att kapaciteten (L'J) hos varje virtuellt fack är åtminstone lika med nämnda tal N, varvid L'J 2 N, att kompletta arksatser insorteras i nämnda virtuella fack, och att uppgift om antalet (M) arksatser eventuellt inmatas gi nämnda styrlogikkrets (401).

3. Sätt enligt kraven l och 2 att driva en arksorte- rare, som innefattar andra arkmottagningsorgan vid sortering av ett bestämt antal (M) arksatser med ett bestämt antal (N) ark i varje sats, k ä n n e t e c k n a t därav, att om uppgiften om det införda antalet ark (N) överskrider kapa- citeten för de verkliga facken (K), samma antal (H) kompletta arksatser som det finns virtuella fack insorteras i nämnda virtuella fack, att de övriga arken matas in i det andra arkmottagningsorganet, att de sorterade arksatserna av- lägsnas från sorteraren och att nämnda ark från nämnda andra arkmottagningsorgan sorteras in i sorterarens virtuella fack. 7811494-9 33

4. Sätt, enligt kraven 1-3, att driva en kombinerad kopieringsmaskin och sorterare, k ä n n e t e c k n a t därav, att varje originalark kopieras, att sortering sker av kompletta kopiesatser i de virtuella facken, och att vid eventuell drift av den kombinerade kopieringsmaskinen och sorteraren i duplexarbetssättet matas under sorterings-_ momentet den sist framställda kopian automatiskt in i en utgångsbehâllare.

5. Sätt, enligt kraven 1-4, att driva en kombinerad kopieringsmaskin och sorterare, innefattande en styrlogik- krets, första, andra och tredje kopiemottagningsorgan, varvid nämnda första kopiemottagningsorgan innefattar ett bestämt antal (K) fack med var sin kapacitet av ett bestämt antal (L) ark, vid kopiering av en ursprunglig sats omfattan- de ett bestämt antal (N) ark, jämte sortering av nämnda kopiesatser, k ä n n e t e c k n a t därav, att varje ur- sprungligt ark kopieras sama antal (M) gånger, som den införda uppgiften om antalet önskade kopior, att ett antal (H) kompletta kopiesatser lika.med antalet (H) virtuella fack sorteras in i nämnda virtuella fack, att de återstående (M-H) kopiesatserna matas in i nämnda andra kopiemottag- ningsorgan, att de sorterade kopiesatserna (i antal H) avlägsnas från sorteraren, att en annan komplett kopiesats i ett bestämt antal (H) svarande mot antalet (H) virtuella fack sorteras in i nämnda virtuella fack, och att de åter- stående, till ett antal av M-(2H), kopiesatserna matas in i nämnda tredje kopiemottagningsorgan. I

6. Arksorterare med en styrd logikkrets och ett bestämt antal (K) verkliga fack, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar ingångsorgan för införing av uppgift om antalet (N) ark, som ingår i varje arksats som skall sorte- ras, logikorgan anslutna till nämnda ingångsorgan för att fastställa om och i vilken omfattning nämnda uppgift om det införda antalet (N) ark överskrider kapaciteten hos ett enskilt verkligt fack och anordnade att avge en lämplig utgångssignal, och styrorgan anslutna till nämnda logikorgan 7811L+9Lr~9 34 för styrning av arkframmatningen in i ett virtuellt fack bestående av angränsande verkliga fack, varvid kapaciteten hos nämnda virtuella fack är bestämd av nämnda logikorgan och därvid är åtminstone lika med nämnda antal (N).

7. Arksorterare enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda verkliga fack (till antalet K) har en bestämd kapacitet ifråga om antal (L) ark i varje, att nämnda styrorgan reglerar arkframatning in i de verkliga facken på så sätt att de verkliga facken (till ett antal av K) grupperas i ett bestämt antal (H) virtuella fack med ett annat antal (J) angränsande verkliga fack i varje, varvid kapaciteten(L'J) hos varje virtuellt fack är åtminstone lika med antalet (N) ark i varje sats (d.v.s. L'J 2 N), att eventuellt en avböjare är rörlig längs de verkliga fackens ingångsöppningar, varvid rörelsen hos nämnda avböjare är styrd av nämnda styrorgan, att arksorteraren eventuellt innefattar ingångsorgan för att införa uppgift om antalet (M) arksatser som skall sorteras, varvid nämnda ingångsorgan är förbundna med nämnda logikorgan (401), och att arksorte- raren eventuellt innefattar ytterligare en behållare som mottager ark som överskrider sorterarens kapacitet.

8. Arksorterare enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar en dator inklusive ett styrminne, ingångsorgan och utgångsorgan, varvid ingångsorganen till nämnda dator mottager ingångssignaler som anger ett bestämt antal (N) ark som skall sorteras till en arksats, att ut- gångsorganen hos nämnda dator styr arkmatningen in i sorte- rarens fack, och att nämnda styrminne inkluderar ett dator- program som möjliggör för datorn att verkställa följande moment, nämligen jämförelse mellan antalet (N) ark som skall sorteras i en grupp med kapaciteten (L) hos sorterarfacken, fastställande av huruvida nämnda antal (N) är större än nämnda kapacitet (L), och att då N > L bildas ett heltal (J) som är så valt att J 2 N/L, och att arkframmatningen sker successivt in i varje J:te fack och styrs under åstadkom- mande av sorterade arksatser i angränsande fack.