SE2230054A1 - Anordning för låsreglering av stavar - Google Patents

Abstract

SAl\/l MAN DRAG En anordning för längdreglering av skid- och vandringsstavar och liknande, innefattande ett inre element 2 och ett ytterrör 1, där det inre elementet 2 har en första fri ände 23 som är utstickande ur och axiellt förskjutbar från en första ände 11 av ytterröret 1, där ett låsdon 3 är anordnat på samma första ände 11 av ytterröret 1, med vilket låsdon 3 det inre elementet 2 och ytterröret 1lösbart kan låsas i olika axiella lägen relativt varandra genom påverkan av ett manöverorgan 42 och där det inre elementets 2 yttre yta innefattar en eller flera fördjupningar 21 anordnade på axiellt avstånd från varandra och att låsdonet 3 innefattar ett spärrelement 32 som är axiellt fixerat relativt ytterröret 1 med ett visst glapp, men radiellt förskjutbart relativt samma ytterrör 1, där delar av nämnda spärrelement 32 kan inpassas och låsas i någon eller flera av nämnda inre elements 2 fördjupningar 21 under inverkan av ett blockeringsorgan 33, vilket blockeringsorgan 33 är radiellt fixerat relativt det inre elementet 2 med ett visst glapp och dä r blockeringsorganet 33 är axiellt förskjutbart mellan ett första läge där nämnda spärrelement 32 är låst i någon av nämnda fördjupningar 21 och ett andra läge där nämnda spärrelement 32 är frigjort från nämnda fördjupningar 21 och där blockeringsorganet 33 förflyttas i riktning mot nämnda andra läge genom påverkan av manöverorganet 42 i vilket nämnda andra läge det inre elementet 2 och ytterröret 1 är frikopplade i axiell riktning relativt varandra och där låsdonet 3 innefattar en reglerdel 332, vilken reglerdel vid frikoppling av låsdonet 3 påverkar spärrelementet 32 med en utåt, från ytterröret 1, radiellt riktad kraft varmed spärrelementet 32 frigörs från fördjupningen 21.

Description

ANORDNING FÖR LÃSREGLERING AV STAVAR TEKNlSKTOl\/IRÃDE Uppfinningen avser en anordning för längdreglering av skid- och vandringsstavar och liknande, innefattande ett inre element och ett ytterrör, där det inre elementet har en första fri ände som är utstickande ur och axiellt förskjutbar från en första ände av ytterröret, där ett låsdon är anordnat på samma första ände av ytterröret, med vilket låsdon det inre elementet och ytterröret lösbart kan låsas i olika axiella lägen relativt varandra och där ett reglerdon är anordnat i anslutning till den andra änden av ytterröret, med vilket reglerdon låsdonet kan manövreras.

TEKNIKENS STÃNDPUNKT Ett antal anordningar för längdreglering av skid- och vandringsstavar innefattande ett inre element och ett ytterrör, där det inre elementet har en första fri ände som är utstickande ur och axiellt förskjutbar från en första ände av ytterröret, är kända. Här kan nämnas DE 29604594 U1 där ett låsdon anordnat på en första ände av ytterröret innefattar en fjäderbelastad, svängbar låstapp som, vid låst läge, griper in i något av flera radiellt riktade hål på det inre elementet. Öppningen av låset sker genom att en krage anordnad under den andra änden av ytterröret och omslutande ytterröret dras axiellt i riktning mot nämnda ände. Kragen är sammankopplad med en axiellt riktad reglerstång som i sin andra ände är sammankopplad med nämnda låstapp, vilken låstapp svänger ut ur låst läge, då reglerstången påverkas på ovan nämnt sätt. Reglerstången är anordnad i en kanal, parallell med och separerad från det cylindriska hålrummet i vilket det inre elementet förskjuts vid längdreglering av staven. Denna anordning har en enkel konstruktion men belastas av flera nackdelar. En av dessa är att regleringen sker genom att ett reglage dras uppåt i riktning mot den andra, övre änden på ytterröret där handtaget är monterat. Detta leder till ett obekvämt grepp för användaren. Vidare kräver konstruktionen att ytterröret har en separat kanal för reglerstången vilket leder till ökad vikt och ett klumpigt utseende vilket är stora olägenheter för denna typ av produkter. Ytterligare en nackdel är att låstappen griper in i genomgående hål i det inre elementet, i detta fall ett rör. Därigenom kan smuts och vatten lätt tränga in i det inre elementet. En annan känd anordning som kan anses vara den mest utvecklade är WO2016/122387 där ett friktionsverkande låsdon är anordnat på det inre elementets andra ände och där längdregleringen sker genom ett lätt manövrerbart reglerdon anordnat i anslutning till den andra änden av ytterröret. Denna anordning uppvisar fördelen av en steglös längdreglering som är lätt manövrerbar genom att ett manöverorgan pressas nedåt i riktning mot den första änden av ytterröret. Anordningen lider dock av nackdelen att ha en komplicerad konstruktion med många ingående delar med snäva toleranskrav för att avsedd funktion ska uppnås. Konstruktionen medför också en relativt hög vikt vilket, som nämnts, är en betydande nackdel för skid- och vandringsstavar.

REDOGÖRELSE AV UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anordning enligt ingressen vars längd kan regleras med en nedåtriktad kraft på ett manöverorgan anordnat på den andra änden av ytterröret och som kan tillverkas till väsentligt lägre kostnad och har betydligt lägre vikt än känd teknik.

Ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anordning där ytterröret har ett cirkulärt tvärsnitt och där reglerorgan är anordnat på insidan av ytterröret, i det ringformade utrymmet mellan ytterröret och det inre elementet.

Detta syfte uppnås med en anordning enligt ingressen innefattande ett reglerorgan anordnat i ringformade utrymmet mellan det inre elementet och ytterröret, vilket reglerorgan överför kraften från reglerdonet till låsdonet.

Uppfinningen kommer nu närmare att beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar som är avsedda att förklara och inte begränsa uppfinningen varvid; Fig. 1 visar en vy i perspektiv snett framifrån av en stav enligt uppfinningen. Fig. 2 visar en bruten vy framifrån av staven enligt fig. 1. Fig. 3 visar en vy från sidan av anordningen enligt fig.

Fig. 4 visar en bruten vy framifrån av staven enligt fig. 1, men där handtaget inte visas och där stavens låsdon befinner sig i låst läge.

Fig. 5 visar en uppbruten vy från sidan av anordningen enligt fig.

Fig. 6 visar en bruten vy framifrån av staven enligt fig. 1, men där handtaget inte visas och där stavens låsdon är i öppet läge.

Fig. 7 visar en uppbruten vy från sidan av anordningen enligt fig.

Fig. 8 visar bruten vy framifrån av ytterröret, reglerstången, ett blockeringsorgan och en spärr. Fig. 9 visar en vy från sidan av anordningen enligt fig.Fig. 10 visar bruten vy framifrån av ytterröret.

Fig. 11 visar blockeringsorganet enligt fig. 8 i perspektiv snett framifrån.

Fig. 12 visar blockeringsorganet enligt fig. 11 i perspektiv snett bakifrån.

Fig. 13 visar en bruten vy framifrån av reglerstången enligt fig.

Fig. 14 visar en genomskärning av reglerstången enligt fig. 13 i snittet A-A.

Fig. 15 visar en bruten vy framifrån av reglerstången enligt fig. 13 med monterat blockeringsorgan enligt figurerna 11 och 12 och ett på reglerstångens övre del monterat manöverorgan, samt en låsfjäder.

Fig. 16 visar en genomskärning av anordningen enligt fig. 15 i snittet B-B.

Fig. 17 visar en vy från sidan av anordningen enligt fig.

Fig. 18 visar en genomskärning av anordningen enligt fig. 17 i snittet C-C.

Fig. 19 visar en bruten vy framifrån av ett inre element med en stötdämpare. Fig. 20 visar en genomskärning av det inre elementet enligt fig. 19 i snittet B-B. Fig. 21 visar en uppbruten vy från sidan av anordningen enligt fig.

Fig. 22 visar en vy framifrån av ett hus ingående i låsdonet enligt fig.

Fig. 23 visar en vy uppifrån av huset enligt fig.

Fig. 24 visar ett ändstopp ingående i stötdämparen enligt fig. 19, i perspektiv snett framifrån.

Fig. 25 visar en stötbricka ingående i stötdämparen enligt fig. 19, i perspektiv snett framifrån.

Fig. 26 visar en partiell vy av ett låsdon innefattande ett manöverorgan där låsdonet befinner sig i låst läge.

Fig. 27 visar en genomskärning av anordningen enligt fig. 26 i snittet A-A.

Fig. 28 visar anordningen enligt fig. 26 i perspektiv snett uppifrån.

Fig. 29 visar ett manöverorgan innefattande ett blockeringsorgan i perspektiv snett underifrån. Fig. 30 visar manöverorganet enligt fig. 29 i perspektiv snett från sidan.

Fig. 31 visar anordningen enligt fig. 26 där låsdonet befinner sig i öppet läge.

Fig. 32 visar en genomskärning av anordningen enligt fig. 31 i snittet A-A.

Fig. 33 visar ett ändstopp i perspektiv snett uppifrån.

Fig. 34 visar ändstoppet enligt fig. 33 i perspektiv snett från sidan.

Utgångspunkten för föreliggande uppfinning är en formbetingad låsprincip. Detta medför en begränsning i antalet möjliga längder av skid- eller vandringsstaven. Antalet lägen kan ändå vara tillräckligt många för det behov som finns i praktiken. Svårigheten är att åstadkomma ett pålitligt lås som lätt kan manövreras från övre delen av staven utan att överföringen av manöverrörelsen till låsdonet leder till skrymmande detaljer med relativt hög vikt. Det är önskvärt att överföringen av manöverrörelsen kan ske genom ett reglerorgan, företrädesvis en reglerstång, är anordnad i det inre utrymmet av ytterröret. Det är också önskvärt att en regleringsfjäder är anordnad i samma inre utrymme av ytterröret, vilken regleringsfjäder förflyttar det inre elementet ut från ytterröret vid frikoppling av låsdonet, varmed staven förlängs. Detta senare önskemål minskar ytterligare tillgängligt utrymme för nämnda reglerorgan. Dessa önskemål leder till betydande problem emedan det av funktionella skäl är standard inom branschen att det inre elementet, oftast rörformat, har en snäv inpassning i ytterröret. Exempelvis är det vanligt med ytterdiametrarna 18mm och 16 mm för ytterröret respektive det inre elementet, vilket endast lämnar ett utrymme på några få tiondels mm i radiell riktning.

I figurerna 1 - 3 visas en stav innefattande ett ytterrör 1, ett inre element 2 med en första fri ände 23 som är utstickande ur och axiellt förskjutbar från en första ände 11 av ytterröret 1. En spets 8 är fastsatt på det inre elementets 2 första ände 23. Ett låsdon 3 är anordnat på den första änden 11 av ytterröret 1, med vilket låsdon det inre elementet 2 och ytterröret 1lösbart kan låsas i olika axiella lägen relativt varandra. Vidare är ett reglerdon 4 anordnat i anslutning till ytterrörets 1 andra ände 12, med vilket reglerdon 4 låsdonet 3 kan manövreras. Reglerdonet 4 innefattar ett handtag 41 med ett axiellt riktat hålrum på översta delen av handtaget. Ett manöverorgan 42, företrädesvis tillverkat genom formsprutning av lämplig konstruktionsplast, är anordnat i nämnda hålrum, vilket manöverorgan 42 vid öppning av låsdonet 3 förskjuts nedåt i axiell riktning. I handtagets 41 nämnda hålrum finns även utrymme för ett fjädrande element som utövar en uppåtriktad kraft på manöverorganet 42, varigenom låsdonet 3 påverkas till att anta ett låst läge. Låsdonet 3 är fastsatt på ytterröret 1 med hjälp av en radiellt riktad skruv, eller på annat känt sätt.

Ytterröret 1 är lämpligen tillverkad lättmetall eller komposit material. Det inre elementet 2 är lämpligen tillverkat av lättmetall eller av kompositmaterial och företrädesvis utformat som ett rör med ett icke-cirkulärt tvärsnitt, men kan också ha ett fyllt hålrum eller vara en massiv stång. Det inre elementets 2 yttre yta innefattar två eller flera fördjupningar 21 anordnade på axiellt avstånd från varandra. Dessa fördjupningar 21 kan åstadkommas genom skärande bearbetning, vilket är lämpligt om det inre elementet 2 är tillverkat av kompositmaterial. Om det inre elementet 2 är tillverkat av lättmetall är det även möjligt att åstadkomma fördjupningarna 21 genom pressning. Det föredrages att fördjupningarna är formade på så sätt att de var för sig utgör en del av en cylinders mantelyta.

I figurerna 4 och 5 visas en stav i låst läge. Ett inre element 2 är inskjutet i ytterröret 1. På det inre elementets 2 andra ände är en stötdämpare 5 fastsatt. För tydlighetens skull visas staven utan handtaget 41, men där handtagets 41 stödyta 419 för en låsfjäder 43 är symboliskt angiven. Låsfjädern 43 är företrädesvis en spiralformad tryckfjäder, men andra typer av fjädrande element 43 är tänkbara. Det är önskvärt att låsfjädern 43 utöver en kraft som låser låsdonet 3 och att denna kraft är riktad mot den översta änden av staven i pilens M riktning. Manöverorganet 42 innefattar en platta 421 och en från plattans 421 undersida nedåtriktad stolpe 422. Plattan innefattar en övre tryckyta 424, vilken tryckyta påverkas av operatören vid öppning av låsdonet 3. Stolpen 422 innefattar ett axiellt riktat hålrum 423 med ett väsentligen rektangulärt tvärsnitt. Omslutande stolpens 422 bas är en undre tryckyta 425 anordnad på plattan 421. Nämnda tryckyta 425 utgör en stödyta för låsfjädern 43, varigenom låsfjädern 43 utövar en kraft i pilens M riktning. Inuti stolpens 422 hålrum 423 är en reglerstång 6 fastsatt. Reglerstången 6, som närmare ska beskrivas i det följande, är företrädesvis tillverkad av tunt bandstål med hög hållfasthet och har i sin övre ände en nedåtvikt flik. Vid montering trycks reglerstångens 6 övre ände in i hålrummet 423 till dess nämnda ände bottnar i hålrummet. Vid försök att dra ut reglerstången 6 ur manöverorganet 42 hugger nämnda fliks kanter fast i en av hålrummets 423 väggar. Därmed är reglerstången 6 fixerad relativt manöverorganet 42 i båda axiella riktningarna och kraften från låsfjädern 43 i pilens M riktningen kan överföras till låsdonet 3 via reglerstången 6. Samma effekt kan uppnås genom att låsfjädern 43 innefattas av låsdonet 3, men fördelen med att låsfjädern 43 placeras på övre delen av staven är att låsdonet 3 kan göras mindre och lättare. En lägre vikt av låsdonet innebär att tröghetsmomentet avseende en rotation av staven runt en axel genom handtaget 41 riktad vinkelrät mot längdaxeln blir lägre. Detta underlättar den pendlingsrörelsen som kännetecknar skidåkning eller vandring med en stav.

Reglerdonets 4 manöverorgan 42 är axiellt förskjutbart relativt handtaget 41 i pilarnas M och M' riktningar. Då nämnda manöverorgan pressas i pilens M' riktning frikopplas låsdonet 3 och det inre elementet 2 kan förskjutas axiellt i pilarnas N och N' riktningar relativt ytterröret 1. Det föredrages att det inre elementet 2, vid frikoppling, skjuts ut i riktningen N' från ytterrörets första ände 11 under påverkan av en regleringsfjäder 7 anordnad i det inre utrymmet av ytterröret 1. Regleringsfjädern 7, som visas schematiskt i figur 5, är lämpligen utformad som en spiralformad tryckfjäder och omsluten av en textilstrumpa för att eliminera det skrapljud som annars uppstår då fjädern komprimeras inuti ytterröret Kraften från låsfjädern 43 överförs via reglerstången 6 till låsdonet 3. Reglerstången 6 löper axiellt längs med den inre mantelytan av ytterröret 1 i utrymmet mellan ytterröret och regleringsfjädern 7, samt i utrymmet mellan ytterröret 1 och det inre elementet 2. I sin nedre ände är reglerstången 6 förankrad i ett blockeringsorgan 33, vilket blockeringsorgan är axiellt förskjutbar inuti ett hus 35 och där samma hus 35 är fastsatt på och delvis omslutande den första änden av ytterröret 1. Huset 35 har vidare en öppning nedåt utformat som ett styrhål genom vilken det inre elementet 2 kan förskjutas axiellt med ett visst radiellt glapp. Nämnda blockeringsorgan 33 är så utformat att det vid en axiell förskjutning förflyttar ett spärrelement 32 i radiell riktning varigenom låsdonet 3 försetts i ett låst respektive olåst tillstånd. Spärrelementet 32 är företrädesvis utformat som en cylindrisk pinne med en diameter något mindre än det inre elementets 2 motsvarande fördjupningar 21. Spärrelementet 32 är vidare infört i en radiellt riktad öppning på ytterröret 1 varmed spärrelementet är fixerat med ett visst glapp i axiell riktning. Vid låst tillstånd enligt figurerna 4 och 5 är spärrelementet 32, under inverkan av blockeringsorganet 33, infört i en av det inre elementets 2 fördjupningar 21 varigenom ytterröret 1 och det inre elementet 2 är låsta relativt varandra i axiell riktning.

I figurerna 6 och 7 visas en stav i öppet läge. Manöverorganet 42 är förskjutet i pilens M' riktning varmed blockeringsorganet 33 är förskjutet i samma riktning under påverkan av reglerstången 6. Därmed är spärrelementet 32 förflyttat i radiell riktning ut från det inre elementets 2 fördjupning 21 varmed ytterröret 1 och det inre elementet 2 är frikopplade relativt varandra i axiell riktning.

I figurerna 8 - 10 visas hur reglerstångens 6 axiella rörelse överförs till en radiell rörelse hos spärrelementet Det problem som utrymmesbristen medför avseende reglerstång 6 har i föreliggande uppfinning funnit följande lösning. Reglerstången 6 är företrädesvis tillverkad av tunt bandstål med hög hållfasthet och med ett tunt bågformat tvärsnitt, vilket tvärsnitts ytterkontur väsentligen sammanfaller med någon del av den inre konturen hos ytterrörets 1 tvärsnitt. På grund av bågformen kan reglerstången vara tunn utan att knäckas av de tryckkrafter som är nödvändiga för säker reglering av låsdonet. Vid tendenser till knäckning sker utböjning utåt i radiell riktning för en stång med denna profil, men en sådan utböjning förhindras av det omslutande ytterröret 1. Reglerstången kan därför vara extremt tunt. Det föredras att reglerstången tillverkas av stål och kan då ha en tjocklek ner till omkring 0,1 mm, företrädesvis mindre än 0,2 mm. Reglerstångens 6 har i sin övre ände en nedåtvikt flik för fastsättning i manöverorganet 42, enligt tidigare beskrivning. Reglerstångens 6 nedre ände innefattar en axiellt riktad utåt vikt flik, instucken från ytterrörets 1 insida genom en axiellt riktad öppning 14 på ytterrörets 1 mantelyta, vilken öppnings längd tillåter nämnda flik att förskjutas i axiell riktning. Nämnda flik är införd i motsvarande spår i blockeringsorganet 33, vilket blockeringsorgan är anordnat på utsidan av ytterröret 1. Vid förskjutning av reglerstången 6 i riktningarna M och M' förskjuts nämnda flik i den axiellt riktade öppningen 14, varmed blockeringsorganet 33 förskjuts på samma sätt. Därigenom förflyttas spärrelementet 32 i radiell riktning. Spärrelementet, företrädesvis en cylindrisk pinne, är som tidigare nämnts infört med ett visst axiellt glapp i en radiellt riktad öppning 13 på ytterrörets 1 mantelyta.

För att få en pålitlig låsning krävs ett betydande djup i fördjupningarna 21. Om djupet är litet uppstår vid axiell belastning av staven stora utåtriktade radiella krafter på spärrelementet 32, krafter som påverkar blockeringsorganet 33, vilka krafter då måste upptas av huset 35. Detta leder till kraftiga dimensioner och ökad vikt på låsdonet 3. Med ökat djup i fördjupningarna 21 minskar nämnda radiella krafter men detta leder å andra sidan till att spärrelementet 32 inte spontant glider ut ur en fördjupning 21 vid frikoppling av låsdonet 3. Detta problem har i föreliggande uppfinning funnit sin lösning genom att utforma blockeringsorganet 33 enligt följande beskrivning med hänvisning till figurerna 11 och Blockeringsorganet 33 är lämpligen tillverkad av en formsprutad konstruktionsplast och innefattar ett fäste 331 och en reglerdel 332. Fästet 331 innefattar en utåtriktad fördjupning 333 i vilket ett axiellt längsgående fästspår 334 är anordnat. Fästets 331 insida innefattar en glidyta 336 utgörande en del av cylinderformad mantelyta med en något större radie än ytterrörets 1 yttre mantelyta, på vilken mantelyta blockeringsorganet 33 glider då det förskjuts under påverkan av reglerstången 6. Nämnda fästspår 334 är genomgående från fästets 331 glidyta 336 till fördjupningen 333. Uppstickande från fördjupningen 333 och längs med kanten av fästspåret 334 är en stolpe 335 anordnad. Blockeringsorganets 33 reglerdel 332 innefattar ett styrspår 337 i vilket styrspår spärrelementet 32 kan löpa och förflyttas i radiell riktning under det att spärrelementet 32 är axiellt fixerad av den radiellt riktade öppningen 13 på ytterröret Nämnda radiella förflyttning av spärrelementet 32 sker under påverkan av olika ytor på styrspåret 337. Då blockeringsorganet 33 förskjuts i pi|ens M riktning trycker en sänkyta 3371 spärrelementet 32 i radiell riktning ned mot det inre elementet 2. Då spärrelementet 32 äntrar en fördjupning 21 på det inre elementet 2 förskjuts blockeringsorganet 33 ytterligare i pi|ens M riktning varmed en låsyta 3373 pressar ner spärrelementet 32 i fördjupningen 21. Bägge nämnda ytor 3371 och 3373 är riktade inåt mot ytterrörets 1 centrumaxel 15, men så att ytornas normaler avviker från en rät vinkel mot centrumaxeln 15 och där sänkytan 3371 har en större vinkelavvikelse än låsytan 3373. Vid den första fasen av låsförloppet, under inverkan av sänkytan 3371, från friläge till att spärrelementet 32 har äntrat en fördjupning 21 på det inre elementet 2, erhålls på så sätt en relativt sett stor radiell förflyttning i förhållande till den axiella förskjutningen av blockeringsorganet 33. Under den andra fasen av låsförloppet, under inverkan av låsytan 3373, förs spärrelementet 32 ner i botten av fördjupningen 21. Eftersom vinkeln är mindre än sänkytans kommer spärrelementet 2 att kilas fast mellan blockeringsorganet 33 och det inre elementet 2. Därvid pressas även det inre elementet 2 inåt i radiell riktning och glappet mellan det inre elementet 2 och ytterröret 1 reduceras. Vid axiell belastning av det inre elementet 2 relativt ytterröret 1 uppstår en radiellt utåtriktad kraft på spärrelementet 32, men på grund det relativt stora djupet i fördjupningarna 21 blir denna kraft relativt liten. Nämnda radiella kraft pressar spärrelementet 32 i riktning mot blockeringsorganets 33 låsyta 3373. Därvid tar utsidan 338 på blockeringsorganets 33 reglerdel 332 stöd mot husets 35 insida.

Då blockeringsorganet 33 förskjuts i pi|ens M' riktning frigörs låsytan 3373 från spärrelementet 32. Men på grund av det relativt stora djupet i fördjupningen 21 på det inre elementet 2 glider inte spärrelementet 32 spontant ut från sitt låsta läge vid en axiell belastning av det inre elementet 2 relativt ytterröret 1. För att åstadkomma en frikoppling innefattar styrspåret 337 på blockeringsorganets 33 reglerdel 332 en utåtriktad lyftyta 3372 med en liknande vinkel som ovan nämnda sänkyta 3371. Vid ytterligare axiell förskjutning av blockeringsorganet 33 lyfts spärrelementet 32, under kontakt med lyftytan 3372, utåt ur fördjupningen 21 och låsdonet 3 antar ett frikopplat läge. I föreliggande utföringsform är nämnda ytor 3372 och 3373, var för sig uppdelade i två delytor som påverkar spärrelementet 32 i dess båda ändar. Detta på grund av att spärrelementet 32, i låst läge, delvis befinner sig innanför ytterrörets 1 yttre mantelyta. Man kan naturligtvis tänka sig ett spärrelement med en större diameter eller med ett icke-cirkulärt tvärsnitt varvid nämnda ytor 3372 och 3373 var för sig utgjorde en och samma yta. Vidare kan man tänka sig andra utformningar av styrspåret 337, eller flera styrspår. Det väsentliga är dock blockeringsorganet innefattar både inåt och utåt radiellt riktade ytor, eller kanter 3371 och 3372 avsedda att påverka spärrelementets 32 radiella position.

I figurerna 13 - 18 visas i detalj en föredragen utformning av reglerstången 6 och hur samma reglerstång företrädesvis förankras i manöverorganet 42 och blockeringsorganet Som nämnts ovan föredrages det att reglerstången 6 är tillverkad av tunt bandstål med hög hållfasthet. Praktiska prov har visat att en lämplig bredd är omkring 10 mm och en tjocklek mellan 0,1 och 0,3 mm, lämpligen 0,15 mm. Reglerstångens 6 tvärsnitt är bågformat så att det passar in i det ringformade utrymmet mellan ytterröret 1 och det inre elementet 2. Det har visat sig innebära betydande problem att på ett säkert sätt förankra reglerstången i anslutande delar 42 och 33. Problemen beror dels på att materialet är så tunt och dels på att reglerstångens nedre del, som befinner sig mellan det inre elementet 2 och ytterröret 1, ska förankras i blockeringsorganet 33 som befinner sig utanför ytterröret. Det krävs alltså ett radiellt riktat fästdon som förbinder dessa bådadelar med varandra. Men det utrymme som står till buds tillåter inte något skruv- eller nitförband med tillförlitliga dimensioner. Detta problem har enligt föreliggande uppfinningen funnit sin lösning på följande sätt.

Reglerstångens 6 övre ände innefattar, som beskrivits ovan, en nedåtvikt flik 61. Samma övre ände trycks vid monteringen in i manöverorganets 42 hålrum 423 till botten av hålrummet. På grund av det höghållfasta bandets fjädrande förmåga kan en betydande radiell kraft mot hålrummets 423 vägg uppstå och vid lämplig längd på fliken 61 hugger kanten fast i nämnda vägg och sitter allt hårdare ju större den utdragande kraften är.

Reglerstångens 6 nedre ände är uppklippt från sidan in till ca hälften av bredden och den flik 62 som därvid uppstår är vikt utåt. Tvärsnittet på denna utåt vikta flik 62 blir därmed axiellt riktat och kan, med lämplig styrning ta upp betydande axiella krafter utan att fjädra. I figuren 13 visas ett vinklat spår ovanför fliken 62 och ett vinklat utklipp nederst, under fliken 62. Syftet med dessa vinklar är att undvika att delar av det inre elementet 2 hugger i den nedre änden av reglerstången 6. Syftet med nämnda spår ovanför fliken 62 är att kunna åstadkomma en spänningsreducerande radie vid infästningen av fliken. Dessa nämnda utklipp och spår är lätta att tillverka genom stansning. Fliken 62 träs vid montering från ytterrörets 1 insida genom ytterrörets 1 axiellt riktade öppning 14, varefter blockeringsorganet 33 placeras på utsidan av ytterröret 1 och fliken 62 träs, från insidan av blockeringsorganets 33, in i det axiellt riktade fästspåret 334. Fästspåret 334 har sådana dimensioner att fliken 62 är lätt att trä in men får en nästan helt glappfri inpassning i blockeringsorganet 33. Denna montering avslutas med att den översta delen av fliken 62 viks över tidigare beskrivna stolpe 335, såsom framgår av figur 16 och även av figur 14 där fliken 62 visas i sin slutliga form. Fliken 62 är nu glappfritt förankrad i blockeringsorganet 33. På grund av flikens axiella utsträckning blir dessutom förankringen stum vilket är en stor fördel eftersom en fjädring skulle kunna störa längdregleringen av staven. Genom denna anordning uppnås alltså en lättmonterad och mycket pålitlig förankring av reglerstången 6 mot blockeringsorganet I figurerna 19, 21, 24 och 25 visas en stötdämpare 5 och några däri ingående delar. Stötdämparen 5 är fastsatt på den andra änden 24 av det inre elementet 2. Stötdämparens 5 funktion är att minska den kraft som uppstår då låsdonet 3 frikopplar det inre elementet 2 från ett låst läge där det är långt inskjutet i ytterröret 1 varvid regleringsfjädern 7 är kraftigt komprimerad. Stötdämparens anslagskant 528 slår därvid mot motsvarande stoppkant på huset 35. Stötdämparen 5 innefattar ett ändstopp 51, en stötbricka 52, en stötfjäder 53 och en låspinne 54. Ändstoppet 51 innefattar en hals 511 med ett tvärsnitt av samma som det inre elementets 2 form och vilken hals 511 är instucken i den andra änden 24 av det inre elementet 2 och fastsatt på detta med ett radiell riktat stift, eller på annat känt sätt. Vidare innefattar ändstoppet 51 ett huvud 512 med en diameter något mindre än ytterrörets 1 innerdiameter varigenom ändstoppet 51 kan fritt glida inne iytterröret 1 med ett visst glapp. Huvudets 512 mantelyta innefattar ett urtag 515, vilket urtag ger plats för reglerstången 6. Vidare innefattar ändstoppet 51 en stödplatta 516 i vilken ett spår 517 är urtaget. Ändstoppets 51 hals 511 innefattar ett axiellt riktat hål 513 som löper in i huvudet 512. Hålet 513 är genomgående men har i sin botten en mindre diameter varvid en stödkant för en stötfjäder 53 är bildad. Tvärs genom halsen 511 är ett radiellt genomgående hål 514 upptaget. Huvudet 512 innefattar mot halsen riktade utskott 518 vilka utskott innefattar anslagsytor 5181. Huvudet 512 innefattar vidare en styrtapp 519 avsedd att styra regleringsfjäderns 7 nedre ände. Stötbrickan 52 innefattar ett axiellt riktat hål 521 med ett tvärsnitt något större än ändstoppets hals 511. Tvärsnittet på stötbrickans 52 yttre mantelytan har en liknande ytterkontur som huvudet 512 och är på samma sätt försedd med ett urtag 523 avsedd att ge utrymme för reglerstången 6. Vidare innefattar stötbrickan 52 utskott 526 med anslagsytor 527. Stötbrickan 52 innefattar även en tunga 524 samt ett radiellt riktatgenomgående hål 522. Den nedre änden av stötbrickan utgör en anslagskant 528. Stötdämparen 5 monteras på så sätt att stötfjädern 53 förs in i ändstoppets 51 hål 514, varefter stötbrickan 52 träs över ändstoppets 51 hals 511. Stötbrickans 52 tunga 524 är då instucken i ändstoppets 51 spår 517. Därmed bildas en brygga över vilken spärrelementet 32 kan glida då det inre elementet 2 dras ut till sitt yttersta läge. I nästa steg av monteringen av stötdämparen 5 komprimeras stötfjädern 53 och låspinnen 54 träs in i det radiellt riktade hålet 522 på stötbrickan 52, vidare igenom ändstoppets 51 motsvarande hål 514 och ut på andra sidan. Stötfjädern 53 är då inspänd mellan hålets 513 bottenkant och låspinnen 54 och komprimeras ytterligare då stötbrickan 52 förskjuts axiellt i riktning mot ändstoppets 51 huvud 512. Då stötdämparen 5 är fastsatt på det inre elementet 2 kommer anslagskanten 528 att slå i motsvarande stoppkant 354 på huset 35 då det inre elementet 2 dras eller skjuts ut mot sitt yttersta läge. Därvid kommer stötbrickan 52 att förskjutas axiellt i riktning mot ändstoppets 51 huvud 512. Anslagsenergin kommer då att överföras till fjädern. Detta leder till en längre stoppsträcka varvid anslagskraften minskarjämfört med ett stumt anslag.

I figur 20 visas ett tvärsnitt av det inre elementet 2. Tvärsnittet är rörformat, icke-cirkulärt och försedd med ett plan 22 med en större godstjocklek i vilket plan fördjupningarna 21 är urtagna.

I figur 22 och 23 visas huset 35, vilket hus är utformat som en hylsa med en botten. Insidan av huset innefattar en delvis cylinderformad fästyta 351 mot vilken yta ytterrörets 1 första ände 11 sätts fast på känt sätt. Fästytan 351 omsluter därvid delvis ytterröret 1 och samma ytterrör bottnar mot husets 35 stoppkant 354. I husets 35 botten är upptaget ett styrhål 353. Hålets tvärsnitt har samma form som det inre elementets 2 tvärsnitt men är något större så att det inre elementet 2 kan löpa fritt i styrhålet med ett visst glapp. På grund av det icke-cirkulära tvärsnittet är därvid det inre elementet 2 förhindrat att vridas runt sin längdaxel och spärrelementet 32 är alltid i rätt vinkelposition för att kunna föras in i en fördjupning 22 på det inre elementet 2. Husets 35 öppning innefattar vidare ett utrymme i vilket blockeringsorganet 33 kan förskjutas axiellt, därvid styrd av den invändiga styrytan 352. Blockeringsorganet 33 är då fixerad mot rotation och radiell förflyttning. Den radiella utåtriktade kraften som uppkommer på spärrelementet 32 då staven belastas axiellt upptas då av huset 35 via blockeringsorganets 33 kontakt med husets 35 styryta Det finns naturligtvis många andra tänkbara utföringsformer med vilka uppfinningstanken kan realiseras. Man kan t.ex. tänka sig att blockeringsorganet helt omsluter ytterröret varmed huset kan elimineras. Detta under förutsättning att blockeringsorganet kan vridsäkras på annat sätt. Vidare kan man tänka sig att vridfixeringen av det inre elementet relativt ytterröret kan ske genom att ytterröret har ett icke-cirkulärt tvärsnitt.

Det föredrages att spärrelementet 32 är utformad som en cylindrisk pinne vars längdaxel är riktad väsentligen vinkelrät mot det inre elementets 2 längdaxel, vilket inre element 2 innefattar en eller flera fördjupningar 21 anordnade på axiellt avstånd från varandra. En utföringsform med endast en fördjupning kan vara aktuell i ett utförande enligt figurerna 26 - 34, vilket beskrivs i detalj nedan. Fördjupningar 21 är företrädesvis formade så att de var för sig utgör en del av en cylinders mantelyta, vilken cylinders diameter är lika stor som, eller något större än, det cylinderformade spärrelementets 32 diameter och där fördjupningarnas 21 längdaxel väsentligen är parallella med det cylinderformade spärrelementets 32 längdaxel. Vid axiella krafter på det inre elementet 2 relativt ytterröret 1 uppnås därigenom en i det närmaste ytkontakt eller åtminstone en linjekontakt mellan spärrelementet 32 och vald fördjupning 21 och en linjekontakt mellan spärrelementet 32 och blockeringsorganets 33 ytor 3371, 3372 och 3373. Detta gör det möjligt att minska kontaktkrafterna vilket är önskvärt. Det är fördelaktigt att spärrelementet 32 är utformad med ett rotationssymmetriskt tvärsnitt eftersom den då inte behöver fixeras avseende rörelser runt sin egen längdaxel. Man kan naturligtvis tänka sig att spärrelementet 32 är utformad som en arm, vilken armkan vridas runt en led, vilken vridaxel företrädesvis är riktad vinkelrät mot det inre elementets 2 längdaxel och vilken arm är försedd med ett inåtriktat utskott passande till fördjupningar i det inre elementet 2. Man kan också tänka sig ett arrangemang med flera spärrar 32 som, i låst läge, är inskjutna i olika fördjupningar 21 på det inre elementet. På så sätt kan kontaktkrafterna minskas. Man kan också tänka sig en klotformad spärr 32 som kan passa in i passande fördjupningar 21 på det inre elementet 2. Fördelen med detta är att arrangemanget är utrymmessparande och att styrningen av spärrelementet 32 blir enkel. Nackdelen är att kontaktkrafterna blir större. Man kan också tänka sig att det inre elementet 2 har ett cirkulärt tvärsnitt innefattande fördjupningar i form spår som följer det inre elementets omkrets, vilka spår kan åstadkommas genom pressning eller svarvning. Med en lämplig utformning av spärrelementet 32 kan då en låsning av det inre elementet 2 relativt ytterröret 1 åstadkommas utan att det inre elementet och ytterröret behöver vara vridsäkrade relativt varandra.

Skid- och vandringsstavar är ofta utformade med tre teleskopiska sektioner, ett övre ytterrör, ett mellan-ytterrör och ett nedre inre element. Det inre elementet är alltså utstickande från och axiellt förskjutbar i mellan-ytterröret. Det är önskvärt att det inre elementet kan anta två axiella lägen, ett hopskjutet läge för transport och förvaring av staven och ett maximalt utdraget läge vid användning av staven. Därvid är det ett krav att det inre elementet kan låsas axiellt, relativt mellan ytterröret, i det maximalt utdragna läget på ett pålitligt sätt.

Detta kan realiseras med ett låsdon enligt uppfinningen där ett låsdon innefattar ett manöverorgan enligt figurerna 26 - 32. Låsdonet är fastsatt på en första ände av ett ytterrör 1, vilket ytterrör innefattar en radiellt riktad öppning 13 i vilken ett spärrelement 32, företrädesvis en cylindrisk pinne, är inpassad, såsom tidigare beskrivits. Ett inre element 2 är utstickande från och axiellt förskjutbar i ytterröret 1. Ett ändstopp 51 är fastsatt på en andra ände av det inre elementet 2, vilket ändstopp innefattar en fördjupning 21, vilken fördjupnings yta företrädesvis utgör en del av en cylinders mantelyta och där cylinderns längdaxel, vilken cylinders diameter är lika stor som, eller något större än, det cylinderformade spärrelementets 32 diameter och där fördjupningarnas 21 längdaxel väsentligen är parallella med det cylinderformade spärrelementets 32 längdaxel.

På liknande sätt som beskrivits tidigare kan spärrelementet 32 inskjutas och låsas i fördjupningen 21. Detta tillstånd visas i figur 27. Ett manöverorgan 42 innefattar ett blockeringsorgan 33 som är axiellt förskjutbar i ett delvis omslutande hus 35, vilket hus har en likande geometri som tidigare beskrivna hus. Under inverkan av en låsfjäder 43 pressas manöverorganet 42 uppåt i pilens M riktning. Därvid pressas även blockeringsorganet 33 i samma riktning. Eftersom blockeringsorganet 33 väsentligen har samma utformning och funktion som tidigare beskrivits, vilket framgår av figurerna 29 och 30, kommer spärrelementet 32 att förskjutas i radiell riktning och pressas ner i ändstoppets 51 fördjupning 21. Därmed kommer det inre elementet 2 att vara låst i axiell riktning relativt ytterröret 1. Låsfjädern 43 innefattas här i låsdonet 3 och är i sin övre ände påträdd en styrtapp 339 anordnad på blockeringsorganets 33 nedre ände. Låsfjäderns 43 nedre ände tar stöd mot bottengaveln av huset Då manöverorganet 42 av operatören förskjuts i pilens M' riktning förflyttas även blockeringsorganet 33 nedåt varvid låsfjädern 43 komprimeras. På grund av geometrin på blockeringsorganets 33 styrspår 337 lyfts spärrelementet 32, under kontakt med lyftytan 3372, utåt ur fördjupningen 21 och låsdonet 3 antar ett frikopplat läge. Det inre elementet 2 kan nu fritt förskjutas relativt ytterröret 1 i pilens N riktning till sitt hopskjutna läge. Då operatören släpper manöverorganet 42 kommer låsfjädern 43 att pressa blockeringsorganet 33 uppåt varvid spärrelementet pressas i radiell riktning mot det inre elementet 2. Eftersom detta sker genom spärrelementets 32 kontakt med blockeringsorganets 33 sänkyta 3371 som har en brantare vinkel än låsytan 3373 kommerkontaktkraften att vara mindre än då det inre elementet 2 är i sitt utdragna låsta läge. Men kraften är ändå så stor att den genom den friktion som uppstår ger en, för förvaring och transport, tillfredställande låsning av det inre elementet 2 relativt ytterröret 1. Då staven ska användas behöver operatören endast dra ut det inre elementet 2 till dess att spärrelementet 32, under inverkan av det fjäderbelastade blockeringsorganet 33, skjuts in i fördjupningen 21 med ett bekräftande klickljud. Därvid är det en fördel att det inre elementet 2 är vridfixerat relativt ytterröret 1, vilket här åstadkoms genom att ytterrörets 1 invändiga mantelyta har ett icke-cirkulärt tvärsnitt och ändstoppets 51 huvud 512 har motsvarande, men något mindre, tvärsnitt.

En väsentlig aspekt av föreliggande uppfinning är att spärrelementet 32 aktivt kan lyftas ut ur en fördjupning 21. Detta kan ske som beskrivits med ett blockeringsorgan 33 innefattande en utåt från ytterröret 1 vänd lyftyta 3372. Samma effekt kan naturligtvis uppnås genom att låsdonet 3 innefattar en kant eller någon annan reglerdel 332, som till exempel ett fjädrande element, vilken reglerdel vid frikoppling av låset påverkar spärrelementet 32 med en utåt från ytterröret 1 radiellt riktad kraft varmed spärrelementet 32 lyfts ut från fördjupningen En annan väsentlig aspekt av föreliggande uppfinningen är att ett reglerorgan 6 är anordnad i det ringformade utrymmet mellan ytterröret 1 och det inre elementet 2. Det finns stora fördelar med den beskrivna utföringsformen, men man kan naturligtvis tänka sig ett utförande där blockeringsorganet 33 under inverkan av en låsfjäder 43, innefattad i låsdonet 3, försätter låsdonet 3 i låst läge genom en axiell rörelse riktad nedåt, i motsatt riktning jämfört med tidigare beskrivning. I ett sådant utförande frigörs låsdonet 3 från låst läge genom att blockeringsorganet 33 dras uppåt i pilens M riktning mot reglerdonet 4 med hjälp av en reglerstång 6. Eftersom det av ergonomiska skäl är önskvärt att frikoppling av låsdonet 3 sker genom en tryckkraft i pilens M' riktning kräver detta utförande ett manöverorgan 42 som kan omvandla en sådan tryckkraft till en dragkraft som utövas på reglerstången 6 i pilens M riktning. 11

Claims (2)

1. En anordning för längdreglering av skid- och vandringsstavar och liknande, innefattande ett inre element (2) och ett ytterrör (1), där det inre elementet (2) har en första fri ände (23) som är utstickande ur och axiellt förskjutbar från en första ände (11) av ytterröret (1), där ett låsdon (3) är anordnat på samma första ände (11) av ytterröret (1), med vilket låsdon (3) det inre elementet (2) och ytterröret (1) lösbart kan låsas i olika axiella lägen relativt varandra genom påverkan av ett manöverorgan (42) och där det inre elementets (2) yttre yta innefattar en eller flera fördjupningar (21) anordnade på axiellt avstånd från varandra och att låsdonet (3) innefattar ett spärrelement (32) som är axiellt fixerat relativt ytterröret (1) med ett visst glapp, men radiellt förskjutbart relativt samma ytterrör (1), där delar av nämnda spärrelement (32) kan inpassas och låsasi någon ellerflera av nämnda inre elements (2) fördjupningar (21) under inverkan av ett blockeringsorgan (33), vilket blockeringsorgan (33) är radiellt fixerat relativt det inre elementet (2) med ett visst glapp, k ä n n e t e c k n a n d e d ä r a v att blockeringsorganet(33)äraxiellt förskjutbart mellan ett första läge där nämnda spärrelement (32) är låst i någon av nämnda fördjupningar (21) och ett andra läge där nämnda spärrelement (32) är frigjort från nämnda fördjupningar (21) och där blockeringsorganet (33) förflyttas i riktning mot nämnda andra läge genom påverkan av manöverorganet (42) i vilket nämnda andra läge det inre elementet (2) och ytterröret (1) är frikopplade i axiell riktning relativt varandra och där låsdonet (3) innefattar en reglerdel (332), vilken reglerdel vid frikoppling av låsdonet (3) påverkar spärrelementet (32) med en utåt, från ytterröret (1), radiellt riktad kraft varmed spärrelementet (32) frigörs från fördjupningen (21).

2. En anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a n d e d ä r a v att blockeringsorganet (33) innefattar reglerdelen (332) och att reglerdelen (332) innefattar inåt och utåt radiellt riktade ytor, eller kanter, 3371 och 3372 avsedda att påverka spärrelementets (32) radiella position vid axiell förskjutning av blockeringsorganet (33).