SE408792B - Sett och anordning for tillverkning av formstycken av mineralull - Google Patents

Description

1112654-a 2 bindemedelsimpregnerad mineralull upplindas på en kärna eller dorn. Den på Åkärnan upplindande mineralullen utsätts därefter för värme med eller utan omgivande ytterform. Värmen kan antingen tillföras genom att mineralullen på kärnan införs i en värmekammare och där sakta uppvärms tills bindemedlet fixeras eller så, att man arbetar med en ihålig, perforerad kärna, genom vilken varma gaser pressas ut genom den på kärnan upplindade mineralullen, vilken sålunda uppvärms med resultat, att bíndemedlet fixeras och därmed bibehåller mineralullsbanan den form den givits.

Vid sidan av denna huvudmetod föreligger i princip tre ytterligare metoder. Den första och mest primitiva är den, då man skär ut rörskålen ur plattor eller skivor. I princip kan detta ske på två sätt. Antingen stansar eller skär man ut rondeller vilka staplas och därvid bildar en rörskål, eller också skär man ut rörskålen direkt ur en skiva av mineralull med hjälp av bandsågar, som sågar fram rörskålens inre och yttre mantelytor.

Bandsågarna kan då antingen arbeta parallellt med rörskålens axel eller kan man använda cirkulära bandsågsklingor, som arbetar vinkelrätt mot denna axel.

Den andra metoden innebär en formlig formpressning. I en metallform, som har rörskålsform inläggs mineralull varefter formen tillsluts och upp- hettas tillsammans med mineralullen. Ur formen kan sedan en rörskål, oftast dock endast en rörskålshalva, uttagas.

På senare år har också en metod framkommit, där man arbetar med kon- tinuerlig framställning av en rörskål. Mineralull i form av en bindemedels- impregnerad bana matas då in i ett rör, som bildas av två eller flera till en cylinder formade transportbanor. I centrum för denna cylinder finns en fast kärna, och mellan cylindern och kärnan matas mineralullsbanan in.

Efter värmebehandling utmatas en färdig, kontinuerlig rörskål på motsatta sidan. I För fullständighetens skull bör också nämnas att rörskålar har till- verkats så, att en mineralullsbana spiralformigt upplindats på en kärna och därefter härdats. Även denna metod ger en kontinuerlig rörskål som produkt.

Också föreliggande uppfinning avser kontinuerlig tillverkning av formstycken av mineralull, t.ex. rörskålar, Till skillnad från de flesta tidigare kända metoder är den med uppfinningen föreslagna metoden särskilt lämplig för klena rörskålar, d.v.s. rörskålar, vilka är avsedda för klena rör. Det föreligger idag ett stort behov av rörskålar för isolering av rör med ned emot 10 mm i diameter. Sådana rör har tidigare, om de alls isolerats, isolerats genom att man lindat på en mineralullsmatta. Till skillnad från 3 7712654-8 de redovisade metoderna för tillverkning av rörskålar har emellertid före- -liggande uppfinning ett väsentligt vidare användningsområde, nämligen genom att kunna användas för tillverkning av alla formstycken av mineralull, vilka har ett, åtminstone i huvudsak, konstant tvärsnitt. Förutom de pro- dukter, vilkas tvärsnitt är fullständigt konstant utefter längden, kan man med hjälp av enkla tillsatsoperationer, enligt uppfinningen också till- verka produkter, där det utefter längden finns mindre variationer i tvär- snittet som t.ex. fasningar, fördjupningar etc. _ Uppfinningens huvudföremål är ett sätt och en anordning att tillverka formstycken, där sättet har vissa drag gemensamt med extrudering eller form- sprutning. Sättet avser sålunda tillverkning av formstycken, som utefter sin längd har i huvudsak konstant tvärsnitt, t.ex. rörskålar. Utgångsmate- ríalet är bindemedelsbunden mineralull, som på normalt sätt tillverkats genom att en mineralisk smälta fibrerats varefter de bildade fibrerna försatts med ett bindemedel,-företrädesvis av värmehärdande typ. Tillsätt- ning av bindemedlet kan ske genom att de nybildade fibrerna sprejas med en bindemedelslösning eller att man i den bildade mineralullen inblandar ett torrt bindemedelspulver. Liksom vid annan tillverkning av t.ex. rör- skålar formas mineralullen till önskad form varefter bindemedlet fixeras.

Om en värmehärdande harts används, vilket är det normala och det lämpligaste, utgöres fixeringen av en värmebehandlingsoperation. Efter formningen kan varjehanda efterbearbetningar insättas för att, om så behövs, färdigställa produkten. Såsom exempel pä efterbearbetning kan nämnas mekaniska operationer såsom uppslitsning, fasning av ändarna, kapning, beklädning med ytskikt etc.

Vid metoden enligt uppfinningen sker formning och bindemedelsfixering i en kanal, i vars ena ände flockar eller granuler av mineralull med ännu ej fixerad bindemedel införs, varefter flockarna eller granulerna samman- pressas och matas längre in i kanalen med hjälp av ett komprimeringsorgan, under det att bindemedlet i den i kanalen bildade sammanpressade strängen av mineralull fixeras.

Anordningen enligt uppfinningen innefattar organ för flockning och/ eller granulering av med bindemedel impregnerad mineralull, vilket organ är anslutet till en transportör för överföring av flockarna eller granu- lerna till en matningskammare, till vilken är ansluten en eller flera kanaler för bindande av formstycken av mineralull, varvid kanalen eller varje kanal innehåller ett komprimeringsorgan för frammatning och kompri- mering av flockarna eller granulerna av mineralull genom kanalen eller kanalerna, och vidare är till kanalen eller kanalerna ansluten en anordning för direkt eller indirekt uppvärmning av den i kanalen eller_kanalerna frampressade strängen respektive strängarna av mineralull för fixering av 1712654-a bíndemedlet i mineralullen till bildande av en formstabil míneralulls- fprodukt.

Det är tidigare känt att flocka mineralull på det sätt som avses med uppfinningen. Sådan flockning har utförts i samband med till exempel boardtillverkning, och ändamålet med flockníngen har varit att fínfördela mineralullen, så att man därefter åter kan sammanlagra den till en bana, som är mera homogen än den ursprungliga i flockníngsanläggningen inmatade ullbanan. Vid flockningen uppnår man också att bindemedlet fördelas jämnare, och vid flockningen kan man, vilket är en stor fördel, tillföra nytt och extra bindemedel. Vid flockníngen delas nämligen den ursprungliga ullbanan på de ställen, där lite bindemedel förekommer. Dessa, relativt sett bindemedelsfattiga, områden kommer då att bilda flockarnas ytskikt._ Genom att inblanda ett extra bindemedel kommer detta då att hamna på de ställen, där man från början sålunda har lägre bindemedelshalt.

Ett problem, som lätt kan uppstå när man arbetar med flockar av mineralull, sammanhänger med att flockarna inte uppträder som en fririnnande massa. Tvärtom har de en tendens att vid första tillfälle åter haka samman till en mer eller mindre sammanhängande massa. Det kan då föreligga svå- righeter att få in flockarna i den kanal, i vilken de senare skall samman- pressas av komprimeringsorganet till en sammanhängande, sammanpressad sträng av mineralull. En möjlighet är då att granulera flockarna, t.ex. genom att de införs i ena änden av roterande trumma. Flockarna blir då, när de sedan utmatas i andra änden av trumman mera noduliserande och får mera fririnnande egenskaper.

En annan möjlighet är att suga in flockarna i kanalen med hjälp_av en luftström. Man kan också använda olika typer av matare varvid särskilt fram- och återgående pistonger visat sig användbara. Även skruvar kan användas för att mata in flockarna i kanalen. Använder man skrdvar får de _givetvis inte gå in i komprimeringsorganets arbetsområde, men om man istället använder matare av fram- och återgående typ kan de med fördel i sitt framskjutna ändläge sticka in i ett frilagt arbetsområde för kompri- meringsorganet så att de flockar, som med matarens hjälp framförts, efter matarnas tillbakadragande tas omhand av komprimeringsorganet och pressas inli kanalen. Helt nödvändigt är emellertid inte detta. En förutsättning härför är då att matarna arbetar i vinkel mot kolvens arbetsriktning. Ma- tarna kan också ha sitt främre ändläge invid, men utanför komprímerings- organets arbetsområde. Om flockarna suges in i kanalen med hjälp av en luftström är det en fördel om densamma är cirkulerande. Luftströmmen uttas då genom öppningar i kanalens väggar och förs via en sugfläkt tillbaka in i massan av flockad ull. Därifrån sugs samma luft med nya flockur in í kanalen. 7712654-8 Den luft, som via sugfläkten sålunda återinföres bland den flockade mineralullen, hjälper till att hålla flockarna i rörelse och hindrar därmed deras sammanbokning. Man bör tillse att hålen i kanalens väggar inte är större än att den genom hålen avsugna luften i huvudsak är fri från mine? ralullsflockar.

Vid tillverkning av osymmetriska formstycken, d.v.s. sådana form- stycken där olika avsnitt av tvärsnittet skall innehålla olika stora mine- ralullsmängder, har det visat sig möjligt att variera fördelningen av mineralullsmängden i kanalen genom att fördela den sammanlagda hålarean i kanalens väggar olika. På de ställen, där man önskar mycket mineralulle- flockar upptas sålunda fler eller möjligtvis större hål än på andra ställen.

Lämpligen använder man såsom komprimeringsorgan en kolv eller en konisk skruv. Om man använder en kolv är det givetvis en förutsättning att den kraft, med vilken kolven pressar på mineralullen i kanalen, är till- räckligt stor för att pressa mineralullen längre in i kanalen. Därvid blir den sammanpressningsgrad, mineralullen erhåller, beroende av det motstånd kanalen utövar mot míneralullsmassans framdrivning. Önskar man att sammanpressningsgraden skall vara liten bör kanalens väggar vara parallella eller svagt divergenta väsentligen utmed hela sin längd. För de produkter, som framställs genom uppfinningen, är det emellertid inte nödvändigt att göra kanalen divergent i någon grad. Däremot har det visat sig lämpligt att på något ställe mellan kolvens ändläge i kanalen och anordningen för bindemedlets fixering, inrätta en konvergerande del, vars konvergens kan ställa in. Om konvergensen göres stor utövas ett starkt mot- stånd mot mineralullens framdrivning i kanalen vilket medför en hög sammanpressningsgrad och den resulterar i en hög densitet hos den framställda produkten. Motsatt är förhållandet om konvergensen är låg.

Eftersom det alltid är ett önskemål att begränsa variationerna i densitet kan man nu inom uppfinningens ram reglera densiteten genom att reglera konvergensen. Mon kan också göra detta automatiskt genom att antingen avläsa densiteten direkt, t.ex. genom att automatiskt väga de från den frampressade mineralullssträngen avskurna formstyckena eller indirekt genom att mer eller mindre kontinuerligt bestämma någon materialegenskap, som nära korrelerar med densiteten. En viktig sådan egenskap är det motstånd mot deformation, som den framställda produkten erbjuder. Detta motstånd kan fastställas genom att man låter en belastad rulle eller belastad tunga rulla respektive glida mot formstyckets yta när det frampressas genom kanalen eller efter det att det utträtt ur kanalens mynning, varefter den intryckning, som rullen respektive tungan gör uppmäts och registreras.

En inträngning, som är större än den avsedda, skulle då medföra att kon- 1712654-s E 6 vergensen hos kanalen ökas, vilket medför ökad densitet och därmed minskad inträngníng. En annan möjlighet är att med hjälp av dämpningsfaktorn för en mot eller genom mineralullssträngen riktad ultraljudsstråle uppmäts. På motsvarande sätt kan -strålning användas. En ytterligare möjlighet är att mäta permeabiliteten, vilken är starkt korrelerad med densiteten. I samtliga fall måste beaktas den förskjutning i tid, som ligger mellan mätningen av densitet eller med densitet korrelerad materialegenskap och den tid därföre, då densiteten avgjordes inom det konvergeranta avsnittet av kanalen.

För att nedbringa denna så kallade reglersträckan, är det lämpligt att uppmätta den mot densiteten korrelerode egenskapen så tidigt som möjligt, gärna omedelbart efter det konvergenta avsnittet och före det att bindemedlet fixerats. _ Det är synnerligen lämpligt att vid utövandet av uppfinningen använda värmehärdande eller torkat bindemedel. Detta kan då fixeras genom att kanalen uppvärms och att värmen därefter sprider sig genom kanalens väggar in i den i kanalen befintliga, sammanpressade mineralullssträngen. Be- tydligt färmånligare är det emellertid att i kanalens väggar uppta hål på motsatta sidor och genom dessa hål och genom den i kanalen befintliga mineralullssträngen pressa uppvärmda gaser, t.ex. förbränningsgaser. Om man använder ett värmehärdande bindemedel, t.ex. av fenol-harts typ, avgår obetydliga mängder fukt och man kan då med fördel använda sig av fram- och återgående gasmängd. Före inträdet i kanalen respektive efter utträdet ur kanalen tillföres då den fram- och återgående gasmängden en värmemängd, som motsvarar de värmeförluster som finns. Tillförsel av värme till den fram- och återgående gosmängden kan lämpligen ske genom omedelbart intill kanalen belägna värmebatterier, företrädesvis då elektriskt upp- hettade. Man kan med fördel kombinera upphettningen av den fram- och åter- gående gasmängden med en katalytisk förbränning av ur bindemedlet avdrivna, gasformiga föroreningar. Därvid krävs ett kontinuerligt tillflöde av syre, vilket lätt kan åstadkommas genom att den fram» och återgående gasmängden efterhand omsätts genom avtappning och nytillskott av luft. Denna om- sättning behöver emellertd inte vara stor och anläggningen kan i stort sett'arbeta som en sluten process.

När uppfinningen tillämpas kommer i takt med kolvens rörelse ett formstycke att utpressas ur kanalen, vilket har kanalens tvärsnittsform.

Efter uppvärmningen kvarligger en väsentlig värmemängd i det frampressade formstycket. Denna värmemängd måste på ett eller annat sätt kylas bort men det är en fördel, om man kan utnyttja den på något sätt. Ett särskilt lämpligt sätt är att använda värmet för att torka en efter utmatningen ur 't 7712654-8 7 kanalen påsprutad ytbeläggning. Den kontinuerliga utmatningen av form- stycket ur kanalen medger också utomordentligt goda möjligheter för annan typ av ytbeläggning. Sålunda kan en ytbeläggningsremsa spiralformigt på- lindas i samband med utträdet ur kanalen. Likaså kan längs formstycket löpande remsor påföras. Sådana kan också påföras genom att inmatas i slitsar i kanalvägen innan formstycket matas ut ur kanalen. På så sätt kommer på- föringen att ske helt automatiskt utan särskilda tillsatser.

När flockarna sammanpressas i kanalen kommer de att tillplattas så att de får sin största utsträckning vinkelrätt mot kanalens löngdaxel. Denna tvärriktning ger också en svaghet, så att formstycket lätt brytes. Samman- hållningen mellan flockarna är nämligen betydligt mindre än sammanhåll- ningen inom de enskilda flockarna. För det fall, då denna brytsprödhet är en nackdel, kan den nämnda ytbeläggningen vara ett gott botemedel. I vissa fall kan man då.nöja sig med en icke heltäckande ytbeläggning så att endast smala remsor av någon dragstark folie påläggs i axiell riktning på formstycket. Emellertid är det i dessa fall både möjligt och fördelaktigt att någon typ av armering införs redan i samband med mineralullens samman- pressning. Sålunda kan trådar eller, företrädesvis luftgenomsläppliga arme- ringsremsor inmatas genom axiella hål i kolven. Därigenom kommer armerings- trådarna eller armeringsremsorna att ligga inbäddade i mineralullssträngen.

Det föreligger irga svårigheter att välja sådana armeringsmedel att fixe- ringen av bindemedlet lämnas ostört. Armering kan emellertid också införas genom slitsar i kanalens väggar så att de fäster i den genom kanalen frampressade mineralullssträngens yta med hjälp av det bindemedel, som föreligger i minerolullen. Armeringen måste givetvis då införas i kanalen före den anordning med vilken bindemedlet fixeras.

På det stölle,dör formstycket utmatas ur kanalen föreligger utmärkta möjligheter för bearbetning också av annat slag än ytbeläggning. Formstycket hålls nämligen i ett fast grepp i kanalmynningen och frammatas genom kolvens aktion. Som exempel på sådana bearbetningar kan nämnas uppslitsning, vilken är aktuell i samband med tillverkning av rörskålar, vilka ju skall kunna öppnas för att träs över det rör, som ska isoleras. Man kan också här göra sådana längsgående urfräsningar, som det skulle vara besvärligt att åstad- komma genom speciell urformning av kanalen.

Vid tillverkning av rörskålar utgörs ju tvörsnitten av en cirkelring.

I dessa fall, och också i andra fall, där den färdiga formkroppens tvärsnitt skall ha ett eller flera hål, kan en eller flera kärnor insättas i kanalen. Även kolven måste då ha motsvarande hål, eftersom kärnorna måste anbringas bakom kolvens bakre ändläge. Särskilt när man har en eller flera sådana kärnor i kanalen är det en fördel om kanalen är lodrät och mineralullen frampressas nedåt i kanalen. Även om inte kärnor förekommer är detta en 7v1zesn-av i i - mycket lämplig orientering då inmatningen av flockar i kanalen underlättas. i En sådan orientering är dock på intet sätt nödvändig. Särskilt önskvärd är den emellertid i de fall då en eller flera mycket klena kärnor finns i kanalen. Även då kan det emellertid hända att kärnorna, särskilt längt § . bort från infästningen, tenderar att böja ut från sitt avsedda läge i kana- í len. Man kan då vara tvingad att fästa in kärnan också utanför kanalens utgångsmynníng. Det ur kanalen frampressade formstycket, vilket sålunda föreligger uppträtt på kärnan eller kärnorna, måste då slitsas upp och böjas ut för att kunna gå fri från kärnans ínfästning.

En särskild fördel med den kontinuerliga tillverkningen av formstycken "enligt uppfinningen liksom vid andra kontinuerliga processer, är att pro- dukter med olika längd kan tillverkas. I regel är det dock fråga om att tillverka ett stort antal formstycken med inbördes lika längd. När man tillämpar uppfinningen är det då förmånligt att utföra tillkapningen i samband med tillverkningen och även att göra denna tillkapning automatisk.

Genom kolvens rörelser eller matníngsskruvens rotation frammatas form- stycket ur kanalens utgångsmynning till ett ändläge, som inte säkert över- ensstämmer med de kapningsställen, som avses. Kapningsanläggningen bär därför vara förskjutbar utefter det utmatade formstycket och kan med fördel vara av en sådan art, att det innehåller ett stopp, som anordnas att stöta mot formstyckets ända. Man anordnar sedan själva kapningsanordningen på ett bestämt avstånd från detta stopp och får därmed garantier för att samtliga formstycken avkapas till en och samma längd. Görs sedan av- ståndet mellan kapningsanordningen och stoppet variabelt kan utan svårig- het kapningslängderna omställas. , Som tidigare nämnts har man vid flockning av mineralull ibland till- varatagit möjligheten att i flockningsmomentet eller därefter tillsätta extra bindemedel. Genom det med uppfinningen föreslagna förfaringssättet står givetvis denna möjlighet öppen också hör.

L 7 Uppfinningen avser alltså ett sätt att tillverka formstycken av ovan karakteriserad art. Uppfinningen avser även en anordning för utövande av sättet. En sådan anordning omfattar: a) En anordning för flockning av med bindemedel impregnerad mineralull. En sådan flockningsanordning kan bestå av en långsamt och en snabbt roterande borstvals, vilka är parallella med varandra och har ett litet eller inget inbördes avstånd.

Mellan dessa borstvalsar matas sedan en med bindemedel impregnerad mineralullsbana in. På grund av borstvalsarnas inbördes olika hastighet kommer mineralullsbanan då att sönderslitas i ett antal små flockar, vilka genom den snabbare borstvalsens verkan kommer b) c) d) e) f) 7712654-8 att kastas ut och fritt sväva i luften.

En anordning, t.ex. ett transportband, för överföring av flockarna till vidare hantering. En sådan transportanordning kan även utgöras av en pneumatisk transportör. Man kan också använda en kedja med medbringare, vilken löper i botten av en ränna, i vilken den flockade ullen nedkastas. Transportören överför den flockade mineralullen till en matningskammare. Före införandet i matningskammaren kan flockarna passera en granu- leringsanläggning, t.ex. bestående av en horisontal eller ännu hellre svagt lutande, perforerad trumma. I trummans ena ände, i det lutande fallet om övre änden, ínmatas flockarna varefter de rullar på transportörens inre mantelyta och efterhand nodu- liseras eller granuleras. I samband därmed kan de i mineralullen eventuellt befintliga, ofibrerade partiklarna, de s.k. pärlorna, till stor del avskiljas genom trummans perforering och uppsamlas under trummanj Från trummans andra ände förs flockarna, som nu omformats till granuler, med en likartad transportör till mat- níngskammaren.

En eller flera till matningskammaren anslutna kanaler, vilkas tvärsnitt är mindre än matningskammarens och motsvarar tvärsnittet hos det formstycke som skall tillverkas. För åtskilliga tillämp- ningar är det en fördel om kanalerna är lodrät nedåtriktade i vilket fall de är anslutna till matningskammarens botten.

För varje kanal finns ett komprimeringsorgan anordnat, t.ex. en kolv, som genom koppling till en dubbelverkande hydraulisk,eller pneumatisk cylinder, är anordnad att utföra en fram- och återgående rörelse, så att den i ena ändläget befinner sig i kanalen och det andra ändläget i matningskammaren, varvid ett mellanrum uppstår mellan kanalens mynning och kolvens mot kanalen vända ändyta.

Kolven har ett tvärsnitt, som i stort överensstämmer med kanalens tvärsnitt. Det är emellertid lämpligt att kolvens tvärsnitt är mindre än kanalens och det är likaledes lämpligt om kolvens mot kanalen vända bottenyta avrundat övergår i kolvens sidor.

En anordning för direkt eller indirekt uppvärmning av den i kanalen eller kanalerna frampressade strängen eller strängarna av mineral- ull.

För pneumatisk inmatning av flockarna eller gronulerna i kanalen är en sugfläkt anordnad att suga luft från kanalens inre genom öppningar i kanalväggen. Lämpligast är att den från fläkten ut- gående luften införs i matningskammaren och då helst på ett sådant .......-.-__f.. .i . . . ,_-__...._.._...v.,.._..-............. 7712654-8 10 sätt, att den håller flockarna eller granulerna i rörelse. Om flera kanaler är anslutna till samma matningskammare kan också sugfläkten vara gemensam för flera kanaler. Om emellertid kanalerna är olika och avsedda för olika typer av formstycken, ehuru de är kopplade till samma kopplingskammare, är det lämpligt att ha en sugfläkt för varje kanal eller i varje fall i sugledningarna anordna spjäll i sådan omfattning att insugningen av luft till respektive kanal med däri suspenderade flockar eller granuler kan regleras i tillräcklig omfattning.

De öppningar i kanalens vägg, genom vilken luften skall sugas ut från kanalen bör vara anbringade nära kanalens inmatnings- ända och helst inte längre in än kolven når.

Det kan vara en fördel om den ur kanalen sugna luften via sugfläkten, åtminstone vad gäller en delström, inte direkt förs in i matningskammaren utan leds till flockningsanläggningen eller till en eventuellt förefintlig granuleringsanläggning. Den sålunda církulerande luften kommer då att medverka till framtransport av flockar eller granuler från flocknings- respektive granulerings- anläggningen till matningskammaren och därifrån in i respektive kanal. Om tillräckligt stora luftmängder på detta sätt leds tillbaka till flocknings- respektive granuleringsanläggningen kommer transporten mellan dessa och från dessa att kunna ske rent pneumatiskt.

Inmatning av flockar eller granuler från matningskammaren ned eller in i kanalen kan också ske med hjälp av fram- och återgående matare eller granuler från matníngskammaren ned eller in i kanalen kan också ske med hjälp av fram- och återgående matare eller skruvar. Dessa kan också samverka med ett organ för pneu- matisk insugning av flockar eller granuler i kanalen. Om man anordnar fram- och återgående matare kan de lämpligen vara drivna av pneumatiska eller hydrauliska arbetscylindrar. man väljer då samma arbetsmedium som för kolven. Därigenom kan en synkronisering lätt åstadkommas, så att matarna befinner sig i sitt längst fram- skjutna läge i samma moment som kolven befinner sig i sitt längst från kanalen belägna ändläge. För införing i kanalen av en eller flera kärnor har kolven motsvarande hål. Bortom kolvens längst- bort från kanalen belägna ändläge är då en fixtur för kärnan I eller kärnorna anbringad.

För reglering av sammanpressningsgraden i kanalen kan kana- lens väggar, framför kolvens arbetsområde, ha längsgående, runt 7712654-8 ll kanalens omkrets jämnt fördelade öppningar, vilka till största delen täcks av tungor, vars närmast kanalens inmatningsände lbelägna del är fixerad i nivå med kanalväggen, medan den motsatta änden är anordnad att kunna röra sig mellan två ytterlighetslägen, varvid det ena läget är i jämnhöjd med kanalens vägg och det andra läget ligger förskjutet inåt i kanalen. Tungorna bör näm- ligen täcka större delen av kanalens omkrets. Tungornas rörliga ändar kan anordnas att utifrån stödjas av skruvar eller hydraul- cylindrar, vilka sålunda bestämmer vilket läge, som tungan skall inta i förhållande till kanalväggen eftersom den i kanalen befintliga mineralullen hela tiden strävar att pressa ut tungan utanför sitt yttre ändläge. För att medge en smidig reglering av densiteten bör skruvarna vara manövrerade via en servomekanism, som liksom i fallet med hydraulcylindrar desamma skall kunna regleras med en gemensam styrenhet.

Uppfínningen ska nu beskrivas mer i detalj under hänvisning till bifogade ritningar. Det är emellertid underförstått att de beskrivna och på ritningarna visade utföringsformerna endast utgör belysande exempel och att allehanda olika modifikationer kan förekomma inom ramen för de avslu- tande patentkraven.

På ritningarna visar figur l schematiskt en handläggning för genom- förande av sättet enligt uppfinningen. Figur 2 visar ett tvärsnitt genom de väsentligaste delarna av anordningen i figur 1 med ett som en kolv utformat komprimeringsorgan i sitt ena ändläge, och figur 3 visar på motsvarande sätt en anordning med komprímeringsorganet i sitt andra änd- läge. Figur 4 visar en anordning för inmatning av flockar eller granbler i behandlingskanalen vid anordningen enligt figurerna l-3. Figur 5 visar på samma sätt som figurerna 2 och 3 en anordning, där komprimeringsorganet utgörs av en roterbar skruv, och figur 6 visar på samma sött som i figur 2 en tvillinganlöggning med två stycken anordningar anslutna till en gemensam ínmatníngskammare för flockar eller granuler. Figurerna 7a-3 visar några olika typer av formstycken av mineralull, som kan tillverkas genom metoden och anordningen enligt uppfinningen.

Figur l visar alltså schematiskt hur en anläggning enligt uppfinningen kan vara arrangerad. På transportören l framföres en mineralullsbana 2, i vilken ett ännu inte fixerat bindemedel är fördelat. Via en ledrulle 3 överförs mineralullsbanan 2 till en borstvals 4, som roterar moturs med samma eller något högre periferihastighet än transportörens l hastighet.

Mot den sålunda på borstvalsen 4 överförda mineralullsbanan 2 arbetar en medurs roterande borstvals 5, vilken har en betydligt högre periferi- .__...._..........._._...... ._ . .. . '7712654-8 12 hastighet än borstvalsen 4. Mineralullsbanan slites därvid sönder i flockar, som kastas in i tratten 6, som leder flockarna in i granuleringsverket 7, där flockarna noduliseras eller granuleras.

De granulerade flockarna föres av transportören 8 in i matnings- kammaren 9, från vilken kanalen 10 utgår. Flockarna eller granulerna faller eller matas in i kanalen 10 och pressas samman och vidare in i kanalen med hjälp av ett komprimeringsorgan, i detta fall en kolv, som befinner sig i nedre ändan av den kolvstång ll, som utgår ur cylindern 12.

Nedanför kolvens arbetsområde i kanalen 10 sitter en anordning 13, som reglerar komprimeringsgraden hos den i kanalen av kolven frampressade strängen av mineralull. Vid 14 mätes densiteten genom bestämning av perme- abilíteten så att en luftström under ett konstant tryck pressas in i mineralullen varvid flödet uppmätes. Flödet, som pressas proportionellt mot permeabiliteten och står i ett omvänt förhållande till densiteten, inmatas i form av en elektrisk eller pneumatisk regleringssignal i reglerenheten l5, _ vilken styr anordningen 13 för reglering av komprimeringsgraden.

Kanalen 10 löper vidare genom härdningsanordningen 16, i vilken den i kanalen frampressade strängen av mineralull med däri fördelat bindemedel uppvärms så att bindemedlet fixeras. I Den nu formbeständiga formkroppen l7 matas därefter ut ur kanalen och besprutas vid utträdet med ett ytbehandlíngsmedel med hjälp av sprut- munstyckena 18. Ytbehandlíngsmedlet torkas i en torkaranordning 19 varefter det kontinuerliga formstycket 17 kapas i kapanläggningen 20 samt staplas på pallar 21 med staplingsanläggningen 22.

Figur 2 visar i genomskärning de centrala delarna av anordningen i figur 1. Genom öppningen 23 matas flockar eller granuler 24 av mineralull med ännu ej fixerat bindemedel in i matningskammaren 25 från en i figuren ej visad transportör.

En fläkt 26, driven av en motor 27 åstadkommer via en sugledning 28 respektive en utblåsningsledning 29 en in i matningskammaren 25 och därifrån in i kanalen 30 gåendeluftström. Luftströmmen suges genom hålen 31 från kanalen 30 ut i den omgivande sugkammaren 32 och därifrån genom sugled- ningen 28 åter till fläkten 26. Den sålunda cirkulerande luftströmmen drar med_sig flockar eller granuler 24 från matningskammarens 25 botten och in i_kanalen 30, där de avskiljes vid luftens passage ut genom hålen 31.

De kvarstannar i kanalen 30 och bildar där en relativt lucker samligg av mineralull 33.

Pådriven av den dubbelverkande cylindern 34, som endast delvis visas i figuren, rör sig kolven 35 upp och ned. Cylindern 34 påverkar kolven 35 via oket 36 och stängerna 37. Kolven 35 visas i figuren i sitt övre läge intill matningskammarens 25 övre del vari stängerna 37 löper genom genom- 7712654-8 13 föringarna 38.

Kolven 35 har ett axiellt hål 39, genom vilket en kärna 40 är stucken.

Kärnan 40 är fixerad i hållaren 41, som i sin tur är uppburen av konsolen 42. Kärnan 40 är tätad mot matningskammarens 25 översida av genomföringen 43.

När kolven 35, påverkad av cylindern 34, rör sig nedåt och in i kanalen 30 pressar den samman den luckra samlingen av mineralull 33, som sugits in i kanalen. Trycket från kolven fortplantas vidare och pressar fram den längre in i kanalen befintliga mineralullssträngen 44 ett stycke, som beror på den mellan kolvslagen insugna mineralullsmängden och dess komprimeringsgrad.

Komprimeringsgraden bestäms av ett antal tungor 45, vilka utgör huvuddelen av kanalens omkrets och upptill utgår från kanalväggen. Med hjälp av skruvarna 46 kan tungornas nedre ändar pressas inåt mot mineral- ullssträngen och därvid göra kanalen partiellt konvergent. Graden av konvergens bestämmer det motstånd, som kanalens väggar utövar mot mineral- ullssträngens frampressning. Vid inställning av skruvarna 46, rör dessa sig i förhållande till konsolerna 47, som är fasta i förhållande till kanalen.

Efter passagen förbi tungorna 45 pressas mineralullssträngen genom ett parti av kanalen, som är perforerat med hål 48 på två motstående sidor.

Genom dessa hål och genom mineralullen pressas en fram- och återgående luft- ström så som pilarna 49 visar. Luftströmmens rörelse åstadkommes av en i figuren ej visad bölg- eller kolvanordning. Före inträdet i kanalen och efter uttrödet ur kanalen tvingas luften igenom värmebatterier 50, vilka kan innehålla en katalysator för att underlätta eventuell utdrivning av bindemedelsömnen ur mineralullen.

Efter utträdesöppningen 51 är en kapningsanordning anordnad, på figuren symboliserad med två knivar 52. _ Figur 3 visar samma arrangemang dock med den skillnaden, att kolven 35 visas i sitt längst ned belägna ändläge.

Figur 4 visar en annan utformning av anordningen för inmatning av flockar eller granuler i kanalen. Matningskammaren 53 är försedd med nedåt- inåt sluttande botten 54. Botten sluttar ned mot kanalens mynning 55. I matningskommarens övre del 53 mynnar tillförselröret 56 för flockar eller granuler. I kammaren ör vidare en kolv 57 anordnad att röra sig ned i kanalen respektive upp ur den och in i kammaren. Utefter kammarens botten 54 är pistonger 58 anordnade att röra sig så att de når fram till eller t.o.m., som visas i figuren, in i kanalen 55.

I figur 4 liksom även i figur 2 visas skarvar 59, utefter vilka kanalen med tillhörande anslutningar kan avlägsnas från anordningen i övrigt och 7?12ss4~s 14 ersättas med motsvarande arrangemang för tillverkning av andra formstycken t.ex. med andra dimensioner och/eller med annan tvörsnittsform.

Figur 5 visar en anordning, som i stort överensstämmer med anord- ningen enligt figurerna 2 och 3 men där komprimeringsorganet utformats såsom en vertikal, ihålig skruv 60, vilken drivs av en motor 61. Skruven 60 sträcker sig ett stycke ned i kanalen 30, och den fångar med sina skruvflönsar upp flockar eller granuler och pressar ned dessa i kanalen.

'För att åstadkomma den önskade komprimeringen kan skruven 60 göras konisk och ingångsdelen av kanalen 30 kan på motsvarande sött göras konisk.

I figur 6 visas en tvillinganlöggning, dör två stycken komprímerings- och fixeríngskanaler ör anslutna till en gemensam matningskammare.

I figur 7 a-e visas exempel på tvärsnitt för formstycken, vilka kan tillverkas under utövande av uppfinningen. Sålunda visar figur 7 a en hål- cylinder, som kan användas direkt som insats i en ljuddämpare eller, före- trädesvis efter uppslitsning, som rörskål. Uppslitsningen kan onödiggöras genom att, som figur 7 b visar, redan vid formstyckets tillverkning, en adekvat slits 62 utbildats i formstyckets tvörsnitt.

Figur 7 c visar en rörskål för specialöndamål, dör tvörsnittet till- plattats för att möjliggöra en tötare montering av de isolerade rören.

Figur 7 d visar tvärsnitt för en formkropp för samtidig isolering av flera rör. Formstycket i denna figur består av två identiska halvor, vilka kan tillverkas separat eller genom delning av en dubbelt så om- fattande formkropp.

I figur 7 e slutligen visas ett exempel på en helt annan typ av formkropp nömligen ett element för uppbyggnad av en med s.k. bafflar,klödd vögg, vilken med lämplig utformning kan ge synnerligen goda ljudabsorptions- egenskaper.

Claims (45)

7712654-8 15 P a t e n t k r a v

1. l. Sätt att tillverka,formstycken av bindemedelsbunden mineral- ull med utefter sin längd i huvudsak konstant tvärsnitt genom att mineral- ull framställs och impregneras eller blandas med bindemedel och ges avsedd form, varefter bindemedlet fixeras och formstycket eller formstyckena eventuellt efterbearbetas, k ä n n e t e c k n a t av att formning och bindemedelsfixering sker i en kanal (t.ex. 10), i vars ena ände flockar eller granuler av mineralull med ännu ej fixerat bindemedel införs, varefter flockarna eller granulerna sammanpressas och matas längre in i kanalen (10) med hjälp av ett komprimeringsorgan (35; 60), varefter man åstadkommer en fixering av bindemedlet i den sammanpressade sträng av mineralull, som skapats i kanalen (10).

2. Sätt enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t av att den flockade eller granulerade mineralullen sugs in i kanalen (lO; 30) med hjälp av en luftström, företrädesvis en cirkulerande luftström.

3. Sött enligt pdtentkravet l eller 2, k ö n n e t e c k n a t av att den flockade eller granulerade mineralullen förs fram mot kanalens (lO; 30) inmatningsünde (55) och inom komprimeringsorganets (35; 60)' arbetsområde av en eller flera fram- och återgående matare (58), vilka arbetar i vinkel mot komprimeringsorganets (35; 60) axialriktning.

4. Sött enligt patentkravet l eller 2, k ö n n e t e c k n'a t av att den flockade eller granulerade mineralullen förs fram till kanalens (30) inmatningsönde med hjälp av en eller flera matarskruvar.

5. Sött enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k- n a t av att sammanpressningen av flockarna eller granulerana av mineral- ull åstadkoms med hjälp av en kolv (35), som rör sig fram och åter in i respektive ut ur kanalen (30).

6. Sött enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n elt e c k n a t av att sammanpressningen av flockarna eller granulerna av mineralull åstad- koms med hjälp av en roterande skruv (60).

7. Sött enligt något av föregående patentkrav, k ö n n e t e c k- n a t av att densiteten hos den sammanpressade strängen av mineralull regleras med hjälp av en del (45) av kanalen (30) vars konvergent ör 7712654 a M . - reglerbar.

8. Sätt enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a t av att konvergensen regleras automatiskt genom att densiteten eller en med densi- teten nära korrelerad egenskap, t.ex. motstånd mot deformation, mäts (genom 14), mätningsresultatet inmatas i en regleringsenhet (l5) och _ jämförs med ett förinställt börvärde, varefter differensen mellan verkligt f värde och börvärde utnyttjas för att skapa en ändringsimpuls för konver- gentinställning (13) i det fall, då mätresultatet avviker från börvärdet.

9. Sätt enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a t av att man som utgångspunkt för regleringen utnyttjar den intryckning, som en mot formkroppen tryckt tunga (45) eller rulle vid viss belastning orsakar i formkroppen.

10. Sätt enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a t av att íntryckningen mäts innan bindemedlet fixerats.

11. ll. Sätt enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k- . n a.t av att bindemedlet för mineralullen utgörs av ett värmehärdande eller torkande bindemedel, och av att härdningen eller torkningen åstad- koms med hjälp av en ström av uppvärmd gas som pressas genom kanalens (30) väggar (48) och genom den sammanpressade strängen av mineralull.

12. Sätt enligt något av patentkraven l-10, k ö n n e t e c k n a t av att bíndemedlet i mineralullen utgörs av ett värmehärdande.bindemedel, ~t.ex. en fenolhartsresol, och av att härdníngen åstadkoms med hjälp av en uppvärmd gasström, som pressas genom kanalens (30) väggar (48) och genom den sammanpressade strängen av mineralull i en fram- och återgående rörelse (49), företrädesvis så att tillskottsuppvärmning sker vid gasströmmens in- resp. utträde ur kanalen åtminstone på den ena sidan. '

13. Sätt enligt något av föregående patentkrav, k ö n n e t e c k- n a t av att det i kanalen (30) bildade formstycket genom påsprutning (18), påvalsning, pålíndning eller på annat sätt förses med ett ytskikt eller en ytbeläggning.

14. Sätt enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k- n a t av att det ur kanalen (30) utmatade formstycket kapas (genom 20) i förutbestämda längder, företrädesvis så att en kapningsanordaing (20) före kapningen_inställs på ett bestämt läge i förhållande till formstyckets främre ände och aktiveras genom formstyckets rörelse förbi ett avkännings- organ. ' ' _

15. Sätt enligt patentkravet 14, k ä n nte t e c k n a t av att de avkapade formstyckena tillvaratas och förpackas automatiskt (21, 22).

16. Sätt enligt patentkravet 2, k ö n n e t e c k n a t av att en luftström, företrädesvis en del av en cirkulerande luftström (26-29) 7712654-8 17 utnyttjas för att hålla den flockade eller granulerude mineralullen fluidiserad eller i ett liknande tillstånd (i 25) före komprimeringen av densamma. , -

17. Sött enligt patentkravet 2 eller 16, k ö n n e t e c k n a t av att luftströmmen avsugs ur kanalen (30) genom små öppningar (31) i kanalens vöggar.

18. Sött enligt patentkravet 17, k ö n n e t e c k n a t av att öppningarna (31) ör så dimensionerade och fördelade, att större luft- volymer dras genom delar av kanalen, dör större ullmöngder erfordras ön genom delar, dör mindre ullmöngder erfordras.

19. Sött enligt något av föregående patentkrav,_ k ö n n e t e c k- n a t av att en uppslitsning, spårfrösning eller annan mer eller mindre kontinuerlig bearbetning av formstyckena (17) sker i anslutning till dessas utmatning ur kanalen (10). '

20. Sött enligt något av föregående patentkrav, k ö n n e t e c k- n a t av att kanalen (30) utbildas av ett rör, i vilket en eller flera med röret parallella kärnor (40) är instyckna, så att de sträcker sig åtminstone från inmatningsönden och förbi anordningen (l9; 48-50) för fixering av bindemedlet i mineralullen. I

21. Sätt enligt något av föregående patentkrav, k ö n n e t e c k- n a t av att flockarna (24) av mineralull blandas med ett tillsatsbinde- medel, företrädesvis ett pulverformigt bindemedel, i samband med att flockarna införs i kanalen (30).

22. Anordning för genomförande av metoden enligt något av före- gående patentkrav vid tillverkning av formstycken av bindemedelsbunden mineralull med utefter sin längd i huvudsak konstant tvärsnitt, k ö n n e- t e c k n a d av att anordningen innefattar: a) ett organ (t.ex. 4, 5, 7) för flockning och/eller granulering av med bindemedel impregnerad mineralull, b) ett organ (t.ex. 8) för vidarebefordron av de bildade flockarna eller granulerna, c) en matningskammare (t.ex. 9), i vilken flockarna eller granulerna uppsamlas, d) en eller flera formningskanaler (t.ex. 10), var och en med ett tvärsnitt, som är mindre ön matningskammarens (9) tvörsnitt, och som motsvarar tvörsnittet hos det formstycke (17) som ska tillverkas, e) ett komprimeringsorgan (t.ex. ll), som är anordnad att kunna inmata och komprimera flockarna eller granulerna av mineralull i formnings- kanalen (10), samt f) en anordning (t.ex. 16) för att åstadkomma en fixering av binde- medlet i strängen resp. ströngarna (17) av mineralull. .7712ss4-s (18

23. Anordning enligt patentkravet 22, k ä n n e t e c k n a d av att kanalen eller kanalerna (10) är lodräta och utgår från undersidan av matningskammaren (9).

24. Anordning enligt patentkravet 22 eller 23, k ä n n e t e c k- n a d av att kanalen (l0; 30) är ansluten till en sugfläkt (26) eller motsvarande, som suger luft från matningskammaren (9; 25) genom väggarna (vid 31) vid kanalens inmatningsände. '

25. Anordning enligt patentkravet 24, k ä n n e t e c k n a d av att kanalen eller kanalerna (30) nära inmatningsänden är utformad med öppningar (31) i kanalväggen, vilka förbinder kanalens (30) inre med en utanför kanalen (30) befintlig sugkammare (30), till vilken sugfläkten (26) är ansluten.

26. Anordning enligt patentkravet 24 eller 25, k ä n n e t e c k- n a d av att en ledning (29) från sugfläktens (26) trycksida leder luften tillbaka till matningskammaren (25).

27. Anordning enligt patentkravet 26, k ä n n e t e c k n a d av att luften från sugflökten (26) leds in i matningskammaren (25) genom öppningar i dess botten, vilka är så anordnade att flockarna eller granu- lerna av mineralull i matningskammaren hålls i rörelse.

28. Anordning enligt något av patentkraven 22-27, k ä n n e- t e c k n a d av att flocknings- och granuleringsorganet bildas av en flockningsanordning med en snabbt och en långsamt roterande borstvals (4, 5), vilka är parallella med varandra och är anordnade omedelbar intill varandra eller på något litet avstånd från varandra, och mellan vilka en mineralullsbana (2) inmatas och ett efter flockningsorganet anordnat granuleringsverk (7).

29. Anordning enligt patentkravet 26 och 28, k ä n n e t e c k n a d av att luften leds tillbaka till matningskammaren (9) via flockningsan- ordningen (4, 5) och/eller granuleringsverket (7) samt mellanliggande transportörer (6, 8).

30. I 30. Anordning enligt patentkravet 29, k ä n n e t e c k n a d av att organen för transport av flockar eller granulerad mineralull är pneumatiska och anordnade att verka med hjälp av den ur kanalen (30) sugna och till flockningskanalen (4, 5) återförda luften.

31. Anordning enligt något av patentkraven 22-30, k ä n n e- t e c k n a d av att komprimeringsorganet utgörs av en fram- och åter- gående kolv (35), vilken i sitt ena ändläge är belägen utanför formnings- kanalen (30) och i sitt andra läge är belägen ett styckeu in i formnings- kanalen.

32. Anordning enligt något av patentkraven 22-30, k ä n n e- '771~2654'8 19 t e c k n a d av att komprimeringsorganet utgörs av en roterande skruv, vilken sträcker sig genom matníngskammaren (25) och ett stycke ned i formningskanalen (30).

33. Anordning enligt något av patentkraven 22-32, k ä n n e- t e c k n a d av att den innehåller en eller flera fram- och återgående inmatare (58) för flockarna eller granulerna (24) av mineralull och anord- nade på sådant sätt i matningskammarens (25) botten, att matarnas (58) ena ändläge befinner sig intill eller företrädesvis innanför komprimerings- organets arbetsområde, medan det andra ändläget befinner sig utanför detta område.

34. Anordning enligt patentkravet 33, k ä n n e t e c k n a d av att mataren eller matarna (38) är synkroniserade med komprimerings- organets (35; 60) rörelser.

35. Anordning enligt patentkravet 34, k ä n n e t e c k n a d av att mataren eller matarna (58) för flockar eller granuler är hydrauliskt eller pneumatiskt drivna och är synkroniserade med påverkningsorganen (34; ól) för komprimeringsorganen (35 resp. 60).

36. Anordning enligt något av patentkraven 22-30, k ä n n e- t e c k n a d av att en eller flera skruvar är anordnade vid matnings- kammarens (25) botten för att föra fram flockar eller granuler i mineral- ull, som avlagrats på matningskammarens botten till komprimeringsorganets (35; 60) arbetsområde.

37. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e- t e c k n a d av att komprimeringsorganet (35; 60) är utformat med ett axiellt genomgående hål (39), företrädesvis ett centralt hål, genom vilket en kärna (40) sträcker sig ned i formningskanalen (30) till ett ställe vid eller bortom organet för fixering av mineralullens bindemedel. _

38. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e- t e c k n a d av att formningskanalens (30) väggar bortom komprimerings- organets (35; 60) arbetsområde har längsgående, jämt runt kanalens omkrets fördelade öppningar, vilka till största delen täcks av tungor (45) vars_ närmast kanalens inmatningsände belägna del är fixerad i nivå med kanal- väggen, medan den motsatta änden är förställbar från ett läge i jämnhöjd med kanalens vägg och i riktning inåt mot kanalens centrum.

39. Anordning enligt patentkravet 38, k ä n n e t e c k n a d av att tungornas (45) rörliga ändar är påverkbara med hjälp av skruvar (46) eller hydraulcylindrar.

40. Anordning enligt patentkravet (39), k ä n n e t e c k n a d av att skruvarna (46) resp. hydraulcylindrarna påverkas från en gemensam styrenhet. ..........-.-......_.._.........-..-.- ,. _. . l 247712654-s 2 4%

41. Anordning enligt patentkravet 40, k ä n n e t e c k n a d av att styrenhetens verkan regleras från en regleringsenhet, vilken matas med en är-värdessignal, som är proportíonell mot densiteten hos den i kanalen frampressade strängen (44) av mineralull eller mot någon annan egenskap, som är nära korrelerad med densiteten.

42. Anordning enligt något av patentkraven 22-41, k ä n n e- t e c k n a d av att kanalen bortom komprimeringsorganets (35; 60) arbetsområde är uppvärmd genom en utanpå kanalen befintlig värmemantel (50) eller liknande.

43. Anordning enligt något av patentkraven 22-41, k ä n n e- t e c_k n a d av att kanalen bortom komprimeríngsorganets (35; 60) arbetsområde har mittemot varandra anordnade öppningar eller serier av öppningar (48) samt anordningar (49, 50) för att pressa uppvärmda gaser genom dessa öppningar och genom strängen av mineralull.

44. Anordning enligt patentkravet 43, k ä n n e t e c k n a d av att vörmeorganen utgörs av uppvärmningsanordningar, t.ex. elektriska värmebatterier (50) samt organ för att åstadkomma en fram- och återgående rörelse av gas eller luft genom dessa värmebatterier.

45. Anordning enligt patentkravet 44, k ä n n e t e c k n a d av att värmeanordningen även innehåller en katalysbödd för Förbränning av organiska ämnen. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: