SE407702B - Sott for framstellning av en sammanhengande konstruktion och medel for utforande av settet - Google Patents

Description

....... .. ._ _ ...__ -..neàalvfaälem ..._.:........n_ ..._ ...na-M”. l ...uawvfln- ...a-...rsn 4.4.4.. ..._ ........, -. ...l .a-x-...fl »w-w.. .-.q -......._-..... ......«_~.......fl-...4-_ _.. ..._ ... . h... ..._ . _... 71113326-5 2 Vid användning av torrdockor är man i stort sett beroende av att konstruktionens botten icke väsenligt avviker från torrdockans botten eftersom man annars kan få problem vid bogseringen av kon- struktionerna från torrdockan till användningsstället. _ Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett framställningssätt, enligt vilket man är oberoende av sjöbottnen på byggplatsen, så att framställningen kan ske på godtyckliga ställen längs kusten, exempelvis där man lättast kan framskaffa lämplig arbetskraft och/eller har lämpliga tillförselmöjligheter för råmate- rialen till konstruktionen, t ex intill ett grustag eller också vid ett utrustningsställe. Man avser sålunda att åstadkomma ett framställningssätt, vid vilket framställningen av konstruktionen sker utan användning av docka.

Vid den kända konstruktionen av typen "ekofisktanken“ för lagring av olja i Nordsjön framställdes konstruktionen med en speci~ ellt kraftig bottenkonstruktion för att kunna uthärda den punkt- belastning, som skulle kunna uppträda på användningsstället. Där- jämte föredrog man att understöda konstruktionen på användningsstället för att säkerställa att denna kunde anbringas säkert och uppstödas på underlaget. Den kraftiga bottenkonstruktionen och understödningen är särskilt fördyrande för konstruktionen trots att bottenförhållan- dena på användningsstället är förhållandevis gynnsamma. Ändamålet med uppfinningen är sålunda att åstadkomma en kon- struktion med godtycklig bottenform. Konstruktionens botten skall sålunda kunna förses med lokalt nedåtriktade partier, som antingen kan foga sig efter sjöbottnens krökning genom lokal deformering av konstruktionens botten och/eller deformera sjöbottnen lokalt, så att bästa möjliga anpassning av konstruktionen till bottenför- hållandena uppnås.

Det för förfarandet enligt uppfinningen utmärkande framgår av efterföljande patentkrav 1. .

I enlighet med lösningen enligt uppfinningen kan man sålunda använda en flotte, som är uppbyggd av flytande sektioner för att uppnå två lösningar i kombination, nämligen för det första en enkel uppbyggnad av konstruktionens botten med godtycklig bottenkontur vid framställning direkt på sjön utan användning av byggdocka och för det andra kan man uppnå en konstruktionsbotten som efter behov vid tryckbelastninq låter sig deformeras mot oregelbundenheter hos underlaget på användningsstället vid uppträdande lokala punktbelast- ningar. - .. _ ._ n. .. -..sa- ......\.....H._.....>_-... .__ r. _.=..._.._ ,......;_.. . .........-......._. _ ...i ...a 3 7413326-5 Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett sätt, som kan genomföras på ett särskilt arbetsbesparande och enkelt sätt genom att ett särskilt enkelt konstruerat, lätt medel utnyttjas för utförande av sättet.

Enligt ett föredraget utförande utmärkes framställningssättet av att de vertikalt förlöpande delar; vilka dels utgör förbindnings- delar mellan de flytande elementen, dels utgör de mot sjöbottnen eller vattensamlingens botten deformerbara delarna,framställes under användning av flytande element som förskalning genom att de flytande elementen är försedda med tvâ eller flera i kors- eller stjärnform hoplöpande vertikala slitsar, genom att de flytande elementen hop- spännes till inbördes anliggning mot varandra med slitsarna bragta i linje med motsvarande slitsar i intilliggande element och därefter förses med eller utformas med förbindningsdelar mellan de flytande elementen i det övre partiet av slitsarna-och de mot sjöbottnen eller motsvarande deformerbara delarna i det nedre partiet av slit- Sarna.

Enligt uppfinningen kan man uppnå ett synnerligen gynnsamt utnyttjande av materialet i de deformerbara delarna och förbindnings- V delarna genom att låta dessa löpa direkt över i varandra i gemensamma förskalningsslitsar. I samband därmed kan man också genomföra fram- ställningen på ett synnerligen reglerat och effektivt sätt genom att framställa de deformerbara delarna och förbindningsdelarna under en mer eller mindre kontinuerlig process av ett och samma material eller av var sina material. Sålunda kan man på ett enkelt sätt ge de deformerbara delarna och förbindningsdelarna helt specifika an- vändningsegenskaper för var sitt ändamål - även om dessa delar löper direkt över i varandra. Eventuellt kan prefabricerade delar användas för de deformerbara delarna.

Uppfinningen avser också ett medel för utförande av framställ- ningssättet och det för detta medel utmärkande framgår av patent- kravet 2.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas under hänvisning till bifogade ritningar, som visar utföringsexempel. Fig l-4 visar schematiskt från sidan den stegvisa framställningen av en byggkonstruktion och nedsänkningen av denna till anliggning mot sjöbottnen. Fig 5-10 visar schematiskt från sidan detaljer vid fram- ställningen av byggkonstruktionen i flytande tillstånd på vattenytan.

Fig ll visar ovanifrån ett parti av den flottbildande delen av bygg- konstruktionen. Fig 12 visar i vertikalsektion ett parti av den t. ..,»-,.......~»- -- Wàufi- v _»- .~....... ._ .av-__ ._ -..~.....,......~ _.-. . 7413326-5 4 flottbildande delen av byggkonstruktionen enligt ett första ut- förande. Pig 13 visar det i fig 12 åskådliggjorda enligt ett andra utförande. Fig 14 visar i perspektiv ett flytelement enligt uppfin- ningen. Fig 15 visar i horisontalsektion nâgra för bildande av en flotte hopsatta flytelement. Fig 16 visar anordningen enligt fig 15 i vertikalsektion. Fig l7 åskådliggör det i fig 15 och 16 visade efter det att en förskalningsbildande yta tillförts gjutmassa. Fig 18 visar anordningen enligt fig 15-17 i ett alternativt utförande _ och fig 19 visar densamma enligt ytterligare ett utförande.

Vid framställningssättet enligt uppfinningen, vilket generellt âskådliggöres i fig l-4, framställes först en separat flotte 20 på en vattenyta Zl med hjälp av separata flytelement 22. På den färdiga flotten (fig 3) gjutes därefter en stel och armerad botten- sektion 23 i ett stycke med flotten 20. På den av bottensektionen 23 och flotten 20 bildade enheten gjutes därefter en byggkonstruktion 24 (fig 3). Slutligen sänkes enligt fig 4 byggkonstruktionen 24 med därtill hörande armerade bottensektion 23 samt flotten 20 till anligg- ning mot ett bestämt parti 25a av sjöbottnen 25.

För enkelhets skull visas framställningen av flotten 20 ske vertikalt ovanför ett motsvarande område 25a av sjöbottnen 25, där byggkonstruktionen skall placeras, men i praktiken kan framställningen av flotten ske på ett bestämt ställe vid stranden medan uppbyggnaden av byggkonstruktionen exempelvis kan ske på ett annat ställe på sjön och den färdiga enheten, bestående av flottea 20, bottensektion 23 och byggkonstruktion 24, kan därefter transporteras till ett tredje bestämt ställe på sjön vertikalt ovanför det bestämda området 25a, varefter enheten 20, 23, 24 sänkas på plats på det avsedda området 25a. Framställningen av flotten och byggkonstruktionen kan ske på godtyckliga ställen, där arbetskraft eller material är tillgängliga, t ex vid ett grustag, varefter sjösättningençph transporten på sjön kan ske på ett enkelt och snabbt sätt utan några särskilda lokala föranstaltningar.

Flotten 20 har enligt ritningarna en undre kontur, som i stort sett svarar mot konturen av bottenytan på det avsedda stället 25a, så att enheten under framställningen på vattenytan i stort sett kan på förhand anpassas efter bottenförhållandena på användningsstället.

Av denna anledning framställes flotten stegvis, såsom schematiskt antydes i fig 1-3, genom att vissa sektioner förskjutes vertikalt i förhållande till övriga sektioner. I fig l visas en första grupp sektioner, som är stelt förbundna med varandra på ett icke närmare . ...mß ..__., l 1 i Ä 5 7413326-5 visat sätt, för att bilda en separat flottenhet 20a. I fig 2 visas övriga sektioner, som är vertikalförskjutna i förhållande till flottenheten 20a genom viktbelastning eller annan tryckbelastning av enheten 20a, såsom antydes vid pilen A, och som därefter förf bindes med varandra till en stel flottenhet 20b. I fig 3 visas ytterligare sektioner, som vertikalförskjutes genom att lyftas vertikalt i förhållande till enheten 23 medan övriga sektioner pres- sas nedåt i vattnet i förhållande till enheten 20b.

Efter det att flotten 20 färdigställts (fig 3), kan den förstyvas och förstärkas genom gjutning eller annan uppbyggnad av nämnda bottensektion 23 med en bottenkontur, svarande mot flottens' 20 bottenkontur. Bottensektionen 23 kan exempelvis utformas med plan ovansida. På bottensektionen kan man därefter på lämpligt sätt bygga upp själva byggkonstruktionen 24.

Om bikakesektioner (som består av sexkantiga celler) användes och tryckes nedåt mot ett ojämnt underlag med lämplig tryckbelast- ning, framgår det, att cellväggarna kan kramas och deformeras så, att man uppnår en jämn tryckbelastning på alla cellväggarna, dvs så, att samtliga cellväggar bildar anliqgningsyta.

Flotten 20, som användes enligt uppfinningen, kan vara uppbyggd på ett i stort sett motsvarande, bikakeliknande sätt, exempelvis med sexkantiga celler, dvs av separata flottsektioner 22 med verti- kala sidoväggar 26 placerade i sexkantform med öppen bottensida 27 och sluten ovansida 28.

Genom nedsänkning av flotten 20 mot sjöbottnen genom passande tryckbelastning kan man uppnå en motsvarande nedkrossning och defor~ mering av flottsektionens cellväggar som beskrivits med hänvisning till bikakekonstruktionen, så att flottsektionen tillfredsställande anpassas mot underlaget. Sålunda kommer utskjutande partier på sjöbottnen att tränga upp i cellväggarna och krossa eller deformera dessa medan krossade och snedställda deformerade cellväggpartier kan pressas i sidled utåt i motsvarande hålrum, som kan uppstå mellan flotten och försänkningar i sjöbottnen. Det är sålunda möjligt att genom grovinställning av flottsektionerna i höjdled i förhål- lande till varandra åstadkomma en grovanpassning av byggkonstruk- tionens 24 bottenparti 20 i förhållande till sjöbottnen och därefter under placeringen av konstruktionen 20 mot sjöbottnen - eller even- tuellt senare under användning av konstruktionen ~ finanpassa bygg~ konstruktionens bottenparti till sjöbottnen under tryckbelastning mot sjöbottnen. .,..-*.\...;.à>aän..x<»-_«.«t.m»v ..«_.~a.. _... ...a-...m-...aøa-n-aßanu.. »kn-ll -.._ Ms... ....,... __ _ . _ 1413326-s ' 6 I fig 5-10 visas närmare_detaljer vid uppbyggnaden av flotten 20 med tillhörande bottensektion 23. I det visade utföringsexemplet är flottsektionerna framställda av gjutna betongskal 26, 28, som g i det invändiga hålrummet har skumplast 29 eller liknande flytmate- rial. Flottsektionerna är avsedda att hopskarvas sidoyta mot sidoyta med hjälp av lâsorgan 30 nedtill och låsorgan 31 upptill,'såsom antydes i fig 5.

I fig 6 visas fastgöringen av en armering 32 via armerings- _ hållare 33 vid varje flottsektions ovansida 28.

I fig 7 antydes gjutning av vakuumbetong för bildande av ett bottenskikt 35 och i fig 8 antydes ett tätningsskikt 36, som kan framställas genom påstrykning av tjärepoximaterial eller liknande.

I fig 9 visas uppbyggnaden av en betongkonstruktion med flera skikt och invändiga förstärkningslister 37 och i fig l0 visas en omslutning av betongkonstruktionen med förspänd betong 38 med till- hörande förspänningstråd 39 för bildande av bottensektionen 23.

Nämnda förspända betongkonstruktion kan eventuellt ingå i själva byggkonstruktionen, som uppbyggges i direkt förbindning med botten- sektionen 23. Bottensektionen är på insidan hopgjuten med armerings- hållarna 33, som på förhand kan vara ingjutna i själva flottsektionens betongskal och exempelvis ingå i själva flottsektionens armering.

Flottsektionerna kan sålunda förbindas med ovansidan i stel förbind~ ning med bottensektionen 27 medan flottsektionernas cellväggbildande sidoväggar 26 sträcker sig mer eller mindre fritt nedåt och kan krossas och deformeras efter behov.

Såsom visas i fig ll är flottsektionerna 22 sammansatta i itriangelmönster, varvid armeringsjärnen i armeringarna 32 kan sträcka sig i tre huvudriktningar, såsom antydes medelst streckprickade linjer B, C och D. I det visade utföringsexemplet användes sexkantiga flottsektioner men i praktiken kan flottsektionerna ha andra lämpliga, former? exempelvis triangulära, fyrkantiga eller mångkantiga. Pâ motsvarande sätt kan flottsektionerna ges olika former, olika stor- lekar och olika hållfasthet, alltefter behov. Enligt fig 5 användes lika höga flottsektioner men om så erfordras kan flottsektioner med olika höjder användas, så att flottsektionernas nedre ände kan skjuta nedåt med olika djup men avslutas på samma övre nivå, så att en plan övre nivå eller i stort sett plan övre nivå utöver flottens hela usträckning erhålles.

Som ett rent illustrativt exempel kan anges, att flottsektionerna kan ha en höjd av l m och en tvärdimension av l m. De kan exempelvis gjutas på en kärna av skumplast i förening med nät, sträckmetall eller __... _-. ..._04 . sh. -§_ .“_ _.... ...__-_ -..Li-_- ...èámín-n..- kaïk... a... .-_..,...... _.,...... s-n. “___-___ ___... ' _:..... ...a ........---........n..__. 7413326-5 7 ,,_i-iw liknande och utanpå detta kan betong eller annat lämpligt material gjutas, eventuellt tillsammans med en ytterligare armering.

I fig 12 visas ett exempel på ett första utförande av flott- sektionerna, vid vilket sektionerna längs tre hopstötande sidor (se även fig ll) är försedda med en i sidled utskjutande fläns 40 och en tillhörande, vertikalt uppåtriktad stoppflik 41 med ett spår 42 för upptagning av den intilliggande sektionens nedre kant 43,. så att sektionerna kan hakas samman på ett enkelt sätt i sjön till ett effektivt låsingrepp, varvid flänsen 40 och stoppfliken 41 bildar sektionernas nedre lâsorgan 30 medan armeringen 32 eventuellt kan bilda sektionernas övre lâsorgan 31. Såsom framgår av fig ll uppnår man ett effektivt ingrepp med en central sektion och dennas sex intillstötande sektioner genomatt den centrala sektionen på tre sidor bildar stödanliggning för tre av de intilliggande sektio- nerna, medan den centrala sektionen på motsvarande sätt erhåller stödanliggning på en intillstötande sida av de tre övriga intill- liggande sektionerna. Eventuellt kan man använda en i sidled ut- skjutande fläns på varannan sida i stället för på nämnda tre intill- stötande sidor. I fig 3 visas flänsen 40 vid sektionens nedre änd- ' kant men i praktiken kan flänsen placeras på godtycklig höjd på , sektionerna med hänsyn till de intilliggande sektionernas inbördes vertikalförskjutning i förhållande till varandra. I det i fig 12 visade utföringsexemplet är flottsektionerna inrättade att stöta mot varandra sidoyta mot sidoyta utan mellanlägg.

I fig 13 visas ett alternativt utförande, enligt vilket sek- tionerna är anordnade att avgränsa ett hålrum 44 mellan intill varandra belägna sektioners intillstötande sidor. Hålrummet 44 har enligt figuren en fyllning av betong 45 med en armering 46, så att man uppnår en extra förstyvning eller förstärkning av call- väggarna, i de fall behov av detta föreligger. Av denna anledning kan den i sidled utskjutande flänsen 40a vara flängd i sidled utåt och försedd med två parallella stoppflikar 4la, 4lb med ett mellanliggande spår 42a för upptagning av den intilliggande sek- tionens nedre kant 43 och ett innanförliggande spår 42b för upptag- ning av armering 46 och betong 45.

Ett flytelement 50 är enligt fig l4 helt och hållet framställt av flytande material och tillverkat i ett sammanhängande stycke.

Elementet består av ett skivformigt bottenparti 50a, varifrån in- bördes åtskilda vertikala partier 50b sträcker sig uppåt och mellan sig avgränsar uppåt och i sidled utåt öppna vertikala slitsar 50c. í .ul-manu- n.. m... un. :___- 7lr13326-5 Enligt det visade utföringsexemplet har elementet regelbunden sex- kantformig omkrets med vertikala yttre sidoväggar 50d, en hori- sontell bottensida 50e och mittför varandra belägna, horisontella ovansidor 50f. 7 I fig 15 visas ett parti av en flotte uppbyggd av dylika element 50. Ett parti av flotten visas, vilket innefattar”sju ele- ment, som är förbundna med varandra med hjälp av tre förstyvnings- ringar 51. Ringarna 51 är trädda över tre vertikala partier 50b på var sitt av tre intill varandra belägna element. Med hjälp av förstyvningsringarna 5] kan man på ett enkelt sätt centrera elemen- ten i förhållande till varandra med inbördes mittför varandra belägna slitsar 50c och en effektiv stödanliggning mellan elementen vid deras skivformiga bottenparti och längs de vertikala yttre sidoväggarna 50d, Förstyvningsringarna är företrädesvis upptagna med snäv pass- ning i var sin av de tillhörande vertikalslitsarna. För att uppnå en önskad spännverkan mellan elementen 50 löper slitsarnas väggar uppåt under svag divergering.

Förstyvningsringarna 5l användes i huvudsak till montering av elementen i förbindelse med varandra. Efter monteringen kan elementen emellertid ytterligare hopspännas med hjälp av spännorgan 52, som är upptagna i de mittför varandra belägna slitsarna 50c, såsom visas »y i fig 16. Av denna figur framgår också, att förstyvningsringarna 51 är anbragta i ett centralt omrâde av slitsarna 50c medan spännorga- nen 52 är anbragta i ett övre område av slitsarna och det nedre området av slitsarna saknar dylika~förstyvningsringar och spännorgan.

I fig 17 visas utfyllningen av slitsarna medelsàvattenbeständig gjutmassa. Det framgår, att förstyvningsringarna 51 i den gjutna massan bildar övergångsparti mellan en armerad övre förbindnlngsdel S3 och en oarmerad nedre deformerbar del 54. Spännorganen 52 kan användas för framställning av spännbetong i förbindningsdelarna.

I det visade utföringsexemplet användes samma gjutmassa i förbindningsdelarna och i de deformerbara delarna. Gjutningen i verti- kalslitsarna 50c kan ske mer eller mindre kontinuerligt och utan skarpa gränser mellan förbindningsdelarna och de deformerbara delarna, om detta är önskvärt. Enligt ett alternativt utförande kan separat framställda deformerbara delar användas, vilka anbringas på plats i tillhörande vertikala slitsar och därefter hopgjutes till en sam- manhängande enhet med de tillhörande förbindningsdelarna 53. Härvid kan man framställa de deformerbara delarna på ett reglerbar sätt, så att de deformeras såsom senare önskas under användning av de deformerbara delarna. En icke närmare visad byggkonstruktion kan rn. i- 54-... M-i f.. -ßafi-'a-nfl. -s-a-afm-ß.. . ._..__..,~_-_.- s... si.-. .. uppbyggas på den sålunda framställda bottendelen, bestående av flotten av flytelement 50 och tillhörande förbindningsdelar 53 och deformerbara delar 54. Med hjälp av vikten av själva byggkon- struktionen och ytterligare extra viktbelastning av fyllmaterialet, som under rmellantiden kan fyllas i konstruktionen, kan man belasta konstruktionens bottenparti så, att de deformerbara delarna defor- meras mot uppskjutande ojämnheter i sjöbottnen eller motsvarande.

Enligt ett alternativt utförande, som visas i fig 18, är ett element 60 försett med ett skivformigt bottenparti 60a, med ett centralt uppskjutande skaftparti 60b, som förbinder vertikala partier 60c med varandra nedtill. Skaftpartiet avslutas på lämplig nivå under elementets övre yta 60d, så att de vertikala partierna sträcker sig fritt uppåt och åtskilt från varandra ovanför skaftpartiet 60.

Härvid bildas övre slitspartier 61, som hoplöper stjärnformigt ovan-' för skaftpartiet 60b, och nedre slitspartier 62, vilka löper inåt till skaftpartiet 60b utan förbindelse med intilliggande slitspartier 62. Pâ samma sätt, som visas i fig 16 och 17, kan förstyvningsringar 51 och spännorgan 52 upptagas i de övre slitspartierna, varvid dessa ringar och organ såsom förut beskrivits kan utgöra armering i förbindningsdelarna medan de avgränsade deformerbara delarna, som bildas i de nedre slitspartierna 62, på motsvarande sätt saknar armering. Med hjälp av skaftpartiet 60b kan man förhindra att det bildas inbördes förstyvade knutpunkter mellan de deformerbara delarna, så att de deformerbara delarna kan deformeras oberoende av varandra.

I fig 19 visas ett alternativt utförande för ett element 65, varvid man av hänsyn till oregelbundenheter i sjöbottnen eller mot- svarande, där flytelementet skall anbringas, önskar utforma ett utsprång, som sträcker sig vertikalt nedåt under nivån av de intill- liggande elementens bottensidor. Elementet 65 är på samma sätt som elementet 50 försett med slitsar 66, som är i nivå med slitsarna 50c i de intilliggande elementen 50. Elementets 65 bottenparti är * försett med slitsar 67, som bildar vertikal förlängning av slitsarna 66, men som i ändarna är avgränsade av uppskjutande yttre väggpartier 1 68 i elementet 65. Slitsarna 66 är i det visade utföringsexemplet I förlängda inåt till ett gemensamt mittparti, så att en önskad knut- punkt bildas vid de deformerbara delarna, som bildas i slitsarna 66. Till följd av den bildade knutpunkten kan man uppnå extra mot- stånd mot d eformering och eventuellt kan man öka ett dylikt motstånd genom att anbringa en lokal armerinq i knutpunkten eller vid de anstötande partierna av de deformerbara delarna. På motsvarande sätt kan man minska motståndet mot deformering genom att lokalt anhringa 7413326-s ;

Claims (6)

mmm ...-..~ ni., w...- -ma 7413326-5 i lo' organ, som kan bilda en önskad uppdelning av knutpunkten eller ett eventuellt intillstötande parti av de deformerbara delarna. Man kan sålunda på ett enkelt sätt reglera de deformerbara delarnas.brott- hållfasthet. PATÉNTKRAV

1. Sätt för framställning av en_sammanhängande konstruktion, såsom kaj, behållare, plattform eller liknande, vid vilket en stel flotte (20) av flytelement eller flytsektioner (22) först bygges flytande på sjön eller vattnet genom att flytelementen eller flyt- sektionerna först förbindes till en sammanhängande, något elastisk flottkonstruktion med hjälp av samverkande fästorgan (B, C, D; 40-43) under avgränsning av vertikala, uppåt öppna spalter, som igengjutes under ingjutning av fästorganen, varefter konstruktionen (23, 24) framställes av gjutmassa på flotten medan denna flyter på sjön eller vattnet, varvid flotten ingår som en permanent undersida i konstruktionens bottendel, k ä n n e t e c k n a t därav, att flytelementen eller flytsektionerna (22) tillsammans med fästorga- nen (B, C, D; 40-43) avgränsar ett sammanhängande nätverk av verti- kala, uppât öppna spalter i den något elastiska flottkonstruktionen och att därefter, medan den något elastiska flottkonstruktionen be- finner sig i flytande tillstånd på sjön eller vattnet, en stel flottkonstruktion framställes genom att hela nätverket av spalter utfylles med vattenbeständig gjutmassa, som härdas med förekommande armeringsorgan (46) ingjutna däri.

2. Förskalningselement (50, 60, 65) för framställning av en sammanhängande konstruktion enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t därav, att det består av skumplast eller liknande material och är försett med vertikala, plana sidoytor (50d) för bildande av tät- ningsytor mot anliggande delar i en förskalning, horisontella övre ytor (50f) för bildande av första förskalningsytor för framställ- ning av betongkonstruktionens bottenparti och vertikala slitsar _(50c; 61, 62; 66, 67) med öppningar till de övre ytorna (50f) för bildande av andra förskalningsytor för framställning av nedâtrikta- de betonglister i förlängningen av betongkonstruktionens botten- ïiiv... k.. man fw-.. parti och med öppningar i motsatta sidoytor (50d) för förlängning av -2 betonglisterna i sidled utanför slitsarna.

3. Element enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att ..._-i ..-mn ..._ ...-n.-......_.=. ,....._.«>. .-..b.w-..~_...,...4=a. Q _ ...- ...... ~....~.-...=.,.,..r..i. . 11 7413326-s dess nedre parti (50a, 60a) har kompakt, sexkantformig tvärsektion medan det övre partiet är sammansatt av sex fyrsidiga, pelarliknan- de partier, vilka är inbördes åtskilda av nämnda vertikala slitsar (50c; 61, 62; 66, 67).

4. Element enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att slitsarna (50c; 61, 62; 66, 67) har en vertikal utsträck- ning, som motsvarar minst hälften av elementens vertikala utsträck- ning.

5. Element enligt krav 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att de vertikala slitsarna (61, 62) har väsentligt större vertikal utsträckning i elementets i radialriktningen yttre parti än i dess mittparti, varvid ett centralt skaftparti (60b), som sträcker sig vertikalt uppåt från ett skivformigt bottenparti (60a), förbinder de fyrsidiga, pelarliknande partierna (60c) med varandra nedtill i elementens mittparti-

6. Element enligt krav 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att de vertikala slitsarna (66, 67) har väsentligt mindre vertikal utsträckning i elementets i radialriktningen yttre parti än i dess centrala parti, varvid yttre väggpartier (68), som sträcker sig vertikalt uppåt från ett skivformigt bottenparti, förbinder de fyrsidiga, pelarliknande partierna med varandra ned- till i elementets omkretsparti. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: Sverige 387 388 (EOZD 29/06) US 3 665 882 (114-0.5)