SE408052B - Forfarande for herdning av en glasskiva - Google Patents

Description

10 15 _20 25 30 ss 7409M94 Vid tillverkning av en härdad glasskiva för en vindruta brukar man först skära en planglasskiva till lämplig form. Se- dan värmer man glasskivan till böjtemperaturen genom att för- flytta den genom en värmningsugn, medan den hänger i tänger un- der en hängtransportör, som sedan förflyttar glasskivan till ett läge mellan vertikala böjverktyg, som sammanförs mot glas- skivan och böjer den till önskad krökning. Därefter införs den böjda skivan mellan blâsramar, där glaset härdas, eller också förs den fram genom en kyltunnel, om en avspänd skiva önskas. Där- .under hänger glaset alltjämt i tänger, som griper skivan vid dess överkant. _ Två glasskivor, som skall ha noggrant passande krök- ning för att kunna hoplamineras, har böjts genom en sjunkböj- ningsprocess, där de båda skivorna, liggande den ena på den andra, placeras horisontellt på en sjunkböjform och sedan transporteras genom en ugn, vari glasskivorna värms och bågnar tillsammans till den önskade passande krökningen.

I ett senare utvecklat förfarande hänger man en till önskad form skuren planglasskiva i en värmningsugn med ett öppet utlopp i bottnen. När skivan är vid böjtemperaturen, sänker man den till ett läge mellan böjverktyg, som ansätts mot skivan och böjer den till önskad krökning. Sedan sänker man skivan genom ett förkylsteg, där kylluft blåses mot skivan, och störtkyler den omedelbart därefter i en kylvätska, t.ex. en mineralolja, eventuellt försett med en liten mängd av en lågkokande tillsats.

Toluen och koltetraklorid är lämpliga tillsatser. Förfarandet har _ visat sig vara särskilt lämpligt för framställning av höghållfast glas för flygplansvindrutor samt böjda och härdade glasskivor med 1,5 - 3 mm tjocklek för tillverkning av laminerade vindrutor för motorfordon.

Vid böjning av en glasskiva bör skivan före böjningen inte värmas till en temperatur, som ligger avsevärt över den för tillfredsställande böjning erforderliga temperaturen, eljest uppstår risk för att skivan undergår oaoceptabel deformation.

Uppfinningen syftar till att framställa en höghâllfast f böjd glasskiva genom att efter böjningen värma skivan till en hög utgângstemperatur för snabbkylning.

Uppfinningen avser ett förfarande för härdning av en 10 15 20 25 30 35 7lf09lfl|9f1 glasskiva, vid vilket man värmer glasskivan till ett förutbe- stämt temperaturtillstånd,vari den kan formas, mot skivan an- sätter formytor, vilka hålles i samma temperaturtillstånd som glasskivan, drar undan dessa ytor från skivan, värmer glasskivan till ett för snabbkylning lämpligt utgångstillstånd och härdar skivan genom att bringa dess ytor i kontakt med ett kylmedium, såsom närmare anges i kravet 1.

Detta förfarande utmärkes företrädesvis av att den böjda glasskivan värmes på sådant sätt, att dess temperatur höjs inom skivans hela massa, och att glaset därefter härdas genom kontakt med kylmediet.

I en utföringsform, där glasskivan värms till en 'given böjtemperatur och böjverktygen hålles vidisamma tempe- ratur, utmärkes förfarandet enligt uppfinningen av att den böjda glasskivan värmes till en utgångstemperatur, som är högre än böj- temperaturen, innan skivan bringas i kontakt med kylmediet.

Om glaset består av en skiva av soda-kalk-silikatglas, kan böjtemperaturen ligga inom området 550 - 650°C och ut- gångstemperaturen inom området 620 - 720°C.

I en annan utföringsform utmärkes förfarandet enligt uppfinningen av att man värmer den böjda glasskivan till ett utgångstemperaturtillstånd för att höja dess temperatur i dess hela tjocklek och för att bringa skivans främre kant till högre temperatur än dess bakre kant, innan skivan bringas i kontakt med kylmediet.

I en vidareutveckling av uppfinningen sänker man den böjda glasskivan med en första hastighet i en värmningszon, vars djup är större än skivans höjd, och accelererar skivan en förut- bestämd tid efter inträdet av dess överkant i värmningsznnen och medan skivan ännu i sin helhet befinner sig inom värmnings- zonen för att införa den i en zon, där skivan kommer i kontakt med kylmediet, varigenom skivans underkant värmes till högre temperatur än dess överkant, innan skivan införes i kylmediet.

Skivan kan accelereras, när dess underkant anländer till värmningszonens botten.

Företrädesvis bibringar man glasets främre kant en temperatur, som är mellan 5 och UOOC högre än temperaturen hos dess bakre kant, så att en närmelsevis linjär temperaturgradient råder från skivans främre kant till dess bakre_kant. Skivans 10 15 20 25 30 35 i?uo9449-1 främre kant kan lämpligen vara ca ZÜOC varmare än dess bakre kant.

En väsentligen linjär temperaturgradient.kan framkallas i glas- skivan mellan ca 70000 vid skivans främre kant och ca 68000 vid dess bakre kant.

En annan utföringsform utmärkes av att glasskivan före formningen värmes så, att den erhåller en temperaturfördelning, vid vilken den skivkant, som först skall komma i kontakt med kyl- vätskan, har högre temperatur än skivans motsatta kant, och att formytorna värmes så, att de erhåller närmelsevis samma tem- peraturfördelning som glasskivan.

Före kontakten med kylmediet kan glasskivan behandlas med kylgasströmmar för alstring av temperaturgradienter mellan skivans ytor och dess mittplan i skivans tjockleksrikLníng.

Uppfinningen beskrivs närmare med hänvisning till bi- fogade ritningar.

Pig. 1 visar i sidovy och delvis i vertikalsnitt en an- läggning, som innefattar en lastningsstation för planglasskivor, en värmningsugn, en böjningsapparat och en vätskekylapparat.

Pig. 2 är en delvis bruten sidovy av lastningsstationen och ingångsänden av ugnen enligt fig. 1, visande en rad stående - stödrullar och tillhörande undre bärrullar vid lastningssta- tionen och i ugnen.

Pig. 3 visar ett i tvärsnitt längs linjen III-III i fig. 2 och åskådliggör placeringen av värmare i ugnen.

Pig. H visar i sidovy från framsidan en vagn, på vilken en glasskiva bäres för transport genom ugnen.

Pig. 5 är ett tvärsnitt längs linjen V-V i fig. 4 och visar vagnens och glasskivans anordning relativt de stående stödrullarna och de undre korta bärrullarna i ugnen.

Pig. 6 visar ett system av elektriska värmare på ugnens ena sidovägg.

'Fig. 7 är ett kopplingsschema för en tyristorstyrd an- ordning för reglering av strömtillförseln till en grupp värmare enligt fig. 6.

Pig. 8 visar ett system av elektriska värmare på ugnens motsatta sidovägg. _ ' Pig. 9 är en mera detaljerad vy av en del av fig. 1 och visar en tipplàda, som innesluter böjverktygen och är an- ordnad att tippas från ett vinkelläge,som Svarar mot lutningen 7409449-1 av ugnens stående stödrullar, till ett horisontellt läge ovanför en värmebehandlingsapparat, genom vilken böjda glasskivor sänkes.

Pig. 10A och 1GB bildar tillsammans en längs linjen X - X i fig. 9 delvis skuren vy av tipplädan. 5 Pig. 11 visar ett horisontalsnitt genom ett konvext böjverktyg.

Pig. 12A, 12B och 12C bildar tillsammans en sidovy av en tángbalk, från vilken tänger hänger för att gripa över- kanten av en glasskiva mellan böjverktygen, samt av den lyft- 10 mekanism, vari tângbalken hänger. I Pig. 13A, 13B och 13C bildar tillsammans en ändvy av en del ävlyftmekanismen och tångbalksupphängningen.

Pig. 14 visar ett vertikalsnitt genom ett par paneler med eftervärmare, vilka är placerade under tipplådan och mellan 15 vilka en böjd glasskiva sänkas för att värmas före härdningen.

Pig. 15 visar ett schematiskt vertikalsnitt genom undre delen av det under tipplädan befintliga schaktet och visar mera detaljerat ett förkylsteg och en tank med kylvätska.

Pig. 15 visar schematisktett hydrauliskt manöversystem 20 för típplâdan, böjverktygen och tängbalkens upphängningssystem.

Pig. 17 visar schematiskt ettpneumatiskt system för manövrering av tångöppningsmekanismen och till lyftmekanismen hörande bromsar samt reglering av lyftverksmotorns varvtal.

Pig. 18, 19 och 20 är kopplingsschflfifllför elektriska 25 inrättningar för manövrering av de hydrauliska och pneumatiska systemen enligt fig. 16 och 17.

I fig. 1 visas det allmänna arrangemanget av en an- läggning för utövande av förfarandet enligt uppfinningen för värm- ning, böjning och härdning av glasskivor, vilka under hela 30 arbetsförloppet transporteras genom anläggningen i upprätt ställning, d.v.s. i nästan vertikal ställning.under värmningen och i vertikal ställning efter böjningen och under snabbkylningen i en kylvätska.

Ugnskammaren 1 har ett tvärsnitt av rektangulär form med 35 en specialformad botten, som beskrivs i det följande, och den bärs i en vinkel av ca 50 mot vertikalplanet av ett balkram- verk, som innefattar bottenbalkar 2, vilka vid sina ändar förbindn av förbindningsbalkar 3. Från bottenbalkarnas ändar sträcker sig stândarbalkar 4, som bildar en vinkel av t.ex. 50 med ver- 40 tikalplanet, såsom tydligast framgår av fig. 4 och 5. Ständar- WPFÜMÜÉÉPÄPPPÉP QUALITY 10 15 20 25 30 35 H0 luckor. 7409449' 1 balkarnas 4 övre ändar förbinds av tvärbalkar 5, som lutar i en vinkel av ca 50 under horisontalplanet.

Ugnens botten bärs av tvärbalkar 6, som sträcker sig in under ståndarbalkarnas H nedre ändar och är utformade att bära ugnens specialformade botten. Ugnsbottnens lutande steg, som lutar nedåt mot underkanten av ugnens sidovägg, tillåter skärv, som eventuellt faller ned på bottnen, att samla sig vid öppningar nära sídoväggens underkänt, vilka slutes av fällbara Ugnen 1 är en eldfast fodrad metallkonstruktion med - frân bottnen uppstående sidoväggar och en därmed sammanhängande takkonstruktion, som hänger under de övre tvärbalkarna 5.

Ett par längsgående balkar 7, som är fästa längs ugnens översida, ' bildar bärorgan för växellådor, som hyser de övre ändarna av flera åtskilda, nästan vertikala stödrullar 8, vilka bildar ett lutande stöd för glasskivor 9, som skall transporteras genom ugnen 1 föratt böjas och därefter härdas i en kylvätska eller avspännas.

Rullarna 8.är asbestmantlade eller består av värme- beständigt rostfritt stål och är monterade i en vinkel av mellan 2 och 100, t.ex. 50, mot vertikalläget. De ingår ien transportör för glasskivorna 9, vilken sträcker sig rakt igenom ugnen 1 från en lastningsstation 10 till en böjstation 11. Rullarna 8 är 6,5 cm i diameter och har i ugnen ett inbördes avstånd av 19 cm.

Avståndet mellan rullarna kan vara upp till 30 cm inom ugnens utgångsområde, där glaset når sin sluttemperatur. Vid ugnens ingångsände, där glaset har låg temperatur, kan rullavståndet vara större, t.ex. 38 cm eller mera, om det blott finns tillräckligt många rullar för'att stödja glasskivan på hela dess längd i ett stabilt tillstånd.

Transportören innefattar ett rörligt stöd i form av en vagn 12, pâ vilken glasskivan 9 är stödd med sin underkänt, en serie korta, undre bärrullar 13, som skjuter fram mellan de stående stödrullarna 8 i närheten av dessas fotändar både i last- ningsstationen 10 och i ugnen 1, och en drivanordning för driv- ning av vagnen 12 genom ugnen med glasskivan 9 lutande mot stödrullarna 8.

Bärrullarna 13, som också består av värmehärdigt rost- fritt stål eller är asbestmantlade, är i den visade utföringsfor- men monterade i en vinkel av 500 mot stödrullarna 8. 10 15 20 25 30 35 'Tfrflßlflß-'I Vagnen 12 visas närmare i fig. 4 och 5. Den är V-formig' i tvärsnitt och har två plana flänsar, som med varandra bildar en spetsig vinkel, vilken är lika med den spetsiga vinkeln mellan stödrullarnas 8 och bärrullarnas 13 axlar. Vagnens flänsar an- ligger under friktion mot stödrullarna 8 och bärrullarna 13, vilka drives med samma hastighet, så att den glasskivan bärande vagnen drives genom ugnen till följd av friktionsgreppet med både bärrullarna 13 och stödrullarna 8. Till en början vilar endast skivans 9 överkant mot stödrullarna 8, men alltefter som skivan värms under transporten genom ugnen, tenderar den att slappna mot det övergående stöd för skivan som bildas av stöd- rullarnas 8 roterande ytor. Skivans underkant vilar på special- formade stöd på vagnen 12 och befinner sig på ett litet avstånd från stödrullarnas ytor, så att ett visst slappnande med deforma- tion endast under en förutbestämd gräns kan äga rum medan skivan med säkerhet förblir i upprätt ställning och skivans underkant icke kan lämna sina stöd på vagnen.

Under drift inställer man värmebetingelserna i ugnen och den tid det tar för vagnen med glasskivan att gå genom värm- ningszonen på så sätt i beroende av glasskivans tjocklek och höjd, stödrullarnas vinkel mot vertikalläget och avståndet mellan glasskivans underkant och stödrullarna, att glaset når ett givet temperaturtillstånd, varvid temperatur- och tidsinställningarna är sådana, att glasskivan under värmningen kan slappna mot stöd- rullarna endast i en utsträckning mindre än den maximala deforma- tion av glasskivan som kan tillåtas före böjningen. Värmningen i glasskivan under transporten genom värmningszonen beskrives i svenska patentansökan 7H09447-9.

Underkantens avstånd från stödrullarna är vanligen ca 2 - 4 mm, och den största tillåtna deformationen beror på vilken kvalitet, särskilt i optiskt avseende, som kräves av slutpro- dukten. För glasskivor, som skall ingå i vindrutor för fordon, där kraven på optisk kvalitet är stränga, kan det vara tillåt- ligt att medge deformation av glasskivorna endast till en viss punkt av det begynnande slappnandet, innan en bukt börjar bildas.

En bukt av upp till 0,5 mm kan dock vara godtagbar.

När kvalitetskraven är mindre kritiska, kan en bukt av mer än 0,5 vara tillåtlig, t.ex. upp till H,0 mm.

Det har befunnits, att den vinkel, vari glasskivan först 10 15 20 25 30 35 7 ßfl9 4119 - 1 bärs, då den lutar mot stödrullarna 8, kan vara mellan 2 och 100 mot vertikalplanet, vid värmning av skivor av soda-kalk-silikat- glas med tjocklekar mellan 1,5 och 15 mm till en temperatur inom området 580 - 680°C eller ända upp till 700°C. Detta temperatur- område inbegriper den temperatur, till vilken soda-ka1k-silikat- glas brukar värmas före böjning eller härdning.

De nästan vertikala stående rullarna 8 är vid sina nedre ändar lagrade i självinriktande lagerblock, som bärs av parallella balkar, vilka är förlagda under ugnsbottnen och stödda på de specialformade tvärbalkarna B. i De tio första stående rullarna 8 ingår i lastningssta- tionen 10, och fem undre bärrullar 13 är anbragta med en ru1le_ i vartannat mellanrum mellan stödrullarna 8.

I böjstationen finns horisonetellt anbragta böjverktyg 15 och 16, som visas närmare i fig. 9, 10A och 1GB. Det konkava böjverktyget 15 är ett ramformigt verktyg, som samverkar med ett konvext böjverktyg 16 med kontinuerlig böjningsyta, såsom framgår av fig. 11. De visade böjverktygen är stela, men ledade vingformar med svängningsmekanism av känt slag kan användas för böjning till mera komplicerade vindruteformer. Böjverktygen är inrymda i en tipplåda 17, som är en eldfast fodrad metallkonstruk- tion, vars inre bildar en värmd kammare, i vilken böjverktygen är inneslutna och genom vilken en transportör sträcker sig, som innefattar stående rullar 8 och korta undre bärrullar 13, vilka är av samma slag som rullarna i ugnen och bildar en fortsättning av transportören. De stående rullar 18 i tipplådan 17, som är placerade inom det av böjverktygen upptagna området, har korta stödytor, så att det ramformiga konkava böjverktyget kan gå mellanooh förbi dessa stödrullar. 7 Utanför tipplådans 17 utgång finns ytterligare stående stödrullar 8 och undre bärrullar 13, vilka bildar en fortsätt- ning av transportören för mottagande av varje vagn 12, sedan den därav transporterade glasskivan har lyfts av från vagnen för att böjas mellan böjverktygen.

Samtliga rullar i lastningsstationen, i ugnen och i 'tipplådan drivs av samma motor. Rullarna utanför tipplådans utgång drivs separat, och samtliga drivsystem styrs på sådant sätt, att en glasskiva 9 kan transporteras långsamt från lastningsstationen mot inträdet till ugnen 1, accelereras in í ugnen och sedan trans- 10 15 20 30 35 7l|094lf9-1 porteras genom ugnen med en lämplig lägre kryphastighet medan glaset värms. Vid slutet av den inställda värmningstiden i ugnen accelereras glaset ut ur ugnen till de korta stödrullarna 18 mellan böjverktygen, där vagnen stoppas med den heta glasskivan i avsett arbetsläge mellan böjverktygen.

Tipplädan värmes medelst i fig. 9 och 10 visade gas- brännare till den temperatur som glaset har efter sin passage genom ugnen, så att böjverktygen har samma temperatur som glaset, när de slutes om glasskivan för att böja denna.

Tipplâdan 17 är monterad på en kraftig vippbar balkram, som innefattar bottenbalkar 20, vilka vid mitten är lagrade på tappar 21. En hydraulmotor, som är kopplad till mitten av vippramens ena ändbalk, kan bringas att vippa ramen från ett läge i en vinkel av ca 50 mot horisontalplanet, i vilket läge rullarna 18 står i samma vinkel mot vertíkalläget som stöd- rullarna 8 i ugnen, till ett horisontellt läge av ramen, i vilket stödrullarna 18 är vertikala.

Först intar lådan sitt lutande läge, och det konvexa böjverktyget föres till arbetsläge, när vagnen med en glasskiva kommer in i tipplådan, och så snart som en het glasskiva har placerats mellan böjverktygen, går det konkava böjverktyget 15 mellan stödrullarna 18 för att trycka glasskivan mot det kon- vexa böjverktyget. Vippramen svänges till sitt horisontella läge, medan höjningen av skivan fortskrider. Under det konvexa verk- tygets rörelse frigöres glasskivan från vagnen av på verktyget anordnade fingrar, som gär in under glasskivans underkänt och lyfter skivan. Sedan vippramen svängts till horisontalläget, sänkes en tångbalk 23 med ett antal griptänger 22 medelst en lyftmekanism 25, som själv kan röjas och sänkas.

Anordningar är vidtagna för införande av tängerna 22 i urtag i böjverktygens 15 och 16 överkanter, så att tängerna kan gripa glasskivans överkant, medan glasskivan hålles mellan böjverktygen. _ Sedan glasskivan har lyfts från vagnen 12, accelereras vagnen ut ur tipplådan till utgångstransportören 8, innan vipp- ramen svänges till sitt horisontalläge, varvid böjverktygen förs isär och glasskivan, som nu hänger vertikalt under tängerna, sänkes genom en slits i Lípplådanu botten för ytterligare be- handling. 10 15 20 25 30 40 'fiffl9lf #9 - 1 10 Under sin transport genom ugnen 1 värms glaset till böjtemperaturen, t.ex. 610°C, vid vilken glaset på tillfreds- ställande sätt kan böjas och gripas av tängerna 22 utan att ha _blivit så mjukt attglasets ytkvalitet kan skadas under böjningen.

När den böjda glasskivan skall härdas, särskilt för fram- ställning av en höghållfast glasskiva, bör glaset snabbkylas från en högre temperatur, t.ex. 680°C. I utföringsformen enligt fig. 1 värms den böjda glasskivan ånyo, innan den snabbkyles i en kylvätska i en kyltank 26, som är placerad i ett schakt under tipplådan 17. ä Omedelbart under utloppsslitsen i tipplâdans botten går glasskivan mellan två fält med elektriska värmare 27, som är monterade i det visade mönstret på ömse sidor om glasskivan.

Under glasskivans passage nedåt mellan dessa värmare,då glaset har sin böjtemperatur, t.ex. 61000, värms glasskivan i hela sin tjocklek till en utgångstemperatur för snabbkylningen, vilken ligger närmare glasets mjukningstemperatur, t.ex. 680OC. Det böjda glaset kan sänkas med konstant hastighet, såatt det får så gott som enhetlig temperatur i hela sin massa. Alternativt kan glasskivan accelereras under sänkningen mellan värmarna, såatt det i glaset uppstår en jämn temperaturgradient från en hög temperatur vid skivans underkant till en lägre temperatur vid överkanten.

En sådan temperaturgradient kan man framkalla i glas- skivan före böjningen genom att driva undre sektioner av värmare i ugnen vid högre temperatur än övre sektioner eller genom att placera de undre värmarsektionerna närmare glasskivan, såsom be- skrivs i anslutning till fig. 3 och 10A. Exempelvis kan ugnens undre parti vara vid 80000, dess mellersta områden vid 750°C och dess övre del vid 700°C. Det konvexa böjverktyget 16 (fig. 11) värms i så fall medelst inbyggda värmare 511, som är så monterade, att man erhåller en temperaturfördelning motsvarande den som glasskivan erhållit i ugnen, såsom beskrivs närmare i anslutning till fig. 11.

Under eftervärmarna 27 finns två blästerlådor 28, vilka matas med kylluft av omgivningstemperatur, t.ex. ca SOOC, vilken genom munstycken 29 i lådorna blåses jämnt mot glasskivans båda sido- ytor. Denna preliminära kylning av glasytorna efter eftervärm- 'ningen framkallar omedelbart temperaturgradienter mellan glas- skivans kärna och sidoytor. Glasets kärna bibehålles ungefär 10 15 20 25 30 35 7409M94 11 vid den temperatur, som nåtts mellan eftervärmarna, och den pre- liminära kylningen av glasytorna är sådan, att glastemperaturen fortfarande befinner sig över glasets undre kylgräns när glas- skivan omedelbart störtkyles i en kylvätska, innan temperatur- gradienterna hinner försvinna.

Medan glasskivan sänkes från böjverktygen, lyftes kyl- vätsketanken 26 på en saxlänksmanövrerad plattform 30, som är monterad i schaktets nedre del. Tanken 26 höjes, tills dess över- kant befinner sig omedelbart under blästerlådornas 28 undersidor med den i tanken befintliga kylvätskans yta på litet avstånd från blästerlådornas undre munstycken 29. Den böjda glasskivan, i vilken temperaturgradienter råder mellan kärnan och båda sido- ytorna, snabbkyls omedelbart i kylvätskan, när den går från kylluften genom kylvätskans fria yta.

Kylvätskan utgöres vanligen av en mineralolja, t.ex.

"Cylrex PM" (varumärke), och kan vara försatt med en liten mängd av en lågkokande tillsats, t.ex. upp till 1 viktprocent toluen eller koltetraklorid.

När glaset sänkes i vätskan i tanken 26, kommer det till vila på en i tanken nedförd ram, som är fäst vid undersidan av den ena blästerlâdan. Tängerna öppnas, såstt glasskivan an- bringas på ramen, och efter en tillräcklig svalningstid i Vätskan sänkes tanken. Glaset tas av från ramen och avfettas, varefter den härdade glasskivan placeras i ett ställ för att få svalna till omgivningstemperaturen.

I ett annat arbetssätt lyftes icke tanken 26, utan den böjda glasskivan mottas av ramen och får stanna i denna för att svalna i luft för framställning av en avspänd glasskiva. En kylkammare kan förflyttas på en horisontell bana till läge för mottagande av en het böjd glasskiva.

Arrangemang kan vara vidtagna för att växelvis av- spänna och snabbkyla skivor i följd, när de sänkes från böj- stationen, så att av varje par av successiva skivor den ena av- spännes och den andra härdas. Dessa skivor har värmts och böjts under identiskt lika betingelser och har hoppassande dimensioner, varför de är synnerligen lämpliga att hoplamíneras för tillverk- ning av on laminerad vindrulu.

Pig. 2 och 3 visar närmare luutníngsstatíonunu och ugnens konstruktion och funktion. 10 20 25 30 SS' 'Ilr99449-1 12 Transportörens tio första stående rullar 8 ingår i last- ningsstationen, såsom visas till höger i fig. 2. Dessa rullar be- står av värmehärdigt rostfritt stål och är monterade med 20 cm mellanrum mellan övre horisontella balkar 35 och undre horisontella balkar 36, vilka som bär ugnen 1. bildar en fortsättning av den balkkonstruktion, Balkarna 35 och 36 i lastningsstationen är anslutna till en ändram, som innehålleren bottenbalk 2, ett par ståndarbalkar 4, vilka lutar mot vertikalplanet i samma vinkel, ca 50, som stödrullarna 8 och stödes av stag, samt en övre balk 5.

I ugnens närmast lastningsstationen belägna gavelvägg 39 finns en spaltformig ingângsöppning 40 mitt för stödrullarna 8, och öppningen 40 har nedtill en utvidgning mitt för bärrullarna 13, så att vagnen 12 kan komma in i ugnen 1. Böjliga tätningslister av asbestväv (ej visade) är anbragta på ingångsöppningens 40 stå- ende kantytor.

Ugnens 1 sidoväggar M2 och H3 bär grupper av elektriska värmare 44 och 45 (fig. 3), vilka visas närmare i fig. 6 och 8.

Dessa värmare är placerade på motsatta sidor om transportbanan för varje glasskiva 9 genom ugnen och sammankopplade i grupper, som är reglerbara var för sig, såsom beskrivs i det följande.

I lastningsstationen (fig. 2) hålles vagnen 12 stilla- stående av ett undanförbart vagnstopp H7, mot vilket vagnen 12 lig- ger an med sin främre ände, så att vagnen hålles i slirande an- liggning mot rullarna, medan dessa drives med en låg begynnelse- hastighet. När stoppet H7 föres undan, börjar vagnen förflytta sig från lastningsstationen in i ugnen. En kall planglasskiva 9 placeras på vagnen 12 och lutar i lastningsstationen mot dennas stödrullar 8. Eftersom skivan är kall, är den icke deformerbar, varför stödrullarna 8 och bärrullarna 13 i lastningsstationen icke behöver inriktas så exakt som rullarna i ugnen och i tipplådan, där glaset är hett och följaktligen lättare deformerbart. Därför är de mellan balkarna 35 och 36 i lastningsstationen monterade stödrullarna 8 icke Ställbara i vinkelled, utan lagrade i fasta lagerblock under transportörens avsedda vinkel, i föreliggande utföringsform 50 mot vertikalläget.

De undre ändarna av stödrullarna 8 i lastningsstationen är utformade med axeltappar #8, som sträcker sig nedåt mellan balkarna 36 och genom öppningar i en plåt 50, som medelst bultar är fastsatt vid balkarnas 36 undersidor. Under plåten 50 är själv- 10 15 20 25 30 35 '7409449-1 13 centrerande lagerblock 51 placerade, ett för varje rulle 8. Lager- blocken 51 har öron, som är fästa med bultar vid plåten 50, och axeltapparna 48 sträcker sig nedåt in i och genom lagerblocken 51.

Upptill är stödrullarna 8 i lastningsstationen utformade med längre axeltappar 53, som sträcker sig uppåt mellan balkarna 35 och in i var sitt självcentrerande lagerblock SH. Lagerblocken 54 är medelst öron fastskruvade på en bärplåt 55, som är fäst på balkarnas 35 översidor. Varje axeltapp 53 (utom den närmast ugnens ingång belägna rullens 8 axeltapp) sträcker sig uppåt genom sitt lagerblock 54 och bär ett kedjehjulsblock med två kedjehjul 56 och 57. Närbelägna rullars 8 kedjehjul förbinds med varandra av drivkedjor 59.

Den längre axeltappen 53 på rullen 8 närmast ugnens ingångsgavel 39 är längre än axeltapparna 53 på de övriga stöd- rullarna i lastningsstationen och bär ett enda kedjehjul 56 samt på sin övre ände ett huvudkedjehjul 60, som genom en drivkedja 61 är förbundet med ett kedjehjul 62 på övre änden av den första av de i ugnen befintliga stödrullarna 8. Lastningsstationens stödrullar 8 drives således av samma drivanordning som de rullar 8, som ingår i transportörens inom ugnen belägna del.

Inom ugnen är det av vikt att säkerställa noggrann in- riktning av rullarnas 8 ytor i förhållande till varandra, så att ytorna på alla de rullar, som skall bilda ett övergående stöd för glasskivan, ligger i samma plan, vilket lutar i den förin- ställda vinkeln, t.ex. 50, mot vertikalplanet. För att åstad- komma detta är rullarna 8 inom ugnen, såsom beskrives i svenska patentansökan 7H094U7-9,ordnade i grupper om växelvis fyra och tre rullar med ett avstånd av ca 20 cm mellan rullarna och de undre lagren för varje grupp av närbelägna rullar ställbara i hori- sontell led vinkelrätt mot transportörens riktning. De övre änd- arna av rullarna i varje grupp är lagrade i en växellåda, som också är ställbar i horisontell led vinkelrätt mot glasskivornas transportriktning längs transportören. Genom att inställa lager- blocken och växellådorna i förhållande till varandra kan man in- rikta samtliga stödrullar 8 i ugnen i den avsedda vinkeln mot vertíkalläget.

Undre änden av varje stödrulle 8 i ugnen är utformad med en axeltapp 63, som är lagrad i ett självcentrerande lager- block 64, vilket är fäst i en platta 65. Denna bäres av laxstjärts- 10 15 20 25 30 35 7'#09~449 -1 1U slifler 66, som är glidbara i banor 67, vilka är fästa på under- sidan av parallella längsbalkar 68. Dessa sträcker sig i ugnens längdriktning under ugnsbottnen och är stödda på de specialformade tvärbalkarna 6, vilka bär ugnsbottnen. Denna anordning visas i fig. 3.

Varje laxstjärtsslid 66 har vid sin ena ände en nedåt- riktad tunga 72, som är försedd med ett gängat hål för upp- tagande av ett gängat ändparti av en ställstång 74, vars andra ändparti går genom ett hål i ett låsblock, som medelst bultar är monterat på än tvärbalk 76, vilken sträcker sig mellan de nedre ändarna av stândarbalkarna H utanför ugnens ena sida.

Stångens andra ände är gängad och försedd med låsmuttrar på ömse sidor om låsblocket. Var och en av de plattor 65, som bär lagerblocken 64 för en grupp stödrullar, har två V-formiga styrningar, och genom att vrida de båda ställstängerna 7H kan man inställa de nedre ändarna av stödrullarna i ifråga- varande grupp.

De övre ändpartierna av stödrullarna 8 i gruppen har mind- _ re diameter, och de sålunda bildade långa axeltapparna 78 (fig. 3) är införda i en växellåda 79, som medelst vibrationsdämpare är monterad på laxstjärtsslider, vilka är lagrade i styrningar 82, som är monterade på översidan av de längsgående balkarna 7.

På samma sätt som sliderna för rullarnas nedre lager har varje laxstjärtsslid 81 vid ena änden en tunga 83, som är för- sedd med ett borrat hål för upptagande av ett gängat ändparti av en ställstång 85. Stängens 85 andra ändparti går genom ett hål i en låsplatta 86, som är monterad på en balk 87, vilken löper i ugnens längdriktning under tvärbalkarna 5. Ställstångens 85 yttre ändparti är gängat och försett med låsmuttrar på ömse sidor om lâsplattan 86.

Varje växellåda 79 är placerad på två sådana slider, och genom att vrida växellådans ställstänger 85 kan man för- skjuta laxstjärtssliderna 81 i derasstyrningar 82, så att man kan inställa växellådorna 79 i mån av behov för att anpassa dem till inställningen av.lagerblocken BH för rullarnas 8 nedre ändar och därigenom säkerställa, att de av ifrågavarande växellåda drivna stödrullarna 8 intar den erforderliga vinkeln mot vertikalläget. ' Vüxvllñdnn 70 för varje grupp av stödrullar 8 är ställbar 10 15 20 25 30 35 7409449-1 15 i samband med inställningen av den platta 65, som bär lager- blocken för rullarnas nedre ändar. Vid uppsättning av ugnen kan man sålunda inrikta alla stödrullar 8 i den genom ugnen gå- ende transportören exakt, sâ att de glaset stödjande ytorna på alla rullarna 8 intar samma vinkel, t.ex. 50, mot vertikal- planet.

De korta undre rullarna 13 bildar en bana för den rörliga vagnen 12, som bär glasskivan 9 genom ugnen. Dessa bär- rullar skjuter fram genom vissa mellanrum mellan de stående stödrullarna 8 utefter transportörens hela längd och är orien- terade i spetsig vinkel, i föreliggande fall SOO, mot stödrull- arna 8.

De fem bärrullar 13, som bär vagnen 12 i lastnings- stationen, är kortare än de som är förlagda i ugnen och place- rade med en rulle i vartannat mellanrum mellan stödrullarna 8.

Vagnen 12, som utgör det rörliga stödet för en glasskiva 9, visas närmare i fig. 4 och 5. Vagnen 12 består av ett stycke stålplåt, som bockats på sådant sätt, att den har två flänsar med en inbördes spetsig vinkel lika med den spetsiga vinkeln mellan de stående rullarna 8 och bärrullarna 13. Vagnens stående fläns 148 är 'bredare och bär två stödplattor 149, vilkas övre kantpartier är vidgade till stödansatser 150, som på sina över- sidor 151 är försedda med slirfria beläggningar av eldfast mate- rial. Den bakre kanten på översidan 151 av varje stödansats 150 är utformad med en stående list 152, vars tjocklek bestämmer det minsta möjliga avståndet mellan glasskivans 9 underkänt 153 och rullarnas 8 stödyta, när vagnen befinner sig i läge för transport av skivan genom ugnen 1 med flänsen 148 vilande mot rullarnas 8 stödytor och flänsen 154 vilande på de korta bär- rullarna 13. Fig. 5 visar, hur glasskivans överkant 155 stöder mot rullarna 8, när glasskivan har anbragts på vagnen i last- ningsstationen, och fig. 4 visar, hur stödansatserna är anpass- ade tillformen hos den glasskiva som skall böjas. Glaskivans form motsvarar den fordonsmodell, till vilken vindrutan skall passa.

Tack vare den gemensamma drivningen av rullarna 8 och 13 från en och samma hydraulmotor 103 förflyttas vagnen 12 vid val av en lämplig utväxling med likartat friktionsgrepp mellan vagnens flänsar 148, 154 och rullarna 8, 13 alltid med en hastig- het lika med periferihastigheten hos de stående stödrullarna 8, 10 15 20 25 30 35 - 'Ilr094l49' 1 16 mot vilka glasskivan är stödd och vilka bildar ett övergående stöd för glasskivans överkant.

Vagnen är vid sin främre ände försedd med ett stopp- organ 156 för anslag mot det undanförbara vagnstoppet H7 i lastningsstationen (fig. 2) och mot ett andra vagnstopp i tipp- lådan 17 sedan glasskivan har intagit korrekt läge mellan böj- verktygen 15 och 16. Pâ vagnen är vidare en ställklack 157 mon- :terad i närheten av vagnens främre ände för omställning av en gränsströmställare S1, som är monterad strax utanför ugnens närmast lastningsstatíonen belägna ände. En annan ställklack 158 är monterad på vagnen ungefär vid dennas mitt för att omställa ett manöverorgan i ugnen för en gränsströmställare S2, som ingår i ett system för reglering av hastigheten hos vagnens rörelse genom ugnen, sedan hela glasskivan har införts i ugnen.

I fig. 6 visas hur de elektriska värmarna HU (fig. 3) är monterade på den sidovägg H2 av ugnen, som är belägen bakom de stående rullarna 8. Varje värmare är ett elektriskt motstånds- element 159, vars motståndstrâd är lindad kring en keramikstav, som bäres av två anslutningsstavar 160, vilka är förda genom ugnsväggen 42. Genom dessa stavar 160 matas elementen med el- ström. Elementen 159 är arrangerade i ett fiskbensmönster och är gruppvis seriekopplade. Grupperna är i fig. 6 omramade med streckprickade linjer. Exempelvis innehåller den övre värme- grupp 162, som glasskivan först möter, när den ledes in i ugnen i pilens 161 riktning, tio element 159, som är seriekopplade på sätt som visas i fig. 7. Ena änden 163 av värmarseríen är ansluten till en strömkällas ena huvudledning 164. Strömkällans andra huvudledning 165 är ansluten till en tyristorkoppling 166 av konventionellt utförande. Denna reglerar strömmen genom de seriekopplade värmarna 159 i beroende av tändpulser, som till- föres tyristorernas tändelektroder på ledningar, representerade av en tändpulsledning 167, vilken är ansluten till tändpuls- givare 168, som likaledes matas med ström från ledningarna 164 och 165. ! Ett reglertermoelement 169 är monterat i ugnen inom värmar- I gruppens 162 gränser. Detta termoelement är inkopplat i en temperaturreglerkoppling 170 av konventionellt utförande och styr en enkel tvålägesströmställare 171 för inkoppling av den ena 10 15 20 25 30 35 714091149-1 17 eller andra av två potentiometrar 172 och 173 i tändpulsgivarens 168 blockeringsoscillator. ' Potentiometrarna 172 och 173 inställs så, att de på känt sätt ger en högre och en lägre effekt i värmargruppen 162, så att:effekten i beroende av den av termoelementet 169 avkända temperaturen i den del av ugnen, som ligger inom värmargruppens 162 gränser, kan omkopplas mellan det högre och det lägre värdet, varigenom den avkända temperaturen kan hållas vid ett önskat värde, som inställts på känt sätt genom börvärdesinställning av en potentiometer i reglerkopplingen 170. Åtta seriekopplade värmare är arrangerade i fiskbens- mönster i en andra grupp 174, som är belägen under gruppen 162 vid ugnens ingångsände. Därefter är elementen arrangerade i två sätt om vardera tre grupper, som består vardera av nio seriekopplade värmare och har vardera ett tillhörande reglertermoelement 169 samt matas genom var sin tyristorkoppling under styrning från tillhörande termoelement 169 och temperaturreglerkoppling, såsom visas i fig. 7.

Varje värmargrupp kan inställas för sig genom bör- värdesinställning i tillhörande temperaturreglerkoppling. Exempel- vis för värmning av en 2 mm tjock glasskiva till en i hela glas- skivan närmelsevis enhetlig böjtemperatur av 59000 kan bör- värdena för temperaturreglerkopplingarna vara sådana, att termo- elementet 169 i värmargruppen 162 får en temperatur av 700°C och termoelementet 169 i värmargruppen 17H en temperatur av 750OC.

För de följande värmargrupperna är temperaturen vid termoele- menten 169 inom de övre grupperna 700°C, inom mellangrupperna 72500 och inom de nedre grupperna 75000.

I fig. 8 visas de elektriska värmare 45, som är monte- rade på den ugnssidovägg H3, som står emot den mot stödrullarna 8 lutande glasskivan. I denna figur visas glasskivans rörelse enligt pilen 161 ske från vänster till höger. Värmarna 159 ut- göres av motstândstrådar lindade på keramikrör av samma slag som enligt fig. 6 och är monterade på anslutningsstavar 160, som är förda genom sidoväggen 43. Värmarna är fördelade i grupper, som 1 figuren är begränsade av streckprickade linjer och liknar grupp- erna enligt fig. 6, dock med tillägg av en värmargrupp 177, och varje värmargrupp är försedd med ett reglertermoelement 179.

Värmargruppen 177 utgöres av en rad om sex värmare, vilken sträcker 10 15 20 25 so' 35 7409-4749- 1 18 sig utmed nedre delen av ugnens högre sidovägg H3 strax ovanför ugnens rensöppningar för skärv. Varje värmargrupp styrs av en tyristorkoppling av i fig. 7 visat utförande försedd med en enkel omkastaranordning. Temperaturen vid termoelementet 178 i den övre av de båda värmargrupperna närmast ugnens ingångsände inställs på 700°C och i den nedre gruppen på 750°C vid värmning av en 2 mm tjock glasskiva till böjtemperaturen 59000, såsom beskrivs i det föregående. Temperaturen vid reglertermoelementet 178 i den undre raden av värmare 17 är 750°C och i de övre, mellersta och nedre av de visade värmargrupperna inställs termo- elementen 178 på 700 och 750°C. I Ett alternativt sätt att arrangera de mellersta och ned- re värmargrupperna antydes vid Hfla, Hub och U5b i fig. 3.

Genom att placera de nedre grupperna Hub och H5b närmare glas- " skivan och mellangrupperna Uüa och U5a i ett mellanläge på något större avstånd frân.glasskivan erhåller man i varje skiva en temperaturgradient i skivans höjdriktning med en högre tempe- ratur vid skivans underkant än vid överkanten.

Regleringen av den glasskivan bärande vagnens hastighet beskrivs i patentansökan 7409HH7-9.

I fig. S visas, hur glasskívans överkant i sidled stöder mot de nästan vertikala stödrullarna 8, när den kalla ski- van 9 har anbragts på vagnen 12 i lastningsstationen och under den inledande delen av glasets Värmning. När glaset under sin färd genom ugnen värmes och närmar sig den temperatur inom området S80 - 660°C, till vilken det skall värmas, blir glaset så mjukt, att de slappnar mot stödrullarna 8, och det skulle kunna bli för starkt deformerat, om det skulle hållas vid denna tempe- ratur för länge.

Till en början slappnar glasskivans övre parti mot rullarna 8, och längden av rullarnas 8 effektiva stödyta nedanför glasskivans överkant måste vara så stor, att ett tillåtligt slapp-_ nande kan upptas.

En tidkopplare i systemt för styrning av rullarnas driv- ning är så inställd, att glaset har nått sin avsedda temperatur, vilken i en utföringsform av förfarandet är närmelsevis enhetlig över skivans hela area och genom dess tjocklek, vid den tidpunkt när den heta skivan accelereras ut ur ugnen och in i tipplådan, innan skivans-deformation genom begynnande slappnande av skivans 10 15 20 25 30 35 40 7409449-1 19 övre parti mot stödrullarna 8, eventuellt följd av utbuktning av skivans undre del, överskrider gränserna för godtagbar deforma- tion av skivan.

Temperaturerna i ugnen kan inställas exempelvis så som framgår av tabell I.

Vid varje given ugnsmedeltemperatur beror den tid det tar för en glasskiva att nä en avsedd sluttemperatur på ski- vans tjocklek, och exempel på arbetssätt för en serie olika glas- tjocklekar från 2,2 till 15 mm och på värmningstider som krävs för att nå en slutlig glastemperatur inom omrâdet 580 - 700°C anges i svenska patentansökan 7409447-9.

Tipplådan 17, som visas i fig. 9, 10A och 10B,begränsar en kammare, i vilken böjverktygen är inhysta. Den har en ingångs- gavel 248, en utgångsgavel 253, ett tak 254, som är utformat med ett steg 255 ned till ingångsgavelns 248 överkant och ett steg 255 ned till utgångsgavelns 253 överkant. Dessa steg är båda ställbara till sitt djup för att möjliggöra omställning av lyftverket för glasskivor av olika höjd, såsom beskrivs i det följande i anslut- ning till fig. 12 och 13.

Tipplådan har vidare en en bakre vägg 257 och en främre vägg 258 samt ett par bottendelar 259, 260, som sträcker sig bakåt från den främre väggens 258 underkant respektive framåt från den bakre väggens 257 underkant.

En vertikal långsträckt ingångsöppning till kammaren är utformad i ingångsgaveln 248, och i utgàngsgaveln 253 finns en ut- gångsöppning 262, genom vilken vagnen 12 lämnar tipplâdan, sedan glasskivan har lyfts från vagnen och häller på att böjas mellan böjverktygen. Utgângsöppningen 262 leder till den fortsättning 8 av transportören, som visas till vänster i fig. 1. 4 Lådans tak 254 är medelst stag 264 upphängd i en bär- konstruktion, som innefattar en tvärbalk 265, som sträcker sig mellan vertikala pelare 266.

Bottendelarna 259, 260 är stödda på bottenstödbalkar 267 och 268 och begränsar en öppning 269 i ugnsbottnen, genom vilken en böjd glasskiva kan sänkas. Tipplådans väggar, tak och bottendelar består av ett yttre skal av stâlplåt fodrat med eld- fast material.

Den i tipplädan 17 befintliga kammaren värms till den temperatur glaset har, när det införes i kammaren från ugnen, så att de i tipplådan förlagda böjverktygen får samma temperatur 10. 15 20 25 30 35 714119449-1 20 som omgivningen och därmed likaledes samma temperatur som glaset har vid inträdet i tipplådan. Temperaturen i tipplådan upprätt- hâlles medelst gasbrännare 270, som genom rör står i förbind- else med munstybksspalter 271 i tipplâdans främre och bakre väggar 257, 258. Det finns fyra sådana gasbrännare 270, som matar var sitt munstycke 271, anbragta parvis i lådans främre och bakre vägg. Varje brännare styrs av ett termoelement, som är fäst i det konvexa böjverktyget så nära dennas arbetsyta som möjligt, så att en jämn temperatur inom omrâdet 580 - 65000 upprätthâlles i tipplådan. Brännarna 270 är gerom böjliga led- ningar anslutna till förråd för tillförsel av bränslegas och förbränningsluft samt till en av termoelementet i böjverktyget styrd anordning för ändring av blandníngsförhållandet mellan luft och gas, som tillföres brännarna.

Gasbrännarna upprätthåller ett övertryck av heta gaser i tipplådan, och heta gaser strömmar genom utgångsspalten ned- ât under lådan och möter därvid stigande gaser. Tryckjämvikt råder vanligen strax under eftervärmarna 27. ' Den kraftiga vippram 20 (fig. 1), på vilken típplâdan är monterad, innefattar sidobalkar 272 och ändbalkar 273, som är fastsvetsade mellan sidobalkarnas 272 ändar. Varje sidobalk 272 vilar på och är fastsvetsad vid en lagerbock 27% med axel- ' tappar 275, som är lagrade i lagerbocken 276. Dessa är anbragta på en underlagsplatta 277, som bildar översidan av en avsats 278, vilken är inskuren i schaktets sidoväggar. Vippramen jämte hela tipplådskonstruktionen och den tillhörande, av vippramen burna ut- rustningen är balanserad på axeltapparna 275, så att ramen 272, 273 lätt kanxüppas från horisontellt läge till det relativt horison- talplanet ca 50 lutande läge, som visas i fig. 10.

Tvärbalkar 279 och 280 sträcker sig tvärsöver vippramen ovanför denna mellan sidobalkarna och är monterade på sidobalk" arna medelst ändfästen 281. En tvärbalk 282 är placerad direkt på vippramens sidobalkar 272, och bottenstödbalkarna 267 vilar på tvärbalkarna 282.

Vid vänstra änden av vippramen (enligt fig. 10) är en platta 283 fäst vid ändbalken 273 under förmedling av avstånds- block 28H. Plattan 283 är un kort platta, som är monterad på ändbalken 273 vid dennas mitt, och förstyvningsbalkar 285 sträcker sig från plattan 283 till tvärbalken 279. 10 15 20 25 30 35 7409449-1 21 Ovanför plattan 283 och tvärbalken 279 är ett par parallella stödbalkar 286 monterade, vilka medelst štödblock 287 och 288 är monterade på plattan 283 och tvärbalken 279.

De parallella stödbalkarna 286 bär en manöverenhet 280 för det konvexa böjverktyget 16, som är monterat på ett hållar- aggregat 291.

På liknande sätt är vid Vippramens högra ände en cen- tral platta 292 monterad medelst stödblock 293 på översidan av ändbalken 273. Plattan 292 är fixerad medelst förstyvníngs- balkar 294, som sträcker sig mellan plattan 292 och tvärbalken 280, och ett par parallella stödbalkar 296 för en manöverenhet 297 för det konkava böjverktyget 15 bäres av tvärbalken 280 och plattan 292 under förmedling av stödblock 298 och 299.

Det konkava böjverktyget 15 är monterat på ett hållar- aggregat 300, som bäres av manöverenheten 297.

Vippramen 272, 273 kan svängas medelst en enda hydrau- lisk kolvmotor, vars cylinder 301 (fig. 10A) medelst axeltappar 302 är lagrad mellan fästen 303, vilka är fast anordnade på en balk 304, som sträcker sig tvärsöver schaktets ena ändvägg.

Kolvmotorns kolvstång 305 sträcker sig uppåt och har ett huvud 306 med axeltappar 307, som svänger i lager i lagerfästen 309, vilka är fast anordnade vid mitten av ändbalkens 273 undersida.

Vippramens horisontalläge och lutningsvinkel är ställbara medelst stopporgan. Nära varje ände av den ändbalk 273, vid vilken kolvstången 305 är fäst, är en nedåt från balken - utskjutande bygel 310 anbragt. Varje bygel 310 är fastsvetsad vid balken och förstärkt med beslag. I varje bygel inskjuter ett i tvärsnitt rektangulärt stoppblock 311, vilket är monterat på den vid schaktets ändvägg anbragta tvärbalken 30k, och ett andra stoppblock 311 är monterat på balken 309 ett stycke nedanför bygeln. Ställbara stoppskruvar är insatta i bygelns bottendel och sträcker sig uppåt och nedåt från denna för sam- verkan med stoppblocket 311. Stoppskruvar inställs å ena sidan så, att ramen återföres till hórisontalläget, å andra sidan sä, att ramens lutningsvinkel blir sådan, att de stående stödrull- arna 8 i tipplådan 17 bringas i läge exakt i samma axialplan som stödrullarna i ugnen för att ta emot en het glasskiva, som skall böjas.

Vid varje ände av vippramens andra ändbalk 273 är anord- 10 15 20 025 30 35 7409-449- 1 22 nad en hydraulisk stötdämpare 314, vars kolvstång stöder mot avsatsen 278 vid schaktets sidor. Dessa stötdämpare stabili- serar vippramen, då den närmar sig slutet av sin vipprörelse. _På vippramen är också en stödkonstruktion_315 för gasbrännarna 270 monterad.

Rullarna 8, 13 och 18 i tipplådan 17 drives av samma drivanordning som rullarna i ugnen genom kraftuttag från hydraul- motorn 103. Stödrullarna 8 och 18 drives vid sin övre ände un- der förmedling av växellådor 317 (fig. 9 och 10) av samma kon- struktion som de växellådor 79, genom vilka stödrullarna 8 i ugnen drives. Växellådorna 317 är monterade ovanpå ett par längsbal- kar 318, som är fast monterade mellan tvärbalkarna 265, och växellådorna är ställbart monterade på balkarna 318 medelst V-Slider på samma sätt som växellådorna 79 i ugnen.

Till växellâdorna 317 uttas drivkraften genom en axel 319 som genom en möjlig koppling 320 är kopplad till en mellan- axel 321, vilken genom en annan böjlig koppling 322 är kopplad till en utgående axel 323 från en rätvinklig växel 32%, som är monterad på en av ståndarbalkarna 266. Drivkraften för vinkel- växeln 324 genom en böjlig koppling 325 erhålles genom en kraft- överföringsaxel 326, som är lagrad i lager 327 på ståndarbalken 266 och vars nedre ände genom en böjlig koppling 328 är kopplad till ännu en rätvinklig växel 329, som är monterad på längs- balken 280. _ Det nedre ändpartiet av varje stående stödrulle 8, 18 i tipplådan är utformat till en axeltapp 330, som är lag- rad i ett självcentrerande lagerblock 331. Detta är fast anbragt på en platta 332, som medelst fästen 333 är monterad på ändarna > av balkar 330, som fribärande utskjuter från balkens 280 liv.

Plattan 332 är ställbar i sidled i förhâlande till fästena 333.

Den fria änden av varje fribärande balk 33H är stödd av en ej visad stödbalk, som sträcker sig uppåt från en på ritningarna _för överskådlighets skull utelämnad tvärbalk, som överspänner mellanrummet mellan vippramens båda sidobalkar 272. Stöd för botten- stödbalkarna 268 under tipplådans bottendel 260 utgår också från tvärbalken.

En lådbalk 336, som sträcker sig i tvärled relativt balkarna 334, är monterad på balkarnas 33H översida. Lâdbalken 336 bildar monteringsstöd för de undre bärrullarna 13 ooh deras driv- 10 15 20 25 30 35 740911494 23 organ.

Både bärrullarnas 13 lutningsvinkel mot stödrullarna 8 och 18 och bärrullarnas utskjutníngsträcka mellan stödrullarna 8 och 18 är ställbara på samma sätt som beskrivits för bärrullarna 13 i ugnen. Drivkraft överföres till bärrullarna 13 medelst en axel 338, som sträcker sig parallellt med lådbalken 336 och är lagrad i lager anbragta på fästen, som är fast monterade på bal- ken 336. Drivkraften från axeln 338 till bärrullarna 13 över- föres genom rätvinkliga växlar 339, som likaledes medelst fästen är monterade på lådbalken 336. Varje vinkelväxel 339 driver mot- svarande bärrulle 13 över en mellanaxel 3#9, som genom ännu en böjlig koppling 341 driver en rätvinkligväxel 3H2, som driver en axel SH3, på vilken rullens 13 drivhylsa är monterad. Axeln 343 går genom en cylíndrisk lageranordning 3HH, vars hus är ut- format med kragar 3U5, som medelst bultar är fastsatta vid en ställbar hållare.

Axeln 338 drives över den nedre växellådan 119, som dri- ver bärrullarna 13 i ugnens utgångsände närmast tipplådan 17.

Genom en konventionell lcdad koppling (oj visad) är vn från den nedre växellådan 119 utgående drivaxel kopplad till axelns 338 närmast ugnens utgångsände belägna ände. Axelns 338 andra ände är genom en rätvinklig växel och en böjlig koppling för- bunden med växelns 329 ingående axel, så att drivkraften för rullarna 13 överföres genom växellådorna 317.

Manöverenheten 297 för det konkava böjverktyget inne- fattar två parallella lådbalkar H00, som í närheten av sina ändar är förbundna med varandra medelst tvärstycken, som är fast anbragta på balkarnas undersidor. De båda parallella balk- arna 296 är sammanfogade medelst fyra ej visade tvärbalkar, vilkas ändar är fastsvetsade vid balkarna 296. översidan av varje bär- balk är försedd med två underlagsplattor H05, vilka sträcker sig ett stycke längs översidan av båda balkarna 296 inom området närmast balkarnas båda ändar. På dessa underlagsplattor 406 löper fritt kullagrade dynor, som är fastsatta vid sidan av den ena lådbalken H00 medelst fästen 407. De kullagrade dynorna bär låd- balkarna 400 och böjverktygets drivmekanism 300 på huvudbalkarna 296.

På en platta H22, som är fäst vid sidan av den ena av bärbalkarna ?96, är fyra gränsströmsïällare S9, S10, S11 och S12 10 15 20 '25 30 35 veuosßasw 24 monterade. Dessa är placerade i sicksack vinkelrätt mot plattan 422 för att omställas av ställklackar 423, som är fast anbragta på undersidan av en platta 424,vilken utskjuter från sidan av den ena lådbalken 400.

Dessa gränsströmställare och deras ställklackar är så placerade, att de ger följande indikationer: S9 - det konkava böjverktyget partiellt utdraget S10- det konkava böjverktyget infört S11- det konkava böjverktyget partiellt infört S12- det konkava böjverktyget utdraget Det konvexa böjverktyget 16 är monterad på en hållare 291, som i sin tur är monterad på manöverenheten 289, bådadera av i huvudsak samma konstruktion som hållaren och manöverenheten för det konkava böjverktyget.

Det konvexa böjverktyget framgår tydligast av fig. 11.

Det innefattar en kontinuerlig formyta 490 av stålplåt, vilken är försedd med perforeringar 491 och med en beläggning av eld- fast material för ansättning mot ena sidoytan på den heta glas- skivan, som böjes mot formytanav det konkava böjverktygets ram.

En formad ram 492 bildar hållare för formplåten 490 och är fäst vid en bakre stödram 493 medelst Ställbara spännstag 494.

En innervägg 495 är monterad på stag innanför den bakre ramen 493, och väggens 495 överkant är förbunden med den formade ramen 492 medelst ett böjligt tätningsorgan 497. Vid den bakre ramen 493 är en bottenplât 498 gastätt fastsatt, vilken är försedd med en försänkning för förläggning av tryckluftsledningar 499. Dessa mynnar i,en kammare, vilken begränsas av formplåten 490, innerväggen 495 och bottenplåten 498, och kommer från en fördelare 500, som genom en ventil 501 står i förbindelse med en tryckluftsledning 502 samt genom en ventil 503 med en vakuum- ledning 504. Det böjliga tätningsorganet 498 görxht möjligt att inställa avståndet mellan böjverktygets formplåt 480 och den bakre ramen 493.

Vid öppnande av ventilen 503 sättes kammaren i böjverk~ tyget i förbindelse med vakuumledningen, och den därvid genom perforeringarna 491 verksamma sugkraften hjälper till att böja glasskivan mot verktygets formyta.

Sedan böjningen har fullbordats, stängas ventilen S03, varefter ventilen 501 öppnas, såatt en luftstöt sändes genom per- 10 15 20 25 30 35 '7h094ls9-1 25 foreringarna 491 och hjälper till att lösgöra dentöjda glasskivan från verktygets yta, när de båda formverktygen förs isär.

En stödram 510 är fäst på bottenplåten H98 i verktygets kammare nära dess botten, och denna stödram bär elektriska värme- element 511 (även visade i fig. 10A), som användes för värmning av verktygets undre del, när man önskar åstadkomma en temperatur- gradient från formytans H90 överkant till dess underkant för an- passning till en temperaturgradient, som har bibringats glasskivan, när denna passerade genom ugnen vid användning av den alternativa anordningen av värmarna Uäa, Hhb, H5a, H5b enligt fig. 3. Elekt- riska ledningar till elementen 511 är förda genom formverktygets baksida på känt sätt.

Verktygets bottenplât H98 är upphängd i hållaren medelst en ställbar lås- och spännanordning, och verktyget kan svängas kring en mot bottenplåten i huvudsak vinkelrät axel enär verk- tygshällaren 291 är ställbart förbunden med manöverenheten 289.

Två gränsströmställare S13 och S1H är monterade på en platta 506 (fig. 10A), som är fastsatta på sidan av den ena av bärbalk- arna 286, som bär verktygets manöverenhet. Gränsströmställarna om- ställes av ställklackar, som är anbragta på undersidan av en platta 507, vilken utskjuter från sidan av den ena av manöver- enhetens båda lådbalkar 400. Dessa gränsströmställare och ställ- klackar är så placerade att de ger följande indikationer: S13 - det konvexa böjverktyget partiellt utdraget S14 - det konvexa böjverktyget infört.

Tängbalken 23, i vilken sex tänger 22 hänger, och lyft- verket, vari tångbalken hänger, visas närmare i fig. 12 och 13.

Varje tång 22 är rörlig till ett läge exakt mitt över överkanten av den böjda glasskivan mellan böjverktygen, innan tängerna slutes om skivans överkant, och varje tång är löst monterad i en i svenska patentansökan 74Û9UH7-9 närmare beskriventånghållaranord- ning, som är monterad över en vertikal svängtapp, som är fäst vid tângbalken eller vid en från denna utskjutande bärarm.

Tàngbalken 23 är en rak balk och hänger i två lyftverk, som är monterade påvar sin överliggande balkkonstruktion 570, som är stödd på pelare 571 och grenslar tipplådan, såsom visas i fig. 12. Ett lyftverk är anordnat för varje ände av tångbalken 23, och varje lyftverk innefattar en fast huvudram 572, som är ett öppet, rektangulärt eller kubiskt fackverk, innefattande vertikala 10 15 20 25 30 35 74094494' 26 ståndare och tvärbalkar samt ett tvärstycke 573, som på översidan är försett med fästen 574, i vilka huvudänden av en hydraulcy- linder 575a, 575b är lagrad medelst ledtappar 576. Den tillhörande kolvstången 577sträcker sig nedåt genom cylinderns huvudände och är vid 578 ledbart förbunden med kraftiga lyftörón 579, som är fastsatta på ett tvärstycke 580, som ingår i en rörlig ram 581, vilken också är av rektangulär eller kubisk form och är rörlig i vertikalled inom den fasta huvudramen 572 med hjälp av cylindern 575. Den rörliga ramen är fast förbunden med vertikala axlar 581a, som glider i lager i på huvudramen 572 anordnade tungor 572a.

Kolvstången 577 sträcker sig genom cylinderns 575 övre ände, såsom visas vid 582, och bär på sin övre ände ett ställ- organ 583, som samverkar med två gränsströmställare S16 och S17, vilka omställes då kolven i cylindern 575 kommer till slutet av sin uppâtgående eller nedåtgående rörelse, varigenom ramen 581 förflyttas uppåt och nedåt inom den fasta ramen 572.

Den rörliga ramen 581 har en horisontell basdel 586, som utgör underlag för ett par lagerbockar 587, i vilka en axel 588 är lagrad, på vilken två lintrummor 589 och 590 är monterade medelst en slirkoppling.

En bromsskiva 591 är lagrad på axeln 588 och ett par motgående bromsarmar 592 är monterade på ett på basdelen 586 fast anbragt stöd. Bromsarmarna 592 samverkar med bromsskivan 591 för bromsning av lintrummorna, såsom beskrivs närmare i det följande.

På undersidan av den rörliga ramen 581 är en undre ram 593 fäst. Denna innefattar fyra hängbalkar 59%, som sträcker sig ned- åt från en del 595 av den rörliga ramen 581. Nedre änden av varje hängbalk 594 är fäst vid en bottenplatta 596. De fyra häng- balkarna 594 sträcker sig sålunda mellan motsvarande par av ram- delens 595 och bottenplattans 596 fyra hörn.

Två axlar 597, vilkas nedre delar 598 är gängade, sträcker sig mellan och är fästa vid ramdelen 595 och bottenplattan 596.

~Axlarna 597 bär en mellanram, som har två vertikala_sidodelar 599, « vilka är förbundna med varañdra upptill medelst en brygga 600 och nedtill medelst ett tvärstycke 801. Mellanramen är monterad på axlarna 597 medelst hylsdelar 602, som är anordnade på bryggans 600 ändar och försedda med lagerbussningar. Hylsorna 602 bär mel- lanramen på axlarna 597 på sådant sätt, att den är förskjutbar längs dessa axlar. Andra hylsor 603 är fast anordnade på sido- 10 15 20 25 30 35 7409410-1 delarnas 599 nedre ändar och fastlåsta på axlarnas 597 gängade delar 598 medelst låsmuttrar BOH.

Medelst låsmuttrarna 604 kan man inställa mellanramens läge i vertikalled i förhållande till den nedre ramen 593, som så- lunda hänger under den rörliga ramen 581.

Mellanramen bär två linledarrör 606, som tjänar till att leda var sin lyftlina 607, 608, som är lindad på var sin av lintrummorna 589 och 590. Linorna 607 och 608 löper över bryt- skivor 609, vilka är monterade på axlar 610, som bäres av en hål- larskena 611, vilken medelst stag 612 hänger under den rörliga ramen 581. De båda brytskivorna 609 är placerade i inbördes sidoförskjutet läge såsom visas i fig. 13B. De båda rören 606 är placerade sidoförskjutna på motsvarande sätt,så att rörens nedre ändar kommer till anliggning mot tângbalkens 23 översida i närheten av dennas bakre och främre kant i diagonalt motsatta lägen. Linorna 607 är fästa vid tångbalkens 23 främre kant, och linorna 608 är fästa vid densammas bakre kant.

I fig. 13B visas hur ledarrörens 606 övre ändar är fästa vid mellanramens tvärstycke 601; Ledarrörens 606 övre ändpartier går genom öppningar i tvärstycket 601 och är fästa vid detta medelst låsmuttrar. Ledarrören 606 går också genom (icke visade) lagerbussningar som är fästa i den rörliga ramens bottenplatta 596 och möjliggör inställning av ledarrörens läge i höjdled i den rörliga ramen 593, då hylsornas 603 läge på stängerna 597 in- ställs. Pâ detta sätt kan man ställa in mellanramens och därmed ledarrörens 606 läge i höjdled för att anpassa tångbalkens 23 översta läge och sänkta läge till glasskivor av olika höjd.

Höjdläget hos de i tipplädans tak anordnade stegen 255, 256 kan också inställas för anpassning till nämnda inställningar av lyftverket, såsom beskrivs i anslutning till fig. 16.

Lintrummans 589 och 590 axel 588 (fig. 12A) är genom en böjlig drivkoppling 615 kopplad till en hydraulisk motor 616, som är monterad på den överliggande stativkonstruktionens tvär- balk 570. Axeln sträcker sig längs balkens 570 översida till den högra sidans lyftverk, där den är lagrad i andra lager 587 och där den bär lintrummorna 589 och 590 för den högra sidans lyftverk för tångbalken 23, vilket i alla avseenden är likadant som det vänstra lyftverkct.

Ledarrören 606, som består av värmehärdigt rostfritt 10 15 20 025 30 35 avuoaaae-1 '28 stål, sträcker sig nedåt genom packboxar 627 i tipplådans tak 254 och hälles ansatta mot översidan av tângbalken 23, som i tipplâdan bäres hängande i de båda linorna 607 och 608.

I det på ritningarna visade läget är kolvarna tillbaka- dragna i cylindrarna 575, så.at de rörliga ramarna 581 är i sitt översta läge, till vilket de har lyfts inom de fasta ramarna 572, och lyftlinorna 607 och 608 lindade på lintrummorna 589 och 590, så att tângbalkens 23 översida hälles fast ansatt mot nedre änden av rören 606, vilka likaledes intar sitt översta läge.

Lyftlinornas 607 och 608 nedre ändpartier är försedda med hylsor 620, som är centrerade i bussningar, vilka är fästa i ledarrörens 606 övre och nedre ändar. Tângbalken 23 är fäst vid hylsornas 620 nedre ändar, och i det visade lyfta läget Skjuter hylsornas 620 övre ändar upp ur ledarrörens 606 övre ändar.

Fasthällningen av tångbalken 23 i dess visade lyfta läge främjas av en på tångbalkens bakåtvända sida monterad rulle 621, som ingriper i en styrning 622, som sträcker sig nedåt genom tipplådans tak från den överliggande balken 570.

I tångbalkens lyfta läge är tängernas 22 käftar be- lägna på avstånd ovanför läget av böjverktygens överkanter. Sänk- ningen av tångbalken för att bringa tângkäftarna att grensla överkanten av en böjd glasskiva, som befinner sig mellan böj- verktygen, sker genom samtidig drivning av de båda cylindrarna ' 575, så att de rörliga ramarna 581 och 593 förskjuts nedåt med tängbalken hela tiden hårt ansatt mot ledarrörens 606 nedre ändar medelst lyftlinorna 607 och 608. Hela den rörliga delen av lyft- verket förflyttas därvid nedåt, tills tångbalken 23 åter intar ett läge, i vilket tängernas öppna käftar grenslapöverkanten av den böjda glasskivan mellan böjverktygen. Tängerna är så 'placerade på tângbalken, att de sänkes i mellanrummen mellan edet konkava böjverktygets sektioner (fig. 9) och in i motsvarande urtag i det konvexa böjverktygets överkant. Då tângbalken sänkes, styres tängerna till exakt läge mitt över glasskivans överkant.

Ledarrören 606, genom vilka linorna S07 och 808 löper, ”Visas i detalj i fíg. 13B och 13C. Den hylsa 620, som är trädd på linans 607 ändparti, går genom en bussning 623, som är in- svetsad i ledarrörets 606 övre ände,och genom en specialformad bussning 624, som är insatt i ledarrörets nedre ände.

Linhylsans 620 nedre ände är fastsvetsad vid en övre 10 15 20 25 30 35 H0 7409449-1 29 spännbricka 626, som vilar på översidan av en platta 628 på tång- balken och på sin översida har en halvcylindrisk knast 626a. Den ände av linan 607, som skjuter ut från linhylsans 620 nedre ände, går genom plattan 628 och genom en undre spännbricka 627. En lin- sko är fastsvetsad vid línans fria ände under den undre spänn- brickan.

Bussningens 620 undersida är utformad med ett kilspär 629, i vilket den halvcylindriska knasten 626a på den övre spänn- brickan 626 ingriper, då linan 607 är spänd, varigenom tängbalks- plattan 628 spännes fast mot ledarrörens nedre ändar.

En tryckstäng 630 är inrymd i linledarröret 606 och sträcker sig genom ett i bussningen 624 borrat vertikalt hål.

Tryckstångens spetsiga nedre ände 631 vilar på översidan av spänn- brickan 626, när tångbalken är ansatt mot ledarrören. Tryckstångens 630 övre ändparti är styrt av en tunga 632 på rörets 606 insida, och på stången 630 är i närheten av dess övre ände fäst en radi- ellt utskjutande ställarm 633, som är förd genom en làngsträckt slits 63k i ledarrörets vägg. En ställbar skruv 635 på armen 633 är anordnad att omställa en tryckströmställare S18, som medelst ett fäste 637 är monterad på ledarrörets 606 utsida. När tång- balken intar sitt lyfta läge enligt ritningarna, är stången 630 förskjuten uppåt, varigenom ställskruven 635 är fri från ström- ställaren S18. När tångbalken sänkes relativt ledarröret 606, bortfaller den nedre stödpunkten för stångens 630 spets 631, varvid stången förskjutes nedåt under inverkan av en fjäder 4638, som förbinder ställarmen 633 med fästet 637, varvid ström- ställaren S18 omställes för att indikera att tångbalken håller på att sänkas genom avlindning av lyftlinorna 607 och 608.

Det andra linledarröret 606, genom\álket linan 608 löper, har en annorlunda formad bussning 639 i sin nedre ände och sträcker sig utanför denna ände utan någon konisk fördjupning, utan endast med en flat ansatsyta GHO, mot vilken den plana översidan av den övre spännbrickan 626 ansättes, när tångbalkens platta 628 dras uppåt mot ledarrörens nedre ändar. Spännbrickan 627 för fastspännande av linans 608 nedre ände vid tàngbalksplattans 628 främre kant är försedd med en linklammer, som är fastspänd på linans 608 nedre ände under tängbalken. Klammern kan inställas på linan för att möjliggöra reglering av tängbalkens lutningsvin- kel genom vinkelrörelser kring spännbrickans 626 halvcylindriska kant 626a. Därigenom möjliggöres en exakt inställning av tängbalken 10 15 20 25 3Û Aas 7lf09449-1 30 vid uppsättning av lyftverket.

Tångbalken stabiliseras och styres under sina rörelser uppåt och nedåt med hjälp av två styrlinor 645. Varje styrlinas 645 övre ände är fasthållen i ett spänndon 646 (fig. 13B), som är fast monterat på en nedre del 647 av den fasta huvudramen.

Styrlinorna 645 löper lodrätt ned genom tipplådan och utmed schaktets sidor nedanför tipplådan. Vid schaktets botten är varje styrlinas 645 nedre ändparti, som går under en ej visad brytskiva, fäst vid en klammer, vilken är monterad på kolvstången till en hydraulmotor, medelst vilken linan 645 hålles under er- forderlig spänning.

På var och en av de topplattor 628, som är anbragta på tångbalkens ändar, är ett par med tångbalken parallella rullar 649 monterade. Styrlinorna 6H5 går mellan dessa rullar 6U9. Liknande par av rullar 650, mellan vilka styrlinorna löper, är monterade på en tvärplatta 651, som är fastsvetsad mellan de nedre ändarna av balkändfästets båda sidoplattor GU1.

Vid tångbalkens båda ändar är vid sidoplattorna 641 i närheten av dessas nedre ände påsvetsade ansatsplattor 652, som sträcker sig inåt i tångbalkens längdriktning och bär en ledtapp 653. På denna är lagrad en ram, som innefattar två sidoarmar 654, vilka är ledbart fästa vid tappens 653 ändpartier, som skjuter utanför utsidorna av ansatsplattorna 652. Den ena sidoarmen 654 har en bakâtriktad förlängning, som är försedd med en anslags- platta 655, vilken kan påverkas av en tryckstång 662 för sväng- ning av ramen kring ledtappen 653. Armarna 654 är vid sina yttre ändar förbundna maivarandra medelst bultar 656, och en uppåt- riktad plattlänk 657 är fast anbragt i rät vinkel mot varje arm i området vid ledtappen 653. Länkarnas 657 övre ändar är förbundna med varandra medelst en stång 659, på vilken skruv- klammer 660 är fastsatta, i vilka ändarna av tre manöverlinor 661 är fastspända, vilka linor tjänar till att öppna och sluta itre av tängerna. Tre tänger manövreras från varje ände av tång- balken.

Varje tång är företrädesvis så konstruerad, att tång- käftarna slutes medelst glidbara vikter, som ingår i tångkonstruk- tionen.

Varje anslagsplatta 655 påverkas av en tryckstâng 662, vilken, såsom visas i fig. 12A och 12C, är förskjutbar 10 15 20 25 30 35 'ZQO9Ir49-1 31 i ett fäste 663, som är anbragt på en av hängbalkarna 59H mitt under en pneumatisk kolvmotor 664, som också är monterad på hängbalken 59H och vars nedåtriktade kolvstång 665 genom att skjutas ut kan trycka ned tryckstången 662 för anslag mot an- slagsplattan 655, varigenom armarna 65U svänges, så att linorna 661 spännes och tångkäftarna öppnas.

Ett anslagsorgan 666 omställer en gränsströmställare S19, då kolvstången 665 dras in i cylindern och tångkäftarna slutes.

Liknande tryckstångsanordningar finns vid tångbalkens båda ändar, vardera med en pneumatisk kolvmotor 664 och en gräns- strömställare S19.

På tångbalken 23 är vidare i närheten av varje ände monterad en nedåtriktad arm 667, som bär kvadratiska metallplattor 668. Dessa används för fotoelektrisk avkänning av tångbalkens läge under dess nedåtgående rörelse under tippládan.

Sex tänger 22 hänger i tångbalken 22, och upphängningen för tängerna är sådan, att tångbalken, när en böjd glasskiva fast- hålles mellan böjverktygen, sänkes med tängerna öppna för att med noggrann inriktning grensla den böjda glasskivans överkant.

De båda yttersta tängerna 22 hänger i var sin tång- hållare, som är svängbart anbragt på en arm 670, vilken är monterad vinkelrätt mot tångbalken, som fribärande bär axeln utanför tångbalken 23 på den mot det konvexa böjverktyget vända sidan. De båda näst innersta tängerna 22 hänger i tånghållare, vilkas axlar är lagrade omedelbart i tångbalken. De båda innersta tängerna 22 hänger i tånghållare, som är svängbara på ändarna av de fribärande armarna 672, som sträcker sig vinkelrätt ut från tångbalken 23 i riktning bakåt mot det konkava böjverktyget.

Anordningar är vidtagna för att styra tängerna till ett exakt bestämt läge med tängkäftarna grenslande glasskivans över- kant, när tångbalken 23 sänkes. När tångbalken 23 har nått sitt undre läge, motsvarande det nedre ändläget för kolvarna i cylindrarna 576, slappas manöverlinorna 661, varvid käftarna slu- ter sig om glasskivans överkant.

De båda böjverktygen, som har samma temperatur som sin omgivning i tipplådan, vilken hålles vid så nära som möjligt samma temperatur som glasskivan har då den lämnar ugnen, hålles slutna om glasskivan under en tid av exempelvis 5 sekunder, under vilken tid de böjspänningar som uppstått i glaset vid böj- 10 0,15 20 25 30 35 "71909419-1 32 ningen, utjämnas och inhomogeniteter i glaset reduceras till följd av glasskivans kontakt med de heta böjverktygen. När täng~ erna griper glasskivans överkant, sänkes lyftfingrarna och på- börjas tillbakadragandet av det konkava böjverktyget medan den I böjda glasskivan, som nu hänger i tängerna, fortfarande står i kontakt med det konvexa böjverktygets kontinuerliga yta.

Ventílen 501 (fig. 11) öppnas, varvid en luftstöt ge- nom perforeringarna H91 i det konvexa böjverktyget lösgör den böjda glasskivan från dettas yta, varpå tillbakadragandet av det konvexa böjverktyget påbörjas.

Den böjda glasskivan hänger nu fritt i tängerna, och glasskivans sänkning för vidarebehandling startas. Tipplâdan svänges tillbaka till sitt lutande läge redo att ta emot nästa skiva, som skall böjas, och tillbakadragandet av böjverktygen till deras utgångslägen fullföljes.

Den temperatur, till vilken glasskivan värms under sin transport genom ugnen och vilken är så avpassad i relation till glasets värmningstid i ugnen, att glaset värms utan oaccep- tabel deformation när det slappnar mot de stående stödrullarna i ugnen, är också den temperatur, vid vilken glasskivan böjes.

Denna temperatur inom omrâdet 550 - 650°C, t.ex. 610°C, är den temperatur den böjda glasskivan har, då den lösgöres från rböjverktygen och blir hängande i tängerna i tipplådan.

Särskilt vid tillverkning av en höghâllfast glasskiva är det ofta önskvärt att glasskivans utgångstemperatur före härdningen är högre än böjtemperaturen, t.ex. 68000, varför skivan, innan den störtkyls i kylvätsketanken 26, under sin sänkning får passera mellan eftervärmare, som värmer skivan till en högre utgângstemperatur, från vilken den undergår en preli- minär ytkylning, innan den sänkes i kylvätskan.

Sedan glasskivan har blivit böjd, skjutes kolvstängerna 577 i lyftverkens cylindrar 575 nedåt,så att de rörliga ram- arna 593 intar sitt understa läge i förhållande till de fasta ramarna. Fortsatt sänkning av tångbalken under den följande behandlingen av glaset sker med hjälp av lyftmotorn 616, vilken genom den böjliga kopplingsaxeln 615 driver axeln 588 och lin- trummornas 589 och 590 för avlindning av linorna 607 och 608, i vilka tångbalkens båda ändar hänger. Den vertikala sänkningen av tångbalken längs styrlinorna BUS börjar, och glaset går därvid 10 15 20 25 30 35 7409449-1 33 mellan två fält av eftervärmare 77 (fig. 1) vilka syns tyd- ligast i fig. 19. Eftervärmarnas 27 översidor är ungefär 600 mm D under böjverktygens underkanter och eftervärmarpanelerna har en höjd av 900 mm.

Varje fält av eftervärmare innefattar en eldfast platta 790, som bär ett lämpligt mönster av värmeelement 27. De eldfasta plattorna 790 bildar väggar till en långsmal kammare med en öppen införingsspalt 791, som är belägen mitt under tipplådans utgångsspalt 269. Tätande asbestridåer 792 hänger från spaltens 269 sidokanter ooh ligger an mot de organ, som begränsar in- föringsspalten 791 till den eldfast fodrade eftervärmarugnen.

De eldfasta plattorna är fixerade i vertikalled, och de böjliga 'asbestridäerna 792 bildar en böjlig tätning mellan tipplädans utgångsspalt 269 och daistationära ingängsspalten 791.

Varje eldfast platta stödes på baksidan av en stöd- konstruktion 793 av metall. Värmarelementen 27 utgöres av mot- ståndstrådar, som är lindade på keramikrör, vilka är monterade på ledarstavar 799 av stäl. Dessa är förda genom de eldfasta plattorna 790 och fästa i isolatorer 795, som fasthålles av den metalliska stödkonstruktionen 793.

Värmeelementen 27 matas med ström på sådant sätt, att de hålles vid en temperatur inom området 750 - 1600°C, exempel- vis 1000 - 1200oC. När den böjda glasskivan rör sig nedåt mel- lan värmarna kan glaset värmas till en temperatur, som ligger 6000 eller mera över den temperatur, vid vilken det lämnat böjverktygen. Exempelvis kan en glasskiva av 620OC värmas till en utgångstemperatur för härdningen av 680OC.

Om glaset rör sig nedåt med konstant hastighet mellan eftervärmarna, värms det närmelsevis enhetligt i hela sin tjocklek. Yttemperaturen kan visserligen bli något högre än temperaturen i glasskivans kärna, men på sin höjd kan en tem- peraturdifferens av ca 1200 uppstå mellan glasskivans ytor och kärna.

Alternativt kan man, för att värma glasskivans underkänt till en högre temperatur än överkanten, accelerera glasskivan, när dess underkant kommit i nivå med eftervärmarplattornas under- kant, t.ex. från en sänkhastighet av 15 cm/s till en sänkhas- tighet av 30 cm/s. Värmningstiden för glasskivans övre del mellan eftervärmarplattorna blir därvid kortare, så att, ehuru varje 10 1st 20' 25 30 35 7lr09449-1 30 del av glasskivan värms så att det icke råder någon temperatur- gradient i skivans tjocklek eller på sin höjd en gradient av ca l2°C, såsom nyss beskrivits, en linjär temperaturgradient från en högre temperatur av exempelvis 700°C vid den böjda glasskivans underkant till en lägre temperatur av exempelvis 680°C vid skivans överkant uppstår, då skivan passerar mellan eftervärmarnas 27 underkantsplan till ett förkylsteg före snabb- kylningen i oljetanken 26. j Den styrutrustning, som beskrivs i det följande, gör det möjligt att välja ett lämpligt hastighetsprogram för lyft- motorn 616 från tidpunkten för dennas start till den tidpunkt, då glasskivan kommer till vila i kylvätsketanken.

En maximal sänkhastighet av 100 cm/s kan uppnås, och i det följande ges ytterligare några exempel. I Några detaljerade utföringsexempel är sammanställda i tabell II, vari anges den temperatur, vid vilken glasskivan böjes, uppehållstiden mellan eftervärmarna för att en önskad utgångs- temperatur skall uppnås, samt de värden på sänkhastigheten, som erfordras föratt den önskade temperaturen skall uppnås.

Några andra exempel är sammanställda i följande tabell- erna III, IV och V, vilka hänför sig till bildandet av en linjär temperaturgradient av mellan 10 och SOOC från en högre tempe- ratur vid skivans underkant till en lägre temperatur vid dess överkant. Dessa tabeller är baserade på en 25 cm hög glasskiva, som sänkes mellan 90 cm djupa fält av eftervärmare 27. Glasskivans acceleration sker från begynnelsehastigheten till sluthastigheten, när glasskivans underkant har nått ugnens botten. Sänkhastig- heten ger de approximativa passagetiderna för glasskivans över- och underkanter mellan eftervärmarna.

Varje blästerlåda 28 är en lângsträckt låda, som sträcker sig från schaktets ena sida till den andra under eftervärmarna 27. Varje låda 28 är monterad med sina munstycken 29 utskjut- ande från lâdans framsida på sidohjul 800 (fig. 15), som löper på skenor 801, vilka sträcker sig längs schaktets sidoväggar.

Varje blästerlåda 28 är genom en ledning B02 ansluten till en centrifugalfläkt 803,-som är monterad nära schaktets ena änd- vägg, och tillföres tryckluft från centrifugalfläkten 803 vid ett tryck av 380 mm vattenpelare. Hjulen 800 är anbragta på vagnar, på vilka blästerlådorna med tillhörande anslutningsrör är mon- 10 2-15 20 25 30 35 7409/449-1 35 terade, och blåsterlådorna kan förflyttas inåt och utåt på skenorna 801 för reglering av avståndet mellan munstyckenas 29 ändar och banan för den heta böjda glasskivan, då denna sänkes genom eftervärmarnas 27 bottenplan. Ett vanligt mynningsavstånd för munstyckena är 105 mm. Blästerlådornas 28 framsidor kan vara plana, såsom visas på ritningen, eller krökta till en form, som närmare svarar mot krökningen hos de böjda glasskivorna, som skall kylas med hjälp av kylluft från blästerlådorna.

Lådornas framsidor har i en utföringsform en höjd av 22 cm. Munstycksöppningarna är 3 mm i diameter och arrangerade i ett sicksackmönster av treradig typ med ett centrumavstànd av 19 mm. Munstyckena är dessutom anordnade i mellan lådorna in- bördes så sidoförskjutna lägen, att de icke är belägna mitt för varandra över mellanrummet mellan lådorna, genom vilket glas- skivan sänkes.

Vid vagnen för den högra blästerlådan 28 enligt fig. 15 finns en nedåtriktad ram 806, som vid sin nedre ände är försedd med stödlister 807, på vilka den heta glasskivan sänkes. Stöd- listerna 807 utskjuter tvärsöver glasets bana under sänkrörelsen och stabiliseras av stag 808, som spännes fast vid skenorna 801, då blästerlådan är inställd i avsett läge. Ramen 806 och Stagen 808 är så långa, att när glasskivans underkant vilar på stöd- listerna 807, dess överkant befinner sig strax under bläster- lâdornas understa munstycken.

Tillförseln av kylluft till lådorna 28 regleras på sä- dant sätt, att det eftervärmda glasets sidoytor kyles exempelvis 5000, medan glaset i skivans kärna icke kyles nämnvärt under den utgångstemperatur, som nåtts vid värmningen medelst eftervärmarna.

På detta sätt uppstår temperaturgradienter av ca 5000 mellan skivans kärna och ytor, när glasskivan lämnar området med kyl- luft, som tillföres genom munstyckena 28, och omedelbart därefter sänkes i snabbkyltanken 26.

Kyltanken 26 visas schematiskt i fig. 15 och inne- håller ett kylvätskebad, som hålles vid en temperatur av t.ex.

ZHOOC. Tanken 26 är placerad på efi:bord, som står på lyftplatt- formen 30, vilken är den övre plattformen i ett saxlänkmanöv- rerat lyftbord. Bordet manövreras hydrauliskt och lyfter kylvät- sketanken 26 vid en sådan tidpunkt relativt manövreringen av böjverktygen, att kyltanken har lyfts till ett läge omedelbart 10 15 20 25 30 35 7409449- 1 36 under blästerlådorna 28, innan glasskivan sänks mellan bläster- làdorna i kylvätskan i kyltanken. Anordningen är sådan, att ramen 806 med stödlisterna 807 blir helt nedsänkt i kylvätskan, innan glasskivan nedföres i tanken.

Det är viktigt att hålla ytan av den vätska, vari gla- set snabbkyles, i ett bestämt läge i förhållande till de understa munstyckena i blästerlådorna 28 för att säkerställa minsta möj- liga minskning av de temperaturgradienter i glasskivans tjock- lek, som uppstår under den preliminära kylningen, innan glas- ytorna snabbkyles genom kontakt med kylvätskan. Det är tem- peraturgradienterna i glasets tjockleksriktning, när glasets kärna kyles genom glasets undre kylgräns, som inverkar på upp- komsten av önskad ytlig tryckspänning och central dragspänning i glaset, sedan glaset har svalnat till rumstemperatur.

En noggrann fixering av det exaktaläget av kylvätskans fria yta, exempelvis till ett avstånd av 2,5 mm under bläster- lådornas 28 botten, åstadkommas genomatt kylvätskan får konti- nuerligt flöda över ett (ej visat) bräddavlopp i kyltankens 26 övre del. I Vid avsedd tidpunkt i apparatens arbetelyfter man plattformen 30 föratt överföra kyltanken 26 till dess övre läge för mottagande av en het glasskiva. Kyltanken bibehàlles i detta läge med den heta glasskivan vilande på stödklackarna 807 under så lång tid, t.ex. 20 sekunder, att hela glasmassan kyls till en temperatur avsevärt under dess undre kylgräns, varefter plattfbrmen 30 sänkes och sänker kylvätsketanken från omgivningen av den fortfarande på stöden 807 vilande glas- skivan 856.

Så snart glasskivan under snabbkylningen har blivit o helt nedsänkt i kylvätskan och glasskivans 856 underkant vilar på stödklackarna 807, öppnas tängerna genom att i schaktet pla- cerade manöverorgan påverkar anslagsplattan 855 (fig. 12), sä att tångmanöverlinorna spännes, varefter tångbalken 23 med tängerna 22 lyftes av lyftmekanismen, sâatt tångbalken intar sitt läge ovanför böjverktygen, innan dessa sammanförs om nästa glas- _ skiva.

Sedan kylvätsketanken har sänkts, överföres den böjda glasskivan för hand till en avfettningstank, och efter avfettning kyles glaset till rumstemperatur. 10 15 20 25 30 35 74094l|9~1 37 När man skall framställa en serie böjda avspända glas- skivor, bibehålles kylvätsketanken 26 i sitt nedre läge,\ar- jämte eftervärmarna slås ifrån, liksom även kylluftstillförseln till förkylsektionen. I Ramen 806 är monterad i en sluten avspänningskammare, som förflyttas horisontellt till ett läge för mottagande av glas- skivorna i tur och ordning, när de sänkes genom de härvid overk- samma eftervärmar- och förkylsektionerna. Ramen 806 är fjäder- belastad för anpassning till den största hastigheten hos glas- skivan, som nu icke har dämpats genom sänkning i en kylvätska.

Ramens stödklackar 807 är försedda med kraftigare värmeisolering.

Skivorna upptas i tur och ordning på stödklackarna 807 vid de i kammaren rådande avspänningsbetingelserna, så att glaset efter svalnandet har endast relativt små spänningar, exempelvis en central dragspänning av 7 MN/m2. När skivan har svalnat, förflyttas avspänningskammaren bort i horisontalled, den avspända glasskivan tas bort från ramen 806 och avspännings- kammaren återföres till sitt läge kring ramen, redo att ta emot nästa glasskiva.

I vissa fall framställes en avspänd glasskiva omedelbart efter en härdad skiva,exempelvis om dessa båda skivor skall lamineras för framställning av en laminerad vindruta. Efter- värmarsektionen och förkylsektionen förblir då i drift. Fram till den tidpunkt då böjverktygen förs isär, har båda skivorna un- dergått identiskt lika värmebehandling, och de har böjts på samma sätt, så att de passar ihop och kan lamineras med varandra. De mot varandra svarande formerna måste bibehållas under den följ- ande behandlingen. Det sätt, varpâ detta uppnås, beskrives i svenska patentansökan 7H094H7-9.

Den härdade och den avspända glasskivans totala defor- mationsindex anpassas likaledes när behandlingen sker så, att en temperaturgradient mellan över- och underkanterna erhålles, ge- nom beaktande av det tillstând som uppnås av glasskivans över- kant. Därigenom säkerställes engpd passning av skivornas över- kanter, vilket område är det mest kritiska vid lamineringen.

I fig. 16 visas schematiskt det hydrauliska systemet för styrning av böjverktygens manöverdon 411 och Ulla, vippramens manöverdon 301, manövcrdonen 575a och 575 b för höjning och sänk- ning av de rörliga ramar, som bär tângbalkens upphängningssystem 10 15 20 25 " 30 35_ 40 11819449-1 38 samt manöverdonet 849 för det saxlänkmanövrerade lyftbdrdet. Dess- utom visas också anordningen för styrning av den motor 616, som driver lyftverken, vari tängbalken hänger.

En huvudledning 183 för tryckvätska är anordnad att fördela arbetsvätska till dessa manöverdons cylindrar. Ändarna av cylindern 411 för det konkava böjverktyget är genom ledningar 870 och 871 förbundna med en solenoidmanövrerad slidventíl 872, som är av typen med "läst medelläge" och har tvâ manöversolenoider 873 och 87k. När båda solenoiderna 873 och 87% är strömlösa, är ventilens slid eller kolv läst i ett medelläge, där vätsketill- 'förseln är blockerad och manöverdonet bibehålles i sitt för till- fället rådande tillstånd. Ventilens inlopp är anslutna till tryckledningen 183 och en returledning 193. Ändarna av cylindern Hlla för det konvexa böjverktyget är genom ledningar 875 och 876 anslutna till en ensriktad slid- ventil 877 av typen med "låst medelläge", som har manöversolenoider 878 och 879. Ventilens 877 inlopp är anslutna till både tryck- ledningen 183 och returledningen 193. Z Ändarna av vippramens cylindrar 301 är genom ledningar 880 och 881 anslutna till utloppen från en annan ensriktad slidventíl 882, som är försedd med manöversolenoider 883 och 889 och är ansluten till både tryckledningen 183 och returledningen 1893. Ännu en ensriktad slidventíl 887 av typen med "låst medelläge" och försedd med manöversolenoider 888 och 889, en in- loppsport, som är ansluten till tryckledñingen 183, och en ut- loppsport, som är ansluten till returledningen 193, är genom en ledning 890 ansluten till övre änden av den vänstra vertikala cylindern.i lyftverket enligt fig. 12A, betecknad 575a i fig. 16.

Cylinderns 575a nedre ände är genom en ledning 891 ansluten till en kompensationsslidventil 892, som har manöversolenoider 893 och 894 samt genom en tryckledning 895 är ansluten till tryck- lendingen 183 ochgenom en utloppsledning 896 till returledningen 193. _ Övre änden av den högra cylindern 575b i lyftverket står genomen ledning 897 i förbindelse med ett inlopp till slidven- tilen 892, vilken är anordnad att koppla ledningarna 891 och 897 i serie under i det följande beskrivna förhållanden för att tång- balkens båda ändar skall sänkas samtidigt och jämsides. Cylinderns 575b nedre ände står genom en ledning 898 i förbindelse med ven- tilen 887. 10 15 20 25 30 35 7409449' 1 39 Ändarna av cylindern 849 för det saxlänkmanövrerade lyftbordet 30 är genom var sin ledning 899, 900 förbundna med ännu en slidventil 901, som är försedd med manöversolenoider 902 och 903 och som är förbunden med trycklcdningcn 183 och re- turledningen 193.

Lyftmotorn 616 (fig. 12A) är förbunden med tryckled- ningen 183 och returledningen 193 genom en ensriktad slidventil 904 med manöversolenoider 905 och 906. Den från ventilens 904 ena utlopp genom ledningen 907 avgivna vätskan står under tryck för att driva motorn 616 i den riktning, som medför sänkning av tångbalken. Ventilens 904 andra utlopp står genom en led- ning 908 i förbindelse med motorns andra sida, och då tryck- vätska överföres genom denna ledning, drives lyftmotorn 616 i denadktning, som medför lyftning av tångbalken. Mctorns varv- tal regleras med hjälp av en shuntkrets, som kopplar ventilen 904 till returledningen 193 och innehåller en kammanövrerad flödes- reglerventil 909, som är parallellkopplad med en förbilednings- ventil 910, vilken är ställbar för inställning av motorn för krypfart. Ändring av ventilens 909 inställning för reglering av motorns 616 varvtal sker på pneumatisk väg, såsom beskrivs i anslutning till fig. 17.

Det till tipplådan hörande pneumatiska manöversystemet visas schematiskt i fig. 17.

De övre och undre ändarna av de båda cylindrar 664 (fig. 12), som trycker ned tryckstängerna 662 för att öppna tängerna, är parallellt med varandra anslutna till en solenoid- manövrerad slidventil 911, vars inlopp genom en ledning 912 är anslutet till en tryckluftsledning 913.

Ventilen 911 har ett par manöversolenoider 914 och 915. När tryckluft tillföres Båda cylindrarnas 664 övre ändar, förskjutes tryckstängerna 662 nedåt, varigenom tångkäftarna öppnas, och när tryckluft tillföras dessa cylindrars nedre ändar, avlastas den nedåtriktade kraften från tryckstängerna,> varigenom tängerna sluts.

I fig. 17 visas också ett pneumatiskt system för man- övrering av den skívbroms 591, som är anordnad för lintrumman 590 (fig. 12). Pneumatiskt manövererade bromsarmar 592 för till- slag av friktionsorganen mot bromsskivan 591 är genom en ledning 10 15 20 25 30 35 7409449-1 40 916 anslutna till en tryckluftsbehâllare 917, som genom en regulator 918 matas från parallellkopplade hög- och lågtrycks- kretsar, vilkas inlopp är anslutna till tryckledningen 913.

Högtryckskretsen, som har till uppgift att slå till bromsarna och hålla lyftverket upplindat, tills den gripna glas- skivan skall sänkas från böjverktygen, innefattar en tryckregu-' lator 919 och en slidventil 920 med manöversolenoid 921, som tillföres ström för frânslagning av bromsen. _ Lågtryqkskretsen är likadan och innefattar en lågtrycks- regulator 922 och en solenoidmanövrerad slidventil 923 med en solenoid 924, som matas för ett lågtryckstillstånd, och en solen- oid 925, som matas för ett nolltryckstillstånd, såsom beskrivs närmare i det följande. Lågtryckskretsen har till uppgift att förhindra att lyftverket "hugger" vid sänkning av en böjd glas- skiva.

Den hydrauliska varvtalsreglerventilen 909 för lyft- verksmotorn 616 (fig. 16) manövreras med en ställspak 926, som kan iinta tre olika lägen A, B och C (fig. 17), motsvarande var sitt givet motorvarvtal, under påverkan av ett dubbelverkande manöver- don, som innefattar tvâ cylindrar 927 och 929, vilka är samman- fogade ände mot ände och gemensamt förskjutbara i ett fast an- ordnat hus 929.

I cylindern 927 är en kolv 930 monterad på en kolv- stång 931, vars yttre ände har ett rundat huvud 932,_som står i beröring med reglerventilens 909 ställspak 926.

I cylindern 928 är en kolv 933 monterad på en kolvstång 934, vars yttre ände är fast förbunden med ett stationärt fäste sas. i Cylinderns 927 inre och yttre ände står genom var sin flödesreglerventil 936, 937 i förbindelse med en solenoid- manövrerad slidventil 939, som har en enda manöversolenoid 940 och är ansluten till tryckluftsledningen 913. Vid tillslag av solenoiden 940 inställes den pneumatiska kretsen för ett första motorvarvtal. Cylinderns 928 inre och yttre ände är på liknande sätt genom flödesreglerventiler 941 och 942 förbundna med ännu en slidventil 943 med en enda solenoid 944. Ventilen 943 är också ansluten till tryckluftsledningen 913 och vid strömmat- ning av solenoiden 944 inställes ett andra varvtal för lyft- verksmotorn 616, såsom beskrivs i det följande. 10 15 20 25 30 35 vnoaßas-1 41 När en böjning har fullbordats, är böjverktygen helt tillbakadragna. Tipplådan intar sitt lutande läge för att ta emot nästa heta glasskiva, sänkningen av glasskivan har börjat, och sänkreläets R12 (fig. 26) kontakter R121, R122 och R123 slutes. En krets aktiveras, vilken innehåller en solenoid, som undanför vagnstoppet 2H2, och vagnen accelereras ut ur tipplådan. ' Under tiden drives alla rullarna 8 och 13 i ugnen och i tipplådan med kryphastighet, och på samma gång brytes kontakter för att slå ifrån den koppling, som driver utgångstransportörens rullar, vilka därvid stannar, så att den tomma vagnen står stilla på transportörens utgångssektion och kan tas av från denna samt flyttas tillbaka till inloppsänden för lastning. Återställ- ningsknappen tryckes därefter in för att sluta strömmen och starta hela operationen för behandling av nästa glasskiva.

I apparatens utgàngstillstånd är båda böjverktygen undanförda, tångbalken lyft och tipplådan i sitt lutande läge, t.ex. med 50 vinkel. ' Det konvexa böjverktygets cylinder Ulla (fig. 16) har bringats att dra tillbaka böjverktyget genom att ventilens 877 manöversolenoid 878 (fig. 16 och 18) matats med ström genom den normalt slutna kontakten R73 i ett relä R7, som också har en håll- kontakt R71 och en normalt bruten kontakt R72 i serie med ven- tilens 877 solenoid 879. När solenoiden 878 får ström, hålles det konvexa böjverktyget i sitt tillbakadragna läge. På liknande sätt manövreras det konkava böjverktygets cylinder H11 av ett relä R8, som har en hâllkontakt R81, en slutningskontakt R82 i serie med ventilens 872 solenoid 874 samt en brytkontakt R83 i serie med ventilens 872 solenoid 873. När solenoiden 873 får ström, hålles det konkava böjverktyget i sitt normalt till- bakadragna läge.

Tipplådans omställning till och från lutande läge styrs medelst ett relä R9, som har en hållkontakt R91, en brytkontakt R93 i serie med cylinderns 301 ventilsolenoid 883 samt en slut- ningskontakt R92 i serie med ventilens 882 solenoid 884. Nor- malt är solenoiden 883 strömförande, så att cylindern 301 håller vippramen i dess lutande läge.

Ett tångbalksrelä R10 är kopplat i serie med gräns- strömställaren S16 (fig. 12) för lyftverkets övre läge samt 10 15 20 25 30 35 'westman i H2 med gränsströmställaren S8 för stödrullarnas vertikalläge och med gränsströmställaren S10 för det konkava böjverktygets fram- förda läge. Reläet R10 har en hållkontakt R101 och en brytkon- takt R102 i serie med ventilens 887 solenoid 889 (fig. 16).

Parallellkopplad med solenoiden 889 är kompensationsventilens 892 solenoid 893, Vilken är kopplad i serie med två parallell- kopplade gränsströmställare S16 för lyftverkets övre läge, vil- ka omställes, den ena av det vänstra och den andra av det högra lyftverket (fig. 12A och 12C).

'Reläet R10 har också en slutningskontakt R103 i serie med ventilens 887 solenoid 888. Parallellkopplad med solenoiden 888 är kompensationsventilens 892 solenoid 894, vilken är kopplad i serie med två parallellkopplade gränsströmställare S17 för lyftverkets undre läge.

Under tångbalkens uppåtrörelse matas solenoiden 889 i ett mellanläge med ström, och de hydrauliska kretsarna för de båda cylindrarna 575 kopplas i serie, så att tryckvätska ledes genom ventilens 887 ledning 898 till cylinderns 575b nedre ände. Från cylinderns 575b övre ände avges tryckvätska genom led- ningen 897 och genom kompensationsventilen 893 till ledningen I 891, som är ansluten till cylinderns 575a nedre ände. kolvar-na i de båda cylinararna svsa och svsb för- skjutes uppåt tillsammans, men det kan hända, att de icke när änden av det uppgående slaget samtidigt. Den gränsströmställare S16, som slutes först, överför arbetsström till kompensationsventilens 892 solenoid 893, så att denna ventil kastas om och avger tryck- vätska direkt till cylinderns 575a nedre ände, varigenom säker- ställes, att båda lyftverken intar sitt övre läge så nära sam- tidigt som möjligt.

Under tångbalkens sänkning slås tångbalksreläet R10 till och bryter sin kontakt R102 samt sluter sin kontakt R103, varigenom solenoiden 888 aktiveras. Kompensationsyentilen 892 intar sitt läge för seriekoppling av de båda cylindrarna 575.

Tryckvätska leds genom ledningen 890 till cylinderns 575a övre ände och från denna cylinders nedre ände genom ledningen 891 och ventilen 892 till cylinderns 575b övre ände. Då kolven i den ena cylindern kommer till slutet av sitt nedåtgående slag, slutes den ena gränsströmställaren S17 för lyftverkets undre läge, varvid solenoiden 894 aktiverasoch kastar om kompensationsventilen 10 15 20 30 35 71009449' 1 H3 892, så att tryckvätska ledes från ledningen 895 genom ledningen 897 till cylinderns 575 övre ände, och båda cylindrarnas 575 kolvar förskjutes nedåt tillsammans för att inställa tångbalken i horisontellt läge ovanför de sammanförda böjverktygen.

Det konvexa böjverktygets tjdgívare, som startades då glasskivan var i ugnen, börjar nu styra det konvexa böjverk- tygets arbete och sluter efter viss fördröjning en kontakt T31 (fig. 18), som är kopplad i serie med gränsströmställaren S12 för det konkava böjverktygets partiellt utdragna läge samt med spolen i reläet R7, vars hållkontakt R71 är parallell- kopplad med kontakten T31. Vid reläets R7 tillslag bringas kontakten R73 att bryta och kontakten R72 att sluta strömbanan, så att ventilens 877 solenoid 878 (fig. 16) blir strömlös och solenoiden 879 strömförande,varvid tryckvätska leds genom led- ningen 876 till cylindern H11a, så att det konvexa verktyget förs fram.

Då det konvexa böjverktyget är helt infört slutes gräns- strömställaren S14 för det konvexa böjverktygets inre läge.

Under böjverktygets inàtrörelse befinner sig en vagn 12 med en glasskiva 9 i rörelse och ställer om gränsströmställaren S4, innan den stoppas av vagnstoppet 242. Omställningen av gränström- ställaren S4 utlöser det konkava böjverktygets inåtrörelse, så att lyftfingrarna på detta verktygs underkant lyfter den heta glasskivan 9 från vagnen 12, innan vagnen stoppas av vagnstoppet, så att vagncns stöt mot vagnstoppet icke överföres till den heta glasskivan.

Då det konvexa verktyget är helt infört och gräns- strömställaren S4 sluten och vagnen 12 närmar sig vagnstoppet 242, slås reläet R8 till genom en sluten äterställningskontakt S15 på lyftfingermekanismen.

Vid denna tidpunkt har det konvexa böjverktyget införts till böjningsläget och gränsströmställaren S1H för det konvexa verktygets inre läge är sluten, så att när gränsströmställaren SH slutes vid vagnens 12 införande i tipplådan, reläet R8 för det konkava böjverktyget slås till och låses i detta tillstånd av sin hållkontakt R81. Brytkontakten R83 öppnas och slutnings- kontakten R82 slutes, så att solenoiden 87H för det konkava vorktyge1s ventil 87? (tig. 16) aktiveras och solenoiden 873 blir strömlös, varvid det konkava verktygets inätrörelse börjar. 10 15 20 25 30 35 'mo9449-1 44 Reläet R8 sluter också sin kontakt R84 och startar tidgivaren Tk, vilken efter en viss fördröjning sluter kontakten TH1 och därmed strömmen genom ventilens 503 solenoid 503a (fig. 11), varigenom det konvexa verktyget evakueras, så att höjningen underlättas genom att den heta glasskivan sugs mot verktygets formyta 480.

Kontakten T41 slutes för evakuering vid en1ddpunkt, då böjningen är nästan fullbordad och det konkava verktyget är nära slutet av sin inåtrörelse. Vid en senare tidpunktnär det konkava böjverktyget efter böjningen håller på att dras tillbaka och glasskivans överkant redan har gripits av tängerna, brytes kontakten T41 och slutes tidgivarens TH kontakt TU2 för aktivering av tryck- ventilens 501 solenoid 501a, så att tryckluft införes i det kon- vexa böjverktyget för att bidra till att lösgöra den böjda glas- skivan från formytan.

Under det konkava verktygets inåtrörelse tar lyftfing- rarna upp den heta glasskívan från vagnen, och det konkava verk- tygets sektioner ansättcs mot skivan, när de gär mellan stödrull- arna 8 i tipplådan. Den heta glasskivan skjutes därvid framåt från stödrullarna 8 mot det konvexa böjverktyget. När det konkava verktyget är partiellt infört, sluter det strömställaren S11, som är kopplad i serie med den normalt slutna strömställaren S12 för det konkava verktygets tillbakadragna läge och med spolen i reläet R9 för stödrullarnas vertikalläge, vilket'slås till och sluter sin hållkontakt R91, så att reläet låses genom den normalt slutna strömställaren É13 för det konvexa verktygets partíellt utdragna tillstånd. Brytkontakten R93 brytes och slutnings- kontakten R92 slutes, så att ventilens 882 solenoid 883 (fig. 16) blir strömlös och solenoiden 88k strömförande, varvid cylindern 301 bringas att svänga vippramen till dess horísontalläge, i vilket stödrullarna 8 i tipplådan blir vertikala. Det är under denna vipprörelse av tipplådan som det konkava verktygets inåtrörelse och därmed glasskivans böjning avslutas, varvid den böjda glas- skivan vilar på lyftfingrarna mellan de sammanförda böjverktygen.

Då det konkava böjverktyget blivit fullt infört, slutes motsvarande gränsströmställare S10 (fig. 19)¿ Denna är kopplad i serie med en gränsströmställare S8 för stödrullarnas vertikal- läge, med gränsströmställarna S16 för lyftverkets övre läge, vilka 'är slutna i det tillstånd, i vilket lyftverksramarna 581 är lyfta, samt med tângbalksreläets Rl0 spole. Parallellt med gränsström- 10 15 20 25 30 35 '74094119-1 45 ställaren S10 för det konkava verktygets inre läge och med gräns- strömställaren S8 för stödrullarnas vertikalläge ligger reläets R10 hållkontakt R101. En brytkontakt R111 i ett relä R11 (fig. 20) för lyftverkets övre läge är parallellkopplad med gränsström- ställarna S16 för lyftverkets övre läge. När gränsströmställaren S10 för det konkava verktygets inrc läge slutes, slår reläet R10 till och bryter kontakten R102 samt sluter kontakten R103, varvid ventilerna 887 och 892 (fig. 16) leder tryckvätska till cylind- rarna 575a och 575b och sänkningen av lyftverksramarna 581 börjar (fig. 12), så att sänkningen av tångbalken 23 mot överkanten av den mellan böjverktygen fasthållna böjda glasskivan börjar.

Medan tångbalken 23 lyftes, slutes gränsströmställarens S21 kontakter S211 och S212 och aktiveras den pneumatiska slid- ventilens 911 (fig. 17) solenoid 91%, så att tryckluft leds till övre ändarna av cylindrarna 66H (fig. 12) och dessa förskjuter sina kolvar nedåt och öppnar tångkäftarna. När tångbalken sänkes, placeras de öppna tångkäftarna mitt över överkanten av den mellan böjverktygen fasthållna glasskivan, sedan tångkäftarna har gått in i urtagen i det konvexa verktygets överkant och mellan det konkava verktygets sektioner.

När tångbalken sänkes, slutes en strömställares S22 kon- takter S221 och S222, varvid ventilens 911 solenoid 915 aktiveras och ställer om ventilen, såatt tryckstängerna 662 dras tillbaka och tångkäftarna under tyngden av tängernas löpare slutes om glas- skivans överkant. _ När tryckstängerna 662 dras tillbaka uppåt, slutes de båda strömställarna S19 och startas ett tidverk T5, som är inställt att mäta den kortaste möjliga tid, upp till 5 sekunder, som det tar för tångkäftarnas spetsar att ingripa i glasskivans övre kantparti, så att skivan blir tillförlitligt upphängd i tängerna, då böjverktygen förs isär. Tidverkets T5 kontakt T51 slutes därvid för att aktivera en solenoid 952 för en pneumatisk ventil 850, som fäller lyftfingrarna. Anslagsplattan 556 påverkar strömställaren S15 för att bryta dennas brytkontakt, varvid reläet R8 slår ifrån. Därvid brytes kontakten R82 och slutes kontakten R83, ventilens872 solenoid 87H blir strömlös och solenoid 873 aktiveras, varvid återföringen av det konkava böjverktyget börjar.

Böjverktygens slutningstid för böjning av glasskivan kan uppgå exempelvis till 8 sekunder. 10 15 20 25 30 35 _ 74091149 - 1 När det konkava böjverktyget är delvis utdraget, brytes motsvarande strömställare S9 och slår ifrån reläet R7, varvid detta bryter kontakten R72 och sluter kontakten R73. Ventilens 877 solenoid 878 aktiveras och solenoiden 879 blir strömlös, varvid återföringen av det konvexa böjverktyget börjar.

När det konkava böjverktyget är helt återfört, brytes till- hörande gränsströmställare S12, och vid denna tidpunkt är det I ikonvexa böjverktyget delvis återfört och den tillhörande ström- ställaren S13 brytes. När båda dessa strömställare har brutis, slår reläet R9 för stödrullarnas vertikalläge ifrån och bryter sin kontakt R92 samt sluter sin kontakt R93. Därvid blir ventilens 882 solenoid 884 strömlös och solenoiden 883 aktiverad, så att tryckvätska ledes in i cylinderns 301 nedre ände för att åter- ställa vippramen till dess lutande läge med stödrullarna 8 i tipp- lådan i den förinställda vinkeln, t.ex. 50, mot vertikalläget i beredskap för mottagande av nästa glasskiva från ugnen. Tillbaka- dragandet av det konvexa böjverktyget fortsätter tills detta är helt återfört.Den böjda glasskivan lämnas fritt hängande i tängerna mellan böjverktygen och beredd att sänkas genom eftervärmnings- setkionen och förkylsektionen i kylvätskan.

När vippramen omställes till sitt lutande läge, slutes gränsströmställaren S7 (fig. 20) för stödrullarnas lutande läge.

Gränsströmställaren S7 ligger i serie med tångbalksreläets R10 slutna kontakt R10U, med en brytkontakt PE1 i en fotocellmanöv- rerad strömställare, som omställes av lyftverkets plattor 658, med en brytkontakt R112 på lyftreläet R11 samt med spolen i ett relä R12 för lyftverkets sänkrörelse och med en tidkopplare TG för lyftverkets sänkrörelse. Reläspolen R12 och tidkopplaren T6 är parallellkopplade.

Hållkontakten R122 i sänkreläet R12 slutes och låser Z reläet, Kontakten R123 slutes för att mata en solenoid 955, som sänker vagnens utgângsstopp 2U2,så att vagnen 12 kan föras ut ur tipplådan.

Tidkopplaren T6 för lyftverkets sänkning sluter omedel- bart sin kontakt T61 för att aktivera solenoiden för den ventil 907, som styr tillförseln av tryckvätska till lyftverksmotorn 616. Samtidigt sluter sänkreläet R12 sin kontakt R124 för att aktivera ventilens 939 (fig. 17) solenoid 990, varigenom tryckluft IO 15 20 25 30 35 'ïlffl9lrlæ9-1 H7 ledes genom ventilen 937 till cylindern 927, så att kolven 930 skjuter ut sin kolvstång 931 och ställer om ventilens 909 ställ- spak 926 från läget A, motsvarande stillastående motor 616, till läget B, motsvarande ett första varvtal hos motorn 616. Vid denna tidpunkt hålles lyftverkets lintrummor stillastående genom tillslag av skivbromsen, vilket medges av trummornas slirkopp- lingar, trots att motorn är i gång.

Efter en inställd tid, t.ex. 2 sekunder, sluter tid- kopplaren T6 för sänkningen sin kontakt T62 för att aktivera frånslagssolenoiden 921 för ventilen 920 i bromsmanöverkretsen för att avlasta den högre tryckkraften från bromsarmarna, sam- tidigt som ventilens 923 lågtryckssolenoid aktiveras genom sänk- reläets R12 kontakt R125. Efter ännu ett intervall, upp till 20 sekunder, sluter tidkopplaren T6 sin kontakt T63 för att akti- vera solenoiden QUH för den pneumatiska ventilen 993, som kopplar tryckluft genom flödesreglerventilen 941 till inre änden av cy- lindern 928, som därvid förflyttas i huset 929 åt höger enligt fig. 17 och ställer om ställspaken till läget för att inställa ett andra, högre varvtal hos lyftverksmotorn 616.

Denna acceleration av lyftverksmotorn 616 till ett högre varvtal sker i det ögonblick, då glasskivan med accelererad hastighet skall föras genom eftervärmningssektionen för att en tem- peraturgradient skall uppstå i glaset, såsom beskrivs i anslutning till fig. 1H. Accelerationen sker exempelvis när glasskivans under- kant kommer till eftervärmarnas underkant.

Plattorna 668 på tångbalken 23 bryter ljusstrålar till ej visade fotoceller, som är förbundna med kopplingar, vilka bryter kontakten PE1 för att slå ifrån sänkreläet R12 och sänkningstidkopplaren TB, vilket omedelbart frigör kontakterna R124 och T63 föratt urkoppla solenoiderna 9U0 och QMH och därigenom dra tillbaka det dubbla oylindersystemet 927, 928 och bringa ventilens 909 ställspak 926 att övergå till läget A, så att lyftmotorns varvtal återgår till noll.

Efter en viss fördröjning för att lyftverket skall kunna retardera, brytes kontakten T62 och urkopplas bromsfrän- slagssolenoíden 921. Detta medför i bromskretsen, att det högre trycket åter hringas till verkan på bromsarmarna, så att lyft- motorn bromsas, när glasskivans underkant kommer till stödklack- arna 807 (fig. 15), på vilka glasskivan vilar. Kontakten T61 brytes 10 15 20 25 _30 35 *zuna4n9-1 48 efter ett visst intervall för att avaktivera sänkningssolenoiden 906, varvid motorn 616 är stillastående.

Dä glaset värmes i ugnen före ínförandot i för böjning, slutes en tryckströmställare S24 och matar solenoiden 902 (fig. 16) för ventilen 901 för manövrering av det sax- länkstyrda lyftbordet 30 genom den normalt slutna kontakten S201, så att tryckmedium leds till cylinderns 899 nedre ände och bordet 30 med kyltanken 26 lyfts till sitt övre läge för mot- tagande av den heta böjda glasskivan. Då tanken 26 kommer till sitt övre läge, brytes kontakten S201, och ventilen 901 upprätt- håller trycket i cylindern för att hålla kvar tanken 26 i dess tïpplådan lyfta läge. _ Några sekunder efter det att lyftverksmotorn 616 har stoppats och medan glasskivan kyls i tanken, påverkas en tryck- strömställare S25 för att aktivera solenoiden 903 för ventilen 901 genom den slutna kontakten S202. Härvid ledes tryckvätska till cylinderns 849 övre ände för sänkning av luftbordet 30, varvid den härade glasskivan 856 blir kvar i stället 807, 808, när kyltanken 26 sänkes. Kontakten S202 brytes, när tanken kommer till sitt understa läge, och solenoiden 903 blir strömlös.

Glasskivan vilar nu i stället 807, 808 och hålles allt- jämt fast av tängerna. För öppnande av tängerna slutes en fri- göringsströmställare S26, varigenom en solenoid 957 inkopplas och bringar ej visade tryckorgan i schaktet att ansättas mot anslagsplattorna 655 på armarna 659 för att spänna linorna 661 och öppna samtliga tänger. Glasskivan intar därvid stabilt vilo- läge på stället, tångkäftarnas spetsar frigörs från skivans övre kantparti och tängerna kan slutas igen, innan de lyftes av lyftverket.

I En annan tryckströmställare S27 tryckes in och slår genom tångbalksreläets R10 slutna kontakt R105 till lyftreläet R11 och lyftningstidgivaren T7.

Reläet R11 hålles spärrat av sin hållkontakt R113 och tidgivaren T7 sluter omedelbart kontakten T71 för aktivering av ventilens 904 solenoid 905 och solenoid 958 för förbigångs- ventilen 910 i lyftmotorns matningskrets. _ På samma gång slutes lyftreläets R11 kontakt R114 för att aktivera en solenoid 959, som lyfter vagnstoppet 242.

Reläets kontakter R115 och R116 slutes för att genom tidgiva- 10 15 20 25 30 35 7409449-1 49 rens T7 brytkontakt T73 aktivera varvtalsreglersolenoiderna 940 och 944, så att ställspaken 932 omställes till läget C och lyft- verksmotorn 616 accelereras till sitt högsta varvtal, som be- stämmes av flödet genom den helt öppna ventilen 909 och den därmed parallellkopplade öppna förbigångsventilen 910.

Tångbalken återföres sålunda snabbt, innan nästa glasskiva föres fram till böjningsläge mellan böjverktygen, och när den kommer nära slutet av sin uppåtgående rörelse, brytes lyftningstidgivarens T7 kontakt T73 för urkoppling av varvtalsreg- lersolenoiderna QUD och QHH. Motorn 615 retarderar till ett krypvarvtal, som bestämmas av förbigångsventilen 910, och tångbalkens uppåtrörelse fortsätter med krypfart.

Lyftningstidgivaren T7 har ännu en kontakt T72, som slutes efter en viss tid för att aktivera bromsfrånslagssolenoid- en 921, som bringar ventilen 920 att avlasta det högre trycket från bromsarmarna. Samtidigt aktiveras genom den slutna kon- takten R127 bromskretsens nolltryckssolenoid 925. helt frånslagen från lyftverksmotorn 616 i detta tillstånd.

Lyftningsreläet R11 bryter vid tillslag sin normalt slutna kontakt R111, och då lyftningsgränsställarna S16 brytes, slås tângbalksreläet R10 ifrån, varvid kontakten R102 slutes och kontakten R103 brytes, så att lyftverksramarna 581 lyftes genom att ventilerna 887 och 892 omställes för förskjutning av cylindrarnas 575 kolvar uppåt. Vidare brytes också kontakten R10S för att slå ifrån lyftreläet R11 och lyftningstidgivaren T7. Efter en viss fördröjning, så att motorn 616 kan linda upp eventuellt förekommande slakhet i lyftlinorna och sålunda säker- ställa att alla linor har löpt upp jämnt och samtidigt samt för att säkerställa att den på varje trummas slirkoppling utövade Bromsen är dragspänningen är nätt och jämnt tillräcklig för att linorna skall lindas synkront, brytes kontakten T71 för urkoppling av solenoiderna 905 och 958 för ventilerna i motorkretsen, så att lyftverksmotorn 616 stannar. Samtidigt brytes kontakten T72 för att åter utöva full tillslagskraft på skivbromsarnas bromsarmar.

Då tângbalken lyfts till sitt övre läge, slutes kontakt- erna S211 och S212 för att aktivera solenoiden 91H och öppna tängerna.

Den beskrivna arbetsföljden börjar därefter på nytt för nästa glasskiva som skall böjas och härdas. 10 15 20 25 , 30 35 H0 *zuasa49-1 50 En väsentligen linjär temperaturgradient kan alstras i glasskivans höjdriktníng på sådant sätt, att skivans underkant blir varmare än dess överkant, gunom aLL skivan uünkvu mellan eftervärmarna 27 med konstant acceleration. Avståndet mellan eftervärmarnas 27 underkanter och kylblästerlådornas 28 över- sidor är minst lika med den behandlade glasskivans höjd, så att varje glasskiva kan bringas till konstant hastighet, innan den passerar mellan blästerlådorna. En eventuell värme- förlust utefter denna sträcka kan kompenseras¿genon1aï man där anordnar en sekundär värmningszon, som hålles vid en temperatur lika med glasskivans medeltemperatur vid utträdet ur eftervärmar- sektionen. ' Några exempel pâ erna VI, VII, VIII och X. Varje exempel hänför sig till en 60 cm hög glasskiva, som sänkes mellan 90 cm djupa fält av eftervärmare 27.

I varje exempel lämnar glasskivans överkant eftervärmarna 27 med en hastighet av 30,5 cm/s. När skivans underkant passerar mellan eftervärmarnas överkanter med en hastighet av 2,5 cm/s, blir den konstanta accelerationen av skivan 3,08 cm/s2. När in- föringshastigheten är 10,2 cm/s, blir den konstanta accelera- tionen 2,77 cm/sz. När införingshastigheten är 20,H cm/s, blir den konstanta accelerationen 1,73 cm/s När eftervärmarnas temperatur är hög, t.ex. 1600°C, bör glasskivan företrädesvis förflytta sig med större hastighet* mellan eftervärmarna. Några exempel anges i tabell VII. Dä införingshastigheten är 30,5 cm/s, blir den konstanta accelera- tionen 9,3 cm/sz, och då införingshastigheten är 46 cm/s, blir den konstanta accelerationen 5,3 cm/sz. I tabell VIII återges resultat som_uppnâs med 3 cm tjocka och 61 cm höga glas- skivor. 7 För att en sluthastighet av 30,5 cm/s skall nås, skall den konstanta accelerationen från de angivna införingshastig- heterna ha de i tabell IX angivna värdena.

Liknande resultat, erhållna med U mm tjocka och 61 cm höga glasskivor, anges i tabell X. Värdena på glasskivans kons- tanta acceleration blir här desamma som angivits i anslutning till .tabell VIII.

En linjär temperaturgradient kan erhållas i glasskivan genom att glasskivan med konstant acceleration sänkes mellan eftervärmare, vilkas höjd är mindre än glasskivans höjd. 10 7409449-1 51 Några exempel på arbetsförloppet för olika glastjocklekar är sammanställda i följande tabell XI. Värdena på glasskivans konstanta acceleration blir även här desamma som angivits i anslutning till tabell VIII.

Tabell I Värmarsektionernas temp. Ugnsmedeltemp. 0 0 C - C 608 705 730 710 700 725 750 730 720 7H5 770 750 780 805 830 810 71339449* 1 52 Iabell II Glastj ocklek Böj- Temp . i efter- Glasets , Efter-värm- Sänk- temp . värmarugnen sluttemp . ningstíd hast . mm OC OC OC s cm/ s , 500 750 050 22 0,1 , 620 750 030 ' 3,0 _ 30 , 020 750 600 25 3,5 500 1000 030 0,0 23 , 500 1000 720 12,0 7,1 2,0 620 1000 720 0,3 10 , 620- 1600 720 » 2,1 03 , 500 750 630 720 0,0 , 500 750 650 30 3 3,0 620 750 630 5 10,3 3,0 620 750 600 35 2,5 3,0 - 500 1000 030 5,0 15,5 3,0 500 1000 720 17,3 0,0 3,0 ' 620 1000 720 12,9 7,1 3,0 500 1600 _ 630 1,3 71 3,0 500 1600 720 3,9 23 3,0 020 1000 720 2,9 31,5 , 500 750 630 ' 26,3 3,6 0,0 020 750 630 6,3 10,5 0,0 650 750 670, 16 5,0 0,0 500 1000 630 7,2 3 12,7 0,0 500 1000 720 22,2 0,1 0,0 620 1000 030 1,0 65 , 620' 1000 _ 720 10,0 5,0 0,0 050 1000 000 '5,0 10,3 0,0 650 1000 720 12,5 7,6 0,0 500 1000 630 1,7 50 , 500 1600 720 7,0 19 020 3 1600 720 3,62 25 050 1600 720 2,6 36 vuø9n49+1 om oo ofio o.o oo ooo oo» oooo ooo æ oo oo o,w m.o om ooo ooo oooo ooo >.oo oo o.o o.o oo ooo ooo oooo ooo oo >,o oo oo om ooo ooo oo» ooo of om o,~ o.o om ooo oo» oooo omm o.oo o.o o.o o.oo om ooo ooo oooo oom mo oo o.o o.o oo ooo omm oooo omm o,oo o.o oo;; oo om ooo ooo omo ooo onoo o.o oo oo oo ooo ooo ooo ooo . | :m wo muoooowwowom .Pcmvofimo/D Pcmvfomwcb Pcmvohw>n Pdmvwowwcb UO 00 wšmo m . Cwfiwä UO oo flwøomoufim> . mEmP PÜSWMPWWSMCWW lfHflfirHmxïHwPMw mn UHH. Pflwfiflßfimv . QEQPPDHW WPGWMHG .ÅHNPMG m.. . QENH. I Rum Es o.o xwoxoooommow ooo oowßmw 74094494 om mmom o m o.m om omm omm oomm omm om om =.m o.o om omm ommo oomfi omm om m.m omm m.mm om omm omm ooofi omm m.mm m.mm m.m m om omm omm oooo omm m.mm m.m mm mm om omm omm omm omm mmmm m.o o.m om om . omm omm omm omm m.mm o.mm o.m o.m om omm omm oomo omm mm om m.m omm om omm omm oomm omm =.m mmm m.mo mmofl om omm omm oooo omm om m,mfl mmm m.m om omm omm ooom omm 1.» mmm mo om oo omm omm omm omm . Pmflfi . Pm%r~ PC¶¥Qw>O PCMMQWUGR; Pflflvfifiwx/O PflmvfifiwflCD nwsfim lmmmmncæuwm . _ . z _ oo oo mäwu m _ cwcw: oo _ cmsfimmufiwm, . 9:3. pmnwflvmmxvficmm .JHMEQNPHwPMw ..o Ufiw Pømflumàw . mëwvvflflw wwmmmfim nfimvwm o . QEUH 1 wmm >H fimmnmw EEQ .m mwflxooopmmow 7409M94 55 mm m.> m m mm om omm omm ooom omm mm o.m mßm mm om omm omm omm omm mm mmmm mmm mm.m om omm. omm oomm omm .m,om o.m mmmm m.om om omm omm ooom omm mm onmm m.m m.m om omm omm ooom omm mm m om mm om omm omm omm omm m.mm =.m m.m m.mm om omm omm omm omm =.mm m.mm m.m m.: om omm omm oomm omm m.mm m.mm m.m m.m om omm omm oomm omm m.m m.=. mmmm m.mm om omm omm ooom omm m.mm o.mm o.m m.o o om omm omm ooom omm mmm m.m om om om omm omm omm omm m.m m.m om m.mm om omm omm omm omm . ufwflß . Pmflü |~smm |mmmmuummwm .m=mmnm>m pammnwwaa p:m»mm>m pomxmwvco oo U» m\Lu m .cmcws UO oo Gms%mfi9m> .mfimw wmflwwwmmnxcmm |hmEhm>hmPmm w Uflß Pcmwvmsw .mëwwwnfim mvwmmfiw Ihmvww H .mëmß |wwm EE ø.m Mmflxoowvmmflw > mmwnmw 56 ~.@fl . @ www ,æ@m omß omm 71f094lf9'1 m.~ fifi www =>@ om» Qmæ =.@~ ß omm »mm Qoofi omm ~.@« om mmm mfiß omofi omm ~.o« w www mmm A omß oww m.~ fifi mmm ==@ . om» o~m :“o~ ß Qww _ pmm ooofl Qww ~.Qfi ON www . www Ooofi QNQ =.QN ß Qïw ßrw ¶ Good Qom Nßofi ON mfw www Qoofl Qom =.QN _ ß oww »Nm ooofi oæm ~.ofi =. ON www Nim Ocofl omm m\Eo cwnwshmäfim> oo oo unmvmw w vnmxnmflc: wvwmmfiw wm. Pcwfiflmfim Pcmxfimšn PEwMQwUQD cmflfimëfim> .mEmu umvwävcfl ufi> Pmnmfiwmmflvficmm rfidpmàmmämn. o Ewwvßfiw wvmmmåw :fiwpwm .w .mšmæ _ nwmm M\EU wnOm .Mfifißífiwx/LHQPMUO .HMGENH Pfiflvfififlxwß WWÜU PUÃWHPWME mflfl>mnvfiwwflñw .Emm N vfiüflvmü0nwPwflHw H> Hfiwama- '7h09l+49'1 57 m: m fifi. om» oomfi omm m: m www omm oowfi som m.om mm www wfl. oomfl cow m: m Hmm omm oowfl oßm mfiom mm mmm www oomfi oßm wëau o 0 cwcmsnmëufwg o . 2, _ o 1n«pww M waßxnmwas mwwmßflw >m pumflvmmm p:mxnm>@ pumysflnfn - umw»mwpw> .aewp wmpuwßvcfl Ufl> Hwnmwuwmfivñßmm :Qzwmhwmëmfi oo . .nëmvwøfim mvwmmfiw Jumfmm h. .rEwB ...mmm mEÖ fiw mFHMEMMN/Qmvwm .Hmcëmfl vflmxfimšw wmww mn Pmswflwmmfl mümšflvmmmmflw N xmÜÜowvmm-fiw HH> Hflwnmß- 7lrfl94lr9'1 - 58 a H w w www www www www w.~ w www www www www w.ww w www www wwww www .üww w www www wwww www w.ww ww www www wwww .www Üw w www . www www www w.w w www www www www w.w~ w www www wwww www ~.ww w www www wwww www ~.ww ww www www wwww www =.ww w www www wwww www w.ww w www www wwww www w.ww ww www www wwww www ww w w www www wwww www ww: w www www wwww www w.ww ww@ www www wwwfl www w .wß%MEQm> oo 1 oo lnmuum H wcmxnwvcscmmmmmfiw wm vcufiømnw vcøxuw>ß Pcmxhmvcs cwflnmEQm> .mswv 1 wmvmwwmfl Uflb Pmßwflvwmßxcwm nnnumnwmšwß oo ..øëwPu:HmwwvmmmHw nnmvmw w .mñwa |wmm Il' m\En m.om mcfimE9m>Qwvwm nmcåmfl v:mxfim>m mmwfl WU Pwsmflwmmß mcm>wxwmmHw .fië m xmflxuowvmmflw HHH> wwwwww- 59 Tabell IX Införingshastighet Konstant accelerâtion cm/s cm/s 2,5 3,08 5,1 3,01 10,5 2,77 15 2,35 21 1,73 25 1,02 7409449-1 w.ww w www www ooow oww . w.ow ww www www ooow oww ww.ww w w www www ooow oww w,ow ww www www _ ooow oww ww w wow wwww ooww oww w.ww w www www ooow oow w.ow ww www www ooow oow ww w . www www ooww oow w.ow ww www wow ooww oow ww w www www ooww oww w.ow w ww www www ooww oww wßww w ow www www ooww oww Cwflåfififihwvchfimwf OO OO fhmvwm w vcmxfiwøcn mvwmmfiw wm Pcwflflmfiw ucmxmm>@ Pcmxfimucs cm:nmäfim> .-ümw wmvmswcfl Ufi> vmßwfiummsxcmm ufiswmnwmëww oo ..nEmPP:flm mvmmmflw nnmvmw fl .mëww vfimm ) 'zuoeaasw m\Eo mwom mcfimEfim>QmMMm QmcEmH,vcmx9w>n mmwv mv Hmswflvmmn m:m>fixmmmHw .åä 1 Mwfixuowvmmmw .x wwwnww- 710094494 61 o.mo mo omm mmm oomm omm o.oo mo omm moo oomo _ omm o.mo mo omm mmm oomo oom N.oo mo omm mom oomm oom mmfl vM00.u EE o.: o.oo om omm ooo oomo omm ~.oo om mmm omm oomo oom ~.om omm mom omm oomfl omm ~.ofi o mmm mmm oooflo omm ~.oo o mom mmm oooo oom o.oo mm moo moo oomo omm o.o~ mm mom mmm oomo oom o.mo oo :om moo oomo oom m.oN mo mmm mom oomo 7 omm Nflmo mo omm mmm oomo omm ~.om om omm mmm oooo omm o.oo om mmm . mom oooo oom w\Eo nm:møfimEfim> 00 P:mx9w>@ vnmxfiwøcø OO uhmwmm fl wcmxfiwficø mwmmmflw >m cmflfimEQm> .mäwu Pmmmflvüfl Ufl> vwßmwpmmflxfimm wñwflwmhw .o ..mEwPPDfim mvmmmfiw ufimwww fi .mëwa |wmm O w\Eo mnom mc%mEfiw>QwPMw fimcëmfl flwvcmx |Qm>@ mv Pwßmwvmmß mcm>fiMmmmfiw mëo m.om Unon wmn9wfiwcmmQmE&m>9wPmw mño om Uwmfl mcm>fiMmmmHw HN Hflwnwß

Claims (2)

'.?409 M9- 1 PATENTKRAV

1. Förfarande för härdning av en glasskiva, vid vilket man värmer en glasskiva under dess transport till böjverktyg till en för höjningen lämpad minimitemperatur, vilken är sådan, att glasskivan inte är benägen att undergå distorsion under värmningen eller under böjningen, sammanför böjverktyg, vilka har samma temperatur som skivan, mot skivan, så att denna böjs, drar undan böjverktygen från skivan och sedan värmer den böjda skivan innan man härdar den genom att bringa dess ytor i kontakt med ett snabbkylningsmedium, k ä n n e~ t e c k n a t av att man utan mellankylning av glaset värmer den böjda glasskivan väsentligen enhetligt genom hela dess tjocklek till en utgångstemperatur för snabbkylningen, vilken temperatur ligger över den temperatur, vid vilken glaset böjs, men är sådan att glaset för- blir böjt.

2. Z Förfarande enligt patentkravet 1, vid vilket glasskivan be- står av soda-kalk-silikatglas, k ä n n e t e c k n a t av att man värmer glasskívan till en konstant böjningstemperatur inom omradet 550 - 65000 och efter höjningen värmer den böjda skivan till en högre temperatur inom området 620 - 720oC. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: Storbritannien 1 241 524 TyskLand 2 336 513 (C038 27/00) US 3 729 303 (65-116)