SE426926B - Stenciltryckmaskin med materialtransportor - Google Patents

Description

7901806-1 D. _,_ ståndpunkt kan hänvisas till den svenska patentskriften 383 487, visande en rotationstryckmaskin för bandliknande material, speciellt väv, och vilken maskin omfattar ett ändlöst bärband, som drives med en drivskiva och mekaniska transmissionsorgan för ett flertal tryckvalsar. Dessutom finns en synkroniseringsanordning för att synkronisera rörelsen av bärbandet med rörelsen av tryckvalsen under drift. Dessutom anvisas organ för lyftning av tryckvalsarna från bärbandet.

Den anvisade synkroniseringsanordningen omfattar en roterande pulsgenerator och vilken drives av ett mot bärbandet anliggande kän- narhjul. Denna är avsedd att avge mot bärarbandets linjära hastighet svarande pulser. En förstärkare och pulsomvandlare, för förstärkning och omvandling av pulsgeneratorns pulser, utnyttjas för att driva en steg- motor och en fyrvägs styrventil för att justera ett oljeflöde. Detta oljeflöde skall vara proportionellt mot förflyttningen av en skruvmutter och denna är via en reduceringsväxel driven av stegmotorn.

REDOGURELSE FÖR UFPFINNINGEN.

Tekniskt PRoBLEM. i Vid stenciltryckmaskiner med ett ändlöst transportband som mate- rialtransportör och där transportbandet är drivet av en drivkälla, som är så utformad, att den kan stanna bandet i ett första läge, för att re- gistrera det för tryck avsedda materialet, och därefter transportera ' materialet till ett tryckläge, för att stanna materialet i Iryckläget, för att i detta tryckläge kunna applicera ett mot en stencils mönster svarande exakt tryck till materialet, föreligger ett ytterst specifikt problem.

Detta problem är så beskaffat, att efter det materialet registre- rats i registreringsläget på transportbandet skall materialet kunna förskjutas av transportbandet till tryckningsläget och där stanna, utan ytterligare registrering, i det exakta tryckläget. Det kan här nämnas att transportsträckan från registreringsläget till tryckläget kan vara varierande, men det är icke ovanligt att denna transportsträcka över-D stiger l0 meter, och då skall beaktas att materialet måste intaga tryck- ningsläget med en precision understigande 0,5 mm, helst 0.1 mm eller därunder, för att stencilens mönster så exakt som möjligt skall kunna veoieaa-1 _ 3 _ överföras till materialet och exakt relateras till materialet. Problemet försvåras därigenom att förflyttningen av materialet från registre- ringsläget till tryckläget måste ske mycket snabbt.

Ett annat problem som visats sig vara svårbemästrat vid stencil- tryckmaskiner i allmänhet och vid stenciltryckmaskiner av ovan angiven beskaffenhet i synnerhet, är att vid tryckning på ett mycket tunt mate- rial uppstår svårigheter att kunna registrera materialet i registre- ringsläget. Vid mycket tunna, alternativt sköra, material har det visat sig att materialet, placerat på transportbandet, har en sådan vidhäft- ning eller friktion mot transportbandet, att materialet icke kan för- skjutas till registreringsläget enbart genom att mekaniskt påverka materialets kant med registreringsorgan.

Det ovan angivna första problemet har visat sig i första hand bero pâ att transportbandet måste förses med en skarv. Det har visat sig vara praktiskt omöjligt att göra denna skarv med samma homogenisitet som transportbandet i övrigt. Det ändlösa transportbandet måste löpa över ett flertal driv-, änd- och länkrullar och böjningen av bandet sker nästan uteslutande i en riktning. När skarven passerar dessa rullar kommer radien för bandet att variera, beroende på om det homogena bandet passerar rullen eller om bandskarven passerar rullen. Detta gäller speciellt driv- och ändrullarna.

Det har visat sig att speciellt driv- och ändrullarna kan upp- visa rätt avsevärda diametrar, av storleksordningen 200 mm, och detta innebär givetvis att redan vid en liten differens i radien'för trans- portbandet så kommer detta att förorsaka en avsevärd felregistrering i tryckläget, om bandets löpsträcka utvärderas från registreringsläget till tryckläget enligt tidigare känd metod. Detta gäller givetvis när den tillryggalagda vägsträckan för transportbandet mätes via driv- eller ändrullarna. Om det antages att ändringen i diametern är av storleksord- ningen 0,l mm, så kommer transportbandet att få en felregistrering av storleksordningen 0,3 mm för varje rulle med halv omslutning.

Det är alltså ett problem att vid stenciltryckmaskiner av ovan angiven beskaffenhet registrera materialet i tryckläget, enär detta tryckläge blir beroende utav två olika parametrar, nämligen den ena att transportbandet måste röra sig en exakt vägsträcka mellan materialets registreringsläge och materialets tryckläge, där vägsträckan måste kunna utvärderas mycket exakt och lika mellan de olika materialtransporterna, 7901808-1D _4- _och den andra att transportbandet mäste exakt följa centrumlinjen för transportbandet i transportriktningen för varje materialtransport från registreringsläget till tryckläget.

När det gäller problemet att exakt kunna registrera ett tunt ma- terial, speciellt tunt och sprött material, i registreringsläget har det gvisat sig att vid försök att registrera mycket tunna glasskivor har re- gistreringsorganen, när dessa kommit till anliggning mot glasskivans kantyta spräckt själva glasmaterialet. Det är alltså mycket svårt att kunna förskjuta glasskivan utefter transportbandet p.g.a. den vidhäfta ning eller friktion som föreligger mellan band och glasskiva.

Ett annat problem är att glasskivan införes till registreringsläget i transportbanans transportriktning, med en hastighet överstigande transportbandets hastighet, vilket gör att glasskivans framkant kommer att anslå mot främre registreringsorgan och den kinetiska energi som ligger lagrad i glasskivan, vid dess förskjutning till registrerings- läget, måste således kunna upptagas. Hittills har anslaget av glasskivan mot det främre registreringsorganet medfört att glasskivan ofta spräckts sönder.

LöSNINGEN.

Det ovan angivna första problemet får sin lösning vid en stencil- tryckmaskin med ett ändlöst transportband som materialtransportör och där transportbandet är drivet av en drivkälla, så att transportbandet kan stanna i ett första läge för registrering av det för tryck avsedda materialet och därefter transportera materialet vidare till ett tryck- läge, där ett mot en stencils mönster svarande tryck kan appliceras till materialet, genom att transportbandet: rörelse, för förflyttning av ma- terialet från registerläge till det för tryck avsedda läget, avkännes av ett rörelsen avkännande organ med en upplösning mindre än 0,5 mm, före- trädesvis 0,1 mm eller mindre än 0,1 mn. Detta organ är kopplat till ett räkneverk som vid en på förhand bestämd inställning, svarande mot trans- portbandets transportväg från det första läget till det andra läget, alstrar en aktiveringssignal och att denna aktiveringssignal då får påverka drivkällan att stanna transportbandet just när materialet in- tager ett andra läge.

Transporten av materialet från registreringsläge till tryckläge sker via en stark acceleration, en konstant eller väsentligen konstant hastighet samt en snabb retardation och att den slutliga registreringen av materialet sker vid mycket låg hastighet. 79013094 Det ovan angivna andra problemet kan få sin lösning vid en tryck- maskin genom att låta materialet i det första registreringsläget vara påverkbart av ett underifrån riktat fludium. Genom detta fludium kommer friktionen mellan materialet och dess stödyta, i form av ett tryckbord eller i form av ett transportband, att minska och därigenom underlättas förflyttningen av materialet utefter stödytan till registreringsläge.

Efter det att materialet intagit registreringsläge åstadkommes en högre friktion mellan materialet och stödytan, genom en påverkan underifrån av ett undertryck. Denna påverkan bör vara verksam under materialets hela transportsträcka till tryckläget.

FURDELAR.

När det gäller anvisningen att uppmäta transportbandets förskjut- ningssträcka från registreringsläget för materialet till tryckläget för materialet och göra detta med hjälp av ett avkänningsorgan, som har en upplösning av 0,1 mm, blir det möjligt att få en exakt registrering av materialet vid tryckläget. Genom att låta det rörelsen avkännande or- ganet vara kopplat till ett räkneverk, som med en mot avkänningsorganet svarande noggrannhet kan inställas i beroende av den önskade vägsträc- kan, blir det möjligt att på ett mycket enkelt sätt, om så skulle vara nödvändigt, ändra denna vägsträcka mellan olika material. Det är även möjligt att med hjälp utav detta inställbara räkneverk kompensera för eventuella fördröjningar mellan stoppsignal till drivkällan och stopp av drivkällan och bandet när materialet skall intaga tryckläge.

När det gäller fördelen med det enligt uppfinningen anvisade're- gistreringsförfarandet i registreringsläget har det visat sig att den erhållna förminskade friktionen mellan materialet och stödytan gör det möjligt att på ett mycket enkelt sätt registrera mycket tunna och sköra material, utan att därför dessa spricker sönder.

Genom att anordna undanfjädrande stopporgan och registrerings- organ, mot vilka materialets framkant kan anslå, har det visat sig vara möjligt att nedbringa och taga upp den kinetiska energin lagrad i mate- rialet och samtidigt få en exakt registrering.

KORT FIGURBESKRIVNING.

En för närvarande föreslagen utföringsform, uppvisande de för före- liggande uppfinning signifikativa kännetecknen, skall närmare beskrivas med hänvisning till bifogad ritning där '79Ûi8Û8-”l . - 6 - figl l visar en stenciltryckmaskin i perspektivvy med ett första material intagande registreringsläge, fig. 2 visar stenoiltryckmaskinen enligt fig. l g där ett andra material intagit det för tryck avsedda I läget, fig. 3 visar delvis i snitt ett stödbord placerat under det ändlösa transportbandet, fig. 4 visar i sprängvy en ventil för att stegvist tillföra undertryck till i tryckbordet utbildade sektioner, fig. 5 visar schematiskt en ventil avsedd för de sektioner i tryckbordet, som är belägna under materialets re- gistreringsläge, d.v.s. läget enligt fig. l, fig. 6 visar i sidovy de åtgärder som vidtagits för att hålla transportbandet exakt i sin transportriktning, fig. 7 visar ett av flera organ fäst till transportbandets kantyta, fig. 8 visar i stark förenkling den styrning som utnyttjas för att exakt definiera materialets transportsträcka från registreringsläge till tryckläge, fig. 9 ' visar ett arrangemang för styrning av en av driv- källan påverkbar kamskiva, samt fig. l0 visar ett diagram över hastigheten i förhållande till tiden för transportbandet vid dess rörelse för att transportera ett material från registrerings- läget till tryckläget. ' .' BESKRIVNING OVER BÄSTA UTFURINGSFDRMEN. Även om vissa delar av föreliggande uppfinning icke är direkt beroende av den visade utföringsformen i bifogad ritning skall emel- lertid uppfinningens olika karaktärsdrag närmare beskrivas med hänvis- ning till en stenciltryckmaskin, som är försedd med ett ändlöst trans- portband tjänande som stödyta för det för tryck avsedda materialet.

Sålunda har själva stenciltryckmaskinen i fig. l givits den all- männa hänvisningsbeteckningen l, och det är för fackmän på området upp- W enbart hur den allmänna principen är för att en stenciltryckmaskin av ovan angiven beskaffenhet skall fungera, varför den efterföljande be- skrivningen endast kommer att begränsa sig till de delar av maskinen som är nödvändiga.för att förstå de med föreliggande uppfinning signifi- 7901308-1 _ 7 _ kativa karaktärsdragen. Det utnyttjade ändlösa transportbandet som stödyta har givits hänvisningsbeteckningen 2 och detta transportband utnyttjas som-materialtransportör. På transportbandet Z vilar ett första material 3 i form av en tunn glasskiva, vilken glasskiva skall registreras d.v.s. förskjutas till en exakt position i förhållande till stenciltryckmaskinens ram l”.

Transportbandet 2 är drivet av i figur l ej visad drivkälla, be- stående av en likströmsmotor. Denna likströmsmotor är vis en fyr-kvad- rant tyristorstyrning så styrd,att den kan stanna transportbandet i ett första läge, för registrering av det för tryck avsedda materialet 3 i det i fig. l visade läget, och därefter transportera materialet 3, vilande på transportbandet 2, till tryckläget, där ett andra material är visat och givits hänvisningsbeteckningen 3”. I tryckläget skall ett mot en stencils mönster svarande tryck appliceras till materialet. Stencilen är i figuren icke visad i förtydligande syfte, dock kan nämnas att stencilen skall vara inspänd i en ram 4 på i och för sig tidigare känt sätt. Med hjälp av ett rakelarrangemang 5 pressas på ovansidan stencilen placerad färg genom i stencilen utbildade hål och därigenom appliceras ett tryck till materialet 3' i det för tryck avsedda läget.

Det är nu uppenbart, eftersom stencilen 4 är fast relaterad till stenciltryckmaskinens ram, att positionen av materialet 3' blir ytterst viktig för ett exakt relaterat tryck, och därför är det även viktigt att transportsträckan, från det i fig. l visade läget för materialet 3 till det i fig. 2 visade läget för materialet 3', kan exakt (med en tolerans av några tiondels mm utvärderaä. . 'I Materialet 3 i det första registreringsläget enligt fig. l är'på- verkbart av ett underifrån riktat fludium för att därigenom via fludiet kunna uppvisa en minskad friktion mellan materialet och dess stödyta i form av transportbandet 2. Härigenom underlättas en förskjutning av materialet 3 av registreringsorganet 6 för materialets sidokant 3a och registreringsorgan 7 för materialets sidokant 3b. Dessutom förefinns registerorgan 8, 9 för materialets framkant 3c. Materialet 3 kan nu av registerorganen 6, 7, 8 och 9 förskjutas till exakt registreringsläge med endast en obetydlig friktion mellan materialet 3 och transportbandet 2. Hur stor friktionskraft som skall föreligga mellan materialet 3 och transportbandet 2, för att få en god registrering, utvärderas praktiskt från material till material genom att öka eller minska fludiummängden under materialet. 79Û-i8Û8-'l _8_ Materialet 3 skall efter registrering via organen 6, 7, 8 och 9 tilldelas en högre friktion mot stöddelen eller transportbandet 2 och detta sker genom en påverkan underifrån av ett undertryck. Detta un- dertryck, eller ett liknande undertryck, är verksamt under materialets 3 hela transportsträcka till tryckläget i fig. 2 och även under själva tryckskedet.

Som ovan omnämnts så utgöres stödytan för materialet av det ändlösa transportbandet 2. Detta band bör vara specialbehandlat så att i möjf ligaste mån alla tjockleksvariationer är eliminerade.

Under transportbandet 2 förefinns en stödya eller ett s.k. tryck- bord och detta tryckbord är uppdelat i sektioner. Transportbandet 2 löper således över hela tryckbordet. Tryckbordet är utbildat med ett antal hål samtidigt som transportbandet ävenledes är utbildat med ett antal hål.

Med hänvisning till fig. 3 visas tryckbordet delvis i genomskär- ning. Från fig. 3 framgår att tryckbordet är uppdelat i ett antal sek- tioner där varje sektion står i förbindelse med ett rör. Sålunda står sektionen l0' i förbindelse med ett rör l0, sektionen ll' i förbindelse med ett rör ll, sektionen l2' i förbindelse med ett rör l2 o.s.v. De första tre sektionerna med rören lD, ll och l2 är belägna under mate- rialet 3 i fig. l. Röret l0 samverkar med en slang l0a, röret ll med en slang lla och röret l2 med en slang l2a. (Jämför fig. l). Var och en av dessa slangar l0a, lla, l2a löper till en ventil, som endast schematiskt visas i fig. 5. I fig. 5 visas hur slangen l0a via ett ventilorgan 20 antingen kan stå i förbindelse med ett rör 2l, för ett fludium i form av tryckluft eller stå i förbindelse med ett rör 22, anslutet till en undertryckskälla. Till röret Zl alternativt röret 22 kan en i figuren ej visad reglerventil vara kopplad.

Genom det inställningsläge som ventilsätet 20 intagit med sitt hål 20a, intill röret Zl är således tryckluft kopplat till slangen l0a, och likaledes även slangarna lla och l2a. Härigenom utbildas en luft- kudde under materialet 3, vilken underlättar registrering av materialet pâ det sätt som ovan beskrivits. När registrering skett förskjutes ventilen 20 så, att hålet 20a kommer i anslutning till röret 22, och därigenom tilldelas materialet 3 en högre friktion mot transportbandet 2, genom att underifrån påverka materialet med ett urdertryck. 9 ?àu1öuö-i När så transportbandet 2 förskjater materia1et 3 mot det i fig. 2 visade 1äget inkopp1as, a11teftersom materia1et 3 förskjutes, sektionerna 13, 14, 15 o.s.v. genom att deras s1angar, av vilka endast en är visad i fig. 1, näm1igen s1angen 13a, biir kopp1ade ti11 undertryckskä11an.

Detta sker via en i fig. 4 i11ustrerad venti1. Anslutningen 18 i ven- ti1en 17 är så1edes ans1uten ti11 undertryckskä11an och venti1kroppen 19 är ti11de1ad en vridningsriktning motsvarande den i figuren visade pi1en, vi1ket innebär att undertryck inkopp1as succesivt ti11 sektionerna 13, 14 och 15 o.s.v. ti11s materia1et intagit det i fig. 2 visade 1äget.

Pâ detta sätt kommer endast de sektioner som är be1ägna omede1bart under materia1et i registrerings1ägét att vara kopp1ade ti11 en första venti1, en1igt fig. 5, som antingen utsätter sektionerna för ett över- tryck e11er utsätter sektionerna för ett undertryck. övriga sektioner i tryckbordet är koppiade ti11 en andra venti1, visad i fig. 4, anordnad att inkopp1a endast de sektioner som är be1ägna under materia1et 3 vid dess transport över och 1ängs efter tryckbordet ti11 1äget en1igt fig. 2. Det bör här noteras att vridningen av venti1en 19 i förhâ11ande ti11 den stationära de1en 17 och den me11an1iggande tätningen 19a sker i beroende av transportbandets 2 röre1se och vridningen av venti1en 19 kan då ske via en utväxiing från drivkä11an för bandet 2.

När materia1et 3 inkommer ti11 registrerings1äget en1igt fig. 1 ska11 materia1ets framkant 3c vara anordnat att anstöta mot och re- gistreras av två registreringsorgan 8, 9 och av två sidoregistrerings- organ 6 och 7 och he1a materia1et 3 ska11 förskjutas utefter en under materia1et 3 utbi1dad friktionsnedsättande 1uftkudde ti1T registrerat 1äge. Efter denna registrering aktiveras den första venti1en en1igt fig. 5 och utsätter sektionen för ett undertryck. n _ Registreringen av materia1et 3 i registerings1äget en1igt fig. 1 sker samtidigt med e11er något före tryckning av ett annat materia1 3' p1acera exakt i trycknings1äget en1igt fig. 2.

Transporten av materia1et från registrerings1äget en1igt fig. 1 ti11 trycknings1äget en1igt fig. 2 sker via en snabb acce1eration, en konstant e11er väsent1igen konstant hastighet samt en snabb retardation och s1ut1igen av en mycket 1âg hastighet. Under den Iåga hastigheten aktiveras sidoregistreringsorganen 6 och 7 för registrering av mate- ria1ets sidokanter 3a och 3b, medan materia1ets framkant an1igger mot de främre registreringsorganen 8 och 9, som förorsakar att materia1et b1ir registrerat innan transportbandet 2 stannat,vi1ket gör att transport- bandet g1ider under materia1et 3. Registreringsorganen 8 och 9 för 7901808-1 _ 19 _ materialets framkant 3c är undanfjädringsbara, för att därigenom upptaga i materialet 3 lagrad kinetisk energi, när den av i figuren ej visad transportör snabbt förskjutes in till registreringsläget. Registreringen av materialet i tryckläget sker enbart under den låga transporthastig- heten. Givetvis är registreringsorganens 8 och 9 fjäder så hård att de förmår hålla materialet 3 i registrerat läge även om bandet 2 för- skjuter sig.

En förutsättning för att få en exakt registrering av materialet i tryckläget enligt fig. 2 var att transportbandet 2 skulle har en transportriktning som exakt överensstämmer med transportbandets cen- trumlinje d.v.s. bandet får icke tillåtas någon förskjutning i sidled.

För detta ändamål har transportbandets 2 kantyta Za försetts med ett antal styrorgan 25. Dessa styrorgan är på lika avstånd placerade längs transportbandet 2 och är anordnade att styras av dels en skena 26 dels en skena 27, fast relaterade till stenciltryckmaskinens stativ l'. 1 fig. 7 visas i genomskärning transportbandets kant Za och att på ovansidan transportbandet förefinns en glidskiva 28, som är via en bult 29 fäst till bandet. En motskiva 30 pressas mot bandet 2a av bulten 29 via dess mutter 31 samtidigt som ett antal kullager 32, 32' samverkar med en hylsa 33, vilken hylsa i sin tur samverkar med bulten 29.

Genom denna konstruktion kommer kullagren 32, 32' att rulla mot skenan 27. Eftersom det föreligger två skenor, en på var sin sida om transportbandet, och styrorgan 25 föreligger på var sin sida om trans- portbandet är det uppenbart att kullagren 32, 32' kommer via skenorna 27 att sträcka upp bandet 2 och exakt styra bandets förskjutning utan- avvikelse från centrumlinjen. 2 När det gäller att utvärdera och med små toleranser exakt utvärdera transportsträckan för materialet, från registreringsläget enligt fig. l till tryckläget enligt fig. 2, ger föreliggande uppfinning anvisning om att transportbandets rörelse 2 skall avkännas av ett rörelsen avkännande organ 40. Detta organ 40 skall samverka med bandet 2 någonstans mellan materialets registreringsläge (fig. l) och tryckläge (fig. 2). Detta organ består av en “optical shaft encoder" d v.s. en anordning som via optik alstrar en kodad utsignal. Anordningen kan vara av den beskaffen- heten som saluföres av "Data Tecnology" Inc. Hass. USA" under beteck- ningen 0M25, och vilken är konstruerad för att avge 2500 pulser/varv. -ii-u Det gäller då att till axeln 4l koppla ett hjul 42, med tandad eller räfflad periferi 42a, med en diameter för hjulet 42 så vald, att på ledningen 43 erhålles en puls för varje litet längdavsnitt. I före- liggande fall har hjulets diameter valts så att varje puls motsvaras av en löplängd för banan av 0,l mm. Ledningen 43 är kopplad till en räk- nare 44 av utföringsformen "Electronic Digial Preset Counter" tillverkad av (NLS) Non Linear System Corp. Calif. USA under nummer PR-S. Hjulet 42 anligger mot transportbandet 2 och mäter på detta sätt bandets och materialets förskjutningssträcka, från det i fig. l till det i fig. 2 visade läget. Ledningen 43 är kopplad till den elektroniska räknaren 44, som räknar varje litet längdavsnitt.

På detta räkneverk kan inställas ett på förhand bestämt värde, och detta värde skall då svara mot transportbandets 2 transportväg från det första läget, enligt fig. l, till det andra läget, enligt fig. 2, och när det inställda värdet på räkneverket är uppnått skall där alstras en aktiveringssignal via en ledning 45. Denna aktiveringssignal skall påverka drivkällan, i form av en likströmsmotor 46, och stanna driv- motorn och transportbandet 2 när materialet 3' intagit det andra läget enligt fig. 2.

Som tidigare omnämnts skall transporten av materialet 3 från registerläget i fig. l till tryckläget i fig. 2 ske via en snabb ac- celeration, "a", en konstant eller väsentligen konstant hastighet "b" samt en snabb retardation "c" och slutligen av en mycket låg hastighet w" 1 fig. io. ' Ett kopplingsorgan 47 i form av en fyr-kvadrant tyristorstyrning, av fabrikat GME-system AB, Stockholm, Sverige, med beteckningen TRDB-5 styr drivkällan under den snabba accelarationen, den konstanta eller väsentligen konstanta hastigheten samt den snabba retardationen och den låga hastigheten. Denna fyr-kvadrant tyristorstyrning kan av en sinus- svängning driva en likströmsmotor i endera av tvâ riktningar.

Räkneverket 44 är anordnat att via signalen på ledningen 45 styra tyristorstyrningen och drivkällan 46 under den låga hastigheten, och stanna denna drivkälla 46 så snart det på förhand bestämda värdet har framräknats på räkneverket 44. _ Om det antages att transportlängden skall vara l,26 meter inställes räkneverket på 12600. 79G1309=1 ' 7901808-1 mf _ 12 _ Vid start av bandet 2 i läget enligt fig) l börjar räkningen av pulserna. När värdet l2585 är uppnått övertages styrningen av drivkällan 46 av räknaren, som vid värdet l260O sänder en stoppuls.

Vid värdet l2585 skall drivkällan mata bandet 2 med mycket låg hastighet.

Eventuella fördröjningar mellan styrsignal och stopp av band kan kompenseras genom att inställa ett lägre värde på räkneverket.

Genom en i figuren ej visas kontakt aktiveras drivkällan 46 som driver ett hjul 46a, vilket på i och för sig tidigare känt sätt står i förbindelse med transportbandet 2. Denna samverkan är ej visad i bifogad ritning i förtydligande syfte. Drivkällan 46 pâverkas för den snabba accelerationen och den väsentligen konstanta hastigheten och så snart hjulet 46a vridit sig transportsträckan "e" i fig. l0 påverkas en kontakt 48 vars påverkan via en ledning 49 införes till styrorganet 47.

Härvid inkopplas den snabba retardationen och vid transporttiden "f" övertager kopplingsorganet 44 styrningen av drivkällan 46 på det sätt som ovan beskrivits.

Emellertid bör också bemärkas att vid tidpunkten "f" aktiveras en hydraulisk cylinderkolvanordning 50, vilken bringas till samverkan med en stoppklack 5l på en kamskiva 52. Kamskivan 52 är via en i figuren ej visad friktionskoppling förenad till hjulet 46a, vilket innebär att kamskivan 52 icke följer med i hjulets 46a vridning från tiden "f" till tiden "g". Mellan dessa tidpunkter skall den exakta registreringen av materialet i läget enligt fig. 2 ske. Denna konstruktion är väsentlig för att få tryckerimaskinen att för varje cykel böja i samma läge, så att accelerationen, den konstanta hastigheten och den snabba retarda- tionen sker i en sådan ordning och under sådana tider att materialet kan intaga exakt tryckläge under den lägre hastigheten. l Anordnandet av kamskivan 52 gör emellertid det möjligt att få en mycket snabb materialtransport till ett läge för materialet strax före registreringsläget och att detta kan återupprepas.

Uppfinningen är givetvis inte begränsad till den ovan såsom exem- pel angivna utföringsformen utan kan genomgå modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav. I

Claims (8)

w i vaoisoael-i Patentkrav.

1. l. Stenciltryckmaskin med materialtransportör (2), varvid mate- rialtransportören är driven av en drivkälla (46) så att den kan stanna i ett första läge, för registrering av det för tryck avsedda materialet (3), och därefter transportera materialet till och stanna i ett tryck- läge, där ett mot en stencils mönster svarande tryck appliceras till materialet (3'), k ä n n e t e c k nia d därav, att transportörens (2) rörelse, för förflyttning av materialet från registerläget till det för tryck avsedda läget, avkännes av ett rörelsen avkännande organ (40) med en upplösning mindre än 0,5 mm, att det rörelsen avkännande organet (40) är kopplat (43) till ett räkneverk (44), att räkneverket är försett med organ som vid en på förhand bestämd inställning, svarande mot trans- portbandets transportväg, från det första läget till det andra läget, alstrar en aktiveringsignal (45), och att denna aktiveringssignal är anordnad att påverka drivkällan (46) att stanna transportören (2) när materialet (3) intagit det andra läget.

2. Stenciltryckmaskin enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att transporten av materialet från registreringsläget till tryck- läget sker via en snabb acceleration, en konstant eller väsentligen konstant hastighet samt en snabb retardation och slutligen av en mycket låg hastighet.

3. Stenciltryckmaskin enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att ett kopplingsorgan (47) styr drivkällan (46) under den snabba accelerationen, den konstanta eller väsentligen konstanta hastigheten samt den snabba retardationen och att räkneverket (4l) är anordnat att styra drivkällan (46) under den låga hastigheten, samt stanna drivkällan (46) så snart ett på förhand bestämt värde är framräknat på räkneverket.

4. Stenciltryckmaskin enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d dära, att upplösningen är mindre än 0,1 mm, d.v.s. en puls genereras för varje 0,1 mm. 79o1aoa-1) l M

5. Stenciltryckmaskin enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att transporten av materialet från registreringsläge till tryck- läge från den snabba accelarationen till den snabba retardationen sker genom att drivkällan (46) är styrd av kontakter samverkande med en kamaxel (fig. 9).

6. Stenciltryckmaskin enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att kamaxeln samverkar med en frikoppling, vilken är aktiverad under den låga hastigheten.

7. Stenciltryckmaskin enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att drivkällan (46) utgöres av en likströmsmotor styrd av en fyr- kvadrant tyristorstyrning.

8. Stenciltryckmaskin enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att det rörelsen avkännande organet (40) utgöres av en optisk pulsgenerator.