SE423870B - Kettingsvetsmaskin - Google Patents

Description

15 2D 25 3D 35 40 7711193-8 2 mer eller mindre stora avvikelser Från detta idealiska tids- rörelseFörlopp. På det med Fördel i snabbFörlopp utförda FramrörelseFörloppet av stukverktygen, vid vars slut stuk- verktygen berör de båda avrundningarna hos den kättingsträng, som skall svetsas, Följer det Första avsnittet av stukFörlop- pet, vilken kan betecknas såsom anläggningsrörelsen, vid vars 'slut de eFter Framrörelsen FortFarande av en mer eller mind- re bredd spalt skilda trådändarna hos den kättinglänk, som skall svetsas. berör varandra med ett av omständigheterna, t.ex. längden av kättinglänken, beroende anliggningstryck, som avviker Från det För normkättinglänken bestämda anligg- _ ningstrycket. i det att Från kättinglänk till kättinglänk o- , lika dimensioner blir större eller mindre än det normala an- liggningstrycket. EFtersom härvid sidFörskjutningar av de tråd- ändar, som skall svetsas, hos den kättinglänk, som skall svet- sas, och även riktningsFel icke kan tas i beaktande, kan ytan, över vilken de trådändar, som skall sammansvetsas, berör varan- dra, anses såsom konstant, så att storheten "anliggningstryck" kan ersättas av storheten "anliggningskraFt".

Variationen av det verkliga anliggningetrycket inom en det normala anliggningstrycket innehållande, oviss variatione- bredd har till Följd en icke önskad variation av det elektris- ka motståndet, som råder på stället För strömövergång Från den ena trådänden till den andra trådänden hos den kätting- länk, som skall svetsas. Motståndsvariationerna leder å sin sida till strömstyrkevariationer För svetsströmmen och detta i sin tur till svängningar i den vid slutet av den konstanta svetstiden uppnådda svetstemperaturen. Då emellertid svets- temperaturen är olika Från kättinglänk till kättinglänk, kan man därvid såsom visar sig i praktiken icke räkna med en kon- stant god svetsning och i motsvarighet därtill med en konstant hög kvalitet hos de svetsade kättinglänkarna. Det kommer alltså på grund av svetstemperaturens beroende av anliggnings- trycket, som trådändarna hos den kättinglänk, som skall svet- sas, utövar på varandra, avgörande an på att detta anligg- ningstryck utjämnae till det normala anliggningstrycket och hålles konstant Från kättinglänk till kättinglänk. m Den Från DT-US 2457180 kända kättingsvetsmaskinen av in- _ É ledningsvis angivet slag har därFör till uppgiFt att åstad- komma en maskin, vilken, trots de Från kättinglänk till kät- '*"~- ~wvànqpvuuunwv~zwunçq--»--ugn» - ----~ - - 10 15 20 25 30 35 40 7711195-8 tinglänk i en kättingsträng uppträdande oregelbundenheter- na i kättinglänkegenskaperna, nämligen trots variationer, speciellt av länklängd och spaltbredd, kan framställa kät- tingar med likformig svetsade och därtill kvalitativt hög- värdiga kättinglänkar.

För lösning av denna uppgift utgår man vid DT-US 2457180 från den allmänna tanken på en gynnsam påverkan av anliggningstrycket, med vilket de mittför varandra stående trådändarna hos den kättinglänk, som skall svetsas, berör varandra, sedan stukverktygen har utfört sin rörelse fram- åt och sin anliggningsrörelse. * Denna uppgift löses enligt nämnda DT-08 2457180 ge- nom en längsföränderlig buffertdel i den kinematiska ked- jan, som oberoende av sin längd i sin längsriktning överför ett inställbart maximaltryck mellan de båda angränsande drivorganen. Vid kättinglänken gäller det den inlednings- vis nämnda hydrauliska cylindern, genom vilken uppnås att, då från styrkurvskivan en minsta kraft står till förfogan- de, alltid ett konstant anliggningstryck råder, som de båda trådändarna av den kättinglänk, som skall svetsas, utövar på varandra, helt oberoende vilka onormala egenskaper den kättinglänk, som skall svetsas, kan ha, om man bortser från inriktningsfel. Den genom den hydrauliska cylindern åstadkomna vägutjämningen åstadkommer alltså alltid samma utgångsbetingelser för den elektriska motståndspresstum- svetsningen, så att kättinglänkar kan framställas, som har överensstämmande goda svetsställen. Även om vägutjämningen blott utgör några tiondels millimeter, förhindrar den stora tryckskillnader, som skulle göra sig störande märkbara vid den egentliga svetsningen. En ytterligare fördel med den hydrauliska cylindern såsom buffertorgan består i att ock- så den av föregående svetsningar orsakade värmeutvidgnin- gen av stukverktygen i stukriktningen sj längre kan inver- ka på anliggningstrycket, med vilket de trådändar, som skall sammansvetsas, berör varandra, ty även detta utjämnas. Ävenledes är hydrauliska stumsvetsmaskiner kända. Des- sa arbetar dock icke mekaniskt i egentlig bemärkelse utan just hydrauliskt. så att kraftflödet väsentligen är bundet till det använda flytande tryckmediet, medan vid den från DT-US 2457180 kända maskinen kraftflödet går genom stela 10 15 20 25 30 35f 40 7711193-8 maskindelar och blott ett enda organ i den öppna kinema- tiska kedjan för stukverktygens rörelse emellanåt icke är stel, vilket emellertid under svetsningen, efter det att de trådändar hos en kättinglänk, som skall sammansvetsas, lagts mot varandra, speciellt under slutstukförloppet, som ,karakteriseras av höga tryck, förhåller sig såsom en styv maskindel, så att såtillvida mekaniskt ingen skillnad re- 'lativt den från DT-US 2317 691 kända kättingsvetsmaskinen föreligger och icke heller skall bestå.

Vid den från DT-05 2457180 kända maskinen av inled- ningsvis angivet slag har det visat sig att, till följd av infogandet av en hydraulisk cylinder såsom buffertorgan, vars cylinder och kolvstång är kopplade med de båda an- gränsande drivorganen i den kinematiska kedjan, nya olägen-V heter uppträder. Vid den kända maskinen är lyftrummet för den hydrauliska cylindern nämligen över en ledning för- bundet med en såsom hydropneumatisk fjäder verkande tryck- ackumulator, som på vanligt vis består av ett formbestän- digt hus och en i huset anordnad blåsa med variabel volym, innanför vilken ett fast konstant vätsketryck råder och utanför vilken ett väsentligen konstant,lför förspänning inställbart gastryck råder. Inställningen av förspännings- trycket sker därvid genom ändring av vätskemängden eller företrädesvis gasmängden, vartill hjälpapparater och mät- anordningar användes. För deras hantering, alltså till slut för inställning av anläggningstrycket, med vilket de mot varandra stående trådändarna av den kättinglänk, som skall svetsas, skall beröra varandra, krävas en tid, som är för- hållandevis stor. Vidare tillkommer att det önskade anligg- ningstrycket, trots den eftersträvade flacka fjäderkarakte- ristiken för tryckackumulatorn i den kända maskinen, vid närmandet till detta tryck alltid en aning överskrides, så att man måste taga hänsyn till den väntade överskridningen vid inställningen av det önskade anliggningstrycket, vil- ket blott är ofullkomlígt möjligt. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att bättre lösa den i DT-DS 2457180 ställda och lösta uppgiften, i det att de ovan nämnda olägenheterna elimineras och en kätting- svetsmaskin av inledningsvis angivet slag åstadkommas, som kräver mindre övervakning ooh med säkerhet ger det förutbe- \ 10 15 20 25 30 35 40 7711193-8 5 stämda anliggningstrycket.

Denna uppgift löses enligt uppfinningen genom en backventil i en mellan kolven hos den hydrauliska cylin- dern och denna cylinder inmynnande tilledning För ett från en hydraulisk pump transporterat, flytande tryckmedium och genom en tryokregleringsventil i tilledningen. Tidsåtgången För inställning och avläsning av tryckregleringsventilen är relativt liten. Tillsatshjälpapparater och mätanordnin- gar användes icke. Tryckregleringsventilen ooh baokventi- len sörjer dessutom automatiskt tör att det på tryokregle- ringsventilen inställda maximala anliggningstrycket i in- tet Fall överskrides.

Kättingsvetsmaskinen enligt uppfinningen klarar sig För övrigt med en enda drivanordning, under det att den från DT-US 2457180 kända maskinen med nödvändighet har två, efter varandra till verkan kommande drivanordningar För en den hydrauliska cylindern uppbärande släde. Därigenom min- skas också konstruktionskostneden avsevärt.

En föredragen utFörings¥orm av maskinen enligt uppfin- ningen-kännetecknas av att den hydrauliska cylindern är ut- ¥ormad enkelverkande, att backventilen är frånkopplings- bar, att en frånkopplande styrslid är anordnad i tillednin- gen och att tryckregleringsventilen För inställning av det överFörbara maximaltrycket är anordnad mellan styrsliden och backventilen.

Den kinematiska kedjan hos den från DT-OS 2457160 kän- da maskinen har en medelst styrkurvdrivanordningen Förskjut- bar släde såsom drivorgan. som under kringgàende av styr- kurvdrivanordningen i ändamål att mot varandra stuka de träd- ändar, som skall sammansvetsas, av den kättinglänk, som skall eammansvetsas, är Förskjutbar medelst en ytterligare hydrau- lisk cylinder. Den föredragna ut¥öringsFormen av maskinen enligt uppfinningen har likaledes en släde, vilken emeller- tid blott är drivbar av styrkurvdrivanordningen. Dess kine- matiska kedja har liksom den trån DT-US 2317691 kända mas- kinen en på eläden ledansluten vinkelhävstång såsom drivor- gan med en stukhävetång såsom första skänkel. Med ¥ördel år därvid såsom ledansluten andra skänkel hos vinkelhävstången den som buffertorgan tjänande hydrauliska cylindern anord- nad. Denna ingår därmed i stället För den andra skänkeln hos 10 15 20 25 30 35 40 7711193-8 6 den ena vinkelhävstången vid den Från DT-US 2317691 kända maskinen bildande kopplingslänken. Befintliga maskiner av den kända konstruktionen låter sig därtör utan stor kost- nad omkonstrueras till den nya konstruktionen, i det att kopplingslänken ersättas av den Från DT-US 2457180 i sig själv kända hydrauliska cylindern hos en hydraulisk anlägg- ning, som dessutom har blott en hydraulisk pump, tre ven- tiler och några ledningar.

En ytterligare vinkelhävstång, som ej skall törväx- las med den en stukhävstång uppvisande vinkelhävstången, tjänar vid den ¥rån UT-OS 2317691 kända maskinen ändamå- let att låta utföra tomrörelseslaget, dvs. rörelsen ¥ram och rörelsen tillbaka För etukvarktygen, och deras stuknings- rörelse genom skilda drivanordningar, för att därigenom kun- na uttöra en i alla ¥aser i tiden exakt ¥örutbestämd stuk-0 ningsrörelse av stukverktygen, vilket är en ytterligare förutsättning för att trådändarna hos kättinglänkarna svet- sas med likformigt god kvalitet. I motsvarighet därtill har den kinematiska kedjan hos den föredragna utföringsformen av maskinen enligt upptinningen en böj- och sträckbar vin- kelhävstàng, vars Första skänkal är kopplad med stukverk- tyget och vars andra skänkal är kopplad med stukhävstången.

Därmed är den Fördelen Förbunden att buffertorganet, dvs. den hydrauliska cylindern, vid början och slutet av tom- gângsröralsen ¥ör stukverktyget icke måste medaccelereras resp. medretarderas, emedan det icke innehàlles i den öpp- na kinematiska kedjan För Framföring av stukvarktyget till kättinglänkrundningen i snabbförlopp utan i den öppna ki- namatiska kedjan ¥ör genomFörande av stukningsrörelsen För stukverktyget.

Det räcker att då vid symmetrisk maskinutFormning en hydraulisk cylinder är Förhanden såsom buffertorgan, ty vid den ¥öradragna utföringsformen av maskinen enligt upp- finningen har två öppna kinematiska kedjor för rörelse av båda stukverktygen att gemensamt begynnelse- och slutorgan, nämligen släden resp. den kättinglänk, som skall svetsas, så att enligt satsen actio=reactio i båda kinematiska ked- jorna samma kra¥t överföras.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas i samband med bifogade ritning, som visar en som exempel vald, 10 15 20 25 30 35 40 7711193-8 föredragen utföringsform av kättingsvetemaskinen enligt uppfinningen.

Fig. 1 är en på grund av den symmetriska uppbyggnaden ofullständigt och delvis sohematiskt återgiven frontvy av utföringsformen. 2 Fig. 2 är en motsvarande vy uppifrån.

Fig. 3 är en ofullständig och delvis schematiskt åter- given sidvy av utföringsformen.

Fig. 4 är en sohematisk representation av utföringsfor- mens hydrauliska anläggning i vilotillståndet.

Utföringsformen av uppfinningen är med avseende på det i fig. 1 angivna mittplatet M väsentligen symmetriskt kon- struerad. I samma mån som symmetri råder, kommer beskrivnin- gen att göras blott för ena halvan av maskinen. Den gäller emellertid på motsvarande sätt för maskinens andra halva.

Ett stativ 2 hos maskinen har en vertikal frontplatta 4, framför vars övre kant en symmetriskt relativt mittplanet M och ett relativt detta vinkelrätt vertikalt styrplan F statio- närt anordnad sadel 8 befinner sig, till vilken vid båda si- dor av mittplanet M ungefär 450 mot vertikal- och horisontal- planet lutande styrskenor 8 och 10 för uppgång resp. nedgång av en kättingeträng 12 ansluter sig, som vardera har en serie av redan svetsade kättinglänkar 14 och av kättinglänkar 18, som skall svetsas. En icke visad transportanordning sörjer för att kättingsträngen 12, efter svetsningen av de vågrät- ta, upptill liggande trådändarna av den i styrplanet F på sadeln 6 befintliga kättinglänksn 18 medelst två svetselek- troder 20, vidaretransporteras tvâ kättinglänkar, så att ef- ter varje transport den kättinglänk, som därnäst skall svet- sas, befinner sig i det beskrivna svetsläget.

Utanför mittplanet M är över varje skena på höjden för kättinglänken 16 en vågrät rak styrning 22 anordnad, som upp- tager en verktygshållare 28. På sin till mittplanet M angrän- sande främre ände är varje verktygshållars 25 försedd med ett i axiell riktning förskjutbart fäst stukverktyg 30, ett s.k. stuketàl, som med sin på lämpligt sätt utformade främre ände angriper mot den till densamma omedelbart angränsande rund- ningen av kättinglänken 16, då verktygshållaren 28 har av- slutat en snabbt utförd förskjutning framát, på vilken anligg- nings- och stukelaget följer. Vid den bakre från etukverkty- 10 15 20 25 30 35 40 7711193-8 get 30 vända änden av verktygshållaren 25 är den första skänkeln 38 hos en böj- och sträokbar första vinkelhäv- stång 40 ledansluten, vilkens andra skänkel 42 tillsammans med den första skänkeln 38 bildar en knäled 49 ooh med sin från knälsden vända ände medelst en drag- och skjutled 53 :är rörligt lagrad på frontplattan 4.

På en bult 48 hos knäleden 49 angriper en förbindnings- stång, som kopplar den första vinkelhävstången 40 med en icke visad formslutande kurvdrivanordning, vilken förbindnings- stång icke heller visas men väsentligen ligger i styrplanet F, jämför fig. 3 hos DT-DS 2317691.

Utföringsformen är på varje sida om mittplanet M för- sedd med en stukhävstång 100, som är begränsat svängbar på en på stativet 2 lagrad bult 102 kring en mot styrplanet F vinkelrät axel. Varje stukhävstång 100 har två likformiga, vardera med en kort ooh en lång arm försedda plattdelar, vil- kas korta armar 106 är anordnade på relativt varandra mot- satta sidor av styrningen 22 och i det aktuella fallet ma- delst en ansatsbult 108 är ledanslutna på en väsentligen parallellt relativt styrriktningsn för verktygshållaren 28 anordnad plattstång 110, vars från den tilldelade korta ar- men 105 fjärrbelägna ände sitter på en tapp 54 hos vrid- och skjutlänken 53. Varje stukhävstång 100 bildar en första skän- kel hos en blott passiv knäled 117 uppvisande andra vinkel- hävstång 118, vars andra skänkel vid fallet den i fig. 1 till vänster visade vinkelhävstången är utformad såsom kopp- lingslänk 120. Kopplingslänken 120 är med sin från knäle- den 117 vända ände ledanluten till en för båda maskinhal- vorna gemensam släde 126. Släden 125 är styrd på i styrpla- net F anordnade parallella stänger 132, vilka är fästa vid stativet 2. Släden 126 är kopplad med den fjäderbelastade armen 140 hos en styrhävstång 142, vilken är svängbart lag- rad vid stativet 2.

Styrhävstången 142 är del av en kraftslutande styrkurv- drivanordning 148, vilken bildar huvuddelen av den gemen- samma drivanordningen för de båda stukhävstängerna 100. Kurv- drivanordningen 148 har en på en styraxel 86 sittande styr- kurvskiva 150, som samverkar med en på dess periferi avrul- lande, på gaffeländen hos den tvångsmässigt rörelse bibrin- gade armen 152 hos styrhävstången 142 lagrad rulle 154, och 10 15 20 25 30 35 40 7711193-8 därigenom styrs styrhävstângen 142 kraftslutande. Den ar- men 140 hos styrhävstången 142 oåverkande fjäderkraften på- föres genom ett fjäderbatteri 156 över en kedja 158. För det fallet att styrkurvskivan 150 icke eller icke ensamt bestämmer slutminimumavståndet för stukverktyget 30, är en -säkrad ställskruv 184 anordnad, vars huvud bildar ett in- direkt anslag för släden 126, då denna befinner sig i sitt -lägsta läge, vilket ger en knävinkel för den andra vinkel- hävstången 118 av mindre än 900.

Vid den i fig. 1 till höger visade maskinhalvan är i stället för kopplingslänken 120 hos den vänstra, andra vinkelhävstången 118 såsom andra skänkel för den högra, an- dra vinkelhävstången 118 en hydraulisk cylinder 158 inom en i fig. 4 visad hydraulisk anläggning anordnad, vilken tjänar såsom längsföränderlig buffertdel i en öppen kinematisk ked- ja för rörelse av det högra stukverktyget 30 och oberoende av sin längd i sin längsriktning överför ett inställbart maximaltryck från det ena av de båda angränsande drivorganen till det andra, varvid det gäller den högra stukhävstången 100 och släden 126. I motsvarighet därtill är cylindern 170 och kolvstången 172 för den hydrauliska cylindern 188 så ledansluten på dessa delar 100 resp. 128, att cylindern 188 är translatoriskt och vridningsmässigt rörlig i styrplanet F.

Därtill tjänar två gaffelhuvuden 174 och 176. av vilka hu- vudet 174 är fäst vid en ändsida av cylindern 170 och medelst en tapp 178 är ledanslutet till underänden av den högra stuk- hävstången 100, under det att gaffelhuvudet 176 visserligen likaledes medelst en tapp 130 är ledanslutet till ett utskju- tande öra 128 hos släden 128, men dock är reglerbart lagrat på_den från kolven fjärrbelägna fria änden av kolvstången 178.

För detta ändamål är gaffelhuvudet 176 och kolvstången 172 sammanskruvade, på vilken en motmutter 180 för säkring av den kolvstångens verksamma längd bestämmande skruvförbind- ningen sitter. Den hydrauliska cylindern 158 kunde även va- ra inmonterad vriden 1800.

En hydraulisk pump för den hydrauliska anläggningen enligt fig. 4 är utformad såsom förskjutningspump 182 med en transportriktning. Dess förträngningsvolym per varv el- ler dubbelslag regleras såsom funktion av trycket steglöst och automatiskt. Den genom en elektrisk motor 184 drivbara 10 15 20 25 30 35 40 7711193-8 10 förställningspumpen 182 suger ut det flytande tryckmediet från en ventilerad behållare 186 över en under vätskeytan slutande ledning. Förställningspumpen 182 och det mellan kolven 188 för den hydrauliska cylindern 168 och dennas cylinderbotten 190 befintliga hålrummet 192 med föränder- lig arbetsvolym är inbördes förbundna genom en på flera ”ställen avbruten matningsledning 194, i vilken på förställ- ningspumpen 182 en styrslid 198 och på denna sedan en tryck- reducerande trycksregleringsventil 198 och på denna slutli- gen en backventil 200 följer. Styrsliden 196 är 4/2-vägs- ventil med elektromagnetpåverkan och återställningsfjäder, som i fig. 4 visas i sitt framläge, från vilket omkoppling till backläget kan ske, och är förbunden med en ventilerad behållare 202 genom en under dennas vätskeyta slutande led- ning. Tryckregleringsventilen 198 har en överstyrningar ut- jämnande avlcppsöppning och en reglerbar fjäder och är li- kaledes förbunden med en ventilerad behållare 204 genom en under dennas vätskenívå slutande ledning. Beckventilen 200 är över en styrledning 206 fjärrstyrbar från styrsliden 196.

Verkningssättet för den beskrivna utföringsformen av uppfinningen är följande: I början av framslaget av de båda stukverktygen 30 är de båda första vinkelhävstängerna 40 böjda, så att deras två skänklar 38 och 42 intager de i fig. 1 till höger med punktstreckade linjer uppritade lägena.

Därvid sörjer den nämnda formsutanda kurvdrivanordningen för påverkan av knäleden 49 för en mycket snabbt skeende sträckning av de båda första vinkelhävstängerna 40, varpå dessa skänklar 38 och 42 intager de till vänster i fig. 1 med punktstreckade linjer uppritade lägena. Är sträckläget för båda vinkelhävstängerna 40 vid snabbrörelse uppnått, så ligger stukverktygen 30, vilka alltefter normdimensionerna för den kättinglänk, som skall evetsas, kan utbytas och in- ställas, an mot avrundningarna hos kättinglänkarna 18. Då stukverktygen 30 utför framrörelsen förspännes över en stig- del 151 hos styrkurvskivan 150 fjäderbatteriet 156. På den med slutet för framrörelsen sammanfallande början av anlägg- ningsrörelsen av stukverktygen 30, där dessa visserligen be- rör kättinglänkrundningarna men ännu icke utför stukning, är den mellan trådändarna av kättinglänken 18 befintliga luft- spalten ännu icke eliminerad. Den anslutande anlåggningsrö- 10 15 20 25 30 35 40 7711193-8 11 relsen av stukverktygen 30 tjänar För att eliminera spalten och kommer vid sträckte vinkelhävstänger 40. tack vare de båda förhandenvarande öpnna kinematiska kedjorna, att verka passivt genom en koncentrisk sektor 153 av styrkurvskivan 50 och aktivt genom ingripandet av den hydrauliska cylindern 188. Dennas hålrum 192 tilltöres flytande tryckmedium över matningsledningen 194 då och så länge som styrsliden 196 vid transporterande ¥örställningspump 182 intager sitt vid över- gång ¥rån ¥ram- till anläggningsrörelse inställda bakre läge resp. tills det i hålrummet 192 ansamlade tryckmediet har uppnått ett innertryck, som är lika stort som det på tryckreglerings- ventilen 198 inställda maximaltrycket. Vid slutet av anlägg~ ningsrörelsen, som samman¥al1er med början av den egentliga stukrörelsen, bildar släden 125, de båda andra vínkelhävstän- garna 118 inklusive den hydrauliska cylindern 168, plattstän- gerna 110, de båda sträckte iörsta vinkelhävstängerna 40, de båda verktygshållarna 28, de båda stukverktygen 30 och kätting- länken 18 en sluten kinematiek kedja med konstant kraftFlöde, i vilken medelst styrkurvdrivanordningen 148 genom slåden 125 en yttre kraft inledas. Den i ¥ig. 1 till höger visade andra vinkelhävstàngen 118 förhåller sig därvid sedan såsom vore dess genom den hydrauliska cylindern 188 bildande andra skän- ikel en stel kropp, vilken motsvarar kcpplingslänken 120. Det- ta Förhållande förutsätter visserligsn användningen av en in- kompressibel vätska såsom tryokmedium och ett ti1lFörlitlígt spärrtíllstånd ¥ör backventilen 200. Vid slutet av anläggnings- Förloppet har sveteelektroderna 20 pâförts på de trådändar, som skall svetsas, av kättinglänken 18. Vid början av den på sektorn 153 Följande stigningen 149 på styrkurvskivan 150, in- kopplas svetsströmmen och stukverktygen 30 trycker så små- ningom kraFtigare på kättínglänken 18. Då svetsströmmen har flutit en minímitid och därigenom svetstemperaturen uppnåtts, börjar slutfasen av svetsförloppet, som till Följd av mjuknan- det av tràdmaterialet åtföljes av slutstukförloppet, vilket visas i Fig. 3, likaledes kurvstyrt. Eiter avlyftningen av elektroderna 20 och avskärningen av svetssvulsten medelst icke visade verktyg styree styreliden 198 om och förse där- igenom till sitt i Fig. 4 inritade framläge, i vilket ¥ör- ställningspumpen 182 transporterar tryckmedel för Frånkopp- ling av backventilen 200, så att tryokmediet Från hålrummet 10 15 20 7711193-8 12 192 flyter in tillbaka till behållaren 202, som lämpligen är identisk med behållaren 186. Tillbakaströmningen av tryck- mediet orsakas genom att kolven 188 hos den hydrauliska cy- lindern 168 under inflytande av en kraft, som söker att för- korta aggragatet, föres mot cylinderbotten 190. Denna kraft alstras å ena sidan av styrkurvdrivanordningen 148 och å andra sidan av den svetsade och från grader befriade kätting- länken 18. I anslutning därtill böjes åter den kraftflödet från stukhävstängerna 100 ända till stukverktygsn 30 åstad- kommande. ännu icke sträckte vinkelhävstången 40 av sina form- slutande kurvdrivanordníngar, så att stukverktygen 30 utför sin rörelse bakåt i snabbförlopp och därefter befinner sig på ett avstånd från kättínglänken 18, som möjliggör en obe- hindrad vidaretransport av kättíngsträngen 12. Sedan kan en cykel med samma förlopp börja.

Det maximaltryck, som skall ínställas på tryckregls- ringsventilen 198, väljas så, att med säkerhet spalten för varje osvetsad kättinglänk tillslutes och ett bestämt anligg- ningstryck alstras, med vilket trådändarna hos kättinglänksn, som skall sammansvetsas, ligger mot varandra.

Claims (4)

7711193-8 13 P A T E N T K R A V

1. Kättingsvetemaskin för elektrisk motstàndspress- tumsvetsning av C-¥ormigt ¥örböjda kättinglänkar (16) hos en kättingsträng (12), med två på de båda avrundningarna hos den kättinglänk (18), som skall svetsas, angripande stukverktyg (30), vilka åtminstone relativt varandra ¥öres i inbördes motsatta riktningar och med en öppen kinematisk kedja (126-168-180-118-40-28), som börjar vid en kraft- slutande styrkurvdrivanordning (148) och slutar med ett rörligt etukverktyg (30) och har en hydraulisk cylin- der (168) såsom ett av sina drivorgan, k ä n n e t e c k- n a d a v en backventil (208) i en mellan kolven (188) hos den hydrauliska cylindern (168) och denna cylinder (170) inmynnande tilledning (194) för ett trån en hyd- raulisk pump (182) transporterat Flytande tryckmedium samt av en tryckregleringsventil (198) i tilledningen (194).

2. Maskin enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att den hydrauliska cylindern (188) är utFormad enkelver- kande, att baokventilen (200) är Frånkopplingsbar, att en Frånkopplande styrslid (196) är anordnad i tilledningen (194) och att tryckregleringsventilen (198) är anordnad mellan styrsliden (196) och backventilen (208).

3. Maskin enligt krav 1 eller 2, vars kinematiske ked- ja (126-168-100-110-40-28) har en medelst styrkurvdrivan- ordningen (148) Förskjutbar släde (126) såsom drivorgan, 7711193-8 14 k ä n n a t s c k n a d a v att vid en i sig själv känd maskin, vars kinamatiska kedja (126-168-100-110-40-28) har en på slädsn (126) lsdansluten vinkslhävstång (118) Såsom drivlänk med sn stukstång (100) såsom första skänkal, så- som lsdanslutsn andra skänksl_hos vinkslhävstångan (100) den hydrauliska cylindern (188) är anordnad.

4. Maskin anligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att den kinsmatiska kedjan (126-166-100-110-40-28] har en i sig själv känd, böj- och sträckbar vínkslhävstång (40). vars Första skänksl (38) är kopplad med stukverktygst (30) och vars andra skänksl (42) är kopplad med stukhävstångan (1001. ÅNFÖRDÅ PUBLIKATIONER: