SE406608B - Forfarande for astadkommande av en skarv pa dubbellagrade formeringsviror - Google Patents

Description

7707787-3 fogning i direkt anslutning till installationen är vanligast för torkfilt och torkviror. För dessa produkttyper användes ofta s.k. remlås. Öglorna hos dessa remlâs är av metall och vanligtvis U-formade. De fästes antingen direkt i beklädnaden eller i ett särskilt lâsband, som fastsys vid beklädnadens ändar.

Utöver torkpartiet finns emellertid flera andra positioner, där beklädnaden måste levereras i öppet ut- förande för att sammanfogas direkt i maskinen. I exempel- vis Inverformmaskiner är det vanligt, att bottenviran inte låter sig monteras ändlös. Eftersom remlàs inte är användbart vid samanfogning av formeringsviror eller vissa filtertyper, har under senare år utvecklats flera alternativ till remlåsen. Det praktiskt mest användbara är det s.k. öglelåset, där varptrådsändarna frigjorts och sedan återinförts i väven, sedan de bildat låsöglor vid dukänden. Låsöglorna vid de båda ändarna har sedan vid monteringen förenats medelst en eller flera låstrådar.

En sådan skarv, utförd på enkellagrad konstruktion, beskrivas i exempelvis den svenska utläggningsskriften 522 980. å Vid formeringsviror är det viktigt att skarvh zonen får_ungefärligen samma öppenhet som viran i övrigt för att undvika alltför kraftig markering och minska *risken för banbrott. Det är också viktigt, att låsöglorna utformas på sådant sätt, att dessa eller varptråden i anslutning till dessa inte exponeras för slitage i högre utsträckning än viran i övrigt. ' Under senare år har dubbellagrade formeringsviror bestående av två lager inslagstrådar och dessa lager _ sammanbindande varptrådar fått ett allt större användnings- område. Exempel på sådana formeringsviror lämnas i de båda svenska utiäggningssrrifterna 566 355 och 585 486. Försök i har tidigare gjorts att förse även viratyper enligt dessa publikationer med öglelås för att göra dem användbara i 7707787-3 positioner, där viran måste sammanfogas direkt i maskinen.

Dessa dubbellagrade viror har emellertid bl.a. genom sina osymmetriska mönster ingen naturlig förutsättning för att kunna förses med låsöglor. När varptrådar efter att ha bildat en ögla skall återinföras i duken måste detta näm- ligen ske på sådant sätt att trädens krimp blir anpassad till virans mönster, vilket medfört att många öglor blivit antingen för små och omöjliggjort införandet av låstråd eller också för stora, så att öppningar uppstått mellan låstråd och viran i övrigt, orsakande kraftigare markering och även risk för banbrott. En annan nackdel har varit att varptråden i omedelbar anslutning till öglebild- ningen exponerats på virans slitsida med ökat slitage som följd.

Föreliggande uppfinning avser ett förfarande för att på en av två lager inslagstrådar, huvudsakligen belägna parvis över varandra, och dessa båda lager inbördes före- nande varptrådar bestående formeringsvira, filterduk eller liknande vävnad åstadkomma en öglerad vid vardera änden av vävnaden, vilka öglerader är avsedda att medelst låstråd förenas med varandra till en ändlös vävbana.

Utmärkande för uppfinningen är att inslagstrådarna i en första zon närmast vävens ena ändkant permanent avlägsnas, att inslagstrådarna i en andra därpå följande zon temporärt avlägsnas, att de temporärt avlägsnade eller ett motsvarande antal.inslags- trådar jämte en eller flera tunna och en grövre omviknings- tråd inredes som varp i en i och för sig känd vävstolslik- nande sömmaskin, där den grövre tråden tillfälligt ersätter den låstråd som slutligt skall förena de båda vävändarna, att där två på varandra följande varptrådsändar enligt mönsterrapporten binder mellan trådarna i det yttersta paret i sagda andra zon av inslagstrådar, den ena av dessa varptrådsändar efter att ha mönsterriktigt invävts i sagda andra zon av inslagstrådar, föres i en ögla runt 7707787-3 såväl den (eller de) tunna som den grövre omvikningstråden och därefter tillbaka i den andra varptrådens plats till ett upytagningsställe i sagda andra zon av inslagstrådar i vilken punkt de båda varptrådarna mötes, att där två på varandra följande varptrådsändar enligt mönsterrapporten binder över och/eller under trådarna i det yttersta paret i sagda andra zon av inslagstrådar, den ena av dessa varptrådsändar efter att ha mönsterriktigt invävts i sagda andra zon av inslagstrådar, föres runt den eller de tunna omvikningstrådarna och därefter tillbaka i den andra varptrådens plats till ett upptagningsställe i sagda andra zon av inslagstrådar, vid vilket ställe de båda varptràdarna mötes, _ att där en varptrådsände enligt mönsterrapporten binder mellan alternativt över eller under trådarna i det yttersta paret i sagda andra zon av inslagstrådar utan att följas av varptrådsände med samma alternativa bindning, denna varptrådsände efter att ha mönsterriktigt invävts i sagda andra zon av inslagstrådar föres runt den eller de tunna omvikningstrådarna till ett upptagningsställe mellan s nämnda omvikningstrådar och yttersta paret i sagda andra »zon av inslagstrådar, samt att varptrådsändarna i båda vävkanterna behandlas likartat och företrädesvis samtidigt, varvid den grövre omviknings- tråden är gemensam för båda vävkanternas varptrådsändar.

Alla öglor, som ingår i de öglerader som är avsedda ,att förenas medelst låstråd bildas, när två på varandra följande varptrådar enligt mönsterrapporten binder mellan inslagstrådarna i det yttersta paret, som föregår själva låsöglan. Härigenom ligger varptråden i anslutning till låsöglan väl skyddad för slitage. Även själva låsöglan får genom detta förfarande en mindre tjocklek än viran i övrigt, vilket även skonar själva låsöglan från slitage. Genom att- en eller flera trådar inlagts i endast ett lager (enkellager) mellan den dubbellagrade viran och den grova omvikningstråden, u!! 7707787-3 minskas öppenheten i denna del av skarven, så att kraftigare markering undvikes och risken för banbrott minskar. Samti- digt åstadkommer inte dessa extratràdar någon förstoring av öglorna, eftersom de inlagts i ett enkellager mittemellan de båda lagrens inslagstrådar.

I det följande förtydligas uppfinningen med hänvis- ning till den bifogade schematiska ritningen, varå upp- finningen tänkes tillämpad på en dubbellagrad formerings- vira i sju-skaft-utförande, där varje varptråd binder i tur och ordning över ett par av inslagstrådar mellan ett andra par, under ett tredje par, mellan ett fjärde och femte par, över ett sjätte par samt mellan ett sjunde par, innan förloppet upprepas. Fig. 1 visar en mönsterritning för ifrågavarande vira. Figur 2a, 2b, 2c, 2d visar fyra olika stadier för åstadkommande av en låsögla. Fig. 3 - 6 visar förfarandet för samtliga trådar i det tillämpade viramönstret.

I mönsterritningen enligt fig. 1 åskådliggör de våg- räta raderna 1 och 2 vävens inslagstrådar och de lodräta raderna 5 vävens varptrådar. Tvärtrådarna 1 utgör det övre lagret av inslagstrådar och tvärtrådarna 2 det undre lagret.

Fylld ruta visar att varptråden korsar respektive inslags- tråd på översidan. Varptråden 3a binder således - över första paret inslagstrådar 1a och 2a - mellan andra paret inslagstrådar 1b och 2b under tredje paret inslagstrådar 1c och 2c mellan fjärde paret inslagstrådar 1d och 2d mellan femte paret inslagstrådar 1e och 2e över sjätte paret inslagstrådar 1f och 2f mellan sjunde paret inslagstrådar 1g och 2g innan förloppet upprepas.

Fig. 2a visar varptråden 3a,som permanent frilagts från inslagstrådar i en första zon 4 i figurens högra del.

I en därpå följande andra zon 5 har inslagstrådarna tempo- rärt avlägsnats, ooh motsvarande antal trådar har sedan inretts som varp i on känd vävstolsliknnnde nömmankin (ej visad). Längst till vänster visas viradelen 6 belägen gvvovvsv-z vid sidan av själva skarvområdet. I sömmaskinen har dessutom einretts en tunn extra omvikningstråd 7 samt den grövre omvikningstråden.8. I fig. 2a har skälet för den förflta varptråden 3a bildats på så sätt att inslagstrådarna 11b, 11c, 12c, 11d, 11e, 11g samt omvikningstrådarna 7 och 8 bildar överskäl och inslagstrådarna 11a, 12a, 12b, 12d, 11f, 12f och 12g bildar underskäl. Sedan varptråden ïa inlagts, slutss skälet på sätt som visas i fig. 2b. I fig. har nästa skäl bildats som är identiskt med skälet för varptråden Bb enl. fig. 1. Varptråden Ba har omvikts runt omvikningstrådarna 7 och 8 och återinförts genom en del av zon 5 till ett upptagningsställe mellan trådarna 11a och 11e.

Varptråden Bb har inlagts i skälet fram till samma upptagnings- ställe. I fig. 2d har skälet återigen slutits. Varptråden 3a har bildat låsöglan runt omvikningstrådarna 7 och 8. I gvänstra delen av fig. 3 visas varptråden Ba dels på sin ordinarie plats och dels återinförd efter omvikning på varptrådens 3b plats. Båda efter varandra följande varp- tràdar Ba och 3b binder mellan trådarna 11g och 12g i det yttersta paret i non 5. Detta kan också utläsas av mönster- rapporten enligt fig. 1, där varptrådarna 5a och ñb binder under den övre inslagstråden 1g men över den undre inslage- tråden 2g. I Varptråden 3o binder enligt mönsterrapPßrten i fig. 1 över inslagstrådarna 1g och 2a i det yttersta paret i zon 5 men efterföljs av en varptrâd Ed, som binder mellan sagda par av inslagstrådar. Varptråden Ba kan därför inte bilda någon låsögla utan föres, som visas i fig. 4, runt - -den tunna omvikningstråden 7 till ett upptagningsställe mellan nämnda omvikningstråd och yttersta paret inslage- trådar 11g och 12g. _ Varptrådarna 3d och 3e binder båda enligt mönster- rapporten i fig. 1 mellan inslagstrådarna 1g och 2g i det yttersta paret i zon 5. Den ena av dessa varptrådar, exempelvis varptråd 3d, inväves som visas i íig. 5 först 7707787-3 i zon 5 och föres därefter i en ögla runt såväl den tunna omvikningstråden 7 som den grövre omvikningstråden 8 tillbaka in i zon 5 på den andra varptrådens 3e plats till ett lämpligt upptagningsställe (ej visat), där varptråden 3d möter varptrâden 3e. Den bildade öglan 9b utgör liksom den av varptråden Sa formade öglan 9a låsöglor för den slutliga sammanfogningen av viran. I Varptrådarna Sf och ñg binder enligt mönster- lrapporten i fig. 1 över respektive under inslagstrådarna 1g och 2g i det yttersta paret i zon 5. Den ena av dessa varptrådar, exempelvis varptråd Sf, inväves, såsom visas i fig. 6, först i zon 5 och föres därefter runt den tunna omvikningstråden 7 tillbaka in i zon 5 på den andra varp- trådens Bg plats till ett lämpligt upptagningsställe (ej visat), där varptråden Bf möter varptråden šg. I detta fall bildas ingen låsögla runt omvikningstråden 8.

I den andra viraänden (högra delen av fig. 5 - 6) förfares på samma sätt, varvid de båda låsöglorna 10a (rig. 4) och 101» (fin. 6) bildas. Före :montering i pappersmaskinen öppnas viran genom att avlägsna omvik- ningstråden 8, och efter monteringen passas låsöglorna 9 och 10 åter in i varandra, varefter genom dessa trädes en eller flera låstrâdar.

I en på detta sätt framställd skarv ligger såväl varptrådarna i anslutning till låsöglorna som själva lås- öglorna väl skyddade för slitage. De extra omviknings-_ trådarna, som hålls på plats av de varptrådar som inte bildar låsöglor, kan avpassas så, att låsöglorna får lagom storlek, varjämte öppenheten minskar för undvikande av kraftigare markering och risk för banbrott.

Uppfinningen kan tillämpas på ett flertal dubbellagrade viror med olika mönster och är speciellt lämplig för viror med osymmetriskt mönster, där varp- tråden binder olika i de båda inslagslanren.

Claims (2)

7707787-3 a P a t e n t k r a v

1. Förfarande För att på en av två lager in- slagstrådar (1a - 1g och 11a - 11g resp. 2a - 2g och 12a - 12g), huvudsakligen belägna parvis över varandra, och dessa båda lager inbördes Förenande varptrådar 7(3a, 3b, Bo, 3d, 3e, 3f, 3g) bestående Formeringsvira, Fílterduk eller liknande vävnad åstadkomma en öglerad vid vardera änden av vävnaden, vilka öglerader är av- sedda att medelst låstråd (8) förenas med varandra till en ändlös vävbana, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att inslagstrådarna i en Första zon (4) närmast vävens ena ändkant permanent avlägsnas, att inslagstrådarna (11a - 11g och 12a - 12g) i en andra därpå följande zon (5) temporärt avlägsnas, att de temporärt avlägsnade eller ett motsvarande antal in- slagstrådar jämte en eller Flera tunna och en grövre omvikninstråd (7 resp. B) inredes som varp i en i och för sig känd vävstolsliknande sömmaskin, där den grövre tråden (8) tillfälligt ersätter den låstråd som slut- ligt skall förena de båda vävändarna, att, där två på varandra Följande varptrådsändar enligt mönsterrapporten binder mellan trådarna (11e, 11F, 119) i det yttersta paret i sagda andra zon (5) av inslage- trådar, den ena av desseavarptrådsändar efter att ha mönsterriktigt invävts i sagda andra zon av inslage- trådar, Föres i en ögla runt såväl den (eller de) tunna I som den grövre omvikningstråden (7 resp. 8) och därefter tillbaka i den andra varptrådens plats till ett upptag- ningsställe (mellan trådarna 11a, 110) i sagda andra zon av inslagstrådar, i vilken punkt de båda varptrådarna mötas, att, där två på- varandra följande vdrptrådsändar enligt mönsterrapporten binder över och/eller under trådarna (11g, 129) i det yttersta paret i sagda andra zon (5) 9 É 770778?-3 av inslagstrådar, den ena av dessa varptrådsändar efter att ha mönsterriktigt invävts i sagda andra zon av inslagstrådar, Föres runt den eller de tunna omviknings- trådarna (7) och därefter tillbaka i den andra varp- trådens plats till ett upptagningsställe i sagda andra zon av inslagstrådar, vid vilket ställe de båda varp- trådarna mötas, att där en varptrâdsände enligt möneterrapporten bin- der mellan alternativt över eller under trådarna i det yttersta paret i sagda andra zon av inslagstrådar utan att följas av varptrådsände med samma alternativa bind- ning, denna varptrådsände efter att ha mönsterriktigt invävts i sagda andra zon av inslagstrådar Föres runt den eller de tunna omvikningstrådarna (7) till ett upp- tagningsställe mellan nämnda omvikningstrådar och yttersta paret (119, 129) i sagda andra zon av inslage- trådar, samt att varptrâdsändarna i båda vävkanterna behandlas lik- artat och Företrädesvis samtidigt, varvid den grövre omvikningstråden (B) är gemensam För båda vävkanternas varptrådeändar.

2. Fdrfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k- n a t d ä r a v, att ögleraderna, avsedda att förenas med varandra, utförs på en Formeringsvira, Filterduk eller liknande vävnad med osymmetriskt mönster, där varje varptråd har Fler genombrottspunkter i ena lagret av inslagstrådar än i det andra.c ANFÖRDA PUBLIKATIONER: