SE174631C1 - - Google Patents

Description

Prioritet begard freaz den 18 november 1957 (Amerikas forenta stater) Foreliggande uppfinning avser en anordning for teckenidentifiering och speciellt en fOrhattrad anordning for selektiv identifiering av ett flertal blandade upptecknade tecken, sasom siffror, bokstaver i alfabetet samt symboler, pa ett enkelt och ekanomiskt satt och som smidigt kan anpassas for befintliga raknemaskiner och databehandlingsanordningar.

Pastan det ar mycket svart att ange granserna for anpassningen av raknemaskiner och databehandlingsanordningar till de problem, som berora vanliga bokforingsoperationer, är ett av de viktigaste tillampningsomradena kontrollen av affarstransaktioner. Forr erholls sfidan kontroll framst genom manuellt behandlade dokument, vilket innebar mycket kontorsarbete. Tendensen har emellertid gatt mot anvandningen av raknemaskiner och databehandlingsanordningar, vilka antingen ensamma eller i kombinationer automatiskt Ora upp lonelistor, inventariefOrteckningar, sortera och behandla checker och andra vOxlar, samt samla olika typer av statistiska data. Pa grund av den okade anvandningen av sadana automatiska anordningar har erforderlig arbetskraft och kostnader kunnat avsevart reduceras i dylika fall.

En av svarigheterna, som avsevart begransat anvandningen av dylika anordningar i samband med bokforing, dr emellertid att informationer pa klartext, som normalt finnas pa maskinskrivna eller tryckta affarshandlingar, icke kunna utnyttjas av dessa maskiner utan att forst oversattas till ett »sprak som de forsta.D. Mycket manuellt arbete fordras vanligen fOr behandling av data pa namnt satt, innan de matas in i och anvandas av dessa maskiner, och det ar darfor synnerligen onskvart att dessa data bli anvandbara bade for maskinen och f8r manniskan for erhallande av onskad grad av hastighet och fill forlitlighet hos ranemaskiner och databehandlingsmaskiner och for samtidig reduktion av den manuella hehandlingstiden.

De kfinda anordningarna for identifiering av tryckta tecken, sasom bokstaver i alfabet, siffror och symboler, kunna indelas i fyra all-manna grupper: en forsta grupp, dar identifieringen sker med hjalp av hjalpsymboler i form av flackar eller areor av olika storlek och/eller anordnade i olika fOruthestamda Ifigen enligt en viss kod. Den andra gruppen identifierar de enskilda bokstfiverna genom deras varierande grad av kompakthet eller totalt reflekterad yta. Bokstaver, som Oro tryckta med samma grad av kompakthet, beroende pa for kraftig sammansmaltande tryckning eller dylikt, kunna ej urskiljas av maskinen utan uppfattas alla sasom samma tecken. Dessa tva grupper representera ej nagon egentlig identifiering, eftersom bokstaverna har kunna saknas helt och grupperna darfor kunna anses yam av Acod-igenkannande-typ.

Vid den tredje gruppen sker identifieringen genom jamforelse av det tecken, scan skall identifieras, med en referensmall. Hãrvid jaraforas antingen hela bilden eller enskilda delar darav med hjalp av monster, schabloner, masker, eller dylikt, sa att fotoceller paverkas fOr alstring av horbara ljud, for paverkan av tryckstanger eller andra tolkande organ, da tecken sammanfalla med sina respektive referensmallar. Vid delta identifieringssystem Or det nodvandigt att teanen alltid ha exakt samma form, emedan en differentiering utan hansyn till tecknens storlek eller relativa lagen skulle medfora, att anordningen blev oanvandbar.

Vid den garde och mest anvandbara gruppen alstras i beroende av ytformen for varje tecken en elektrisk signal, som har en kurvform, vilken fir karakteristisk och represen- 2— — tativ for det enskilda tecknet. Ytorna anges salunda av positiva och negativa delar av varje signalkurva, vilka delar undersokas i ett flertal jamforande nat, ett for varje tecken, och adderas i varje nat far att alstra en utgangsspanning, som svarar mot hela den yta, som omfattas av den signal, vilken framgar av detta speciella nat. En referensspanning, svarande mot den utgangsspanning for natet, som har den starsta amplituden, erhalles forst och jamfores sedan samtidigt med utgangsspanningarna fra.'n vart och ett av naten. Teekenidentifiering astadkommes sedan genom jamfarelse av var och en av utgangsspanningarna fran naten med referensspanningen, sâ att en teekenidentifieringssignal endast alstras Iran det nat, vars utsignal overstiger referens sp anningens storlek.

Fastan ett dylikt system liar manga fordelar fordrar det emellertid ytterst komplicerade kopplingar, vilket gor det synnerligen dyrbart och dessutom mera kansligt for fel. Ett sadant system fordrar aven alstring och anvandning av noggranna synkroniserings- och tidsignaler mom de kretsar, som upptacka och identifiera tecknen, vilket aven innebar en avsevard komplikation.

Ett andamal med foreliggande uppfinning är darfor att framstalla en forbattrad anordning far direkt teckenavlasning, vilken ar sjalvsynkroniserad och salunda icke behover nagra utifran tillforda lids- eller synkroniseringssignaler.

Uppfinningen avser salunda en anordning for identifiering av tecken, vilken innehaller teckenavkannande organ for avkanning av tecken, som arc upptecknade pa ett uppteckningsmedium, for alstring av elektriska signaler, vilkas k.urvformer aro representativa for det tecken, som avkannes, da mediet matas forbi avkiinningsorganet, en fordrajningsledning for mottagning av namnda signaler och uppdelning darav i fragment for alstring av hestamda spanningar, vilka arc representativa for dessa fragment, vid ett flertal uttagspunkter langs linjen, ett flertal jamfarande nat, ett for varje tecken och vart och ett anslutet till fordrojningsledningen samt en detektoranordning ansluten till namnda nat for alstring av bestamda spanningar fram det nat, som svarar mot det avkanda tecknet, kannetecknad av att varje nat dr kopplat till sin speciella kombination av uttagspunkter, varvid -vissa av dessa punkter, som hara samman med varje nat, arc sinsemellan fiirbundna via impedanselement i tillharande nat for jamforelse mellan potentialerna vid de sammankopplade uttagspunkterna, varvid impedansforhallandet mellan de element, som sammankoppla namnda vissa uttagspunkter, Or sa valt att, sa snarl spanningarna vid de utvalda uttagspunkterna, som aro anslutna till ett nat, motsvara de spanningar, som karakterisera det tecken, som tillhor detta nat, utbildas ett bestamt spanningstillstand vid detta nats utgang, och varvid ett separat detektororgan finnes anslutet till utgangen Iran varje jamforande nat och innehaller nrskiljande element, som endast reagera far na.mnda bestamda spanningstillstand, varigenom en utsignal alstras endast frau det detektorgan, som tillhar det mot det avkanda tecknet svarande natet.

IsTarmare bestamt avser foreliggande uppfinning en anordning far identifiering av upptecknade tecken, vilken anordning innef attar medel, som paverkas av tecknet och alstrar en elektrisk signal med en karakteristisk kurvform, som innehaller en mangd positiva och negativa delar, vilka tillsammans ange tecknet. Ett lagringsorgan finnes anslutet till det signalalstrande organet for mottagning av signalen och fOr uppdelning darav i positiva och negativa provspanningar vid ett flertal forutbestamda tidsintervall. En teckenidentifierande anordning Or ansluten till lagringsorganet for mottagning av vissa bestamda av dessa positiva och negativa provspanningar i enlighet med tecknet. Identifieringsanordningen. innehaller en. fOrsta grupp impedanselement, vart och ett kopplat till lagringsorganet for att matas med en- viss foruthestamd uttagsspanning, samt en andra grupp impedanselement, vart och ett kopplat fill en referensspanningskalla. Identifieringsanordningen innefattar vidare ett forsta kopplingsorgan for sammankoppling av ett impedanselement, som tillhor forsta gruppen och som matas med en positiv spanning, med ett impedanselement, som tillhor samma grupp, men som matas flied en negativ spanning. Identifieringsanordningen innefattar vidare ett andra kopplingsorgan, vilket sammankopplar ett impedanselement, som tillhor den farsta gruppen, med ett impedanselement i andra gruppen for jamforelse av spanningarna, dels sinsemellan och dels med avseende pa en referensspanning, f6r alstring av en teckenidentifierande utsignal endast dO spanningarna svara mot leek-net.

Uppfinningen skall nu narmare beskrivas i anslutning till bifogade ritningar, där fig. 1 delvis schematiskt visar en forenklad identifieringsanordning utford enligt uppfiningen, fig. 2a-2k visa de speciella kurvformerna for de elektriska signaler, som motsvara siffrorna 0-9 samt en illustrerande symbol, fig. 3 schematiskt visar utformningen av en direkt teckenavlasande anordning enligt foreliggande uppfinning, fig. 4 i diagramform visar lagringsorganet med sin fordrajningsledning enligt uppfinningen, fig. 5 schematiskt visar en sektion av fardrojningslinjen enligt fig. 4, fig. 6 schematiskt visar en katodfoljarforstarkare enligt fig. 4, — —3 fig. 7a-7k -visa de momentana spanningar, som upptrada vid lagringsorganets olika ut- tag vid narvaron av de speciella elektriska signaler, som sammanhanga med och motsvara talen 0-9 och en viss symbol, och fig. 8-18 scheinatiskt visa olika teckenidentifierande nat, som sammanhanga med och motsvara talen 0-9 ocli en viss symbol enligt det visade utfOringsexemplet av uppfinningen.

Fig. 1 pa ritningarna visar ett forenklat blockschema, delvis i diagramform, over en direkt teckenidentifierande anordning utford enligt foreliggande uppfinning. Sasom exampel visas ett flertal tecken, innehallande siff- rorna 0-9 samt en enda representativ symbol 20, upptecknade pa ett underlag, exempelvis en remsa 21. Tecknert aro lampligen gjorda med ett black, som innehaller en lamplig magnetisk tillsats av ferrioxid, vilket vanligen anvandes vid framstallningen av de nu anvanda magnetiska remsorna. Nagon remsmatningsanordning liar icke visats i detalj, men den innehaller lampliga remsforare, tryckrullar och drivrullar 22 och 23, vilka driva remsan 21 frAn vanster till 'roger, som angives av pilarna, for att mata fram de upptecknade tecknen med en konstant hastighet forbi gapen pa ett magnetiseringshuvud 24 och ett avlasningshuvud 25.

DA de magnetiska tecknen forms genom ett permanent magnetfalt, exempelvis harrorande fran magnetiseringshuvudet 24, kommer den upptecknade arean for varje tecken att bli magnetiskt polariserad i en riktning, som fir parallell med remsans riirelseriktning. Eftersom varje tecken maths Virbi avlasningshuvudets 25 luftgap alstras en elektrisk signal i utgangsspolen 26, som ligger runt avlasningshuvudet 25; denna alstrade elektriska signals momentana amplitud varierar, sasom en fOrsta approximation, med tecknets existerande plana yta vid passagen forbi avlasningshuvudets luftgap. Som framgar av fig. 2a-2k har varje signal, som motsvarar talen 0-9 och symbolen 20, en speciell kurvform, som innehaller en mangd positiva och negativa partier, vilka alla tillsarnmans bilela den speciella siffran.

Eftersorn blacklagrets tjocklek for varje tecken endast är brakdelen av en tusendels millimeter och darfor endast innehaller mycket sma mangder av magnetisk oxid, och da tecknen passera forbi avlasningshuvudet med en hastighet av ungefar 1200 per sekund, kommer amplituden pa de signaler, som alstras i utgangslindningen 26, endast att uppga till storleksordningen nagra M hundra mikrovolt totalt. DA dessutom signalernas hOgfrekvenskomponenter befunnits innehalla faire palitliga igenkannigstecken an lagfrekvenskomponenterna, inmatas signalerna till en. la.gpassforstarkare 27, dar lagfrekvenskomponenterna fOrstarkas och hogfrekvenskompo nenterna dampas. FOrstarkarens 27 utgang Or ansluten till effekforstarkarens 28 ingang, I vilken lagfrekvenskomponenterna ytterligare forstarkas till en total amplitud pa ca 200 volt. Forstarkarens 28 utgang Or kopplad till ingangen till ett lfimpligt lagringsorgan, vil- ket har visas sasom en fordrOjningsledning 29 med i huvudsak nolldampnings- och linj Or fasvridningskarakteristik Mom den bandbredd, som upptages av de anvanda signalernas lagfrekvenskomponenter. Fordrojningslinjen 29 Or forsedd med en mangd uttag (a) till (z), belagna med jamna tidsavstand sinsemellan, och Or salunda av den typ, dar inmatningen sker i serie och utmatningen sker parallellt. Genom uttagen (a) till (z) kan fordrOjningsledningen 29 dela upp varje signal i ett flertal lika tidsforskjutna intervall, anteftersom de i foljd sprida sig utmed fordrojningslinj en. For att fOrhindra belastning av uttagen fran fordrojningslinjen under operationerna, Or det lampligt att infora en forstarkare av katodfoljartyp mellan uttagen (a) till (z) oar motsvarande uttag fran fordrojningslinjen, sasom nOrmare skall visas och beskrivas.

Fran fordrojningsledningen delas kopplingen upp i ett flertal separata kanaler, till antalet lika med och svarande mot de tecken, som skola uttydas. Vid bi5rjan av varje kanal finnes ett nat 30, vilket kontinuerligt undersoker forutbestamda uttagspunkter fran fordrojningsledningen 29 i enlighet med daremot svarande tecken samt alstrar en teckenidentifieringssignal sft snart de undersOkta punktspanningarna motsvara dess tillhOrande tecken. Med andra ord, varje si.dant nat undersoker innehallet i fordrojningsledningen 29, och cid nagot nat finner en signal dari, som motsvarar (less speciella tecken, astadkommer omedelbart delta speciella nat ensamt en teckenidentifierande utgangssignal, som anger att tecknet uppfattats. Eftersom varje nat kontinuerligt avsoker fordrojningsledningens innehall forefinnes intet behov av nagon form av synkronisering eller tidssignalering.

ULsignalen frau varje sadant nat matas in till en fi5rstarkare 31, vilken astadkommer upplagring av denna speciella identifieringssignal i en upplagringsmatris 32. Den eller de salunda lagrade signalerna kunna antingen anvandas direkt eller vid nagon senare tidpunkt for styrning av rOrelsen hos tryckstanger eller andra uppteckningsorgan, vilka svara mot de salunda uttydda och identifierade tecknen.

Eftersom alla de ovannamnda jamforande naten Oro i huvudsak identiskt kopplade och endast skiljas at vad betraffar de olika komponenternas absoluta varden, har endast nollnatet 30a utvalts for att i detalj visas och beskrivas schematiskt. Det Or tydligt for en fackman att, da principen for uppbyggnaden av nollnatet 30a i enlighet med uppfin- 4— — ningen klarlagts, vart och ett av alla de andra naten kan utforinas pa liknande satt for uttydning och identifiering av de individuella bokstayerna, siffrorna eller symbolerna.

Natet 30a kommer nu att beskrivas: Ett motstand 33 Or med sin ena ande anslutet till en positiv referensspanningskalla 34, vanligen betecknad B+. Motstandets 33 andra ande Or kopplad till motstandet 35, vars andra andpunkt Or ansluten till uttaget (g) fran fardrajningsledningen 29. Diodens 36 anod Or anslnten till forbindelsepunkten mellan motstanden 33 och 35, och dess katod Or ansluten till en gemensam operationsledning 42. Motstandet $8 Or med sin ena ande ansluten till en negativ referensspanningskalla 39, vanligen betecknad B--. Motstaridets 38 andra ande Or ansluten till motstandet 40, vars andra Enda Or anslutet till uttaget (i) fran fordrojningsledningen 29. Diodens 41 katod Or ansluten till hopkopplingspunkten mellan motstanden 38 och 40 och dess anod ar kopplad till en gemensam operationslinje 37. Motstandet 43 Or anslutet till uttaget (e) frail fordrojningsledningen och med sin andra 5.nde till motstandet 44, vars andra dude Or ansluten till uttaget (v) fran fordrojningsledningen. Diodens 45 anod och diodens 46 katod Oro hada anslutna till sammankopplingspunkten mellan motstanden 43 och 44. Diodens 45 katod Or ansluten till linjen 42, medan diodens 46 anod Or ansluten till linjen 37. Motstandet 47 Or anslutet till uttaget (g) fran fordrajningsledningen, och dess andra g.nde Or ansluten till motstandet 48, vars andra ande i sin tur Or ansluten till uttaget (1) frail fordrojningslinjen. Diodens 49 anod och diodens 50 katod Oro hada anslutna till sammanbindningspnnkten mellan motstanden 47 och 48. Diodens 49 katod Or kopplad till linjen 42, medan diodens 50 anod Or kopplad till linjen 37. Motstandet 51 Or anslutet till uttaget (m) fran fordrojningslinjen, och dess andra ande är ansluten till diodens 52 anod och till diodens 53 katod. Diodens 52 katod Or kopplad till linjen 42, medan diodens 53 anod Or kopplad till linjen 37. Motstandet 54 Or anslutet till uttaget (g) fran fardrojningslinjen, och dess andra ande Or ansluten till motstandet 55, vars andra ande i sin tur or kopplad till uttaget Cu) fran fordrojningslinjen. Diodens 56 anod och diodens 57 katod Oro hada anslutna till sammanbindningspunkten mellan motstanden 54 och 55. Diodens 56 katod Or ansluten till linjen 42, medan diodens 57 anod Or kopplad till linjen 37. Motsta.ndet 58 Or anslutet till uttaget (i) fran fordrajningslinjen, och dess andra ande Or kopplad till motstandet 59, vars andra ande i sin tur Or ansluten till uttaget (s) frail fordrojningslinjen. Diodens 60 anod och dio- dens 61 katod Oro bada anslutna till sammanbindningspunkten mellan motstanden 58 °eh 59. Diodens 60. katod Or ansluten till linjen 12, medan diodens 61 anod Or ansluten till lin- jen 37. Motstandet 62 Or kopplat till uttaget (j) fran fardrojningslinjen, och dess andra arida Or ansluten till motstandet 63, vars andra ande i sin tur Or ansluten till uttaget (q) fran fOrdrojningslinjen. Diodens 64 anod och diodens 65 katod Oro anslutna till sammanbindningspunkten mellan motstanden 62 och 63. Diodens 64 katod Or ansluten till linjen 42, medan diodens 65 anod Or kopplad till linjen 37. Motstandet 66 Or kopplat till uttaget (s) frail fordrajningslinjen, och dess motsatta ande Or ansluten till motstandet 67, vars andra 5nde i sin tur Or ansluten till uttaget (u) fran fordrojningslinjen. Diodens 68 anod och diodens 69 katod Oro hada anslutna till sammanbindningspunkten mellan motstanden 66 och 67. Diodens 68 katod Or ansluten till linjen 42, medan diodens 69 anod Or kopplad till linjen 37. Motstandet 70 Or anslutet till uttaget (g) fran fordrojningslinjen, och dess motsatta ande Or kopplad till motstandet 71, vars andra ande i sin tur Or ansluten till uttaget (w) fran fordrajningslinjen. Diodens 72 anod och diodens 73 katod Oro bada anslutna till sammanbindningspunkten mellan motstanden 70 och 71. Diodens 72 katod Or kopplad till linjen 42 och diodens 73 anod till linjen 37. Motstandet 74 Or kopplat till uttaget (u) fran fordrojningslinjen, och dess andra 5nde Or ansluten till motstandet 75, vars andra ande i sin tur Or kopplad till en negativ referensspanningskalla 76, generellt markerad B—. Diodens 77 katod Or ansluten till sammanbindningspunkten mellan motstanden 74 och 75, och dess anod Or kopplad till linjen 37. Slutligen Or motstandet 78 anslutet till uttaget (s) fran fordrajningslinjen, och dess andra andpunkt Or ansluten till motstandet 79, vars andra andpunkt i sin tur Or ansluten till en positiv referensspanningskalla 80, vanligen markerad B+. Diodens 81 anod Or ansluten till sammanbindningspunkten mellan motstanden 78 och 79, och dess katod Or kopplad till linjen 42.

Vid drift antages att remsan 21 ror sig fran vanster till hoger med en konstant hastighet och att siffran (noll) just passerat avlasningshuvudets 25 luftgap. En elektrisk signal alstras darigenom ph grund av siffran noll pa det just beskrivna sattet och har en vagkarakteristik, som svarar mot siffran noll, sasom framgar av fig. 2a ph ritningen. Den salunda alstrade signalen passerar forstarkarna 27 och 28, dar den farstarkes till riktig amplitud, och dar de hogfrekventa komponenterna avlagsnas. DO signalen fortplantats till fordrojningslinjen 29, blir den momentana spanningsfordelningen vid uttagen (a) till (z) sasom far tydlighets skull visas i diagrammet direkt ovanfor fordrajningslinjen 29.

Eftersom motsta.ndens 47 och 48 ovre andar, som synes, Oro anslutna till uttagen (g) respektive (i) fran fordrojningslinjen, bilda dessa mot stand ett bryggnat, som samman- — — kopplar spanningen med negati-vt tecken vid uttaget (g) rued spanningen med positivt tee-ken vid uttaget (i). Motstandens 47 och 48 varden aro valda sa., att det absoluta vardet pa spanningen vid uttaget (g) multiplicerat med vardet pa motstandet 48 ãr lika med det absoluta vardet pa spanningen vid (i) multiplicerad med vardet pa motstandet 47. Antag exempelvis att spanningarna vid (g) och (i) ha vardena —8 och +6 och att motstandet 48 är 1,33 ganger storre an motstandet 47. Forhallandet mellan motstanden 47 och 48 är i detta sammanhang betydligt viktigare an deras verkliga varden.

Om darfor kurvan for den mot noll svarande signalen dr sadan, att forhallandet mellan de absoluta vardena pa spfinningarna vid uttagen (g) och (i) ar lika med 1,33 (-8 och + 6 respektive, eller flagon multipel darav) da forhallandet mellan motstanden 47 och 48 ocksa är 1,33, kommer den. vid sammanbindningspunkten mellan motstanden 47 och 48 upptradande spanningen att vara noll. Spanningen vid uttaget (g) jamfores salunda med spanningen vid uttaget (i), och resultatet av denna jarnfOrelse fir en noll-spanning, vilket anger att spanningarna vid uttagen (g) och (i) ha det ratta inbordes forhallandet. Men om antingen spanningen vid uttaget (i) är mera positiv an vantat eller om spanningen vid uttaget (g) dr mindre negativ an vdntat, blir spanningen vid knutpunkten mellan motstanden 47 och 48 icke langre noll utan far istallet ett positivt varde, som ar proportionellt mot storleken av avvikelsen i potential frail det vantade vardet vid endera uttaget. Likaledes kommer, om antingen spanningen vid uttaget (i) är mindre positiv an vantat eller om spanningen vid uttaget (g) är mera negativ an vdntat, spanningen vid knutpunkten Indian motstanden 47 och 48 icke lfingre att bli noll, utan den far istallet ett negativt varde, som ar proportionellt mot storleken av spanningsavvikelsen fran det vantade vardet vid endera uttaget. DA knutpunkten mellan motstanden 47 och 48 har negativ spanningsniva, är dioden 50 ledande och matar samma negativa spanning ut pa linj en. 37, bortsett Iran spanningsfallet Mom sjalva dioden 50, och da. knutpunkten ãr positiv är dioden 49 ledande och matar motsvarande positiva spanning ut pa linj en. 42, bortsett frau spanningsfallet i dioden 49, och, slutligen, knutpunkten har spanningen noll, aro bada dioderna 49 och 50 hlockerade, varfor aven spanningen pa linjerna 37 och 42 blir noll.

De ovan gjorda antagandena betraffande bestamningen av vardena ph motstanden 17 och 48 i samband med uttagen (g) och (i) gal-la aven for de aterstaende bryggnaten, dar motstanden 43 och 44 jamfOra spanningen pa det forsta fragmentet av den fOrsta negativa delen vid uttaget (e) med spanningen pa det sista fragmentet av den andra positiva delen vid uttaget (v); motstanden 54 och 55 jam-fora spanningen pa den fOrsta negativa delen vid uttaget (g) med spanningen pa den andra positiva delen vid uttaget (u); motstanden 58 och 59 jamfora spanningen for den fOrsta positiva delen vid uttaget (i) med spanningen pa den andra negativa delen vid uttaget (s) ; motstanden 62 och 63 jamfora spanningen pa det sista fragmentet av den fOrsta positiva delen vid uttaget (j) med spanning-en pa det fOrsta fragmentet av den andra negativa delen vid uttaget (q); motstanden 66 och 67 jamfora spanningen pa den andra negativa delen vid uttaget (s) med spanningen. Mr den andra positiva delen vid uttaget (u); samt motstanden 70 och 71 jamfora spanningen pa den fOrsta negativa delen vid uttaget (g) med spanningen pa det sista fragmentet av den andra positiva delen vid uttaget (w).

Det framgar nu att sa lange spanningen vid var och en av knutpunkterna mellan motstanden 43-44, 47-48, 54-55, 58-59, 62-63, 66-67 och 70-71 ar noll, ha aven linjerna 37 och 42 noll-spanning. Men. om endera av dessa knutpunkter ha negativ potential far aven linjen 37 detta, och om na.gon av knutpunkterna har positiv potential blir aven linjen 42 positiv. Om slutligen en eller flera knutpunkter ha negativ potential och en eller flera andra ha positiv potential, kommer pa samma gang linj en 37 att bli negativ och linjen 42 positiv.

Olika andra uttagspunkter kunna anordnas. Salunda ar exempelvis motstandet 51 anslutet till uttaget (m) fran fordrojningslinjen 29. Om den vantade kurvformen pa den signal, corn motsvarar siffran noll, är sadan att spanningen vid uttaget (m) fran fordrajningslinjen 29 dr noll, da signalen finnes ddri, blir en av dioderna 52 eller 53 ledande, om spanningen vid uttaget (m) ar skild fran noll, for att darigenom bryta nolltillstandet pa nagon av linjerna 37 och 42.

Eftersom det aven ar mojligt att fa nollpotential pa linjerna 37 och 42, dit en signal hell saknas i fordrojningslinjen 29, jamfora motstanden 35 och 33 spanningen pa den fOrsta negativa delen vid uttaget (g) med en positiv referenssparming Iran kallan 34; motstanden 38 oat. 40 jamfora spanningen pa den forsta positiva delen vid uttaget (i) med en negativ referensspanning fran en kalla 39; motstanden 74 och 75 jamfora spanningen pa den andra positiva delen vid uttaget (u) med en negativ referensspanning fran kallan 76, och motstanden 78 och 79 jamfora spanningen pa den andra negativa delen vid uttaget (s) med en positiv referensspanning fran kallan 80.

SA lange knutpunkterna mellan motstanden 33-35 och 78-79 ha nollspanning eller flagon negativ spanning, fOrbli dioderna 36 och 81 blockerade. Men om nagon av dessa knut- 6— — punkter har positiv spanning, Mir tillhorande diod ledande, och linjen 42 blir da positiv. Sd lange knutpunkterna mellan motstanden 38 —40 och 74-78 ligga pd nollspanning eller aro positiva, forbli pa samma satt dioderna 41 och 77 blockerade. Om endera av knut- punkterna blir negativ, blir emellertid motsvarande diod ledande, och linjen 42 blir da negativ. For att skapa en bred upptecknings- tolerans for tecknen och en neutralisering av andringar i forstarltarnas 27 och 28 Ors-lark- ning, vilket pilverkar signalstyrkan inom fordrojningslinjen 29, ar det lampligt att de olika referensspanningarna fran kallorna 34, 39, 76 och 80 eller forhallandena mellan motstanden 33-35, 38-40, 74-75 och 78-79 Oro sadana, att spanningarna vid knutpunkterna mellan motstanden 35-33 och 78-79 aro, na.- got positiva och spanningarna vid knutpunkterna mellan motstanden 38-40 och 74-75 arc nagot negativa. Detta tillater signalamplituden i fordrojningslinjen 29 att sjunka under normalt varde men fortfarande bibehalla siffrans kannetecken, eftersom identifieringen. sker pa. basis av en jamforelse av fOrhallandet mellan spanningarna vid fordrojningslinj ens 29 olika uttag, varfor den absoluta storleken pa' signalen i fordrojningslinjen 29 icke är kritisk, eftersom det dr signalens karakteristiska kurvform, som är av avgorande betydelse.

Som Viral namnts dr natets 30a utgang ansluten till ingangen. till forstarkaren 31a via linjerna 37 och. 42. Forstarkarna 31 tillsammans med forstarkarna 27 och 28 samt fordrojningslinjen 29 kan vara av en godtycklig vanlig typ, och darfor forefaller en detaljerad beskrivning ddrav att vara °Wittig. Uppbyggnaden av forstarkaren 31a ar emellertid sadan, att en teckenidentifierande utsignal alstras dari och upptrader pa utgangslinjen 82a endast da spanningen pa. ingangslinjen 37 har annan polaritet an negativ och spanningen pa linjen 42 samtidigt har annan polaritet an positiv. Om antingen linjen 37 är negativ eller linjen 42 ãr positiv, sparras utgangen fran forstarkaren 31a, och flagon identifieringspuls kommer icke att lagras i matrisen 32.

Av det foregaende framgar nu de sjalvstyrande egenskaperna hos identifieringsanordningen enligt fOreliggande uppfinning. Inneflatlet i fordrOjningslinjen analyseras kontinuerligt p0. ett mycket enkelt satt, sd att sd snart en elektrisk signal upptrader dari med en kurvform, som motsvarar ett av de tecken, som skola identifieras, alstras genast en teckengivande utgangssignal endast fran det nat, som motsvarar det speciella tecknet. Anordningen styr sig salunda sjalv, undersoker signalformen med avseende pa spanningspolaritet och tidslage men behover trots detta inga synkroniseringssignaler for teckenidentifieringen. SA. lange formen pa de uppteck nade tecknen an sh.dan att signalkurvan for ett tecken an i huvudsak olik de andra, kan alla blandade tecken, sasom bokstaver i alfa- betet, tal och symboler, identifieras pa. det beskrivna sattet. Skillnaderna i de olika signa- lernas kurvformer anger det antal jamforel- sepunkter for signalkurvan, som är nodvandigt fOr en saker identifiering av tecknen; ju storre skillnad, ju farre jamfarelsepunkter behovs och ju mindre skillnad, ju storre antal jamforelsepunkter är nodvandigt.

I fig. 3 visas i diagramform ett lampligt utforande av anordningen enligt uppfinning- en. Har är magnetiseringshuvudets 24 karna nagot hastskoformad och bestar av en legering av aluminium-nickel-kobolt magnetstal. Huvudet 24 upptar ett utrymme pa c:a 13 em3 och polerna aro forsedda med kallvalsad stalinlaggning och bilda ett luftgap pa c:a 0,08 mm med en langd av ca 25 mm. Avlasningshuvudet 25 har hog permeabilitet och ett luftgap pa c:a 0,001 mm samt en langd av c:a 25 mm. De -visade tecknen arc siffrorna 0-9 samt symbolen 20 och kunna vara upptecknade genom nagon kand tryckningsmetod med ett magnetiskt black, dar produkten B—H är stor. Tecknen kunna aven upptecknas medelst en vanlig skrivmaskin, som anvander ett band med magnetisk trycksvarta. F8r narvarande utforas dessa band med en magnetisk oxid fOrdelad i en polyetylenbas och anbringad pa en lamplig tunn. plastremsa.

De manga blaeksorter, som framstallts, ha gjorts sa att de i stort sett innehalla lika stora mangder magnetiskt material. Boktryek Over-for mera magnetiskt material an offset-tryck, och darfor innehaller offset-blacket mera magnetiskt material an boktrycks-blacket. Dada dessa blacktyper dro sadana, att samtliga uppteckningssatt i stort sett ge samma signalamplituder. Vid samtliga trycksatt Or det Einskvart att det magnetiska blacket fOrdelas jatnnt, annars uppsta. storsignaler, vilka varken aro likformiga eller lattatergivna.

DO. den information, som bildas av de signalvagor, vilka erhallas fran avlasningshuvudet 25, aterkommer med den relativt raga upprepningsfrekvensen 5 kp/s, Or det lampligt att magnethuvudet 25 an avstamt till resonans for frekvensen 5 kp/s genom kondensatorn 82 men aven dampas medelst motstandet 82', vilka hada aro inkopplade Over utgangsspolen 26. Forhallandet signal till st8rning i utgfingssignalen blir darigenom avsevart forbattrat och de icke onskvarda hogfrekventa komponenterna dari elimineras, vilket betyder Mitre och tydligare signaler fran magnethuvudet 25.

Eirstarkaren 27 har en. relativt frekvensoberoende overforingsformaga upp till en frekvens pa 10 kp/s, medan alla frekvenser Over 10 kp/s dampas kraftigt. Da den totala amplituden hos utgangssignalen fran huvudet 25 ar titan, storleksordning 500 mikrovolt, är — —7 forstarkarens 27 spanningsforstarkning c:a 20000, vilket ger en utgangssignal med c:a 10 volts total amplitud. Forstarkaren 28 har likaledes tamligen frekvensoberoende overforingsformaga upp till frekvensen 19 kp/s. Forstarkningsgraden hos fOrstarkaren 28 Sr av storleksordningen 20, vilket ger en signal vid fordrojningsnatets 29 ingangsklamma ph totalt c:a 200 volt.

Shsom tidigare angivits matas de forstarkta signalerna in till fordr5jningslinjen 29, vil- ken har i huvudsak nolldampning saint linjar fasvridning mom den for informationerna anvanda bandbredden. Vid en remshastighet av c:a 3,8 m/sek och med trettiotvh. tecken per dm passerar c:a 1200 tecken per sekund eller ett tecken var 833:e mikrosekund. Fordrojningslinj en Or lampligen litet langre• an ett tecken och har salunda en fordrojning pa ca 840 mikrosekunder. I fig. 4 visas fordrojningslinjen 29 i detalj och den valda utfo- ringsformen innehaller ett flertal likadana se- riekopplade fordrOjningssektioner (A) till (T). Alla dessa sektioner (A) till (T) aro i huvudsak identiskt uppbyggda, som schema- tiskt visas i fig. 5, och innehalla ett flertal induktansspolar 84, 85, 86, 87 och 88 med jarnkarna och hOgt Q-varde, vilka aro seriekopplade mellan ingangsklamman 89 och utgangsklamman 90. Kondensatorerna 91 och 92 aro seriekopplade mellan. klammorna 89 och 90 samt ligga parallellt med 84-88.

Knutpunkten mellan kondensatorerna 91 och 92 aro forbundna med knutpunkten mel- Ian induktanserna 86-87, medan knutpunk- terna mellan induktanserna 84-85 och 8788 aro anslutna till en referensspanning eller jord via kondensatorerna 93 respektive 94.

Induktanserna 84 och 85 aro lampligen lindade pa samma karna och ha foljaktligen en- hetlig koppling sinsemellan. Varje fordroj- ningssektion (A) till (S) innehaller en utjamningsimpedans 95, medan sektionen (T) av- slutas med sin karakteristiska impedans 96. Varje sektion liar som onskvarda kannetecken nolldampning samt linjar fasvridning inom 10 kp/s bandbredd saint en fiirdrojningstid i huvudsak lika med 42 mikrosekunder. DS det finnes tjugo sadana seriekopplade sektioner blir den totala fordrojningen i sektionerna (A) till (T) de onskade 840 mikrosekunderna.

Ingang och utgang for sektionen (A) saint utghngarna fran sektionerna (B) till (T) aro var och en fOrbundna med en av ett antal lika forstarkare (A') till (U'). Alla dessa forstarkare (A') till (U') ha i huvudsak samraa uppbyggnad, sasom schematiskt visas i fig. 6, och innehaller ett elektronurladdningsror 97 med en anod, en katod och en styrelektrod. En ingangsklamma 98 och en utgangsklamma 99 aro anslutna till styrgallret respektive katoden i roret 97. Rorets 97 anod Sr via eft motstand 100 forbunden med en kalla med positiv arbetsspanning, vanligen betecknad B+, vilken genom kondensatorn 101 fOrbi- kopplas till jord eller till en lamplig referens- spanning Rorets 97 katod Sr via motsta'ndet 102 ansluten till en kalla med negativ arbets- spanning, vanligen beteanad B—, vilken medelst kondensatorn 103 forbikopplas till jord eller annan lamplig referensspanning.

Var och en av fOrstarkarnas (A') til (U') utklammor aro anslutna till klammor (a) till (u), vilka utgora fordrojningslinjens 29 utghngsklammor.

Det framgar shlunda att fordrOjningssektionerna (A) till (T) tillsammans med for- starkarna (A') till (U') utgora medel for uppdelning av de elektriska signalerna i fordrojningslinjen 29 i ett flertal jamnt fordelade tidsbasintervall pa vardera 42 mikrosekunder. Forstarkarna (A') till (U') anvandas for att fOrhindra belastning av fordrojningslinjen samt dessutom fOr att isolera dess inghngsoch utgangsklammor frail varandra.

For att astadkomma lampliga halvstegsuttag ph linjen 29 vid de viktigaste informationspunkterna utan ytterligare dampningsforluster, finnes en andra grupp av pa liknande satt seriekopplade fordrOjningssektioner (AA) till (LL). Dessa ha i huvudsak samma uppbyggnad som de tidigare i fig. 5 schematiskt beskrivna fordrojningssektionerna (A) till (T). Utgangen frau fordrOjningssektionen (C) Sr ansluten till ingangen till sektionen (AA) via dampningsorganet 104 och forstarkaren 105. Organet 104 och forstarkaren 105 Oro av helt vanligt forut kand konstruktion och darfor ha de icke beskrivits i detalj. Deras andarnal Sr framst att forhindra ytterligare belastning av linj ens sektioner samt att isolera. FOr att astadkomma exakta halvstegsuttag frAn linjen 29 Sr del viktigt att varje sektion (BB) till (LL) har 42 mikrosekunders fordrojning samt att den sammanlagda fordrojningen hos organet 104, forstarkaren 105 och sektionen (AA) endast Sr half-ten sh star eller 21 mikrosekunder.

Utklammorna frau sektionerna (AA) till (LL) aro for varje enhet anslutna till ingangen till en andra grupp av forstarkare (DE) till (OP), vilka i huvudsak aro identiska med den ph fig. 6 schematiskt visade kopplingen for (A') till (U'). Varje utgangsklamma frail forstarkarna (DE) till (OP) Sr ansluten till var silt uttag (de) till (op), vilka utgora linjens 29 halvstegsuttag.

Del fraingar shlunda, att uttagen (a) till (d) ge signalfragment fran linjen 29 med 42 mikrosekunders intervall. Uttagen (d) till (p) ge signalfragment med 21 mikrosekunders intervall, medan uttagen (p) till (u) ge fragment med 42 mikrosekunders interval'. Sasom tidigare angivits finnas ett flertal jamforande nat och forstarkare (31)a till (30-31)k, vilka i fig. 3 visas tillhora talen 0-9 samt en symbol, och alla aro anslut- S— — na till fordrojningslinjen 29 for alt kunna mottaga forutbestamda signalfragment i enlighet med dartill horande tecken. Natet for siffran 1 ãr salunda anslutet till uttagen (f), (gh), (ij), (1), (inn), (op), (p), (q) och (s) pa fordrajningslinjen 29; natet for siffran, 2 är anslutet till uttagen (e), (g), (gh), (ij), (k), (h), (1), (n) och (o); natet for siffran 3 ãr anslutet till uttagen (a), (b), (c), (d), (e), (f), (gh), (i), (j), (k), (I), (m), (n), (no), (q) och (t); natet for siffran 4 dr anslutet till uttagen (a), (b), (c), (d), (e), (f), (g), (i), (k), (1), (im), (o), (s) och (t); natet for siffran 5 Or anslutet till uttagen (a), (b), (a), (d), (de), (e), (g), (kl), (1), (lm), (m), (o), (r), (s) och (t); natet far siffran 6 ar anslutet till uttagen (e), (f), (g), (I), (no), (op) och (q); natet for siffran 7 är anslutet till uttagen (ef), (gh), (hi), (1d) och (q); natet for siffran 8 ãr anslutet till uttagen (d), (de), (gh), (ij), (no), (q) och (r); nd.tet for siffran 9 är anslutet till uttagen (e), (gh), (kl), (1m), (mn), (no), (p), (q) och (s); natet for siffran 0 är anslutet till uttagen (d), (f), (fg), (i), (ij), (p) och (r), samt symbolnalet är anslutet till uttagen (c), (d), (1), (g), (h), (i), (k), (1), (m), (n), (o) och (p). Utgangarna fran varje ndt (30-31)a till (30-31)k dro anslutna till olika ingangar till lagringsmatrisen 32 via ledarna 82a till 82k, sasom tidigare beskrivits.

I fig. 8 pa ritningen visas det jamforande natet for siffran 1 och tillhorande forstarkare (30-31)b vid foreliggande utforingsform schematiskt i detalj. Natet innehaller en kristalldiod 110, vars anod Or ansluten till uttaget q Iran fordrojningslinjen 29 och vars katod Or forbunden med ena hnden pa en potentiometer 111. Potentiometerns 111 andra On-de Or ansluten till anoden i kristalldioden 112, vars katod Or kopplad till linj ens uttag (ij). Kristalldiodens 113 anod Or ansluten till uttaget (1) och dess katod till ena anden ph' potentiometern 114. Dennas andra ande Or ansluten till anoden i kristalldioden 115, vars katod Or kopplad till uttaget (f). Diodens 113 katod Or ansluten till diodens 112 anod via den daremellan inkopplade potentiometern 116. Katoderna i dioderna 110 och 113 Oro sammankopplade via de seriekopplade motstanden 117 och 118, medan diodernas 112 och 115 anoder Oro sammankopplade via de seriekopplade motstanden 119 och 120.

Potentiometerns 121 ena ande Or ansluten till sammankopplingspunkten Indian motstanden 117 och 118, och dess andra ande Or ansluten till anoden i kristalldioden 122, vars katod Or ansluten till potentiometerns 114 rorliga uttag. Potentiometerns 121 andra On-de Or Oven kopplad till anoden i kristalldioden 123, vars katod Or ansluten till potentiometerns 116 rorliga kontakt. Potentiometerns 121 andra Linde Or dessutom ytterligare ansluten till diodens 124 anod, vars katod Or kopplad till potentiometerns 111 rorliga uttag. Ena anden pa potentiometern 125 Or ansluten till motstandens 119 och 120 hopkopplingspunkt, och dess motsatta unde Or ansluten till katoden i kristalldioden 126, vars anod Oven Or ansluten till potentiometerns 116 rOrliga kontakt. Potentiometerns 125 andra On-de Or Oven ansluten till katoden i dioden 127, vars anod Or ansluten till potentiometerns 114 rdrliga kontakt. Potentiometerns 125 andra ande Or dessutom ansluten till katoden i dioden 128, vars anod likaledes Or kopplad till potentiometerns 111 riirliga kontakt.

Diodens 113 katod Or ansluten till en negativ referensspanningskalla via de seriekopplade motstanden 129 och 130, medan diodens 112 anod Or ansluten till en positiv referensspanningskalla via de seriekopplade motstanden 131 och 132. Kristalldiodens 133 katod Or ansluten till hopkopplingspunkten mellan motstanden 129 och 130 och dess anod Or kopplad till potentiometerns 121 rorliga kontakt. Kristalldiodens 134 anod Or ansluten till hopkopplingspunkten mellan motstanden 131 och 132, och dess katod Or kopplad till potentiometerns 125 rorliga kontakt. Diodernas 135, 136 och 137 katoder Oro anslutna till uttagen (mn), (p) resp. (s) frau fordrojningslinjen, och deras anoder Oro alla kopplade till potentiometerns 121 rorliga arm. Diodernas 138 och 139 anoder Oro anslutna till fordrojningslinjens uttag (gh) resp. (op) och deras katoder var och en anslutna till potentiometerns 125 rorliga arm.

Potentiometerns 121 rorliga kontakt Or ansluten till transistorns 140 has via de seriekopplade motstanden 141 och 142. Diodens 143 anod och diodens 144 katod Oro anslutna till hopkopplingspunkten mellan motstanden 141 och 142, och deras katod resp. anod Or kopplad till jord eller nagon referensspdnning. Potentiometerns 125 rorliga kontakt Or ansluten till transistorns 145 has via de seriekopplade motstanden 146 och 147. Diodens 148 anod och diodens 149 katod Oro hada kopplade till hopkopplingspunkten mellan motstanden 146 och 147 och deras katod resp. anod Or anslutna till en referensspanning eller till jord.

Transistorns 140 kollektor Or ansluten till transistorns 150 has via det mellanliggande motstandet 151. Transistorns 150 has Or ansluten dels till en forsta negativ operationsspanningskalla via motstandet 152, och dels till en andra negativ operationsspanningskalla via de sinsemellan parallellkopplade och i motsatta riktningar orienterade dioderna 153 och 154. Transistorns 145 kollektor Or ansluten till transistorns 155 has via motstandet 156, och transistorns 150 kollektor Or ansluten till transistorns 157 has via motstandet 158. Kollektorerna i transistorerna 155 och 157 Oro sinsemellan hopkopplade samt anslutna till transistorns 150 emitter via motstandet — —9 159. Transistorernas 155 och 157 emitters aro hopkopplade och anslutna dels till en positiv operationsspanningskalla, dels via de sinsemellan parallellkopplade och motriktade dioderna 160 och 161 till transistorns 157 bas, och dels till transistorns 155 has via de sinsemellan parallellkopplade och motriktade dioderna 162 och 163. Transistorns 157 has är ansluten till en positiv operationsspanningsliana via motstandet 164 och transistorns 155 bas är aven ansluten till samma positiva spanningskalla via motstandet 165. Utgangsklamman 82b 5r ansluten till hopkopplingspunkten mellan kollektorerna i transistorerna 155 och 157.

Om man antar att siffran 1 just passerat avlasningshuvudet och att en elektrisk signal alstrats darifra'n med en karakteristisk kurvform, som motsvarar den. just avlasta siffran, och inmatats pa fordrojningslinjen, kommer de momentana spanningarna vid utgangarna (a) till (u) att motsvara den i fig. 7a visade kurvan. DA spanningarna vid uttagen (q) och (ij) aro positiva resp. negativa, aro dioderna 110 och 112 ledande, och de tvA spanningarna upptrada over potentiometern 111. Dermas rorliga kontakt har tidigare installts sa att spanningen dam ar noll, da spanningarna vid uttagen (q) och (ij) ha ratt mot siffran 1 svarande forhallande, sasom i detalj beskrivits i samband med det forenklade nollnatet enligt fig. 1. Om, sasom resultat av jamforelsen mellan spanningarna vid uttagen (q) och (ij), spanningen pa potentiometerns 111 rorliga kontakt am negativ, blir dioden 124 ledande och den negativa spanningen tillfores potentiometerns 121 r8rliga arm via dess nedre resistiva halva. Om emellertid potentiometerns 111 rorliga arm am positiv, blir dioden 128 ledande och den positiva spanningen tillfores potentiometerns 125 rorliga arm via dess Ovre resistiva halva.

Dt spanningarna vid uttagen (1) och (ij) aro positiva resp. negativa, bli dioderna 113 och 112 ledande och dessa hada spanningar upptrada over potentiometern 116, vars rorliga kontakt tidigare installts, sa att spanning-en dam ar noll, da spanningarna vid uttagen (1) och (ij) ha riktigt mot siffran 1 svarande inbordes forhallande. Om spanningen vid potentiometerns 116 rorliga kontakt ar skild fran noll, dvs. antingen negativ eller positiv, blir motsvarande diod 123 eller 126 ledande och inmalar en motsvarande negativ eller po- sitiv spanning till potentiometerns 121 eller 125 rorliga kontakt. PA liknande salt jam- for potentiometern 114 spanningen vid ut- taget (1) med spanningen vid uttaget (f). Om forhallandet mellan dessa tva spanningar icke motsvarar siffran 1, inmatas en motsvarande negativ eller positiv spanning till den rorliga kontakten pa en av potentiometrarna 121 eller 125.

Motstanden 117 och 118 jamfora de tva positiva spanningarna vid uttagen (q) och (1) och alstra i sin hopkopplingspunkt en po- sitiv spanning, som am medelvardet mellan namnda tva spanningar. Pa samma satt jam-fora motstanden 119 och 120 de tva negativa spanningarna vid uttagen (f) och (ij) och alstra vid sin hopkopplingspunkt en negativ spanning, som utgor medelvardet mellan des- sa tva negativa spanningar. Potentiometrarrm 121 och 125 jamfora dessa positiva och negativa medelvarden i hopkopplingspunkterna mellan motstandet 117 och 118 resp. 119 och 120, och om forhallandet dem emellan icke motsvarar siffran 1, upptrader en negativ spanning pa potentiometerns 121 rorliga kontakt eller en posiliv spanning pa potentiometerns 125 rorliga kontakt.

Nu torde det emellertid observeras att, (IA spanningen pa den r8rliga kontakten tillhorande endera av potentiometrarna 111, 114 eller 116 endast am obetydligt negativ, spanningen pa potentiometerns 121 rorliga kontakt forblir i huvudsak noll beroende pa spanningsfallet Over potentiometerns nedre del. Likaledes blir spanningen pa potentiometerns 125 rorliga kontakt i huvudsak noll, da spanningen pa den rorliga kontakten pa endera av potentiometrarna 111, 114 eller 116 endast dr obetydligt positiv, beroende pa spanningsfallet Over potentiometerns 125 byre del. Den sammansatta resistans, som innehaller potentiometerns 121 nedre del och potentiometerns 125 8vre del, tillater en. viss avvikelse fran nollvardet i forhallandet vid jamfarelsen mellan spanningarna vid uttagen (q), (1), (f) och (ij), innan flagon av de rorliga kontakterna pa potentiometrarna 121 eller 125 blir negativ resp. positiv. Resistanserna mellan potentiometrarnas 121 eel]. 125 rorliga kontakter kunna betraktas som en Aolerans»-resistans, vilken är installbar och vars varde bestammer den tillatna graden for variation I den elektriska signalen i f8rdrojningslinjen 29 pa grund av daligt tryck, hastighetsandringar etc., for att tecknet fortfarande skall kunna identifieras. Resistanskombinationen av den nedre delen av potentiometern 121 och den byre delen av potentiometern 125 tillater salunda att forhallandet vid jamforelsen av spanningarna vid uttagen (q), (1), (f) och (ij) avviker med ett forntbestamt belopp fran noll, innan nagon av de rorliga kontakterna pa potentiometrarna 121 eller 125 blir negativ resp. positiv. Motstandet mellan de rorliga kontakterna pa potentiometrarna 121 och 125 kan betraktas som ett )tolerans»-motstand, som dr installbart och vars varde be-stammer det belopp, med vilket signalen i fordrojningslinjen 29 tillates avvika fran det riktiga vardet pa grund av dalig tryckning, hastighetsandringar etc. f8r att anda go riktig teckenidentifiering.

Motstanden 129 och 130 jamfor den positiva spanningen vid uttaget (1) med en refe- — — rensspanning pa —22 1/2 volt. Sa lange spanningen vid uttaget (1) är lika med eller stOrre an 22 1/2 volt, forblir dioden 133 blockerad. Men urn spanningen vid uttaget (1) skulle bli mindre an referensspanningen, dvs. vid frauvaro av signal i fordriijningslinjen 29, blir dioden 133 ledande och en negativ spanning inmatas till potentiometerns 121 rorliga kontakt. Motstanden 131 och 132 jamfdra spanningen vid uttaget (ij) med en referensspanning pa 22 1/2 volt. Sa. lange spanningen vid uttaget (ij) Sr lika med eller st8rre an referensspanningen, forblir dioden 134 blockerad, men om spanningen vid uttaget (ij) Sr mindre an referensspanningen, inmatas en positiv spanning till potentiometerns 125 rorliga kontakt.

Dioderna 138 och 139 analysera kontinuerligt spanningarna vid uttagen (gh) resp. (op). Sa. lange dessa spanningar aro antingen noll eller negativa aro hada dioderna blockerade, men om endera av spanningarna Sr positiv, blir tillhorande diod ledande och matar in en positiv spanning till potentiometerns 125 rorliga kontakt. Andra dioder 135, 136 och 137 analysera kontinuerligt spanningarna vid uttagen (ma), (p) och (s). SA lange dessa spanningar aro antingen noll eller positiva forbli alla dioderna blockerade, men om flagon spanning är negativ, blir motsvarande diod ledande on matar in en negativ spanning till potentiometerns 121 rorliga kontakt.

Om man for ogonblicket bortser frau dioderna 143, 144, 148, 149, 153, 154, 160, 161, 162 och 163, visar det sig att transistorn 145, som Sr av n-p-n-typ, Sr blockerad, varfor strommen fran dess kollektor till dess emitter Sr noll, sâ lange spanningen pa potentiometerns 125 rorliga kontakt Sr antingen noll eller negativ, vilket betyder uttydning av tecknet. Da transistorns 145 kollektorstrom Sr noll, tillfores en spanning ph + 3 volt transistorns 155 bas, vilken senare transistor Sr av p-n-p-typ. DS en positiv spanning pa ± 1 1/2 volt tillfores transistorns 155 emitter, blir dess has positiv i forhallande till emittern och foljaktligen strypes transistorn 155 och blir salunda blockerad.

S5 lange spanningen pa potentiometerns 121 rorliga kontakt Sr endera noll eller positiv, vilket Sven innebar uttydning av ett tee-ken, Sr transistorn 140, som Sr air p-n-p-typ, blockerad och dess emitter-kollektorstrom noll. Da transistorns 140 kollektorstrom Sr noll, inmatas en negativ spanning pa —3 volt till basen i transistorn 150, vilken Sr av n-pn-typ. Da en negativ spanning pa. — 1 1/2 volt tillfores transistorns 150 emitter, blir basen negativ i forhallande till emittern, och foljaktligen strypes transistorn 150 och blockeras. DA. kollektorstrommen i transistorn 1Sr noll, inmatas en positiv spanning pa + 3 volt till basen i transistorn 157, som Sr av p-n-p-typ. DA en positiv spanning pa + 1 1/2 volt inmatas till emittern I transistorn. 157, blir dess has positiv i forhallande till emit-tern, och foljaktligen strypes och blockeras transistorn. 157. DA ingen kollektorstrom förefinnes i flagon av transistorerna 155 och 157, far utgangsklamman 82b en negativ spanning pa — 1 1/2 volt, vilket innebar en teekenidentifierande signal.

Det framgar salunda att, sa snart en signal upptrader i fordrojningslinjen 29 och motsvarar siffran 1 mom de av toleranspotentiometrarna 121 och 125 angivna granserna, strypas samtliga transistorer i notet (30-31)b och en negativ utgangssignal upptrader vid 82b, vilket anger att tecknet har uppfattats sasom siffran 1. Skulle emellertid signalen I fordrojningslinjen 29 motsvara ett annat tecken an siffran 1, far endera av eller hada de rorliga kontakterna tillhorande potentiometrarna 121 och 125 en negativ resp. positiv spanningsniva.

SA snart potentiometerns 125 rorliga kontakt Sr positiv blir transistorn 145 ledande, och den positiva spanningen pa. transistorns 155 has minskar, till dess att basen blir negativ i forhallande till emittern. DS transistorns 155 has Sr negativ i forhallande till emittern, blir transistorn ledande, och utgangen 82b far en positiv spanning pa c:a + 11/2 volt, vilket innebar att flagon teckenuttydning icke skett. DA potentiometerns 121 rorliga kontakt Sr negativ, blir transistorn 140 ledande, och den negativa spanningen pa transistorns 150 has minskar, till dess att basen blir positiv i forhallande till emittern. Harvid blir transistorn 150 ledande och reducerar den positiva spanningen pa transistorns 157 bas, till dess att den blir negativ i forhallande till emit-tern. Da transistorns 157 has Sr negativ i forhallande till emittern, blir transistorn ledande och utgangen 82b narmar sig anyo en positiv spanning pa. ± 1 1/2 volt, vilket Aterigen betyder, att teckenuttydning icke skett.

Teckenuttydning sker ej under Ire speciella omstandigheter, namligen da potentiometerns 121 rorliga kontakt har negativ spanning och transistorerna 140, 150 och 157 aro ledande, da potentiometerns 125 rorliga kontakt har positiv spanning och transistorerna 115 och 155 aro ledande, samt da. spanning-en pa potentiometrarnas 121 och 125 armar samtidigt Sr negativ resp. positiv, varvid samtliga transistorer i natet (30-31)b aro ledande och forhindra att en teckenidentifieringssignal nar utgangen 82b.

For att fOrhindra kraftig positiv eller negativ overbelastning av transistorerna, resulterande i tillfallig eller fullstandig obrukbarhet, samt for att sdkerstalla snabbhet hos det jamforande natet, aro dioderna 143-144, 148-149, 153-151, 162-163 och 160-161 inkopplade mellan has och emitter i transistorerna 140, 145, 150, 155 resp. 157. Dessa dioder begransa de maximala positiva och negativa spanningarna pA basen i vane transistor — —11 i forhallande till emittern till spanningsfallet over den ledande dioden, vilket är c:E 71- 1/4 volt. Denna begransning av basspanningen i vane transistor begransar i praktiken ingangsspanningen till basen till =-F: 1/4 volt samt begransar darigenom den maximala basstrommen och antalet laddningsharare i varje transistor, men astadkommer dock en. signal av tillracklig styrka for att omedelbart stalla om varje transistor frau ett ledningstillstand till det motsatta. Det ar dessutom lampligt att samtliga transistorer ha en hogfrekvent strypkarakteristik for att ytterligare forbattra omstallningshastigheten.

Vart och ett av de aterstaen.de jamforande naten for siffrorna 2-0, vilka schematiskt visas i fig. 9-17, ha i huvudsak samma upp byggnad som det just beskrivna natet for siffran 1, van Or en detaljbeskrivning over dessa nat synes overflodig. Den framsta skillnaden i dessa andra nat, dr de absolute vardena pa de olika kretskomponenterna, antalet och placeringen av de sparrande dioderna saint undersOkningen av spanningarna vid fordrojningslinj ens olika uttag.

Med hanvisning till foljande tabla, som icke innebar nagon begransning av uppfinningen utan endast ãr avsedd att visa ett exempel, angivas varden for de olika komponenterna i de olika naten. Givetvis skulle andra varden pa komponenterna ocksa kunna ge de onskade motstandsfOrhallandena och salunda anvandas med like stor framgang och darned falla inom denna uppfinnings ram.

Motstand nr (1) (2) (3) (4) Sifferjarnforande 'At (5)(6) (7) (8) (9) (0) 111 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 114 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 116 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 117 64560 67470 470 68 118 64560 67470 470 68 119 36470 560 560 560 470 136470 560 560 560 470 121 1. 129 470 470 470 470 470 470 470 470 470 470 1470 470 470 470 470 470 470 470 470 470 131 470 470 470 470 470 470 470 470 470 470 132 470 470 470 470 470 470 470 470 470 470 141 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 142 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 146 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 147 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 151 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 152 68 68 68 68 68 68 68 68 68 68 156 11 11 11 11 11 11 11. 11 11 11 158 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 159 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 164 68 68 68 68 68 68 68 68 68 68 1668 68 68 68 68 68 68 68 68 68 (1) Motstandet 166 anvandes endast i natet for siffran 8 och = 100. Ohs: Alla ovanstaende varden Aro i kohm.

Natet for siffran 2 i fig. 9 identifierar en signal med en kurvform enligt fig. 7b. Spanningarna vid uttagen (1j), (o), (1) och (g) jainforas sinsemellan och med samma referensspanning som vid natet for siffran 1. Dioderna 167-171 undersoka konstant spanningarna vid uttagen (n), (e), (gh), (h) och (k), sasom fallet var vid natet for siffran 1.

NAtet for siffran 3 i fig. 10 identifierar en signal med kurvformen. enligt fig. 7e. Spanningarna vid uttagen (gh), (q), (1) och (e) jarnforas sinsemellan och med en referensspanning, och dioderna 172-183 undersoka konstant spanningarna vid uttagen (n), (no), (a), (b), (c), (d), (f), (i), (j), (k), (m) och (I) respektive.

Natet for siffran 4 i fig. 11 identifierar en signal med kurvformen enL fig. 7d. Spanningarna vid uttagen (i), (o), (f) och (1m) jamforas sinsemellan samt med en referensspanning, och dioderna 184-194 undersoka konstantspanningarna vid uttagen (a), (b), (c), (d), (e), (g), (k), (1), (in), (s) och (I) respektive.

Natet for siffran 5 enligt fig. 12 identifierar en signal med en kurvform enligt fig. 7e. Spanningarna vid uttagen (g), (o), (1) och (de) jamforas sinsemellan samt med en referensspanning, och dioderna 195-205 undersoka konstant spanningarna vid uttagen (m), (a), (b), (c), (d), (e), (kl), (1m), (r), (s) och (t) respektive. 12— 174 63i — Natet for siffran 6 enligt fig. 13 identifierar en signal med en kurvform enligt fig. 7f. Spanningarna vid uttagen (q), (g), (1) och jamforas sinsemellan samt med en referensspanning, och dioderna 206-208 undersoka konstant spanningarna vid uttagen. (no), och (op).

Natet for siffran 7 enligt fig. 14 identifierar en signal med en kurvform enligt fig. 7g.

Spanningarna vid uttagen (gh), (q), (ef) och (Id) undersokas och jamforas sinsemellan saint med en referensspanning, och dioden 209 undersoker konstant spanningen vid uttaget (hi).

Natet for siffran 8 enligt fig. 15 identifierar en signal med kurvform enligt fig. 7h.

Spanningarna vid uttagen (gh), (r), (d), (no) och (de) undersokas och jamforas sinsemellan saint med en referensspanning, och dioderna 210 och 211 underslika konstant spanningarna vid uttagen (ij) och (q).

Natet for siffran 9 enligt fig. 16 identifierar en signal pied en kurvform enligt fig. 7i.

Spanningarna vid uttagen (gh), (q) (no) och (e) undersokas och jamforas sinsemellan saint med en referensspanning, och dioderna 212-216 undersoka konstant spanningarna vid uttagen (kl), (p), (1m), (inn) ()eh (s).

Natet for siffran 0 enligt fig. 17 identifierar en signal med en .kurvform enligt fig. 7j.

Spanningarna vid uttagen (fg), (r), (p) och (d) undersokas och jamforas sinsemellan saint med en referensspanning, och dioderna 217-219 undersoka konstant spanningarna vid uttagen (1), (ij) och (i).

Natet for symbolen enligt fig. 18 identifierar en signal med en kurvform enligt fig. 7k.

Pa grund av symbolens mycket speciela ut- seende och av att det darfor finns ett stort antal informationer i kurvformen hos den sig- nal, som harrOr darifran, ar detta nat mycket mindre komplext an de tidigare for siffrorna 1-0 beskrivna. Har jamfora motstands- kombinationerna 220-221, 222-223, 224— 225, 226-227 samt 228--229 spanningarna vid uttagen (f), (i), (1), (m) och (p) med en negativ referensspanning pa. —22 1/2 volt. Om knutpunkterna i nagon eller nagra av dessa motstandskombinationer ha negativ spanning bli en eller flera av motsvarande dioder 230-234 ledande och mata in negativ spanning till transistorns 140 baselek- trod via motstanden 141 och 142. Negativ spanning pa transistorns 140 bas gar transistorerna 140, 150 och 157 ledande. Om spanningarna vid knutpunkterna i inotstandskombinationerna alla aro noll eller positiva, forbli transistorerna 140, 150 och 157 blockerade. Motstandskombinationerna 238— 239, 240-241, 242-243 och 244-245 jam-fora spanningarna vid uttagen (d), (h), (k) och (n) med en positiv referensspanning p. +22 1/2 volt. Sâ lange som knutpunkterna i dessa motstandskombinationer ha nollspanning eller aro negativa, forbli motsvarande dioder 246-249 bloekerade. Men om nagra av dem aro positiva, inmatas en positiv spanning till transistorns 145 has via motstanden 146 oak 147 for att Ora transistorerna 145 och 155 ledande. S snart sparmingarna vid uttagen (f), (i), (1), (in), (p), (d), (h), (k) och (n) aro storre an och ha motsatt polaritet mot respektive referensspanning, limo alla transistorerna blockerade, och en positiv teckenidentifierande utsignal upptrader vid klamman 82k. Dioderna 253, 254 och. 255 undersoka konstant spanningarna vid uttagen (o), (c) och (g) fOr all stoppa den teckenidentifierade utsignalen vid (82)1, sa snarl antingen spanningen vid uttaget (o) är negativ eller endera av spanningarna vid uttagen (c) och ar positiv.

FOreliggande uppfinning innebar sMunda en sjalvstyrande direkt teckenlasande anordning, vilken am synnerligen enkel men dock mycket effektiv vid selektiv identifiering av ett flertal blandade uppteeknade data, och det finnes Mr intet behov av utifran kommande synkroniserings- eller tidssignaler av nagot slag, vilket alit gör anordningen synnerligen lamplig att anvandas i samband riled nu forekommande raknemaskiner och andra databehandlingsmaskiner. Anordningen kan givetvis utformas pa annat satt an vad som har visats. Salunda kan man exempelvis anvanda andra typer av avlasningshuvuden, sasom optiska eller shdana med variabel reluktans, med lika gott resultat och liven ytterligare andra typer kunna tankas.

Claims (3)

Patentansprak:

1. Anordning fOr identifiering av tecken innehallande ett teckenavkannande organ for avkanning av tecken, vilka aro upptecknade pa ett uppteckningsmedium, for alstring av elektriska signaler med kurvformer, som aro representativa for det tecken, som avkannes, da mediet matas fOrbi avkanningsorganet, en fordrojningslinje for mottagning av namnda signaler och uppdelning darav i fragment fOr att alstra bestamda spanningar, vilka limo representativa for dessa fragment, vid ett flertal uttagspunkter utmed linjen, ett flertal jamforande nat, ett fOr varje tecken och vart oak ett anslutet till fordrojningslinjen, samt en detektoranordning, vilken är ansluten till namnda jamforande nat, for alstring av en bestamd spanning Fran det nat, som svarar mot det avkanda tecknet, kannetecknad av att varje jamforande nat är kopplat till sin speciella kombination av utvalda uttagspunkter, varVid vissa av namnda uttagspunkter, som aro anslutna till de olika naten, aro sammankopplade via impedanselement (t. ex. = 179 631 -13 114, 116) i tillhorande nat for jamforande av spanningarna yid namnda sammankopplade uttagspunkter, och varvid impedansforhallan- det for nananda element, som forbinda namnda yissa uttagspunkter, Or sâ yalt, att, sa smart spanningarna yid de utvalda uttags- punkterna, som aro anslutna till ett nat, motsvara de spanningar, som karakterisera det tecken, som lift samman med namnda nat, ett forutbestamt spanningstillstand uppstar yid utgangen frail namnda nat, samt ay att en separat detektoranordning (31a-k) Or ansluten till utgangen fran varje nat och innehaller diskrimineringselement, vilka endast reagera for nomnda fOruthestamda spanningstillstand, varvid en utsignal alstras endast fran den detektoranordning, som hör samman med det nat, som motsvarar det avkanda tecknet.

2. Anordning enligt patentanspraket 1, dar varje kuryform bestar ay en mangd negativa och positiva delar, vilka tillsammans ange det aykanda tecknet, kannetecknad av att vissa ay namnda utvalda uttagspunkter (t. ex. f, ij, i fig. 8), vilka Oro anslutna till ett jamfo- rande nat (30a), identifieras genom att de ha en viss forutbestamd negativ spanning, och att vissa andra av namnda utvalda uttags- punkter (t. ex. q, 1 i fig. 8), vilka aro an- slutna till natet ifraga (30a), identifieras genom att de ha en viss forutbestamd positiv spanning, da kurvformen for det tecken, vil- ket motsvarar namnda nat, finnes inmatad pa fordrojningslinjen (29), varvid var och en av de uttagspunkter (f, ij), som ha negativ spanning, Or individuellt forbunden med var och en ay de uttagspunkter (q, 1), som ha positiv spanning, via ett impedanselement (t. ex. 111), som liar ett kopplingsuttag i en bestamd punkt, sa att, da de aktuella positiva och negativa spanningarna finnas i de hop- kopplade uttagspunkterna (q, ij), spanning-en vid kopplingsuttaget pA det sammankopp- lande imp edanselementet (111) Or noll, var- yid varje nOt (30a-k) har ett par utgangsimpedanser (121, 125), var och en forsedd med ett kopplingsuttag, som Or anslutet till en speeiell utgangslinje frAn natet, samt air olinjart ledande organ (122-124, 126-128), vilka reagera for varje spanningsandring, som uppstar Over nagon av de sammanbindande impedanserna (111), da spanningarna yid namnda sammankopplade uttagspunkter Oro andra An de yantade negativa eller positiva spanningarna, och inmatar sadarta spannings- andringar till den ena eller den andra ay utgangsimpedanserna (121, 125) beroende pa om skillnadsspanningen Or positiv eller negativ.

3. Anordning enligt patentanspraket 2, kannetecknad av att i varje jamforande nat (30a -k), Oro atminstone en av namnda uttagspunkter (1, fig 8), som har en vantad positiv spanning, och atminstone en ay de ut- tagspunkter (ij), som liar en vantad negativ spanning, var och en forbundna via sepa- rata par ay seriekopplade impedanser (129, 130, 131, 132) med en kalla for en viss negativ resp. positiv referensspanning, varvid olinjart stromledande element (133, 134) Oro inkopplade mellan knutpunkten for varje par av impedanser (129, 130), som Oro anslutna till den negativa referensspanningskallan, och en av utgangslinjerna, och mellan varje par av impedanselement (131, 132), som Oro anslut- na till den positiva referensspanningskallan, och den andra utgangslinjen pa. sadant satt att, sa snart spanningen vid en uttagspunkt (1, ij), som har en vantad positiv eller negativ spanning, Or mindre On den referensspanning, som den Or ansluten till, blir ett olinj art ledande element (133, 134) ledande, varigenom en negativ eller positiv spanning inmatas till namnda ena eller andra utgangslinje, medan, da spanningen mid namnda uttagspunkter Or lika med eller stone an den referensspanning, till vilken uttagspunkten (1, ij) Or ansluten, ett olinjart ledande element (133, 134) hindrar inmatningen ay en spanning till namnda ena eller andra av natets (30b) utgangslinjer. 2. Anordning enligt patentanspraket 2, kannetecknad ay att varje jamfarande nOt (t. ex. 30-31b) samt ett flertal utvalda uttagspunkter (mn, p, s) med en vantad positiv spanning eller nollspanning Oro anslutna via separata olinj art ledande element (135-137) till en ay namnda utgangslinjer, och att ett flertal utvalda uttagspunkter (gh, op) med en vantad negativ spanning eller nollspanning Oro anslutna via separata olinjart ledande element (138, 139) till den andra ay namnda utgangslinjer pa sadant sat att, dO flagon av namnda uttagspunkter liar en annan spanning On den vOntade, respektive element (135 -139) blir ledande, varigenom inmatning av en spanning sker pa den. utgangslinje, till vilken uttagspunkten ifraga Or ansluten. 3. Anordning enligt patentanspraket 1, kannetecknad av att varje uttagspunkt i en konbination har en vantad forutbestamd positiv, negativ eller noll-spanning, da kurvformen for det tecken, som motsvarar det till denna korabination anslutna natet, forefinnes pa fordrojningslinjen, varvid varje nat (t. ex. 30 -31b) har sin utvalda kombination av uttagspunkter (q, 1, f, ij) ansluten via namnda impedanser (t. ex. 111, 114, 116) till en forsta och en andra utgangslinje for att alstra en negativ och/eller positiv spanning darpa. endast da en annan spanning an den vantade upptrader yid en eller flera uttagspunkter den till natet anslutna kombinationen, och varvid namnda forsta och andra utgangslinje Oro anslutna via ett transistornat (140, 145, 150, 155, 157) till en enda utgangsledare (82b), vilken Or ansluten till en sadan spanningskalla, att namnda transistorer hli le- 14— — dande endast dâ namnda negativa och/eller det tecken, som motsvarar natet ifraga (t. ex. positiva spanning inmatas till namnda forsta 30-31b), icke upptrader i fOrdrOjningslinjen resp. andra utgangslinje, for att forhindra(29). inmatning av namnda spanning till namnda enda utgangsledare (82b), dô k-urvformen fOrAnforda publikationer: