SE429036B - Behallare med en forslutningsdel - Google Patents

Description

7910562-8 l. Den inre bredden hos behållaremynningen är starkt be- gränsad genom förslutningsdelens fastsättningsdel.

Uttagning av fyllgodset är speciellt vid mindre myn- ningsdiametrar kraftigt försvårad. 2. Den kända förslutningsdelen är visserligen styckvis formad genom sprutformning men har en komplicerad form.

Framställningen är förhållandevis dyr och relativt tids- krävande. Den är ur mekanisk synpunkt bäst lämpad att använda för små öppningar hos plåtbehållare. Vid stora mynningar är fixeringen vid behållarkroppen osäker och dessutom riskerar förslutningsdelen att bli flera gång- er dyrare än själva behållarkroppen. 3. Den kända förslutningsdelen är icke stapelbar. Det är icke möjligt att hantera den på ett ändamålsenligt sätt vid transport eller lagring. Det är heller icke möjligt att till en anordning för förslutning av behållare till- föra sådana förslutningsdelar på ett ändamålsenligt sätt. 4. Den kända greppanordningen är icke ändamålsenligt anordnad då den sträcker sig ut över brottzonen. Detta liksom hängslet förhindrar användandet av svetsning och liknande fastsättningsmetoder.

. Användningen av brottzonskanten hos locket för insnäppning kombinerat med komprimeringen, ger en otillfredsställande funktion, då brottzonskanten varierar från behållare tillg behållare. Dessutom kan smuts samlas mellan brottzons- kanten och stödflänsen. En invändningsfri insnäppning är icke visad i patentskriften. 6. Förslutningsdelen har tvâ områden där otätheter kan upp- träda, nämligen dels där förslutningsdelen inpassas i myn- ningsöppningen, dels mellan fastsättningsdelen och det vid brottzonen avskilda locket. Förmodligen är den första otätheten större än den andra. 7910362-8 7. Det föreligger risk för att fastsättningsdelen hos för- slutningsdelen lossar ur mynningen vid behâllarens öpp- nande, speciellt vid stora mynningsöppningar. 8. Såväl vid sprutformade som vid blâsformade behållare är det svårt att åstadkomma en tillfredsställande passning mellan behållare och förslutningsdel. Endast speciella plastmaterial t ex polyeten har tillräcklig elastici- tet för att kunna snäppa in på det sätt som visas i fig 4. Oavsett om behållaren utförs av plåt eller plast- material måste den vid samma inre tryck ha stor väggstyr- ka. Behâllarekroppen måste alltid besitta erforderlig styrka för att ge erforderlig dimensionsminskning hos fastsättningsdelen vid dess fastsättning på behållaren. 9. Elastisktplastmaterial som t ex polyeten ger lätt upp- hov till otätheter eftersom sådana plastmaterial för- ändras med tiden då de alltid flyter något.

Avsikten med uppfinningen är därför att åstadkoma en behållare med för-- slutningsdel av inledningsvis angivet slag hos vilken de angivna nackde- larna undviks och som uppfyller de krav som ställs vid massproduktion.

Behållare och förslutningsdel är vidare så formade och anpassade mot var- andra att de är stapelbara såväl var för sig som fyllda varjämte de kan framställas till gynnsamt pris. De är vidare enkla att förbinda med var- andra och ger en tät förslutning.

Denna uppgift löses därigenom att brottzonen hos locket är anordnad där innerytan hos mynningen avgränsar själva mynningsytan, varvid en vid be- hållaren anordnad fläns är tätt förbunden med förslutningsdelens fastsätt- ningsdel, företrädesvis genom ultraljudsvetsning, att locket innanför brott- zonen dels utvändigt uppbär greppanordningen för öppnandet, dels är så välvt inåt att välvningen bildar en styrning mot innerytan hos mynningen, varvid en sig parallellt med mynningsytan sträckande yta ansluter mot styrningen, vilken nyssnämnda yta efter lockets avrivande och i förekomman- de fall efter lockets inåtgående rörelse sträckan a stöder mot en i be- hâllaren anordnad avsats och klämmer styrningen mot behållarväggen. veiosazfsg Genom dessa kännetecken av uppfinningskaraktär uppnås fördelen att mottag- ningsöppningen för fyllgodset är speciellt vid och icke i något avseende spärras av avsatser eller flänsar som gör öppningen trängre. Fyllgodset kan icke smutsa svâråtkomliga vinklar och inga svårigheter föreligger att se fyllgodset sedan locket avlägsnats. Passningsytorna för fast- hållning av locket och för dess tätning och uppstödjande är anordnade så nära varandra och i sin formgivning så måttriktigt definierade att en omfattande nedsmutsning av mynningen med fyllgods icke kan förhindra insnäppningen. Förbindníngen mellan behållare och förslutningsdel åter- finns vid den yttersta omkretsen av mynningsytan och är därigenom utan problem tillgänglig för en svetsutrustning.

I tysk Dffenlegungsschrift 2 533 631 är visserligen beskrivet en liknande svetsning. 'En nackdel hos denna lösning är dock att i det område där en för dragning anordnad greppanordning sträcker sig utåt, måste avbrott göras i svetsen mellan behâllarkanten och brottzonen för att vid öppnan- det åstadkomma ett lossgörande av locket i området för denna greppan- _ ordning. Det är emellertid icke möjligt att utföra denna svets med ettit annat svetsförfarande för att därigenom göra den svagare eftersom ett annat svetsalternativ i verkligheten ej finns. Endera uppstår det för- hållandet att behållaren icke blir tätt tillsluten genom svetsen eller rivs greppanordningen loss genom en tät och därvid också alltför kraftig svets. Alternativt uppstår vid försök till öppnande en reva i den del av locket som är avsedd att användas vid återförslutningen. En ytterligare nackdel är att brottzonen icke löper runt mynningen utan avbrott, utan i området för greppanordningen är utdragen till ytterkanten. Dessutom är den belägen utanför själva mynningskanten, så att det lock som är avsett att rivas av är större än mynningen. Detta medför att behållaren icke kan öppnas genom att en central del av förslutningsdelen genom yttre tryck förflyttas inåt behållaren i behållarens axelriktning. Införandet av lock-a et i en svetsutrustning kräver en omsorgsfull vinkelorientering med hän- syn till greppanordningen och de båda önskade olikartade fastsättningszonerna.

I en vidare utföringsform av föreliggande uppfinning är förutsett att vid en cylindrisk mynningsöppning anordna ett antal radiella och likformigt över omkretsen fördelade förstyvningskammar vilka är belägna mellan lock- spegelns centrala delar och en ringformad brottzon. Förstyvningskammarna är därvid så utformade att de kan tjäna såväl som greppanordning för öpp- 7910562-8 nandet av locket som lagringsorgan för en stapel av fyllda behållare eller lösa förslutningsdelar. Genom denna åtgärd förstyvas väsentligt de lösa för återförslutning avsedda locken. Locken tätar därigenom bättre och är motstândskraftigare. Den likformiga fördelningen av för- styvningskammarna över omkretsen ger den fördelen att nedtryckningen av brottzonen icke som hittills behöver börja pâ ett speciellt ställe efter omkretsen utan kan starta vid vilken som helst av dessa greppan- ordningar. Motsvarande gäller för val av greppanordning vid förnyat öppnande varigenom någon vridning av behållaren ej längre erfordras.

Vidare är förutsett att en valvis enstaka greppanordning intill en t ex genom räffling uppruggad greppyta, är försedd med en bruksanvisning som t ex består av texten “l. TRYCK" för inledandet av öppnandet av brottzonen och "2. DRAG" för fortsatt öppnande i anslutning till den första öppningen liksom vid all förnyad öppning för uttagning av fyllgodset. På detta sätt klarläggs det rätta handhavandet av förslutningsdelen för användaren medan de hittills kända behâllarna som saknar anvisningar knappast förefaller att vara ändamålsenliga. Ett utspillande av fyllgodset kan därigenom för- hindras.

Vidare är det förutsett att behâllarens inre mynningsyta, som upptill är i huvudsak cylindrisk, har en inåtgående, svagt konisk form och/eller i sin undre ände vid övergången till avsatsen bildar ett runtomgående in- snäppningsspår i vilket en häremot svarande utbuktning eller vulst hos locket snäpper in. Tätningen och fasthâllningen av locket förbättras där- vid väsentligt vid återförslutningen genom insnäppningsspåret och den med detta samverkande vulsten hos locket. Den lätt koniska styrningen under- lättar dessutom lockets insättande vid återförslutningen.

För icke rotationssymmetriska behållare uppkommer därigenom en ändamåls- enlig utföringsform då vid t ex en rätvinklig mynningsöppning avsatsen mot vilken locket stöder är utbildad genom inbuktningar hos åtminstone två av behållarens fyra sidokanter. Ett snitt genom ett med en avsats försett hörn hos en rätvinklig behållare klargör överensstämmelsen med en rund be- hållare. Svagt lutande sidoväggar hos behållaren underlättar återinsättan- det av locket.

Slutligen uppvisar locket i en utföringsform en kupning uppåt i anslut- ning till den buktning som bildar styrningen, där kupningen är förbunden 7910362-s 6 med styrningen resp buktningen medelst radiella eller tangentiella kamar.

.Det lokala trycket för att öppna behållaren ansätts därvid mot kammarna.

Hos ett runt lock kan med en på angivet sätt utformad kupning, varigenom kammarna fixeras inåt, uppnås att den utåt till kammen anslutande brott- zonen uppbryts genom sidoriktat tryck eller genom tryck riktat mot det inre av behållaren.

Uppfinningen beskrivs närmare i anslutning till ett antal figurer, där Fig l - 4 visar ett principiellt utförande av uppfinningen, Fig 5 -i7 I visar en utföringsform med radiellt anordnade grepp- i " anordningar, f Fig 8 i visar en utföringsform med greppanordning kombinerad med användningsanvisning, Fig 9 visar en utföringsform med insnäppningsspår Fig l0 g visar en utföringsform med olika konicitet hos lock och mynningsyta, Fig ll - l2 visar en utföringsform med rätvinklig mynningsöppning och där fig ll är en perspektivvy av behållaren och fig l2 visar behållaren sedd uppifrån.

Fig 13 - l7 visar utföringsformer där locket har en centralt uppåt- riktad kupning förbunden med lockets kantpartier medelst radiella eller tangentiella kammar.i Fig l - 4 visar delsnitt genom en behållares 4 kantområde i behållarens mynningsdel. Behållarens vägg 12 har i sin övre del en i huvudsak cylindrisk inneryta 3, som övergår i en utåtriktad fläns 5, som avslutar själva be- hållarkroppen i dess övre del. Parallellt med den övre yta som bildas av flänsen 5 _är ett stycke ned på behållarväggen och i anslutning till den cylindriska innerytan 3 anordnat en avsats ll. 7910362-8 I figurerna visas även en förs1utningsde1 15 sammansatt av ett 1ock 1 och en med 1ocket kombinerad yttre runtomgående fastsättningsdel 6. Locket övergår i fastsättningsdeien 6 via en brottzon 2. På fastsättningsde1ens undersida är anordnat en runtomgående svetsanvisning 19. Locket har en nedâtriktad välvning 7 som förbinds med fastsättningsde1en via i huvudsak cy1indriska 1ockpartier 24, som de1s har en yttre i huvudsak cy1indrisk yta e11er styrning 10 svarande mot behâ11arens cy1indriska inneryta 3, de1s har en i huvudsak horisonte11 ringformad yta 8 para11e11 med och vänd mot avsatsen 11.

Fig 1 visar förs1utningsde1en 15 i det 1äge förs1utningsde1en har före fixeringen mot behå11arkroppen 4. Förs1utningsde1en anïigger därvid med sin svetsanvisning 19 mot behå11arkroppens f1äns 5.§enom t ex ti11föring av u1tra1jud under samtidig pressning av förs1utningsde1ens fastsättnings- de1 6 mot fïänsen 5 erhå11s en sammansvetsning av fastsättningsde1en och f1änsen.

Fig 2 visar den position förs1utningsde1en intar efter ovan beskriven sammansvetsning. I fig 2 är vidare angivet ett avstånd a, vi1ket är av- ståndet me11an 1ockets ringformade yta 8 och behå11aravsatsen 11.

Fig 3 visar den position 1ocket 1 intar sedan en yttre nedåtriktad kraft an- satts mot 1ockets yttre kantpartier t exmotden de1 av 1ocket som återfinns i ans1utning ti11 den ringformade ytan 8. Den nedåtriktade kraften bryter förbindningen me11an 1ocket och fastsättningsde1en 6 i brottzonen 2, var- efter 1ocket vid fortsatt nedåtriktat tryck förskjuts sträckan a för att med sin ringformade yta 8 ans1â mot avsatsen 11.

Sedan 1ocket 1 he1t e11er de1vis ski1ts från fastsättningsde1en 6 1ängs omkretsen, upp1yfts det på det sätt som visas i fig 4 och behå11aren är öppnad. Av figuren framgår att fy11godset i den öppnade behå11aren utan svårighet b1ir ti11gäng1igt, t ex för portionsvis uttag, då mynningsde1en heit saknar partier som försvårar uttag av gods.

Vid återförsïutning av behâ11aren återinsätts 1ocket-1 i mynningsde1en, varvid 1ockets styrning 10 samverkar med behå11arens cyïindriska inneryta 3 för 1ockets instyrning ti11 det ïäge som visas i fig 3. Den de1 av 7910362-s 1ocket som återfinns i ans1utning ti11 den ringformade ytan 8 påverkar härvid 1ockets styrning 10 för säker an1iggning mot den cy1indriska ytan 3, samtidigt som den ringformade ytan 8 an1igger mot avsatsen 11. Härigenom erhå11s en säker återförs1utning av behå11aren samtidigt som ev fy11gods, som råkat hamna på avsatsen 11, vid âterförs1utningen får möj1ighet att förf1yttas ti11baka ned i sjä1va behå11aren. Även vä1vningens 7 an1igg- ning mot behå11arkroppens inneryta nedanför avsatsen 11 bidrar ti11 den täta återförs1utningen. Specie11t i behå11are anordnade för portionsvis uttagning av fy11gods, anordnas välvningen 7 på sådant sätt att förbindning- en me11an vä1vningen 7 och den ringformade ytan 8 ïigger något innanför behå11arväggen för att säkerstä11a god passage av fy11gods från avsatsen 11 ti11 sjä1va behå11aren i samband med återförs1utningen. Även för det fa11 att viss mängd fy11gods kvarstannar på avsatsen 11, säkerstä11er styrningen 10 erforder1ig täthet me11an 1ock och behå11are vid återförs1utningen.

Av fig 2 framgår också att en origina1förs1uten behå11are är hermetiskt ti11s1uten eftersom förbindningen me11an fastsättningsde1en 6 och f1änsen 5 förhindrar a11 passage ti11 e11er från behâ11arens inre. Även i brott- zonen 2 återfinns ett obrutet materia1parti varigenom även i detta område behâ11arens ti11s1utning är he1t säkerstä11d.

I fig 5-7 visas hur 1ocket 1 hos förs1utningsde1en 15 är anordnat med ett anta1 förstyvningskammar 14, radie11t anordnade och 1ikformigt fördeïade över omkretsen. Förstyvningskammarna är be1ägna me11an 1ockspege1ns centra- 1a de1ar 13 och den ringformade brottzonen. Specie11t av fig 7 framgår hur förstyvningskammarna 14 är användbara som greppanordningar 9 i samband med behâ11arens öppnande.

Fig 6 visar hur förstyvningskammarna 14 har en övre utåt- och nedåtriktad kant 25 anpassad mot 1ockets vä1vning 7 så att kanten tjänar som 1agrings- organ vid stap1ing av ett anta1 förs1utningsde1ar på varandra. Fig 6 ivisar vidare hur förstyvningskammarna 14 har en inåt- och nedåtriktad kant 26, anpassad mot formen hos behâ11arens 4 bottenparti så att förstyvnings- kammarna 14 utgör stabi1iserande och orienterande 1agringsorgan vid stap- 1ing av fy11da behå11are på varandra.

Fig 8 visar en utföringsform där greppanordningen 9 är försedd med en genom räff1ing uppruggad greppyta 16 och försedd med en bruksanvisning 79105 62- 8 som t ex består av texten "1. TRYCK" för in1edandet av öppnandet och "2. DRAG“ för fortsatt öppnande.

Fig 9 visar hur 1ocket är utformat med en vu1st 18 och behâ11aren med ett insnäppningsspâr 17. Vid återförs1utning av behâ11aren snäpper vu1sten 18 in i spåret 17 och förbättrar âterförs1utningsegenskaperna.

Fig 10 visar en utföringsform där 1ockets 1 styrning 10 är något mer konisk än innerytan 3. Lockets form före insättningen i mynningen anges med streckade 1injer och formen efter insättningen med he1dragna 1injer.

Genom ski11naden i konicitet erhå11s vid återförs1uten behå11are en viss fjädringsverkan av de partier 24 hos 1ocket som uppbär styrningen för för- bättring av 1ockets fasthå11ning och tätning mot behå11arens mynning efter âterförs1utningen. E1asticiteten hos materialet medför vidare att styr- ningen 10 efter återförs1utningen an1igger mot mynningens cy1indriska inner- yta 3 i ett betryggande stort an1iggningsomrâde.

Fig 11-12 visar en utföringsform av uppfinningen, där mynningsöppningen har en rektangu1är form. Avsatserna 11 är utformade genom inbuktningar 27 hos åtminstone två av behå11arens fyra sidokanter 23. Genom att utföra behå11arväggarna 1iksom inbuktningarna något koniska under1ättas stapling av sâvä1 tomma som fy11da behâ11are på varandra.

Fig 13-17 visar utföringsformer, där 1ocket har en kupning 20 uppåt i ans1utning ti11 den väïvning 7, som bi1dar styrningen 10. Kupningen är för- bunden med styrningen resp vä1vningen mede1st radie11a 21 e11er tangentie11a 22 kammar.

I fig 14 a-b visas en detaïjfunktion hos en kam 21 i samband med origina1~ förs1uten behå11ares öppnande. He1dragna 1injer visar i figurerna kammarnas orientering i opåverkat 1äge, medan streckade visar orienteringen i på- verkat 1äge. När ett tryck ansatts en1igt fig 14 b mot kammens övre de1, (pi1en A) pressas kammen jämte inti11iggande 1ockpartier nedåt samtidigt som förbindningen me11an 1ocket och förs1utningsde1en bryts i brottzonen.

Sedan vä1 uppbrytning skett utgör kammen 21 grepporgan vid 1ockets upp1yf- tande ur behå11arens mynning. ' Fig 16 visar hur ett horisonte11t tryck mot en tangentie11 kam 22 för- 7910362-s I 10 flyttar denna med intilliggande lockpartier 28 i riktning mot förslut- ningsdelens brottzon samtidigt som andra intilliggande partier 29 för- D flyttas i riktning från brottzonen och därvid bryter förbindningen i den- na. De två motriktade pilarna visar hur trycket ansätts; medan den tredje pilen. B; visar riktningen för rörelsen av materialpartier från brottzonen.

Det är naturligtvis också möjligt att utföra den första uppbrytningen av en originalförsluten behållare genom tryckkrafter riktade mot behållarens inre på det sätt som tidigare beskrivits.

Fig l7 visar hur de tangentiella kammarna 22 är utformade för att passa mot välvningens 7 undersida i samband med stapling av förslutningsdelar på varandra.

Det är vidare förutsett att samtliga ovan beskrivna utföringsformer i en föredragen utföringsform har en inre mynningsyta som åtminstone i någon del har en inåtgående, svagt konisk form. Motsvarande partier hos locket har därvid en häremot svarande form.

I figurerna visas vidare brottzonen utbildad som ett från förslutnings- delens överyta inâtriktat spår. I en alternativ utföringsform utbildas spåret på motsvarande sätt från förslutningsdelens inneryta eller från så- väl innerytan som ytterytan.

I ovanstående beskrivning som endast utgör exempel på utföringsformer liggande inom uppfinningstanken är angivet att fixeringen av förslutnings- delen mot behållarens fläns sker genom svetsning, företrädesvis ultraljud- svetsning. Det är givet att motsvarande goda egenskaper hos en behållare uppnås om fixering av förslutningsdelen mot behâllardelen sker på något annat sätt som ger motsvarande säkerhet i fixeringen. Exempel pä sådan fixering är användning av s k "hot melt".

Ovan angivna och beskrivna utföringsformer utgör endast exempel på till- lämpningar av uppfinningstanken. Det är givet att inom densamma ryms även andra utföringsformer.

Utöver av ovanstående beskrivning framgår uppfinningen av efterföljande patentkrav.

Claims (3)

11 7910362-8 PATENTKRAV

1. Behållare med en upptill i en mynningsyta belägen mynningsöppning och med en förslutningsdel (15) för mynningsöppningen bestående av en fast- sättningsdel (6) och ett lock (1) som är förbundna med varandra genom en runtomgâende brottzon (2), varvid en vid behållaren (4) anordnad fläns (5) är tätt förbunden med förslutningsdelens (15) fastsättningsdel (6), före- trädesvis genom ultraljudsvetsning, och förslutningsdelen är införd i mynningen och tätande förbunden med behållaren, där locket uppbryts och avrivs längs brottzonen genom en lokalt anbringad kraft och därvid före- trädesvis under tryck, varvid vid nedåtriktad kraft locket rör sig nedåt tills det efter en sträcka (a) dels stöder mot en parallellt med mynnings- ytan sig sträckande yta (8) anordnad på locket, dels försvårar ett fortsatt öppnande, och där vidare locket är anordnat med en greppanordning för upp- tagning av det helt eller delvis lossade locket, k ä n n e t e c k n a d av att lockets (1) brottzon (2) är anordnad där innerytan (3) hos mynningen avgränsar själva mynningsytan, att locket (1) innanför brottzonen (2) dels utvändigt uppbär greppanordningen (9) för öppnandet, dels är så välvt inåt, med en välvning (7) att denna vid sin yttre kant bildar en styrning (10) mot den i huvudsak cylindriska innerytan (3), varvid den med mynningsytan parallella ytan (8) ansluter sig till styrningen (10), vilken yta (8) efter lockets (1) upprivande och i förekommande fall efter lockets inåtgående rörelse nämnda sträcka (a) stöder mot en i behållaren (4) anordnad avsats (11) och klämmer styrningen (10) mot behâllareväggen (12).

2. Behållare enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av att mellan lockets centrala delar (13) och den ringformade brottzonen (2) är anordnat ett antal radiellt orienterade och likformigt över omkretsen fördelade för- styvningskammar (14), vilka är så utformade att de tjänar som nämnda grepp- anordningar (9) vid lockets öppnande.

3. Behållare enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av att en enda greppanordning (9) är anordnad med en användningsanvisning belägen intill en t ex räfflad uppruggad greppyta (16), vilken anvisning består exempelvis av texten: “1. TRYCK" för påbörjandet av öppnandet i brottzonen och "2. DRAG“ för fortsättandet av öppnandet i anslutning till det första öppnandet resp. i anslutning till allt fortsatt öppnande för uttagning av fyllgodset. 7910362-8 Behållare enligt något av patentkraven 1-6, 12 Behållare enligt nâgot av patentkraven 1-3,) k ä n n e t e c k n a d av att den i huvudsak vertikala innerytan (3) hos behâllarens mynning är något riktad mot behållarens centrumaxel. Behållare enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n_e t e c k n a d av att den i huvudsak vertikala innerytan (3) hos behållarens mynning vid den nedre änden i anslutning till övergången till avsatsen (11) bildar ett runt- omgâende insnäppningsspâr (17) i vilket en vulst (18) hos locket snäpper in. Behållare enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k n and av att styrningen (10) hos från behâllarens mynning avskilt lock (1) är starkare avsmalnande än innerytan (3) hos mynningen och att dimensionerna och materialet hos locket är så valda att vid âterförsluten behållare inner- ytan (3) hos behållarens mynning pressar åtminstone de närmast mynningskanten befintliga delarna av styrningen (10) mot behållarens centrum för förbätt- ring av lockets fasthâllning och tätning mot innerytan (3). k ä n n e t e c k n a d av att vid en rätvinklig mynningsöppning är avsatsen (11) mot vilken locket (1) stöder, utbildad genom inbuktningar hos åtminstone två av behållarens fyra i huvudsak vertikalt orienterade sidokanter (ZÉ). Behållare enligt något av patentkraven 1-7, k ä n n e t e c k n a d av att locket (1) uppvisar en kupning (20) uppåt i anslutning till den välv- ning (7) som bildar styrningen (10), där kupningen (20) är förbunden med styrningen (10) respektive välvningen (7) medelst radiella (21) eller tangentiella (22) kammar (21,22) varvid det lokala trycket för behållarens öppnande ansätts mot kammarna (21,22).