SE409559B

SE409559B - Anordning vid kontinuerlig gjutning

Info

Publication number: SE409559B
Application number: SE7714472A
Authority: SE
Inventors: J Bostedt; S Kollberg
Original assignee: Asea Ab
Priority date: 1977-12-20
Filing date: 1977-12-20
Publication date: 1979-08-27
Also published as: SE7714472L; DE2853049A1; FR2412371B1; CH633207A5; FR2412371A1; JPS5489928A

Description

15 20 25 50 35 7714472-3 Ett annat, härmed sawmnanhängande problem är att vid användande av en sidoplacerad omrörare vid en gjutsträng ingen strömming erhålles i smältan (inuti det stel- nade höljet) i ett vertikalt mittskikt (10 i fig S). Vid strängens del, riktad mot den konvexa delen av strängen (vid 11 i fig' 3)' blir det relativt problem- fritt, då. lösa dendriter samlas där och ger en likaxlig struktur, medan det däremot vid den motsatta sidan (12 i fig 3) fortfarande erhålles en pelarlcristall- zon, vilket ej är önskvärt. För att förhindra detta skulle man vilja placera en omrörare vid 1§ (se fig 5) vid den konkava ytan, men detta är olämpligt på grund av genombrottsriskerxza direkt under kokillen 14. Dessa risker är störst här. Ett sätt att undvika dessa är att placera omröraren mot en kyld glidplatta mot strängen, men då erhålles i stället problem med fältgenomträngxaingen. Spârtänderna är lämp- ligen skärmade, såsom exempelvis klädda i koppar-plåt.

Dessa problem löses medelst en kombination av ovan nämnd typ av omrörare med lös- tagbara spårtänder och anordnade av två. samverkande omrörare på. var sin sida om gjutsträngen och längs denna, exempelvis invid gjutkokillen (14) vid de plana ytorna av gjutsträmgen (en omrörare synes vid 16 i fig 5). Den stillastående zonen names nu 9o° vriden i förhållande un. ae» viaigare nämnde. (1o i rig 4), varvid en lcraftig omröring erhålles vid den konkava 'delen av gjutsträngen vid omrörarna, och 'detta förhindrar nämnda risk för pelarlcristallbildning.

Ytterligare ett problem i detta sammanhang är det faktum, att en omrörare med ett vandringsfält längs strängen ofta måste göras tjockare än halva sträng- tjockleken. Genom att låta. de löstagbara spårtänderxza åtminstone delvis utgå. i spetsig vinkel från omrörarens/omrörai-nas centrala del kan man koncentrera flö- det i gjutsträngen till en del av gjutsträngen, som har mindre bredd om- rörarens, exempelvis till den konkava delen av gjutsträngen.

Uppfinningen är närmare exemplifierad i bifogade figurer, av vilka fig 1 visar en omrörare invid en gjutsträng, fig 2 två omrörare med sneda spårtänder, fig 5 tidigare teknik med en sidoomrörsre, fig 4 en utföringsform enligt uppfin- ningen med två. samverkande omrörare och fig 5 olika omrörarplaceringar.

I fig 1 visas invid en i pilens i riktning rörlig gjutsträng med ett stelnat hölje och delvis icke stelnad kärna. en omrörare med de centrala spoldelarna. visade vid 2. Från denna. drsges ett antal spår-tänder 5 fram mot gjutsträngen så. att mellan dessa och gjutsträngen bildas ett litet luftgap. Dessa spårtänder är löstagbara och vid exempelvis genombrott i gjutsträngen med åtföljande ska- dor på. omröraren, dvs normalt på de löstagbara spårtändenxa., kan dessa lätt bytes ut och omrörsren åter göras driftmässig. Msn kan även lätt byta spártän- der vid byte av strängdimension, och mellan spårtänderna kan lämpligen placeras 10 15 20 25 55 '77141472-3 ett antal sprutmunstycken för kylmedel såsom vatten (4). Den visade omröraren är förlagd med sitt vandringsfält gående längs gjutsträngen 1, men i vissa fall kan man även använda denna typ av omrörare för tvärgaendo omröring. Kylningen blir således löst på. ett enkelt och praktiskt sätt och omröringseffekten blir god vid denna typ av omrörare. I det visade fallet är antalet omrörara ett, men ofta. förekommer två. och ibland flera omrörare, vilket närmare framgår nedan. Vid byte av strängdimension behöver som synes omröraren ej flyttas utan det räcker att byta ut spårtänderna. De lösa yttre spårtänderzia 3 kan lämpligen utföras av transformatorplåt, och flödet från omröraren kan förstärkas ca 50% i för- nananao m1 vad rann är med konventionellt anordnade. snarare.

Av skäl som framgår ovan placerar man lämpligen parvis två. omrörare invid de plana sidoytcrna av en gjutsträng, exempelvis invid kokillen. I fig 5 visas . kokillen och vid 13 framgår den plats där man normalt skulle vilja. ha en om- rörare med hänsyn till kristallbildningen, som närmare definierats ovan. Detta skulle även kunna. ske med tillhjälp av en glidplatta 15, men detta skulle för- svaga penetrationen av fältet invid den icke stelnade delen av gjutsträngen.

Vid 16 placeras en omrörare vid den plana sidan av gjutsträngen, lämpligen in- vid desskonkava överyta, och gjutningen sker i pilens B riktning. I fig 4 visas de två omrörarna 16, 17 placerade invid var sin plan sidoyta 5 respektive 6 av en gjutsträrng, som rör sig i pilarnas C riktning. Lämpligen' anbringas om- rörarzxa vid sidoytorxia 5, 6 invid den konkava över-ytan 7 av gjutsträngen. Häri- genom undviker man de olägenheter av pelarkristallbildning som av ovan nämnd orsak erhålles vid partiet 12 i hittills använda former av onmörare enligt fig 5, där endast en sidoplacerad omrörare 8 användes. De två omrörarna 16, 17 enligt fig 4 bör lämpligen ordnas så, att de får ett samverkande fält tvärs genom gjutsträngen och omröringen blir härigenom mycket effektiv och ovan nämnda problem undvikas. Vid genombrott, oftast direkt under kokíllen 14 och vid den kon- kava strängytan erhålles normalt icke några skador på omrörarna 16, 17, och skadas dessa så blir det i huvudsak frågan om de löstagbara spårtänderna., vilka ju enligt ovan lätt kan utbytas. Omrörarna kan eventuellt arbeta tillsammans med en vanlig sidoplacerad omrörare (ej visat).

För att få en begränsad bredd på. omröraren kan det vara lämpligt att utföra de två omrörarna 18, 19 med åtminstone delvis lutande spårtänder 9, dvs dessa skall bilda spetsig vinkel mot omrörarplanet. Omröringsriktningen sker vinkel- rätt mot papperets plan i fig 2 och som synes kan fältet koncentreras till en del av gjutsträngens sida, i det visade fallet delen 20, och härigenom kan man utföra omröraren med normal bredd och ändå. få en begränsad utsträckning av flö- det invid gjutsträngen. Även dessa tänder är givetvis enligt uppfinningen ut- e!! I ~.

Claims

.n í?14472-3 bytbara, och man kan även variera lutningen i beroende på dimension och pla- cering av gjutsträngen. Anordningarnaenligt ovan kan varieras på mångahanda sätt inom ramen för nedan- stående patentkrav. PATENTIGIAV

1.' Anordning vid kontinuerlig gjutning, innefattande minst en elektromagne- tisk omrörare för omröring längs eller tvärs gjutsträngen, k ä. n n e _t e c k - n a d därav, att omröraren (2) eller omrörarna (16, 17, 18, 19) är försedda ned löstagbart anordnade nnniidtiskd npdi-tändei- (3, 9), ntvänknnde sig från den omrörarspolarna omfattande delen mot gjutsträngen (1), lämnande ett litet luft- d gap #111 denna.

2. Anordning .enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a. d därav, att om- rörama är anordnade en på. var sida om gjutsträngen och längs denna, exempel- vin invid gjni1<°1=i11end(16, 17, 1s, 19) vid de plana ytdmn (5, 6) av gjut- strängen (7).

3. Anordning enligt patentlcrav 1-2, k ä n n e t e c k n a d därav, att de löstagbara spårtänderna (9) åtminstone delvis utgår i spetsig vinkel från om- rörarens/omrörainas centrala del i ändamål att koncentrera flödet i gjutsträngen till en del (eo) av gjdzdtnangen non han mindre bredd än nnröraiend (1e, 19).

4. Anordning enligt patentlmav 3, k ä. n n e t e c kn a. d därav, att spår- tändernae(9) är riktademot den inåtkrökta delens sidor av gjutsträngen.

5. Anordning enligt något eller några av föregående patentlmav, k ä» n n e -* t e o k n a d därav, att sprutmunstycken (4) för kylmedel, såsom vatten, är anordnade mellan spårtändenia (3) eller vissa av dessa.

6. Anordning enligt patentkrav 1 eller 5, k ä n n e t e c k n e. d därav, att spårtänderxxa är slcärmade vid sina sidoytor, exempelvis klädda i kopparplåt. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: