SE417134B - Sett och anordning for att meta lengd resp omkrets hos en slaktdjurkropp - Google Patents

Description

'7714861"7 När man inte kommer åt en huvudmuskelsnittyta sker utvärdering av det magra köttet indirekt, nämligen på grundval av framträdande kvalitets- indikerande egenskaper hos slaktdjurkroppar. Bland sådana egenskaper kan nämnas fastheten hos späcket och det magra köttet, svikten mellan revbenen, och färgen hos det magra köttet.

Slaktdjurkroppar som är av icke godtagbar mager kvalitet eller vars bukar är alltför tunna för att vara lämpliga för framställning av bacon klassificeras normalt i USA under beteckningen U S Utility. Mjuka och flottiga slaktdjurkroppar klassificeras också normalt med beteckningen U S Utility oberoende av hur andra kvalitetsindikerande egenskaper har utvecklats hos desamma.

Slaktdjurkroppar med godtagbar mager kvalitet och godtagbar buktjocklek klassificeras eller graderas enligt beteckningarna U S No 1, U S No 2, U S No 3 eller U S No 4. Dessa klassificeringar är baserade nästan helt och hållet på de förväntade slaktdjurkropputbytena av fyra magra styckningsdelar, nämligen lår och länd samt de delar som vanligen betecknas som lägg och bog. Deförväntadeutbytena av de fyra magra styckningsdelarna för var och en av dessa fyra klasser är angivna i den nedanstående tabellen. f FÖRVÄNTADE UTBYTEN AV DE FYRA MAGRA STYCKNINGSDELARNÅ PÅ BASIS AV 1 §LAKTDJURKROPPKALLVIKT j Klass I Utbyte U S No l 53 % och större U S No 2 50-52,9 % U S No 3 47-49,9 % U S No 4 Mindre än 47 % Man kan vänta sig att dessa utbyten blir ungefär l % lägre om de baseras på slaktdjurkroppvarmvikt. 7714861-7 De ovan angivna utbytena är baserade på de normala skärnings- och putsningsmetoderna som används av det amerikanska jordbruksdeparte- mentet vid utveckling av normerna. I regel putsar man härvid späcket mera noggrant än vad som är fallet kommersiellt. Skilda utbyten kan erhållas såsom följd av andra skärnings- och putsningsmetoder. Om dessa metoder tillämpas likformigt kommer emellertid skillnaderna i utbyten mellan de olika klasserna fortfarande att förbli förhållandevis jämför- bara.

Slaktdjurkroppar skiljer sig i sina utbyten av de fyra nämnda magra styckningsdelarna beroende på skillnader i späckgrad resp i muskelgrad, således muskeltjocklek i förhållande till skelettstorlek. Eftersom genomsnitttjockleken hos ryggspäck i relation till antingen slaktdjur- kroppsvikt eller slaktdjurkroppslängd har visat sig ge ett gott mått på utbytet vid de fyra magra styckningsdelarna utnyttjas dessa faktorer, tillsammans med en muskelutvärdering, såsom grundval för de med nummer betecknade klasserna.

Bifogade fig l visar de ställen där en del av standardmätningarna av- seende genomsnittlig ryggspäcktjocklek och slaktdjurkroppslängd utföres.

Den genomsnittliga ryggspäcktjockleken kan uppmätas vinkelrätt mot slaktdjurkroppsytan mittemot de första och andra revbenen och sista ländkotan. Slaktdjurkroppslängden mätes i regel från ländbenets främre punkt till det första revbenets främre kant närmast ryggraden. Slakt- djurkroppsvarmvikten är baserad på ett helt slaktdjur med styckning utförd enligt ett konventionellt styckningsschema, dvs med djuret delat i två delar längs ryggen och med käkbenet kvar samt huvudet, lârdelar och skiktspäck avlägsnade.

I en del slaktdjurkroppar är den verkliga genomsnittstjockleken hos ryggspäcket inte representativ för kroppens grad av fetma. I sådana fall föreskriver normerna att en lämplig korrigering skall utföras med av- seende pâ ryggspäckets genomsnittstjocklek. För att bestäma huruvida en sådan korrigering erfordras eller inte utför man bestämda mätningar med avseende på ryggspäcktjockleken vid andra punkter än de punkter som 7714861-7 utnyttjas för att fastställa den genomsnittliga mängden och total- mängden i sådana partier som kring utsidan på låren, omedelbart framför höftbenet, över kanten på länden samt vid förbindningsstället mellan buken och bogen. För en slaktdjurkropp med en späckfördelning som anger en större grad av totalt späck än vad som står i samband med den verk~ liga genomsnittstjockleken hos dess ryggspäck utföres en korrigering uppåt eller nedåt i ryggspäckets genomsnittstjocklek alltefter behov och uppgifter erhållna genom ifrågavarande mätningar.

Fig 2 åskådliggör det allmänna sambandet mellan den genomsnittliga_ ryggspäcktjockleken, slaktdjurkroppslängd eller -vikt, samt klassning för slaktdjurkroppar med muskelbildning som är typisk för graden av fetma hos dessa djur. Inom varje klass ökar den genomsnittliga rygg~ späcktjockleken efter hand som slaktdjurkroppslängden eller -vikten ökar. Ukningstakten utgör typiskt ca 2,5 mm i den genomsnittliga rygg- späcktjockleken i motsvarighet till en ökning av slaktdjurkropplängden med ca 7,6 cm eller en ökning av slaktdjurkroppsvikten med ca 20,4 kg.

Exempelvis är med slaktdjurkroppslängden 76 cm eller slaktdjurkropps~ vikten 75 kg tjockleken hos ryggspäcket vid anslutningspunkten för klasserna No l och No 23,6 cm. Vid anslutningspunkten mellan klasserna No 2 och No 3 är den 4,3 cm, och vid anslutningspunkten mellan klasserna No 3 och No 4 är den 5,l cm. Såsom också framfâr av fig 2 är "tjock" den normala muskelbildningsgraden som är angiven för slaktdjurkroppar vid anslutningspunkten mellan klasserna No l och No 2, varjämte muskelbild- ningen är angiven som "måttligt tjock" vid anslutningspunkten mellan klasserna No 2 och No 3. Slutligen anses muskelbildningen "något tunn” vara normalt för slaktdjurkroppar vid anslutningspunkten mellan klasserna No 3 och No 4.

Med hänsyn till de många mätningar som f n erfordras och som anses behöva utföras i framtiden för att man noggrant skall kunna fastställa den korrekta klassningen för slaktdjurkroppar föreligger ett behov av en anordning och ett sätt för att utföra noggranna och upprepade mätningar med avseende på en slaktdjurkropp under dennas behandling. Om man be- 7714861-7 tänker att om man önskar klassificera och mäta varje svin under be- handling på en bestämd dag i ett slakteri som normalt kan omhändertaga mellan 4000 och 5000 slaktdjurkroppar per dag måste många mätningar ut- föras, varjämte man måste ha ett medel att utföra mätningarna och att registera resultaten i snabb följd för att de enskilda slaktdjurkropparn¿ och grupperna av slaktdjurkroppar skall kunna klassas på rätt sött.

Det för sättet och anordningen enligt uppfinningen särskilt utmärkande ' framgår av bifogade patentkrav.

Uppfinningen beskrives i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig l visar en typisk halv slaktdjurkropp och anger en del i för sig kända normalmått, fig 2 är en kurva som visar de i och för sig kända sambanden mellan ryggspäcktjocklek, slakt- djurkroppslägd och slaktdjurkroppsvikt för slaktdjur med muskelbildning som är typisk för djurens grad av fetma, fig 3a är ett blockschema som åskådliggör apparatur för mätning och registrering i enlighet med upp- finningen, fig 3b är ett delvis schematiskt kopplingsschema som åskåd- liggör vissa kännetecken och delar hos uppfinningen, vilka kännetecken och delar kommer till användning för att göra det lättare att förstå arbetssättet hos den i samband med fig 4 beskrivna anordningen, och fig 4 är en planvy av ett i enlighet med uppfinningen utfört mätverktyg som kommer till nytta då det gäller att mäta längden och omkretsen hos slaktdjurkroppar.

Såsom framgår ovan erfordras ett förfaringssätt och en anordning för att man på korrekt sätt skall kunna klassificera exempelvis varje svin som styckas i ett slakteri, eftersom den ekonomiska betydelsen av dylik klassificering är högst avsevärd. Då det gäller att utvärdera och korrekt klassificera slaktdjurkroppar enligt fig l för att fastställa hur de i fig 2 åskådliggjorda, fastställda normerna skall tillämpas, är det 'viktigt att man åtminstone mäter slaktdjurkroppslängden samt ryggspäck- tjockleken på ett eller två ställen. Om andra utvärderingsförfaranden användes, exempelvis omkretsmätningar kring lårdelen eller skinkan, kan ett sätt och en anordning enligt föreliggande uppfinning också användas. 771l+861-7 Vid normal behandling i ett slakteri föres hela slaktdjurkropparna och/eller slaktdjurkroppshalvorna på en transportör, varvid djur- kropparna är upphängda i bakbenen. Transporten sker kontinuerligt och i en approximativ takt svarande mot mellan ca 400 och 500 djur- kroppar per timme. För att en mätning skall kunna utföras på varje djurkropp eller varannan djurkropp mäste man således ha ett medel med vars hjälp man snabbt kan utföra längd- omkrets- och ryggspäck- tjockleksmätningar samt registrera dessa mätningar noggrant och i stort sett helt automatiskt.

Fig 3a åskådliggör i blockform ett enligt uppfinningen angivet arrangemang och en metod för att utföra ifrågavarande mätning och registrering. Mätverktyg 3l och 32 är kopplade via ledare till en dataterminal 33, som är markerad med en streckprickad linje. Data- terminalen 33 inkluderar åtminstone en spänningskälla 34, och digitalvoltmetrar 35 och 36, vilka är kopplade till buffertmagasin 37, 37' resp 38, 38' och till ett ingångs/utgångsorgan 39 som bildar gränsutrustning. Ingångs/utgångsorganet 39 kan via en ledning 39a vara kopplat till ett centralt datamagasin eller till någon annan central databehandlingsapparat. Denna centrala apparatur kan lagra alla data och/eller kan behandla nämnda data ytterligare i överens- stämmelse med metoden för att organisera data för klassificering av slaktdjurkropparna. Ehuru strömledarna är visade som enkla linjer skall det framhållas att de representerar multipelledare. De är visade såsom enkla ledare endast för att framställningen på ritningen skall bfi üflaæ.

Ledarna 3la från mätverktyget 3l är kopplade för styrning av buffert- magasinen 37, 37', och utgângssignalerna från buffertmagasinen är kopplade via ledare 37, 37' till ingången till organet 39. Mätverktyget 3l är också kopplat via ledarna 3lb till ingången till digitalvoltmetern 35, vars utgång är förbunden med andra ingångar till buffertmagasinen 37, 37' via ledare 35a. 77148614 Pâ 1ikartat sätt är mätverktyget 32 koppiat via 1edarna 32a ti11 digitaïvoitmetern 36, varjämte digita1vo1tmeterns 36 utgång är kopplad via 1edarna 36a ti11 andra ingångar ti11 buffertmagasinen 38, 38'. Utgångssignaierna från buffertmagasinen 38, 38' föres ti11 organet 39 via 1edarna 38a, 38a'. Utgångs1edarna 32b från mätverk- tyget 32 är så inkopp1ade, att de styr buffertmagasinen 38, 38'.

Spänningskä11an 34 är via iedarna 34a och 34b förbunden med mätverk- tygen, digita1vo1tmetrarna och buffertmagasinen och har ti11 uppgift att uppfy11a dataterminaiens 33 spänningskrav.

Fig 3b är en schematisk ritning som komer ti11 god användning då det gäiïer att förk1ara det enïigt uppfinningen angivna sättet resp den eniigt uppfinningen angivna anordningen, och i nämnda figur är huvud- de1arna hos ett mätverktyg visade inom destreckprickade1injerna 131.

Digita1vo1tmetern 135 är via 1edaren 135a kopp1ad ti11 buffertmagasinet 137, som kan taga formen av en samp1ings- och fasthâïiningskrets, vars utgång är förbunden med ingångs/utgångsorganet 139 via 1edarna 137a.

Denna strömkretskonfiguration möj1iggör att en ana1ogsigna1 på mät- verktygets 131 1edare 131b kan kopp1as ti11 digita1vo1tmetern 135, vi1ken omvandiar ana1ogingångsspänningen ti11 en digitaispänning i form an en binärkodad decima1utgångssigna1 135a, som är kontinueriigt kopp1ad ti11 buffertmagasinet 137, vi1ken 1agrar signaien för efter- föïjande angivning medeist organet 139 ti11 den centra1a databehand- lingsutrustningen. 1 Mätverktyget 131 inkiuderar inom sina gränser ett omvand1ingse1ement som innefattar en fjäderförspänd potentiometer, som är symboiiskt representerad inom destreckprickadeiinjerna 131c, vidare en trimmer- potentiometer 131d, ett skjut- e11er drage1ement 131e, och ett omkopp- iingsorgan e11er indikeringsorgan 131f, varjämte en 1edare 131a är kopp1ad ti11 en annan ingång ti11 buffertmagasinet 137.

I en1ighet med uppfinningens ti11ämpning är den ena ans1utningsk1ämman hos trimmerpotentiometern 131d förbunden med en spänningskä11a +V, medan dess uttagsk1ämma är ansïuten ti11 den ena änden hos en variabe1 potentio 7714861-7 meter i omvandlingselementet l3lc. Den variabla potentiometerns andra ände kan vara jordad. Potentiometerns uttagspunkt hâlles fjäderförspänd till ett normalt inställt läge. Ett skjut- eller dragelement är fäst vid uttagspunkten och är manuellt utdragbart eller tillbakadragbart, vari- genom man kan erhålla en ändring i analogspänningen som uppträder på ledaren l3lb. Denna spänning är kontinuerligt kopplad till digitalvolt- metern, vilken omvandlar analogsignalen till en digital BCD-signal, som matas kontinuerligt till buffertmagasinet. Buffertmagasinet samplar kontinuerligt utgângsledaren l35a, vars signal ändras kontinuerligt efter hand som elementet l3le föres från sitt normala, förspända läge som är inställt i omvandlaren. Den samplade signalen kvarhålles sedan i buffertmagasinet genom att omkopplings- eller indikeringsorganen l3lf aktiveras. Dessa organ kan utgöras av en mikroomkopplare med sin ena anslutningsklämma jordad eller försedd med någon annan potential som är pålagd buffertmagasinets 137 inhiberings- eller lagringsingång.

Tack vare referensspänningen +V upprättar mätverktyget l3l ett analog- signalvärde som representerar ett förutbestämt mått, varvid denna analogspänningsnivå kan ändras genom att man drar ut resp drar tillbaka elementet l3lc. Härigenom åstadkommas en analogsignal som representerar en uppmätt längd som kan relateras till längden eller omkretsen hos en slaktdjurkropp eller till den uppmätta späcktjockleken. Vid tidpunkten då mätningen utföres aktiveras omkopplaren l3lf på verktyget, varvid den digitala representationen av analogsignalen lagras i kodad form. Seder- mera kopplas den lagrade utläsningssignalen" av in/utorganet in i ett centralt magasin eller en cetral databehandlingsutrustning som skall utnyttjas vid klassificeringen. Det bör också vara uppenbart att varje verktyg kan inkludera mer än en mikroomkopplare, vilket medför att ett andra måtresultat kan lagras, såsom framgår av fig 3a. Exempelvis skulle utgångssignalen från den första digitalvoltmetern 35 lagras i buffert- magasinet No l genom att man aktiverar en första omkopplare, varjämte lagring skulle ske i buffertmagasinet No 2 genom aktivering av den andra mikroomkopplaren. På likartat sätt skulle mätverktyget 32 genom aktivering av första och andra mikroomkopplare medföra att digitalvolt- meterns 36 utgångssignal skulle lagras i tur och ordning i bufferten No 3 resp bufferten No 4. I 7714861-7 Med utgångspunkt från det sätt, på vilket fig 3a är anordnad, förut- sättes att slaktdjurkropparna, som frammatas på en transportör, kommer att passera läget I, varvid mätverktyget 31 användes på sätt som be- skrivits i anslutning till fig 3a och 3b och som komner att beskrivas nedan i anslutning till fig 4.

Vid anordningen och sättet för mätning enligt uppfinningen utnyttjas organ avsedda att hållas i handen och förbundna medelst ledare med ett terminalorgan som kan vara fjärrbeläget från handmätverktygen men som inte behöver vara fjärrbeläget i förhållande till dessa. De momentana mätningarna som utföres medelst verktygen innefattar analogsignaler som korreleras till mätningarna som utföres på slaktdjurkropparna, och de omvandlas i terminalorganet till kodade digitalsignaler som represente- rar ifrågavarande mått. Digitalsignalerna lagras och indikeras medelst en aktiveringsomkopplare på det för manuellt handhavande avsedda mät- verktyget. Dessa lagrade signaler överföres därefter till ett större, centralt behandlingsarrangemang eller lagringsarrangemang för att utnyttjas vid klassificering och gradering av slaktdjurkropparna.

Man kan också i ett första mätverktyg alstra en analogsignal som repre- senterar en längd- eller omkretsmätning, vilken analogsignal kontinuerlig mottages och omvandlas till en digitalsignal svarande mot längd- eller omkretsmåttet, varefter indikering sker när mätningen har fullbordats, varjämte digitalsignalen svarande mot den uppmätta längden lagras i beroende av den utförda indikeringen. Härvid ingår också ett moment, i vilket man inför ett andra mätverktyg i slaktdjurkropparnas späck och därvid erhåller en analogsignal som representerar späcktjockleken, var- efter denna analogsignal kontinuerligt mottages och omvandlas till en digitalsignal svarande mot den uppmätta späcktjockleken, varpå man på det andra verktyget indikerar när späcktjockleken har uppmätts, var- jämte digitalsignalen svarande mot den uppmätta tjockleken lagras i beroende av nämnda indikering. Dessa mätningar utnyttjas därefter för gradering av slaktdjurkropparna. 771486147 l0 Fig 4 visar ett för manuellt handhavande avsett mätverktyg i planvy, vilket utnyttjas för utförande av längd- och eventuella omkretsmät- ningar med avseende på slaktdjurkropparna. Verktyget har i stort sett formen av en pistol och omfattar en huvuddel 40 med en hålighet 4l, på vilket ett lock 42 är fastsatt medelst organ 43 så att innehållet i huvuddelens 40 hålighet 4l kommer att bli inneslutet. Verktyget är försett med ett handtag 44 som användes för aktivering av omkopplings- eller signaleringselement 44a och 44b, varvid dessa elements ledare 44c och 44d är kopplade genom nämnda huvuddel och ut genom en ändanslutning 45 till dataterminalen 33. Omvandlingselementet 46 är fixerat i huvud- delens 40 hålighet 4l och är försett med ett reglerorgan 46a. I hålig- heten 4l är också trimmerpotentiometern 47 monterad, varjämte regler- organ 47a är fastsatta i håligheten medelst en konsol 47b. Omvandlarens utgångsförlängning 46b är kopplad till ett förlängningsorgan i kabeln 48 medelst kopplingsorgan 48a. Kabelförlängningen 48, som sträcker sig genom ett munstycke 49, är fixerad vid verktygets huvuddel 40 medelst organ 49a. Munstycket 49 inkluderar ett ändparti 49b och en kvarhållande del 49c. Kabelförlängningen 48 inkluderar två distansändorgan 48b och 48c. Kopplingsorganet 48a'är visat i utdraget läge med streckprickade linjer, och utdragningen av kabeldistansändorganet 48c' är också visad med streckprickade linjer. Munstycksdelen 49d bildar ett styrorgan för kopplingen och kabeln under utdragningen resp tillbakadragningen. Organ 48b anger returgränsen för kabelns 48 inställda normalläge eller vilo- läge, vilket svarar mot omvandlingselementets 46 normalt inställda läge.

Utgångsledarna från omvandlaren 46 är kopplade till anslutningen 45 på i och för sig känt sätt. Omvandlaren 46 kan vara av typen Displaceable Transducer-Model 4046, som marknadsföres av R I Controls, Minneapolis, Minnesota, USA. Detta element ger analogsignalen och är betecknat l3lc i fig 3b.

Mätverktyget användes för linjär mätning på följande sätt. Man håller verktygets handtag 44 i den ena handen med handens tumme så placerad, att mikroomkopplarna 44a och 44b kan påverkas. Ändorganet 48c anbringas mot slaktdjurkropparnas ländben, varefter verktyget drages nedåt till det första revbenet, varigenom kabeln 48 förlänges, tills munstyckets längst fram liggande ändparti 49b berör den första revbensdelen, vari- 7714861-7 ll genom kabeln kommer att sträcka sig utefter slaktdjurkroppens längd- sträckning pä det i fig l visade sättet. Härvid påverkar man en av omkopplarna 44a, 44b med tummen för att ange för dataterminalen 33 att mätningen har utförts och att signalen som representerar denna längdmätning bör lagras.

För att man skall kunna mäta omkretsen kring en del av slaktdjur- kropparna drar man ut distansändorganet 48c, varjämte man för detta organ utefter slaktdjurkroppens omkrets och placerar det i den kvar- hållande delen 49c. Därpå aktiveras omkopplaren så att omkretsmät- ningen utföres. Eftersom, såsom är antytt i fig 2, slaktdjurkropps- längden normalt varierar inom ca 25 cm, har det visat sig att en potentiometer för en förskjutning av ca 20,3 cm är tillfredställande med en kabelförlängning på 68,6 cm från 4Bb till 48c.

Trimmerpotentiometern 47 användes för finreglering av analogstyrsignalen med tanke på variationer i inställningen och elementen som bildar apparaturen, varvid man kan uppnå en noggrann korrelation mellan analog- spänning och linjär mätning. Det för manuellt handhavande avsedda mät- verktyget kan också inkludera en upphängningsring 402, som kan vara fäst vid verktygets huvuddel 40. Verktyget kan hållas hängande i ett p förutbestämt läge med ett tillräckligt spel för att det skall kunna omställas i rimlig omfattning av operatören.

Uppfinningen är således inte begränsad till den ovan beskrivna och visade utföringsformen, utan denna utgör endast ett exempel på upp- finningen och dess tillämpning.

Claims (1)

1. '7714861-7 12 PATENTKRAV l Sätt att mäta längd resp omkrets hos en slaktdjurkropp under användning av ett mätverktyg som inkluderar en utdragbar kabel (48), som står i arbetsförbindelse med en omvandlare (46), som inkluderar organ för att omvandla kabelns relativa utdragning till en elektrisk signal, och tvâ med verktyget samhörande omkopplare (44a, 44b) anordnade att förbinda omvandlaren (46) med ett på avstånd beläget terminalorgan (33) som inkluderar organ för mottagning och lagring av signaler, k ä n n e - t e c k n a t därav, att en längdmätning utförs genom att en operatör placerar den utdragbara kabeln (48) pâ slaktdjurkroppens ländben, var- efter verktyget drages mot slaktdjurkroppens första revben så att kabeln blir dragen-i motsvarighet till den längd som skall mätas, varvid i mät- verktyget alstras en analogsignal som representerar längdmätningen och nämnda analogsignal mottages kontinuerligt i nämnda terminalorgan (33) och där omvandlas till en digitalsignal som svarar mot längdmätningen, att när kabeln har dragits ut ett stycke svarande mot längdmätningen pâverkas en av de båda omkopplarna (44a, 44b), varvid digitalsignalen som svarar mot den uppmätta längden lagras såsom gensvar på nämnda på- verkan av omkopplaren, att omkretsen mätes genom att verktygets kabel (48) dras ut omkring den del av slaktdjurkroppen som skall mätas och kabelns (48) ände placeras i ett kvarhållningsorgan (49c) på verktyget, och att när kabelns (48) ände står i kontakt med kvarhållningsorganet j (49c) påverkas den andra omkopplaren, varvid signalen som svarar mot mätningen av omkretsen mottages vid det på avstånd anordnade terminal- organet (33), varjämte signalen som svarar mot den uppmätta omkretsen lagras såsom gensvar på påverkan av den andra omkopplaren. 4 2 Verktyg för att mäta längd resp omkrets hos en slaktdjurkropp och för att alstra en signal som är representativ för nämnda mätningar i enlig- ~ het med_sättet enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t därav, att verk- tyget inkluderar en verktygskropp (40) som är försedd med ett styrmun- stycke (49), att en fjäderförspänd, utdragbar, utgående kabel (48) står i arbetsförbindelse med en i verktygskroppen anbragt omvandlare (46) vid sin ena ände och sträcker sig genom verktygskroppen (40) samt är förd genom munstycket (49) och är utformad med en yttre del som sträcker sig 7714861-7 13 utanförverktygskroppen(40), att nämnda omvandlare (46) är anordnad att alstra en mot kabelns (48) utdragning proportionell signal, att kabeln (48) är på sin nämnda yttre del försedd med ändorgan (48b, 48c) som har en tvärsektionsdimension som är större än kabelns tvärsektion, att ett vid munstyckets (49) yttre ände beläget organ (49b, 49c) är anordnat att samverka med och lägesplacera nämnda ändorgan (48b, 48c) när kabeln har dragits runt en del av slaktdjurkroppen så att ett omkretsmått blir fastlagt, att ett terminalorgan (33) är kopplat till verktyget för att mottaga nämnda signal och för att lagra ett värde som representerar varjf mätning, och att verktyget är försett med omkopplarstyrorgan (44a, 44b) för att i följd styra lagringen av de respektive mottagna signalerna i terminalorganen när varje mätning har skett. Verktyg enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att verktygs- kroppen (40) innefattar en hålighet (41), att styrmunstycket (49) har en kanal som förlöper till nämnda hålighet och som är anordnad att till- låta genomgång av kabeln, och att omkopplarna (44a, 44b) står i arbets- förbindelse med omvandlaren (46) och ett utanslutningsorgan (45) på verk- tyget och är så belägna att de är aktiverbara genom påverkan när kabeln (48) har dragits ut ett stycke som svarar mot längd- eller omkretsmät- ningen. Verktyg enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att en trimnings- potentiometer (47) är anbragt i nämnda hålighet (41) och är elektriskt kopplad till omvandlaren (46) för att inreglera den proportionella utsignalen. Verktyg enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att det inklude- rar ett på verktyget anbragt förbindelseorgan för att koppla en matnings- spänning till verktyget och för att koppla utsignalen från omvandlaren (46) via omkopplaren (44a, 44b) till utanslutningsorganet (45). 7714861-'7 14 6 Verktyg enïigt krav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att det inkïuderar en monteríngsring (45a) som är fast ansïuten ti11 verktygskroppen (40) för att möjïiggöra upphängníng av verktyget i ett förutbestämt läge. 7 Verktyg enïigt något av kraven 2 - 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att verktygskroppen (40) har pistoïform. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: