SE179806C1 - Skumdämpningsmedel - Google Patents

Description

Uppfinnare: C H Lighthipe, J Levy ()eh A De Castro Prioritet begdrd Iran den 13 juni 1955 (USA) Foreliggande uppfinning hanfor sig till ett nytt och forbattrat skumdampningsmedel och narmare bestamt till ett nytt och forbattrat skumdampningsmedel, vilket ãr sarskilt lampligt for anvandning mom pappersindustrien.

Skumbildningen innebar ett allvarligi problem vid manga industriella processer. Avsevarda tekniska svarigheter uppkomma salunda vid framstallning av pappersmassa och papper, emedan vissa av de losningar och dispersioner, som anvandas Mom dessa processer, ha en benagenhet att skumma. Ett stort antal skumdampningsmedel ha utvecklats tidigare for forebyggande eller minkning av svarigheterna vid papperstillverkning pa grund av att pappersmassan skummar. Vissa av dessa medel ha natt en avsevard framgang. Det har dock i vissa fall visat sig, att de icke ge sit tillfredsstallande resultat som yore onskvart. Kraven pa ett effektivt skumdampningsmedel for anvandning mom pappersindustrien aro manga on olika. Medlet maste vara stabilt i sur miljO, emedan man i manga fabriker brukar satta alun, dvs. aluminiumsulfat, till pappersmassan for att medverka till bildningen av vattenbortstotande papper genom utfallning av ett olOsligt aluminiumresinat pa fibrerna i pappersmassan. Tillsatsen av surt aluminiumsulfat fororsakar ofta brytning av emulsionerna av skumdampningsmedel. Ett annat krav pa skumdampningsmedel for anvandning mom pappersindustrien är, att skumdampningsmedlen maste vara stabila i narvaro av olika oorganiska salter, emedan man vanligen brukar satta leror, karbonater och andra fyllmedel till pappersmassan vid framstallning av vissa typer av papper. Vida-re Mir skumdampningsmedlet levereras i en sadan form, att det ar latt att hantera i fabriken och Mit kan forberedas fOr anvandning vid framstallning av papper.

Ett andamal med foreliggande uppfinning är att astadkomma ett nytt och forbattrat skumdampningsmedel. Ett annat andamal med uppfinningen är att astadkomma ett skumdampningsmedel, vilket lampar sig sax-skin for anvandning vid framstallning av massa eller popper. Ett ytterligare andamal med uppfinningen Or att astadkomma ett skumdampningsmedel i form av en vattenfri, latt emulgerbar, fast produkt.

Det har visat sig, att de ovan angivna andamalen kunna uppfyllas med skumdampningsmedlet enligt foreliggande uppfinning, vilket omfattar en hlandning av en normalt fast, alifatisk, envard alkohol, och ett normalt fast, nonjonogent emulgermedel. Enligt vissa utf0- ringsformer kan det nya medlet enligt foreliggande uppfinning Oven innehalla en nor-malt fast, alifatisk syra samt kan awn lanehfilla ett tvalbildande alkaliskt fimne. Det har visa sig, att sadana medel ha utomordentliga skumdampningsegenskaper, aro mycket Mita att emulgera och kunna framstallas i form av fasta, vattenfria produkter.

Den normalt fasta, alifatiska, envarda alkohol, vilken anvandes vid framstallning av det nya skumdampningsmedlet enligt foreliggande uppfinning, utgores av en mattad, alifatisk, envard alkohol med en kolkedja pit c:a 1422 kolatomer. Alkoholer av denna typ aro f asta vid rumstemperatur och vid normalt atmosfarstryck. Alkoholerna kunna anvandas i och for sig eller i form av tekniska produkter, i vilka alkoholerna Oro blandade med mattade fettsyror. Soul exempel pa denna sistnamnda form kunna namnas de blandningar av mat-tad alkohol och mattad fettsyra, vilka erhallas vid spanning av en fortvalad, hydrerad spermacetiolja. En sadan blandning utgor ett billigt material innehallande de mattade fettsyror och mattade alkoholer, vilka anvandas i skumdampningsmedlet enligt foreliggande uppfinning. Som exempel pa lampliga, mattade alkoholer, vilka kunna anvandas i skumdampningsmedlet, kunna namnas stearylal- 2— — kohol, cetylalkohoI, myristylalkohol och de alkoholer, vilka erhallas ur hydrerade fetter, sasom hydrerade fiskoljor, hydrerad talg, hydrerade kokosoljor och hydrerade, vegetabiliska oljor, sasom jordnotolja eller bomullsfroolja. De sistnamnda alkoholerna kunna erhallas ur motsvarande glycerider enligt vanliga, tekniska forfaranden, sasom katalytisk hydrering vid hog temperatur och Mgt tryck av motsvarande glycerider eller genom natriumreduktion av motsvarande glycerid i narvaro av en alkohol, sasom metyl-amyl-alkohol. Alkoholkomponenten kan utgora c:a 50-90 viktprocent av medlet. Alkoholert utgor emellertid lampligen c:a 70-90 viktprocent av slutprodukten.

For att vara lampligt for anvandning i skumdampningsmedlet enligt foreliggande uppfinning ma.ste det nonjonogena emulgermedlet utgora ett normalt fast amne, dvs. ha en smaItpunkt av lagst c:a 40° C, och vara ett effektivt dispergermedel, dvs. foreningen maste astadkomma en lamplig balans mellan hydrofoba och hydrofila grupper. Det nor-malt fasta, nonjonogena emulgermedel, vilket anvandes i medlen enligt foreliggande uppfinning, utgor en kondensationsprodukt av etylenoxid och en hydroxiforening, sasom en alkylerad fenol eller en alkohol med hog molvikt. I dessa kondensationsprodukter kan molforhallandet mellan etylenoxid och hydroxif8rening variera Mom ett intervall av c :a 6 moler etylenoxid pa 1 mol hydroxiforening till c:a 40 moler etylenoxid pa 1 mol hydroxif Orening alltefter den grad av etoxilering, som erfordras fOr bildning av ett fast material. Representativa exempel pa de hydroxiforeningar, vilka kunna anvandas vid framstallning av kondensationsprodukten i emulgermedlet, utgOras av alkylerade fenoler, sasom isooktylfenol, och alkoholer med h6g molvikt, sasom stearylalkohol, cetylalkohol och de alkoholer, vilka erhallas ur hydrerade fetter, sasom hydrerade fiskolj or, hydrerad talg, hydrerad kokosolja, och hydrerade, vegetabiliska olj or. Det nonjonogena emulgermedlet utgor vanligen c:a 10 % av slutprodukten. Man kan emellertid anvanda mangder av c :a 5-15 viktprocent av emulgermedlet.

Den normalt fasta, alifatiska syra, vilken anyandes vid framstallning av skumdampningsmedlet enligt foreliggande uppfinning, kan utgOras av flagon mattad, alifatisk syra med en kolkedja pa c:a 12-22 kolatomer. Sadana syror Oro normalt fasta vid rumstemperatur °eh under normalt atmosfarstryck.

Syrorna kunna anvandas som sadana eller i blandning med mattade fettalkoholer, vilka forefinnas i tekniska produkter framstallda genom spaltning av fortvalad, hydrerad spermacetiolja. Som exempel pa lampliga, mattade, alifatiska syror for anyandning i skumdampningsmedlet enligt foreliggande uppfinning, kunna namnas laurylsyra, myristinsyra, palmitinsyra, stearinsyra och arakidinsyror. Den eventuellt anvanda fettsyrakomponenten kan utgora c:a 10-40% av medlets vikt. Nor-malt ingar den med c:a 10-20 % av produktens vikt.

Skumdampningsmedlen enligt fOreliggande uppfinning kunna aven som en bestandsdel innehalla_ ett tvalbildande, alkaliskt material, sasom natriumhydroxid, lialiumhydroxid, amin, inklusive alkanolaminer, och den produkt, som erhalles vid omsattning av tva moler dietanolamin med ett mol stearinsyra. For medlet enligt foreliggande uppfinning foredrar man sarskilt att anvanda trietanolamin, och den produkt, som erhalles vid omsattning av 2 moler dietanolamin med 1 mol stearinsyra. Detta material anvandes vanligen i en mangd av c:a 10 viktprocent, ehuru man Oven kan anvanda storre eller mindre mangder.

En speciell fordel med medlet enligt uppfinningen ar den latthet med vilken det kan framstallas. Den ordningsfoljd, i vilken de olika bestandsdelarna blandas med varandra, inverkar icke pa nagot satt pa slutproduktens fysikaliska eller kemiska egenskaper. Alla bestandsdelarna kunna blandas med varandra och satsas pa ett lampligt karl, i vilket de smaltas och blandas for bildning av slutprodukten. Alternativt kunna en eller flera av bestandsdelarna fOrst overforas i flytande form, varefter de aterstaende bestandsdelarna blandas in antingen samtidigt eller efter varandra. Oberoende av den ordningsfoljd, i vilken bestandsdelarna blandas, utfores blandningen av bestandsdelarna genom att de olika amnena overforas till flytande tillstand, exempelvis genom att blandningen genomfores vid en ternperatur Over smaltpunkten for det mest svarsmalta materialet i en behallare forsedd med lampliga upphettningsmedel. Vid framstallfling av skumdampningsmedlet enlist foreliggande uppfinning skall blandningen av de olika bestandsdelarna omroras eller blandas pa annat salt, sa att slutprodukten med sakerhet blir homogen. Uppvarmningen och omroringen genomfores kontinuerligt, tills den bildade losningen ar likformig. Vilken behandling den flytande blandningen sedan skall underkastas beror pa den fysikaliska form, i vilken man onskar erhalla skumdampningsmedlet. Blandningen kan salunda hallas i lampliga briar och slutprodukten erhallas i form av ett tegel. Den smalta blandningen kan Oven forstoftas genom sprutning av densamma genom fina munstycken i motstrom till en strom av kall luft, varvid man far skumdampningsmedlet i form av fina parlor. Den smalta blandningen kan aven ledas in i en ranna, med hj alp av vilken en reglerad mangd av blandningen kan overforas pd en kyld vals, exempelvis kyld med inuti valsen cirkulerande saltlosning, varefter det till en film stelnade materialet avskrapas med en pa lampligt stalle placerad skrapkniv, sa att produkten erhalles — —3 I form av firm flingor. Enligt den foredragna utforingsformen av uppfinningen framstalles produkten i form av flingor eller parlor, emedan en sadan produkt är mycket latt att emulgera, om den anvandes i sadan form, och emedan det har visat sig, att dessa former aro lampligast for transport och lagring vid pappersbruken. Produkterna aro osmaltbara under normala forhallanden betraffande temperatur och fuktighet samt sintra icke samman under transport och hantering.

Skumdampningsmedlet enligt foreliggande uppfinning levereras i form av en fast, vattenfri produkt. Denna kan latt emulgeras i pappersbruket och utspades lampligen, tills de av vatten icke bestaende bestandsdelarna i emulsionen utgora c:a 0,25-1,0 viktprocent av den utspadda emulsionen, ehuru man aven kan anvanda annu starkare utspadda emulsioner, exempelvis med en koncentration av 0,02 —0,1 %. De fasta produkterna enligt fOreliggande uppfinning aro mycket latta att dispergera i vatten, varvid det dr tillrackligt med svag omrOring vid en temperatur av c:a 1849 C for astadkommande av dispergering. Detta utgOr en mycket vasentlig fordel med produkterna enligt foreliggande uppfinning forhallande till tidigare skumdampningsmedel, emedan det vid anvandning av dessa aid-re skumdampningsmedel är nodvandigt att tillampa stark omrOring och upphettning av vattnet till en temperatur av minst e:a 65° C. De utspadda emulsionerna sattas lampligen till pappersmassan i en sadan mangd, att de av vatten icke bestaende materialen i skumdampningsmedlet ingâ i en halt av c:a 1-5 delar per milj on delar eller c:a 0,01-0,05 % av massans torrvikt i suspensionen. Den utspadda emulsionen kan tillsattas dar den behoves och pa varje 8nskat salt i en pappersmaskin sasom en maskin av Fourdrinier-typ eller av cylindertyp, och forhindrar effektivt bildning av icke onskvart skum under nastan alla driftsforhallanden.

Uppfinningen kommer i det foljande att belysas narmare med nagra exempel. Dessa exempel aro emellertid endast belysande och begransa icke uppfinningens ram. Med delar avses viktdelar.

Exempel 1. 40 delar fortvalad och spjalkad, hydrerad spermacetiolja innehallande e:a hogre fettalkoholer och 60 % mattade fettsyror, 40 delar stearylalkohol och 10 delar stearinsyra smaltes samman och blandades intimt. Medan omroringen fortsattes, tillsattes 5 delar av en kondensationsprodukt, erhallen genom omsattning av 1 mol isooktylfenol med 8,5 moler etylenoxid, tillsammans med 5 delar trietanolamin. Den smalta blandningen omr8rdes, tills den var Mar och jamn. Medan den fortfarande var flytande leddes blandningen till en ranna, fran vilken den leddes ut pa en kyld vals. Den film av material, som bildades pa den kylda valsen, skra pades av med en kniv. Produkten erholls i form av sprOda, blekgula flingor, som voro Mita att dispergera i vatten. Produkten visade sig utgora ett mycket effektivt skumdampningsmedel bade i laboratoriet och vid tillverluiing av papper.

Detta skumdampningsmedel bedomdes genom provning av dess skumdampningsformaga i syntetisk vitlut (white water) med ungefar samma sammansattning som den vitlut, som anvandes i en vanlig pappersmaskin. Vitluten framstalldes genom intim blandning av 99,111 delar vatten, 0,089 delar harts (det natriumresinat, som fOrsalj es under benamningen Hercules XXX, Hercules Powder Company, Wilmington, Delaware)', 0,005 delar vattenfri kalciumklorid, 0,493 delar natriumsilikat, 0,277 delar vattenfritt aluminiumsulf at och 0,025 delar konserveringsmedel. Vid framstallningen av vitluten varierades alunhalten for installning av losningens pH pa 5,0. Detta skumdampningsprov genomfordes i en hog bagare pa 1000 ml och forsedd med en linje vid sidan c:a 114 mm Over bottnen. Pa ena sidan nara bagarens botten fanns ett sidoutlopp, som medelst en gummislang var f orbundet med en eentrifugalpump. Denna anvandes for att kontinuerligt bringa vitluten att cirkulera fran bagaren genom pumpen och genom en utloppsslang fastad i pumpen och tillbaka till bagaren med sadan hastighet, att den i bagaren kvarvarande losningen traffades av den aterintradande losningen med sadan kraft, att skumbildning borjade. Den airkulerande vitluten aterinfordes i bagaren och traffade ytan pa losningen i densamma i en vinkel av 90° och intradde vid en punkt c:a 75 mm Over losningens yta.

Vid genomf8rande av detta prey provades Ire olika losningar. Den forsta losningen bestod av 500 ml syntetisk vitlut, pH 5,0, vilken icke inneholl agot skumdampningsmedel. De atersthende losningarna bestodo av 500 ml syntetisk vitlut forsatt med 1 ml och 3 ml av en 0,25-procentig emulsion av produkten enligt detta exempel. Vid genomforande av dessa prov halides de lika losningarna i den hoga bagaren pa 1000 ml, som har beskrivits ovan. Losningarnas yta lag c :a 32 mm under markeringen 114 mm Over bagarens botten. Bagarens sidoutlopp anslots till cirkulationspumpen medelst en gummislang, varefter pumpen sattes igang. Skum utvecklades omedelbart i bagaren. Vid bedomning av produktens skumdampningsformaga pa detta salt mattes den tid, som Belot mellan startandet av pumpen och den tidpunkt, da skummet hade stigit till markeringen 114 mm Over bagarens botten. Vid prOvning av den 15sning av syntetisk vitlut, som icke inneholl nagot skumdampnings- nadde skummet namnda markering pa 10 s. Vid anvandning av produkten enligt 10- religgande exempel erhollos foljande resultat: vid anvandning av 1 ml 0,25-procentig emul- 4— — sion nadde skummet den markerade nivan fOrst efter 229 s. Resultaten av dessa prov visa tydligt, att produkten enligt detta exempel har utomordentlig formaga att sla ned skum pa syntetisk vitlut.

For att ytterligare bevisa de utomordentliga skumdampningsegenskaperna hos produkten enligt exempel 1 genomfordes exakt samma prov med en teknisk skumdampare, som vanligen anvandes vid papperstillverkning. Vid anvandning av detta skumdampningsmedel erhollos foljande resultat: vid anvandning av 1 ml 0,25-procentig emulsion hade skummet stigit till den markerade nivan efter 68 s, medan det yid anvandning av 3 ml av den 0,25- procentiga emulsionen hade stigit till den markerade nivan efter 181 s. En jamforelse av resultaten fran de bagge forsoksserierna visar klart, att produkten enligt exempel 1 utgor ett myeket effektivt skumdampningsmedel, som ar fullstandigt tillfredsstallande for anvandning vid papperstillverkning.

Exempel 2. 70 delar stearylalkohol och 20 delar stearinsyra smaltes samman, varefter man till den smalta blandningen satte 10 delar av en kondensationsprodukt av stearylalkohol och etylenoxid framstalld genom omsattning av etylenoxid och stearylalkohol i ett forhallande av 31,5 moler etylenoxid per mol stearylalkohol. Den smalta blandningen omrordes, tills den blev klar och jamn, varefter den leddes in i en ranna och overfOrdes till flingor pa en kyld vals sasom har beskrivits i exempel 1 till bildning av en produkt i form av sproda, vita flingor, vilka voro latta att dispergera i varmt vatten.

Denna produkts skumdampningsformaga bedomdes i syntetisk vitlut (pH 5,0) pa det i exempel 1 beskrivna sattet. Det visade sig harvid, att vid tillsats av 1 ml 0,25-procentig emulsion av produkten enligt exempel 2 skummet steg till den markerade nivan forst efter 70 s, medan det vid tillsats av 3 ml av den 0,25-procentiga emulsionen av produkten enligt exempel 2 steg till den markerade nivan forst efter 330 s och vid tillsats av 5 ml 0,25- procentig emulsion av produkten enligt exempel 2 steg till den markerade nivan forst efter 540 s. Vid anvandning av syntetisk vitlut, som icke inneholl nagot skumdampningsmedel, steg skumpelaren till den markerade nivan pa 6 s. Dessa resultat visa klart, att produkten enligt exempel 2 utgor ett utomordentligt skumdampningsmedel.

Exempel 3. Skumdampningsmedlet framstalldes genom hopsmaltning och blandning av 90 delar stearylalkohol och 10 delar kondensat avstearylalkohol och etylenoxid med ett molforhallande av etylenoxid till stearylalkohol av 31,5 : 1. Blandningen overfordes till flingor pa en kyld vals. Produkten erholls i form av sproda, vita flingor, som voro latta att dispergera i vatten.

Produktens skumdampningsformaga i syn- tetisk vitlut (pH 5,0) bedomdes pa det i exempel 1 beskrivna sattet. Det visade sig harvid, att skummet vid tillsats av 1 ml 25-procentig emulsion av produkten enligt exempel 3 steg till den markerade nivan forst efter 30 s, vid tillsats av 3 ml av samma emulsion steg till den markerade nivan forst efter 250 s och vid tillsats av 5 ml ay samma emulsion forst efter 470 s. Vid anvandning av syntetisk vitlut, vilken icke inneholl nagot skumdampningsmedel steg skumpelaren till den markerade nivan pa 6 s. Dessa resultat visa klart, att produkten enligt exempel 3 utgor ett utomordentligt skumdampningsmedel.

Exempel 4. Ett mycket effektivt skumdampningsmedel framstalldes genom hopsmaltning av 40 delar spjalkad, hydrerad spermacetiolja, 40 delar stearylalkohol och 5 delar stearinsyra. Till den smalta blandningen sattes 10 delar amid ay stearinsyra och dietanolamin framstalld genom omsattning ay 2 moler dietanolamin med 1 mol stearinsyra och 5 delar av en kondensationsprodukt av stearylalkohol och etylenoxid, i vilken molforhallandet stearylalkohol till etylenoxid är 1: 14. Blandningen omrordes tills den var klar och likformig till utseendet. Den kyldes sedan till rumstemperatur och hackades s8nder pa en trumtork. Produkten erholls i form av sproda, vita flingor, som voro latta sit dispergera i vatten.

Produkten enligt exempel 4 provades i syntetisk vitlut (pH 5,0) pa det i exempel 1 beskrivna sattet. Det visade sig, att produkten enligt detta exempel var lika effektiv som produkten enligt exempel 1 till sin skumdampande verkan.

Exempel 5. 60 delar hydrerade fiskoljealkoholer, 30 delar stearinsyra och 10 delar kondensat av stearylalkohol och etylenoxid, i milket molforhallandet etylenoxid till stearylalkohol ar 14 : 1, smaltes samman och blandades, tills en jamn blandning hade bildats. Blandningen overfordes till flingor pa en kyld vals. Produkten erholls i form av sproda, vita flingor, vilka voro latta att dispergera i vatten.

Produkten enligt detta exempel bedomdes betraffande sin formaga att sla ned skummet pa syntetisk vitlut (pH 5,0) pa det i exempel 1 beskrivna sattet. Foljande resultat erhollos: yid tillsats av 1 ml 0,25-procentig emulsion av produkten enligt detta exempel steg skummet till den markerade nivan f5rst efter 95 s, medan vid tillsats av 3 ml av samma emulsion skummet steg till den markerade nivan forst efter 233 s. Vid anvandning av syntetisk vitInt, vilken icke inneholl nagot skumdampningsmedel, steg skumpelaren till den markerade nivan pa 10 s. Dessa resultat visa klart, att produkten enligt detta exempel ar utomordentligt tillfredsstallande for nedslagning av skummet pa syntetisk vitlut.

Exempel 6. 80 delar hydrerade fiskoljealkoholer, 10 delar stearinsyra och 10 delar av — — det enligt exempel 2 anyanda kondensatet av stearylalkohol och etylenoxid smaltes samman och blandningen omrOrdes intimt, tills den var jamn. Blandningen overfordes till flingor en kyld vals. Produkten erholls i form av sproda, vita flingor, vilka voro latta att dispergera i vatten.

Deana produkts skumdampningsformaga provades i syntetisk vitlut (pH 5,0) pa det i exempel 1 beskrivna sfittet. Hfirvid erh8llos foljande resultat: vid tillsats av 1 ml 0,25-procentig emulsion steg skumpelaren till den markerade nivan forst efter 70 s, vid tillsats av 3 ml ay samma losning forst efter 440 s och vid tillsats av 5 ml av samma emulsion fOrst efter 900 s. Det skum, som alstras i syntetisk vitlut (pH 5,0), vilken joke innehaller nagot skumdampningsmedel, nar den markerade nivan pa 9 s. Dessa resultat visa klart, att produkten enligt detta exempel utgor ett utomordentligt skumdampningsmedel.

Exempel 7. Produkten enligt detta exempel framstalldes pa samma satt som den enligt foregaende exempel med undantag for att 80 delar hydrerade talgalkoholer anvandes i stallet for 80 delar hydrerade fiskoljealkoholer.

Denna produkts skumdampningsformaga bedomdes i syntetisk vitlut ph det i exempel 1 beskrivna sattet. Harvid erhollos foljande resultat: vid tillsats av 1 ml 0,25-procentig emulsion steg skummet till den markerade nivan forst efter 80 s, vid tillsats av 3 ml ay samma emulsion forst efter 300 s och vid tillsats av 5 ml av samma emulsion fOrst efter 510 s. Det skum, vilket alstras i syntetisk vitlut (pH 5,0) vilken joke innehaller nagot skumdampningsmedel, nadde den markerade nivan ph 9 s. Dessa resultat visa klart, att produkten enligt detta exempel ocksh har utomordentliga skumdampningsegenskaper.

Exempel 8. 62,5 delar hydrerade fiskoljealkoholer, 32,5 delar stearinsyra och 5 delar kondensationsprodukt ay stearylalkohol och etylenoxid, i vilken molforhallandet etylenoxid till stearylalkohol fir 31,5 : 1, smaltes tillsammans och blandades, tills blandningen var jfimn. Produkten hyvlades sedan ph en kyld vals och uppsamlades i form av sproda, vita flingor. Produkten var latt att dispergera i varmt vatten och vid bedomning av dess skumdampningsformaga pa det i exempel 1 beskrivna sattet visade det sig, att produkten hade en mycket stark formaga att undertrycka skum i syntetisk vitlut.

Exempel 9. 57,5 delar hydrerade fiskoljealkoholer, 27,5 delar stearinsyra och 15 delar av det enligt exempel 8 anvanda kondensatet av stearylalkohol och etylenoxid smfiltes samman och blandades, tills blandningen var jamn. Produkten hyvlades sedan pa en kyld vals och uppsamlades i form av sprOda vita flingor. Produkten var latt att dispergera i varmt vatten och visade sig vid bedomning av dess skumdampningsformaga ph det I exempel 1 beskrivna sattet vara effektiv for nedtryckning av skummet i syntetisk -vitlut.

Claims (14)

Patentansprak:

1. Fast skumdampningsmedel innehallande c :a 50-90 viktprocent av en mattad, alifatisk, envard alkohol med en kolkedj a ay c:a 14-22 kolatomer, c:a 0-40 viktprocent av en alifa- tisk, mattad monokarbonsyra med en kolkedja pa c:a 12-22 kolatomer, c :a 5-15 viktprocent ay ett normalt fast, nonjonogent, ytaktivt medel och c:a 0-% alkaliskt, tvalbildande material.

2. Medel enligt patentanspraket 1, kfinnetecknat darav, att det innehaller c:a 70-80 viktprocent av den mattade, alifatiska, envarda alkoholen, c :a 10-30 viktprocent av den mattade, alifatiska monokarbonsyran och c:a 5-15 viktprocent av det normalt fasta nonjonogena, ytaktiva medlet.

3. Medel enligt patentansprAket 1, kannetecknat darav, att det innehaller c :a 90 vikt- procent av den mattade, alifatiska envarda alkoholen och c :a 10 % av det normalt fasta, nonjonogena, ytaktiva medlet.

4. Medel enligt patentanspraket 3, kannetecknat daray, att alkoholen utgores av stearylalkohol.

5. Medel enligt patentanspraket 4, kannetecknat darav, att det nonjonogena emulgermedlet utgores av en fast kondensationsprodukt av etylenoxid och stearylalkohol.

6. Medel enligt patentanspraket 5, kfinnetecknat darav, att den fasta kondensationspro- dukten ay etylenoxid och stearylalkohol har framstallts genom omsattning av etylenoxid och stearylalkohol i ett molf8rhallande av c :a 31,5 : 1.

7. Medel enligt patentanspraket 2, kannetecknat darav, att det normalt fasta, nonjono- gena, ytaktiva medlet utgores av en fast kondensationsprodukt av etylenoxid och stearylalkohol.

8. Medel enligt patentanspraket 7, kannetecknat darav, att alkoholen utgores av stearylalkoholer och att syran utgores av stearinsyra.

9. Medel enligt patentanspraket 1, kannetecknat daray, att det innehaller c:a 70 viktde- lar stearylalkohol, c:a 20 viktdelar stearinsyra och c :a 10 viktdelar av en kondensationsprodukt framstalld genom omsfittning ay 1 mol stearylalkohol med c:a 31,5 moler etylenoxid.

10. Medel enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att det innehaller c :a 70-80 viktprocent av den mattade, alifatiska, envarda alkoholen, c:a 10-30 % ay den mattade, alifatiska syran, c:a 5-15 % av det nonjonogena, ytaktiva medlet och c:a 10 viktprocent ay det alkaliska, tvalbildande materialet. 6--- t79806 —

11. Medel enligt patentanspraket 10, kannetecknat darav, att det normalt fasta, nonjonogena emulgermedlet utgores av en fast kondensationsprodukt av isooktylfenol och etylenoxid och i vilket det alkaliska tvalbildande materialet utgores av trietanolamin.

12. Medel enligt patentanspriket 10, kannetecknat darav, att det normalt fasta, nonjonogena emulgermedlet utgores av en fast kondensationsprodukt av stearylalkohol och etylenoxid och att det alkaliska, tvalbildande materialet utgores av en kondensationsprodukt erhallen genom omsattning av c:a 2 moler dietanolamin med 1 mol stearinsyra.

13. Medel enligt patentanspraket 1, Urinetecknat darav, att det innehdller c:a 40 viktdelar f5rtvalad och spjalkad, hydrerad spermacetiolj a, c:a 40 viktdelar stearylalkohol, c:a 10 viktdelar stearinsyra, c:a 10 viktdelar av en kondensationsprodukt erhalIen genom om sattning av c:a 8,5 moler etylenoxid med 1 mol isooktylfenol, och c:a 5 viktdelar trietanolamin.

14. Medel enligt patentanspraket 1, Urinetecknat darav, att det innehaller c :a 40 viktdelar fortvalad och spjalkad, hydrerad spermacetiolj a, c:a 40 viktdelar stearylalkohol, c :a 5 viktdelar stearinsyra, c:a 10 viktdelar av en kondensationsprodukt framstand genom omsattning av c:a 2 moler dietanolamin med 1 mol stearinsyra, och c:a 5 viktdelar av en kondensationsprodukt erhallen genom oms5.ttning av 1 mol stearylalkohol med c:a 31,5 moler etylenoxid. AnfOrda publikationer: Patentskrifter (ran Frankrike 1 018 241. Stockholm 1962. Kungl. Bokir. P. A. Norstedt & Semen 620089