SE201719C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: F Koppelraann Prioritet begoird frdn den juni 1959 (Forbundsrepubliken TysIdand) Tanken att .medelst ledande vatskor koppla eller reglera elektriska stromkretsar har redan ofta uttalats och forverkligats. Trots detta ha dylika stromstallare, med undantag for nagra specialfall, annu joke inom elektrotekniken funnit nagon allmannare anvandning. Skalet harfOr torde Tara att sOka i en del oangenama egenskaper hos de ledande vatskorna, sasom i den vid hog str5mta4het upptradande forangningen, i den kemiska sonderdelningen genom strOmgenomgangen och i svarighcten: att i tillracklig utstrackning, t. ex. med 4 till 5 storleksordningar, variera vatskans motstand.

Uppfinningen avser att undanrnj a dessa olagenheter och bestar huvudsakligen dari, att vid varaktig drift, atminstone ifraga om stromstallare, strOmmen icke ledes genom vatskan utan far gb. over en parallellkopplad metallkontakt, sit att vid varaktig drift joke uppst5r nagon uppvarmning eller nagon sonderdelning ay vatskan. Darvid uppstar emellertid svarigheten, att vid omkoppling .eller reglering metallkontakten maste oppnas, innan vatskan trader i funktion sasom reglerings- eller kopplingsorgan. For att vid Oppnande av metallfOrbikopplingsstrOmstallaren Over denna joke skola upptrada nagra kopplingsurladdningar, valjes enligt uppfinningen vatskestrackans motstand sa Mgt, att strommen Over densamma endast framkallar en spanning av storleksorthlingen 10 V eller mindre. Denna spanning kan namligen joke tanda nagon ljusbage Over metallkontakterna. Vid stora strOmmar fir det lute latt att uppfylla detta villkor. Sâ maste exempelvis vatskans m.otstand vid en strom av 1000 A vara mindre eller lika med 1/100 2. Om man viii vidga denna spanningsgrans, kan man utfiirametalldverbryggnings striimstallar en med flera i rad liggande, samtidigt Oppnande brytstraekor, i stallet for med endast en sa'- dan. Spanningsfallet i vatskan kan i kontaktoppningsogonblicket dit vara en motsvarande multipel av 10 V. Anvander man kolkontakter i stallet for metallkontakter, kan spanninggransen hojas till ungefar 20 V. FOr att en tillracklig strombrytning eller str5mregleringskall komma till stand maste vatskans mot-stand, som till en borj an exempelvis u.ppgar till 1/100 S2, under det kopplings- eller regleringsforloppet pagar andra sig med flera starleksordningar. Exempelvis, maste motstandet vid en stromkrets med 1000 V spanning (elektriska banor) stegras till ungefar 1000 St, dvs. med 5 storleksordningar, om reststrommen skall kunna pressas ned till storleksordningen 1 A. Under hojningen av vatskemotstandet uppstar i vatskan en effektomsattning, som kan medfora risk for att vatskan forangas pa vissa stallen och att genom den anga, som uppsta'r mellan elektroderna tan-des en urladdning. Enligt uppfinningen hindras detta genom olika medel. For att helt bryta strommenvid reglerings- eller kopplingsforloppets slut, an det lampligt att helt skilja en av elektroderna frail vatskan. Detta kan astadkommas exempelvis darigenom, att vatskan tranges ut ur elektroclmellanrummet, eller darigenom att en av elektroderna drages ut ur vatskan. Forsok ha givit vid handen, att sarskilt nar denna elektrod i brytogonblicket 2 har positiv potential i forhallande till va.tskeytan, en gasurladdning kommer till stand endast med svArighet. Anledningen hartill är att det pit en vatskeyta med ionledning, alltsa exempelvis ph en elektrolytisk vatska, endast med svarighet eller icke ails kan utbildas nit-got ljusbagskatodspanningsfall.

Till och rued vid strOmmar pa nagra hundra ampere fordras for tandning av en stromstark urladdning i detta fall spanningar, vilka kunna uppga till 1000 V och .mera.

For att slutgiltigt avbryta vatskekontakten med elektroderna kan man alien lata elektroderna Tara kvar i vfitskan och bryta sammanhallningen i sjalva vatskan, antin.gen genom att astadkomma en fortrangning i vatskan eller genom isolerande barriarer. I detta fall kan en kopplingsurladdning bildas endast mellan de hada sig htskiljande vatskeytorna, vilket emellertid icke är utan vidare mojligt oberoende av polariteten.

En stor svarighet vid stromstallare och regleringsanordningar med ledande vatskor Egger i vatskans forangning under paverkan av strOmgenomgangen. For att forsvara eller forhindra denna forangning utsattes vatskan enligt ett ytterligare kannetecken av uppfinningen under kopplingsforloppet for statiskt iivertryck. Detta overtryck kan valj as mycket hagt, exempelvis anda upp till det kritiska trycket, vid vilket i princip icke uppstar nagon forangning. For detta Endamal maste vatskan under vissa forhallanden kylas ned under den kritiska temperaturen. Det statiska iivertrycket liar samtidigt den fordelen, att genomslagshallfasibeten hos den vid kopplings- eller regleringsforloppets slut upptradande brytstrackan Mies.

En sarskild utforingsform av uppfinningen erhalles, om man under kopplings- eller regleringsforloppet hojer den ledande vatskans specifika motstand, och darigenom minskar eller omkastar strommen. Exempelvis kan man, om man som ledande vatska anvander en saltlosning, sa smaningom ersatta denna genom en mindre koncentrerad losning och slutligen utfylla mellartrummet mellan elektroderna med destillerat vatten, eller till och med med en isolerande vatska, sasoiu exempelvis olja, hexan e. d.

Hur man an astadkommer hojningen av vatskans motstand under kopplings- eller regleringsforloppet, maste man strava efter att under detsamma om majligt forhindra att pa nagot stalle skulle upptrada forangning av vatskan. For att detta skall kunna lyckas, maste stromtatheten i vatskemotstandets alla omraden valjas alit mindre, ju storre vatskans specifika motstand och ju langre pakanningstiden 5.r. Den stromtathet, som in staller sig, ar far en viss given vatska beroende av elektrodernas storlek och form. Det sistnamnda spelar darfor en avgorande roll. Darvid maste den mellan elektroderna forhandenvarande vatskevolymen vara desto storre, in starre produkten av strom och spanning i kopplingsstrackan Or, och ju langsammare kopplingen forsigga.r. Kopplingshastigheten begransas bland annat genom den Over-spanning, som uppstar i stromkretsen. Darav foljer att for stora strommar och spanningar en viss minimistorlek pa tvarsnittet och for den stromgenomflutna vatskestrackans langd icke kan undersliridas. Darvid maste vid kopplingsfiirloppets biirjan vid liten langd, vatskans tvarsnitt vara stort, vid kopplingsforloppets slut daremot maste vid litet tvarsnitt langden vara stor. Den erforderliga variationen av motstandet kan inte alltid uppnhs genom enbart tvarsnittsandring eller en-hart genom langdandring, fastmer maste man anvanda sig av bagge dessa medel.

Teoretiskt finns det manga mojligheter att losa denna uppgift, exempelvis kan man anvanda sig av den vid vatskans forangning upptradande gasutvecklingen for att Oka vatskestrackans motstand. Forangningen kan darvid pa godtyckligt sittt inledas utifran darigenom att ett fore kopplingsforloppet pa vatskan vilande hagt tryck minskas ph sklant satt, att vid forhandenvarande temperatur och det minskade tryeket kokning uppstar. Genom att man i vatskan bygger in strypanordningar, sail eller dysor kan man uppna, att de uppsthende angblasorna avbryta vatskans sammanhallning pa oriskat salt, pit liknande satt sasom detta sker vid Hilda Wehnelt-avbrytare genom den vid sjalva straingenomgang,en framkallade forangningen. Jamfort med Wehnelt-avbrytarprineipen har anordningen enligt foireliggande uppfinning med godtycklig styrning av det statiska trycket den fordelen, att den arbetar oberoende av den genom vatskan brytande strommens storlek.

Praktiskt anvandbara losningar kan man i manga fall nit, om vatskans undantrangande ur elektrodrummet eller elektrodernas rorelse astadkommas pa hydraulisk vag genom isolerande vatskor eller genom tryckluft. Utsattandet av vatskan for statiskt avertrya under kopplingsforloppet bar den fordelen, att den forsvarar bildandet av big- eller gasblasor. Dessutom ka.n man genom att anvanda hoga tryck uppna stora hastigheter hos vatskan eller i elektrodernas rorelse.

Da det Or fragan om stromstallare eller regleringsanordningar med stor eller periodisk kopplingstathet, ar det sarskilt viktigt, att den kopplande vatskan fornyas, innan den liar ph 3 ett otillatet satt blivit uppyarmd eller tsonderdelad. Enligt en vidareutbildning av uppfinningen ersattes dad& vid dylika strOmstallare eller regleringsanordningar den ledande vatskan Mom kopplingsstrackan standigt genom fly sadan vatska. I manga fall kan detta astadkommas darigenom att man anvander sig av en sluten vatskekrets, med kylare °eh ev. filter. I andra fall, speciellt vid stromstfillare och regleringsanordningar, som icke anvandas sa ofta, kan man fran en behallare i kopplingsstrackan infora en viss volym ny vatslia sasom kopplingsvatska vid varje kopplings- eller regleringsforlopp och stota ut oeh Mira bort den forbrukade vatskan.

Vid vis,sa elektrolytiska vatskor uppsta genom stromgenomgangen sonderdelningsgaser, exempelvis knallgas. Genom kemiska medel, eller cla det gaiter knallgas aven genom att tanda densamma, kan denna sonderdelning ater upphavas, sa att elektrolyten bibehalles sitt ursprungliga tillstand och inga farliga gasbildningar upptrada. A andra sidan kan man ibland aven anvanda sig av sOnderdelningsgaserna eller den uppstaende angan for att astadkomma vatskans undantrangande eller elektrodernas rorelse, vilka skola framkalla motstandsandringen.

Den enligt uppfinningen erforderliga overbryggningsstromstallaren oppnas eller slutes lampligen tvangsvis, genom den rOrliga elektroden eller genom den undantrangda vatskan. Pa detta satt kan man uppna, att metalloverbryggningskontakten fir oppnad resp. sluten sa kort tid som mojligt fore kopplingsforlo,ppets bOrjan resp. kortast mojliga tid efter kopplingsforloppets slut, sâ att stromgenomgangen genom vatskan kan begransas till kortast mojliga tid, sa att ett tvangsvis tillordnande av rorelserna till varandra sakerstalles.

Uppfinningen skall nu narmare beskrivas i anslutning till bifogade ritningar, i vilka fig. 1 visar en stromstallare enligt uppfinningen, medan fig.'2 visar en regleringsanordning enligt uppfinningen.

Vid den sasom ett utforingsexempel i fig. 1 askadliggjorda stromstallaren enligt uppfinningen ar i ett h.us 1 av metal' uppifrhn isolerat inford en konformig elektrod 2. Ett skaft 3 p5. denna elektrod uppbar (isolerat) en kolv 4, som kan glida i det som ett metallror utforda huset 1. Den ovre delen 5 pa skaftet 3 fir utformad som ett stotorgan av isolermaterial, vilket skiljer den av metall utforda bryggan 6 fran de fasta kontaktstyckena 7 och 8 i metalloverbryggningsstrinnstallaren, da kolven 4 Hires uppat. Forskjutes kolven 4 nedat, sa kommer metallbryggan 6 under paverkan av fjaderkraften 9 att bringas till an liggning mot kontaktstyckena 7 och 8, sa att strommen i tar vagen fran kontakten 7 over bryggan 6 till kontakten 8. Metallhuset 1 Sr ledande forhundet med kontakten 7, den konformiga elektroden 2 over skaftet 3 och ledningen 10 med kontaktstycket 8. I slutet till-stand befinner sig den konformiga elektroden 2 i sitt nedre laze, varvid den ledande vatskans nivâ intar sitt hogsta lage 11. Konens 2 mantelytor kunna darvid berora det konformiga satet 12 i roret 1 eller ocksa befinna sig ett visst avstand fran namnda sate. I varje fall 'Waste motstandet Indian roret 12 och konen 2 i detta lage vara tillraekligt litet for att vid kontaktbryggans oppnande icke framkalla nhgot stOrre spanningsfall an 2 X 10 V (dubbel brytning). For man in tryckluft under kolven genom. oppningen 13, sh kommer den pa. skaftet 3 isolerat fasta kolven 4 att drivas uppat, sit att bryggan 6, lyftes av kontaktstyckena 7 och 8. S,amtidigt hojes den konformiga elektroden 2, sa att spalten melIan densamma och satet 12 blir starre. Den vid oppn.ingen 13 inforda tryckluf ten trycker vatskan nedat genom spalten. I denna spalt uppstar alltsã en kraftig vatskestromning, soul forhindrar en alltfor kraftig uppvarmning av vatskan genom stromgenamgangen. Da kolven har kommit till sitt ovre anslag, liar den konformiga elektroden 2 lyfts upp ur vatskan och vatskenivan har sankts till laget 18. Brytningen av den genom det inkopplade vatskemotstandet minskade strommen sker mellan den sig uppat rorande spotsen ph den konformiga elektroden 2 °oh den sig nedfil rorande vatskeytan. Om man ordnar det sit, att vatskeytan Sr negativ i forhallande till den konformiga elektrodens spets, kan nagon urladdning svarligen uppsta. i det ogonWick, dd konspetsen skiljes fran vatskan, sa att en sadan strOmstallare kan bryta strOmmar pa flera hundra ampere och flera hundra volt aven i induktiva likstromskretsar praktiskt taget utan ljusba.ge. Vid kterinkoppling tryckes lull genom oppningen 14 till kolyens 4 Eivre sida, so. att densamma Hr sig nedat. Darvid doppas till en borjan konens 2 spets i vatskan, dess nivh hojes saint pressas in i den ringformiga mellan konen 2 och det koniska satet 12 bildade spalten, sa. att Sven vid inkoppling faran for vatskans forangning hindras genom en snabb rorelse. Vid inkopplingsfOrloppets slut lager sig bryggan 6 Ler Over de fasta kontaktstyekena 7 och 8, s5. att flagon strom icke flyter genom vatskan. Under konens, spets har man en vatskebehallare 15. Denna kan gOras betydligt storre an vad som visats pa ritningen, sâ att vid star kopplingstathet i densamma kunna lagras alla joke Onskvarda sonderdelningsprodukter. Konens 4 spets 2 omges vid brytningen av ett isolerror 16, for att icke urladdning skall kunna bildas mellan konens spets och vaggen. Pa metallroret 1 aro runt dess omkrets anordnade kylribbor 17, vilka forhindra en Overdriven uppvarmning av vatskan vid upprepad koppling. Fors& med en dylik anordning liar givit till resultat, att strommar pa flera hundra ampere vid spanningar pa. 500 till 1000 V kunde brytas pa nagra millisekunder, varvid praktiskt taget ingen ljushage bildades. Detta resultat avser saval vaxelstrom som induktiv likstrom. Dylika effekter upptrada exempelvis vid koppling eller reglering av drivinotorerna i elektriska fordon, sasom sparvagnar, tunnelbanevagnar, snabbtag m. m. Dylika for-dons motorer kopplas och regleras for narvarande med hjalp av mekaniska ljusbagsbrytare och me(tallmotstand. En olagenhet ãr darvid att vid hog kopplingstathet ljusbagsbrytaren uppvisar en otillatet stor avbranning pa elektroderna. Den praktiskt taget utan ljusbage arbetande stromstallaren enligt uppfinningen är sarskilt lampad att speciellt vid stora kopplingstatheter Oka kopplingsanordningens livslangd.

Vid den sasom ett utforingsforingsexempel I fig. 2 askadliggjorda elektriska vatskeregleringsanordningen enligt uppfinningen uppbar en kontaktstav 1' vid sin undre ande ett isolerande holje 2' med samma diameter som staven I ovrigt. StrOmmen tillfOres denna kentaktstav vid dess iivre ande och uttages genom fasta kontaktstyeken 3'. Kontaktstaven 1' är utefter stone delen av sin langd omgiven av ett isolerror 4', vars lure diameter är endast obetydligt storre an kontaktstavens diameter. Genom den ringformiga spalten mellan kontaktstaven 1' och isolerroret 4' tryckes med hj alp av en pump 5' en elektrolylisk vatska. Denna vatska trader vid stallet 6' i en vidgad ringformig spalt, strommar genom isolerrOret 4' och den undre vidgade ringformiga spalten 7', darefter genom. kontaktstycket 3' ned i en forradsbehallare 8'. Fran denna behallare suges vatskan genom pumpen 5' Over en kylare 9' och ett filter 10' ater upp till det i den vidgade spalten 6' mynnande roret 16' och kretsloppet genom roret, osv. fornyas. En latning 11' hindrar vatskan frail att lacka ut ur anordningen, sa att denna kan arbeta i ett slutet kretslopp liven vid Mgt statiskt overtryck. For reglering av motstandet mellan kontaktstaven 1' och det fasta kontaktstycket 3' fOres staven 1' uppat och nedat. I det understa laget hefinner sig kontaktstavensundre ande i kontaktstyc- kets 3' tranga oppning, dar fjadrande kontaktfingrar 12' astadkomma metallisk kontakt mellan kontaktstaven 1' och kontaktstycket 3'. I det pa ritningen visade laget glida dessa kontaktfingrar p isolerhylsan 2', sa att den direkta metalliska kontakten är uppha.vd. Strom kan endast flyta fran kontaktstavens 1' undre ande 13' till den koniskt vidgade vagg.en i kontaktstycket 3' genom den strommande vatskan. Ju hogre kontaktstaven 1' lyftes, desto stone blir votskestrackans mot-stand, dã. dess langd blir storre och dessutom kontaktstavens isolerande hOlj e 2' undan f5r undan fyller ut alit storre del av isolerrOrets 4' langd, sIt att for strommens passage endast aterstar den tranga ringspaltens yta mellan stavens 1' isolerhylsa 2' och isolerroret 4'. Vatskan drives genom denna ringformiga spalt med stor hastighet och eventuellt under hogt statiskt tryck, sIt att den icke kan forangas och uppstaende sonderdelningsgaser forbliva lOsta saint snahht avlagsnas. De olika tvarsnitten, vitskans ledningsformaga, dess stromningshastighet och det statiska overtrycket avstammas pa sadant satt till varandra, att i varje lage pa kontaktstaven, dvs. vid varje motstand, strommen kan flyta kontinuerligt. I och fOr kylning kan kontaktstycket 3' och dess behallare 8' aven vara forsed- da med kylribbor 14'. Vasentligt for en lamplg stegvis gradering av vatskemotstandet beroende av kontaktstavens 1' lage är den koniskt utvidgade delen 7' i kontaktstycket 3' och i anslutning dàrtili aven i isolerroret 4'. Den sistnamnda kan eventuellt stracka sig uppat utefter isolerrOrets 4' hela langd. Med hj alp av den beskrivna anordningen kan man uppna motstandsandringar av flera storleksordningar sitsom det dr erforderligt for kopplings- och regleringsandamal. Vid tilltagande stromstyrka valjer man kontaktstavens diameter storre och vid tilltagande spanning Ras isolerrOrets 4' langd. For att kunna utfora anordningen utan tatningen 11' kan man anordnad fjadrande kontaktfingrar aven i det byre kontaktstycket 15' pa motsvarande satt som tatningen 11', kontaktstycket 15' pa motsvarande salt som kammaren 8' tillslutande omkring kontaktstaven och astadkomma kontaktstavens rorelse i axiell riktning pa hydraulisk eller magnetisk vag. De koniska, vidgade delarna 6' och 7' maste liksom hela vatskebanan vara sa avpassade, att joke nagra virvlar uppsta., vilka medfora avlosning, och sIt att stromningsmotstandet far vatskan icke blir fOr stort. Man kan av -vdtskeregleringsanordningens elektriska data, namligen av strommen och spanningen i densamma med utgangspunkt fran vatskans specifika varme utrakna, hur stor den per sekund cirkulerande vatskemangden skall vara for att forangning skall undvikas. Under vissa forhallanden kan man vid speciella driftstillstand liven till- rata en delvis forangning av vatskan, exempelvis vid kortslutning eller vid overbelastning. Koncentrationen och den kemiska sammansattningen hos elektrolyten maste liksom aven kontaktmaterialet vara valda ph sadant satt, att det under driften icke ph isolerdelarna bildas nagon ledande avsattning. For att forsvara detta kunna isolerdelarna fOrses med pa lampligt satt utformade krypvagar, exempelvis spar. Vatskeledningen 16' maste vara utformad pa sadant salt, att den bildar tillrackligt Mgt elektriskt motstand, da den elektriskt Jigger parallellt med kopplingsroret 4'. Man kan valja dess la.ngd stor och dess tvarsnitt litet och tillverka det av isolerror. Man kan emellertid aven i pumpen, i kylaren eller i filtret bryta sanamanhallningen i vatskan, sâ att motstandet blir praktiskt taget oandligt start. Man kan exempelvis anvanda en droppkylare eller utfora pumpen pa sadant salt, att den varje gang endast hojer begransade vatskevolymer frail den undre kontaktens 3' potential till kontaktstavens 1' potential.

Den beskrivna anordning.en kan awn anvandas som stronastallare. Genom seriekoppling av dylika anordningar kan man. aven beharska hogspanningar, exempelvis kan. man med stromstallaren enligt uppfinning.en losa problemet att koppla likstrommar av de hogs-In spanningar. Da man i detta fall endast sal-Ian verkstaller kopplingar, kan man under vissa forhallanden bortse fran att ordna ett kretslopp for vatskan och i stallet farnya kopplingsvatskan vid varje kopplingsforlopp ur en behallare. Lampligen kan man vid de hiigsta spanningarna aven anvanda sig av farslaget enligt fOreliggande uppfinning, att under kopplingsforloppet ersatta den ledande vatskan genom en isolerande vatska exempelvis destillerat vatten eller vanligt vatten med icke ledande tillsatser eller genom isolervatskor. Aven i detta fall anvander man sig lampligen av statiskt overtryck.

Claims (18)

Patentansprak

1. Elektrisk stromstallare eller regleringsmotstand, vid vilken under kopplingsforloppet strommen forltiper fran elektrod till elektrod Over en vatska med elektrolytisk ledningsformaga, kannetecknad daray, att i slutet tillstand vdtskestrackan är overbryggad genom en metallkontakt, och vid denna kontakts oppnande vatskan till en biirj an fyller ut ett trangt rum med sâ bred yta mellan elektroderna, att spanningen vid de oppnande kontakterna genom motstandet has det parallellkopplade vatskemotstandet hlir lika med eller mindre an ungefar 10 V och att vatske strackans motsthnd i anslutning dartill genom andring av dess specifika ledningsformaga, och/eller genom fOrflyttning av elektroderna, och/eller genom fortrangning av vatskan pa sa.dant salt tilltar i tiden, att den Onskade brytningen eller regleringen av strOmmen astadkommes.

2. Elektrisk stromstallare enligt patentanspraket 1, kannetecknad darav, att -vid kopplingsforloppets slut en elektrod, foretradesvis den positiva, genom forflyttning av elektroden eller genom fortrangning av valskan skiljes galvaniskt fran denna, sa att en eventuell gasurladdning kan tandas endast mellan elektroden och den lampligen negativa vatskeytan.

3. Elektrisk strOmstallare enligt patentanspraket 1, kannetecknad darav, att vid slutet av kopplingsforloppet den annu stromgenomflutna vatskans sammanhallning brytes genom fortrangning av den:samma och/eller genom isolerande barriarer, sa att en ev. gasurladdning kan tandas endast mellan de hada sig atskiljande vatskeytorna.

4. Elektrisk stromstallare enligt nagot av patentanspraken 1-3, kannetecknad daray, att under kopplingsfarloppet vatskan star under statiskt overtryck.

5. Elektrisk strOmstallare enligt patentanspraket 1, kannetecknad darav, att vatskestrackans motstandsbkning till foljd av den ledande vatskans fortrangning astadkommes genom en mindre ledande eller isolerande vatska eller genom gas av Mgt specifikt tryck.

6. Elektrisk strOmstallare enligt patentanspraket 1, kanneteeknad &ray, att vatskestrackans motstandsokning under kopplingsforloppet pa sadant satt astadkommes genom &Ring av langden och/eller minskning av tvarsnittet, att icke pa nagot stalle av vatskan uppstar forangning.

7. Elektrisk stromstallare enligt nagot eller nagra av foreghende patentansprak, kannetecknad ddrav, att vatskestrackans niotstâuds- Okuinggenom tryekminskning och darigenom frarnkallad forangning av vatskan.

8. Elektrisk strOmstallare enligt na.got eller nagra av foregaen.de patentansprak, kannetecknad darav, att vatskans fOrtrangning och/eller forskjutning av elektroderna astadkommes hydrauliskt genom isolerande vatskor eller genom tryckluft.

9. Elektrisk stromstallare enligt nagot eller nhgra av foreghende patentansprak, kannetecknad daray, att den lampligen positiva elektroden har formen av en kon, som vid koppling med sin spets nedfores i vatskan eller lyftes ur densamma.

10. Elektrisk stromstallare enligt nagot el- 6 ler nagra av forega.ende patentansprak fl5r stromstallare eller regleringsmotstand med stor eller periodisk kopplingstathet, Untietecknad darav, att elektrolyten cirkulerar i slutet kretslopp, kyles och ev. filtreras.

11. Elektrisk stromstallare enligt nagot eller nagra av foregaende patentansprak, kannetecknad darav, att vid stromgenomgang uppstaende sonderdelningsgaser genom kemiska eller andra medel ater forenas.

12. Elektrisk stromstallare enligt nagot eleller nagra av foregaende patentansprak, kinnetecknad darav, att vid stromgenomgang uppstaende sonderdelningsgas anvandes for fortrangning ay vatskan och/eller for Orskjutning am elektroderna.

13. Elektrisk stromstallare enligt nagot eller nagra av foregaende patentansprak, kannetecknad darav, att elektrolytens motstandsandring astadkommes genom samtidig forskjutning av en elektrod och genom vatskefortrangning.

14. Elektrisk stromstallare enligt patentanspraket 13, kanneteeknad darav, att vatskefortrangningen palvingas vatskan genom elektrodens rorelse.

15. Elektrisk stromstallare enligt patentanspraket 13, kannetecknad darav, att elektrodrorelsen och den samtidiga vatskefortrangningen astadkommas pa hydraulisk vag ge nom isolerande vatskor eller medelst tryckluft.

16. Elektrisk stromstallare enligt patentanspraket 1, kannetecknad darav, att met alloverbryggningskontakten uppvisar flera brytstallen i serie och att spanningen vid de sig oppnande kontakterna genom vatskemotstandet halles lika med eller gores mindre an cirka 10 V per brytstalle.

17. Elektrisk strornstallare enligt patentanspraket 1, kannetecknad darav, att metalloverbryggningsomkopplaren 8ppnas och slutes tvangsvis genom den rorliga elektroden eller den fortrangda vatskan.

18. Elektrisk stromstallare enligt nagot eller nagra av fOregaende patentansprak for en stromstallare med lagre kopplingstathet, kannetecknad darav, att for varje kopplings- eller regleringsforlopp man anvander sig ay en fran en behallare tillforcl voly.m ay oanvand vatska. Anforda publikationer: Patentskrifter fran Sverige 127 577; Tyskland 914 27 6.