SE1450593A1 - Anläggning och förfarande för återvinning av kol och kolväteföreningar från organiskt insatsmaterial genom pyrolys. - Google Patents

Abstract

Sammand rag Foreliggande uppfinning avser en Anlaggning far Stervinning av kol och kolvateforeningar -Fran organiskt insatsmaterial genom pyrolysbearbetning, innefattande; en reaktor (1) innefattande en kammare (110) vilken avgransas av en mantelyta (111) samt ett ovre respektive nedre gavelparti (112413) i vilken kammare insatsmaterial (M) i fragmenterad form är avsett att upptas, gasinloppsorgan (120) for tillforande av upphettad inert gas (101) till insatsmaterialet varvid gasinloppsorganet (120) star i gasoverforande forbindelse med en gasavgivande kalla (102) via till gasinloppsorgan horande inloppsror (104,129,187.1,187.2), gasutlopp (160) for ledande av gas ut ur kammaren, dar gasinloppsorganet (120) innefattar gasgenomforande oppningar (125,146,155,185) avsedda att Mora gasen (101) in i kammaren (110), varvid de gasgenomforande oppningarna (125, 146, 155,185) är anordnade s5 att ett tryckfall dP genereras vid gastillforsel som overstiger gasens tryckfall dM vid passage genom det I kammaren inforda insatsmaterialet M. Uppfinningen avser ocks5 ett forfarande for atervinning av kol och kolvateforeningar frAn organiskt insatsmaterial genom pyrolys. Publiceras med Fig. 1

Description

1 Anlaggning och forfarande for 5tervinning ay kol och kolyateforeningar fran organiskt insatsmaterial genom pyrolys.

TEKNISKT OMRADE Foreliggande uppfinning avser en anlaggning och ett forfarande for atervinning av kol och kolvateforeningar fran organiskt insatsmaterial genom pyrolys.

BAKGRUND Vid pyrolys upphettas organiskt insatsmaterial utan narvaro av syre varvid materialet istallet for att forbrannas overfors till enklare bestandsdelar i form av vatske- och gasformiga produkter som atervinns genom en rad efterfoljande processteg som bland annat onnfattar kondensering. Vid fullstandig pyrolys s.k. karbonisering aterstar uteslutande kol.

Infor pyrolysprocessen fragmenteras insatsmaterialet till partiklar av lamplig storlek, tvattas, forvarms till ca 100-150°C varefter materialet infors i en ugnsliknande reaktor for f6rgasning vilket vanligen sker vid temperaturer pa omkring 450-700°C. Genom pyrolysprocessen erhalls en lattflyktig gas, s.k. pyrolysgas vilken forutom vattenanga innehaller kolmonoxid, koldioxid, paraffiner, olefiner samt en rad kolvateforeningar ur vilka olja och gas kan utvinnas. Av den fasta kolhaltiga materialaterstoden reaktorn efter genomfOrd pyrolys kan kimrok eller aktivt kol framstallas. De erhallna pyrolysprodukterna är mycket vardefulla som industriella ravaror och har vanligen kvaliteter som mycket väl kan jamforas med motsvarande pa konventionellt satt framstallda ravaror.

Det finns olika typer av pyrolysanlaggningar, dels kontinuerliga processer dar organiskt material tillfors en reaktor med en rorlig loadd som transporteras genom en trumma där varme tillfors materialet direkt eller indirekt. En annan typ av pyrolysanlaggning Jr en sadan anlaggning dar en satsvis arbetande reaktor tillfors organiskt insatsmaterial portionsvis, varvid reaktorn forsluts och pyrolysering av materialet genom tillforande av upphettad inert gas vidtas. Ett exempel pa en sadan anlaggning är visad i SE 531785.

Erfarenhet har visat att denna process har manga ffirdelar, bl a är det enklare att kontrollera och styra driftsparametrar i processen. I SE 531785 beskrivs hur gasen leds genom materialbadden fran ett centralt anordnat gasfordelningsror till gasutlopp anordnade I botten av reaktorkammaren, varvid den tillforda gasmangden Jr reglerad genom en serie inloppsdon anordnade i gasfordelningsroret och clar gasflodesriktningen är styrd genom reglering av gasutloppen dar pyrolysgasen leds ut.

Vid pyrolysprocessen beskriven I 5E531785 fylls reaktorn inledningsvis av insatsmaterial som bildar en materialbadd som sjunker ned under bearbetningsprocessen, och det delvis bearbetade insatsmaterialet blir armed mer kompakt. Det forekommer att en del omraden i insatsnnaterialbadden eller vissa materialpartiklar bearbetas ojamnt. 55dan ojamn bearbetning medfor att gasens riktning materialet paverkas eftersom gasstromnnarna foljer det lagsta stromningsmotstandet vilket riskerar att paverka pyrolyseringen negativt cla processtiden forlangs med okade processkostnader som Under pyrolysbearbetningen samlas kondenserad pyrolysolja i ett trag anordnat i reaktorns botten. Det har visat var viktigt att minimera innehallet av rester av icke ffirgasad olja och kondenserad pyrolysolja kolhaltiga materialaterstoden da detta paverkar produktkvaliteten negativt.

GasfOrdelningsroret som beskrivs i SE 531785 medfor forbattrad styrning av gasflodet genom insatsmaterialet och battre kontroll av gastillforseln till reaktorn an andra tidigare kanda anlaggningar, men det finns ett behov av att ytterligare forbattra styr och reglermojligheterna av driftsbetingelserna och parametrar inne i sjalva reaktorn for att overvinna sv5righeter och problem forekommande i relation till tidigare [(and teknik.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med uppfinningen Jr att astadkomma en anlaggning for Stervinning av kol och kolvateforeningar fran organiskt insatsmaterial genom pyrolys som mojliggor en effektivare och mer fullstandig pyrolysbearbetning av det tillforda insatsmaterialet an tidigare kanda anlaggningar.

Andra syften med uppfinningen ar att 5stadkomma en anlaggning for 5tervinning av kol och kolvateforeningar fr5n organiskt insatsmaterial genom pyrolys som mojligggor en jamn gasfordelning i insatsmaterialet i reaktorn, thrbattrad styrning av gasflodet genom insatsmaterialet, och en effektiv varmetillforsel till hela insatsmaterialbadden under hela bearbetningsperioden d5 pyrolysprocessen p5g5r.

Ovannamnda syften uppnas med en anlaggning for Atervinning av kol och kolvateforeningar fr5n organiskt insatsmaterial genom pyrolys med de sardrag som anges krav 1 samt med de forfarandesteg som anges i forfarandet enligt krav 32.

Fordelen med den uppfinningsenliga anlaggningen ar att ett tryckfall genereras over gasinloppsorganets gasgenomforande oppningar som overstiger gasens tryckfall i insatsmaterialbadden varvid en jamn fOrdelning av den tillforda gasen till insatsmaterialbadden Astadkoms. Detta medthr aven att temperaturen i insatsmaterialbadden blir jamnare och kan kontrolleras battre, vilket forhindrar eller atminstone minskar risken att en del omraden i materialbadden eller vissa materialpartiklar bearbetas ojamnt. Darmed 5stadkoms en jannnare bearbetning av insatsmaterialet och en mer fullstandig pyrolysering genomthrs.

En annan fardel med den uppfinningsenliga anlaggningen ar att genom att tillfora gasen genom ett centralt anordnat gasfordelningsror och fran gasinloppsorgan anordnade p5 batten av reaktorkammaren erhAlls en betydligt jamnare och mer effektiv gasdistribution an i tidigare ' En annan fordel ar att den tillforda gasen endast har en mycket kort uppehallstid i reaktorkammaren d5 varme avges till insatsmaterialet vilket nnedfor att den forgasade pyrolysoljan aven snabbt lamnar reaktorkamnnaren och Sterkondensation av oljan fOrhindras. 2 En annan fordel är att gasen leds ut fran kammaren genom utloppsorgan anordnade pa mantelytan varvid effektiv styrning av gasflodet genom insatsmaterialet astadkoms. Utloppsorganet är forsett med manoverorgan s5 att gasfloclets riktning kan kontrolleras. Utloppsorganets utformning forhindrar aven att den forgasade pyrolysoljan aterkondenserar I insatsmaterialet.

En annan fordel med den uppfinningsenliga anlaggningen är att den effektivare pyrolysbearbetningen av insatsmaterialet ger en slutprodukt huvudsakligen utan rester av flyktiga gaser (lukt), dvs. en produkt som i alit vasentligt inte utgors av koks utan best5r av ett rent kol (Carbon black) och dar vasentligen all olja som avgar fran insatsmaterialet forgasas och fors ut fran reaktorn tillsammans med den avg5ende processgasen.

Ytterligare sardrag och fordelar med uppfinningen framgar av underkraven, FIGURBESKRIVNING I det foljande beskrivs uppfinningen narmare med hanvisning till bifogade figurer som visar: Fig.1 visar schematiskt en utforingsform av anlaggningen i genomskarning enligt uppfinningen.

Fig. 2 visar schematiskt ett gasfordelningsror anordnad i den uppfinningsenliga reaktorn.

Fig. 2a visar en snittvy av en detalj av gasfordelningsroret.

Fig. 3 visar schematiskt en annan utforingsform av reaktorn i genomskarning.

Fig. 3a visar en detalj av kammarens botten.

Fig. 4 visar en perspektivvy av en gasledningsanordning i detalj.

Fig. 5 visar en schematiskt en annan utforingsform av reaktorn i genomskarning. Fig. 6 visar gasutloppsorganet i detalj.

BESKRIVNING AV UTFORINGSFORMER Figur 1 visar en uppfinningsenlig anlaggning frir Stervinning av kol och kolvateforeningar fr5n organiskt insatsmaterial genom pyrolys. Anlaggningen (visad i genomskarning) innefattar en satsvis arbetande reaktor 1 utformad som ett karl med en kammare 110 som är avsedd att uppta insatsmaterial i fragmenterad form. Reaktorkarlet 1 Jr tillverkat av ett av rostfritt star eller liknande hogtemperaturbestandigt material och uppvisar formen av en I5ngstrackt vertikalt staende cirkularcylinder vars hojd Overstiger diametern. Reaktorns karl är uppburet p5 ett antal benliknande stod 108. 3 Kammaren 110 avgransas utat av en mantelyta 111 bildad av en runtomgaende cirkularcylindrisk vagg som ar koncentriskt anordnad till en vertikalt genom reaktorn sig strackande centrumaxel 105. Kammaren 110 avgransas vidare av ett iivre gavelparti 112 och ett nedre gavelparti 113 som vart och ett ar I huvudsak vinkelrata mot centrumaxeln 105 och parallella med varandra.

Insatsmaterialet M kan besta av vilket som heist finfordelat material innehallande organiskt baserade substanser lampliga for pyrolys. Sadant material kan utgoras av organiskt material av olika ursprung, bade nytt, obearbetat material saval som tidigare anvant material innehallande organiskt material avsett att atervinnas. Sadana material utgars exempelvis av fragmenterat gummimaterial av kasserade dack eller annat plastrnaterial. Anlaggningen ar ocksa lamplig for pyrolysering av substanser och fragmenterat material vid atervinning av elektronikkomponenter, hushallsmaskiner och liknande. Aven avfall fran industri arbetande med gummiprodukter Jr lampligt att bearbetas i anlaggningen for atervinning av ingaende substanser och producerande av kimrok och pyrolysolja.

Det ovre gavelpartiet ar utformat med en tillslutbar oppning allmant betecknad med 114. Oppningen innefattar ett automatisk oppningsbart luckorgan 115 forsedd med ett lasorgan 117 med vilka luckorganet 115 kan lasas i ett mot den omgivande atnnosfaren gastatande stangt lage mot det ovre gavelpartiet 112. Insatsmaterialet M infars genom oppningen till reaktorns kammare 110 och initialt %re processtart ar kammaren fylld till atminstone mer an 75 %, indikerat i Fig. 1 med Mstart. Vid slutet av bearbetningen har insatsmaterialet sjunkit samman till en lagre niva, indikerat med Mend.

Reaktorn har vidare gasinloppsorgan 120 for tillforande av en inert eller icke aktiv trycksatt upphettad gas 101 fran en gasavgivande kalla 102 via inloppsror 104.1 och 104.2 till kammaren 110 for pyrolys av insatsmaterialet. Gasinloppsorgan 120 kan vara utformat pa olika satt som visas och beskrivs i det fiiljande. Reaktorn har aven gasutloppsorgan 160 for utforsel av gas fran kammaren.

I Fig. 1 visas att gasutloppsorgan 120 innefattar ett gasfordelningsror 121. Fig. 1 visar vidare att gasinloppsorganets inloppsror 104.1 och 104.2 ar forlagda koncentriskt i varandra (den ena i den andra) vilka toper upp genom reaktorns 1 nedre gavelparti 113. Inloppsroren 104.1 och 104.2 overgar ett gemensamt centralt gasfordelningsrOr 121 som stracker sig axiellt likt ett torn in i kammaren 110, foretradesvis sa att det koaxiellt sammanfaller med centrumaxeln.

Gasfordelningsroret 121 är anordnat med en nedre ande 121.1 gastatande forenat med en bottenyta 135 och en ovre 5nde 121.2 anordnad pa Stminstone halva reaktorns hOjd i hojdled. Foretradesvis 5r gasfordelningsrorets ovre ande 121.1 anordnat pa en hogre niva an halva reaktorns hojd, foretradesvis upp till 2/3 av kammarens hojd, for att gasen skall tillforas insatsmaterialbadden M p5 ett jamnt och effektivt satt.

Gasfordelningsroret 121 innefattar atminstone ett i kammaren anordnat inloppsdon, men det ar tankbart att gasfordelningsroret indelas i flera inloppsdon beroende pa reaktorns storlek och insatsmaterialslag. Gasfordelningsroret visat i Fig. 1 ar indelat i ett forsta nedre inloppsdon 122: 1 och ett andra byre inloppsdon122:2 anordnade p5 olika nivaer i vertikalled i reaktorkammaren 110 utefter centrumaxeln 105 varvid inloppsroren 104.1 och 104.2 avslutas i respektive inloppsdon 122.1 och 4 122.2. Inloppsrorens antal anpassas efter antalet inloppsdon. Det inre inloppsroret 104.2 mynnar i det rivre inloppsdonet 122:2 , och det yttre inloppsrriret 104.1 mynnar i det nedre inloppsdonet 122.1. Genom att endast ha tva inloppsdon frirenklas konstruktion och utformning vasentligt jamfort med tidigare kand teknik.

I reaktorn visad i fig. 1 ar gasfordelningsrorets rivre ande 121.2 anordnat pa en hogre niva an halva reaktoms hojd i hrijdled. Detta är fordelaktigt da gasfordelningsrrirets inloppsdon 122.1 och 122.2 da kan vara verksamma under hela bearbetningsprocessen, lnitialt tacker insatsmaterialet Mstart gasfordelningsrorets rivre ande 121.2, vid bearbetningsprocessens slutskede har insatsmaterialbadden sjunkit till niva Mend med den rivre anden av gasfordelningsroret 121.

Med hanvisning till fig. 2 visas gasfordelningsrriret 121 i detalj. Gasfordelningsroret har en periferiyta 124. Varje inloppsdon 122.1 och 122.2 uppvisar formen av en trunkerad cirkular kon med avtagande diameter fran nedre anden till rivre anden och med en mantelyta eller periferiyta 124.1 respektive 124.2, Inloppsdonen 122.1 och 122.2 är utformade frir att staplas pa varandra, i fig. 2 visas det andra inloppsdonet 122.2 staplat ovanpa det forsta inloppsdonet 122.1, sa att de är anordnade pa inbrirdes olika nivaer I hojdled i kammaren 110. Inloppsdonen bildar tillsammans gasfordelningsroret 121, som &armed far en konisk form. Insatsmaterialet M sjunker samman under bearbetningsperioden varvid insatsmaterialets volym minskar, men eftersom gasfordelningsroret har en koniskt formad periferiyta anligger insatsmaterialet mot gasfordelningsrorets periferiyta 124 under hela bearbetningsperioden, varvid gasen som tillfors materialet kan bearbetar insatsmaterialet effektivt. En annan fordel med gasfordelningsrorets koniska form är att den medfrir lattare atkomst till den kolbaserade produkten pa kammarens botten vid trimingen genom utsugning efter avslutad pyrolysbearbetning.

Gasfordelningsrorets inloppsdon 122.1 och 122.2 uppvisar en uppsattning radiellt ut mot kammaren 110 vanda gasgenomforande oppningar eller perforeringar 125 som arrangerade kontinuerligt utefter det respektive inloppsdonets 122.1 och 122.2 runtomgaende periferiyta 124.1 respektive 124.2 och avsedda att leda den inerta gasen som tillforts fran den gasavgivande Ulan 102 till det kammaren inforda insatsmaterialet M. Gasfordelningsroret visat i Fig. 1 och 2 uppvisar att de gasgenomforande oppningarna 125 är vasentligen jamnt fordelade Over gasfordelningsrorets periferiyta 124.

Oppningarna har en total eller en sammanlagd rippningsarea som understiger det till respektive inloppsdon 122.1 och 122.2 anslutna inloppsrrirets tvarsnittsarea sa att ett forutbestamt flodesmotstand astadkoms. Darmed genereras ett tryckfall dP Over inloppsdonens gasgenomforande oppningar 125 vid tillforande av gasen till kammaren. Oppningarnas flodesmotstand anpassas sa att det genererade tryckfallet dP riverstiger gasens tryckfall dM som uppstar vid gasens passage genom insatsmaterialbadden. Oppningarnas flodesmotstand medfor att den tillforda gasen sprids och fordelas jamnt Over samtliga gasgenomfarande rippningar anordnade pa respektive inloppsdons periferiyta 124.1 respektive 124.2. Gasflodet fran respektive inloppsdon 122.1 och 122.2 fordelas p5 sa satt jamnt i materialbadden istallet for att gasen strommar ut fran gasfordelningsroret i huvudsakligen sadana riktningar dar stronnningsmotstandet ar lagt. Den via gasfordelningsrriret 121 tillfrirda gasen passerar vasentligen radiellt genom insatsmaterialet till gasutloppsorgan 160 anordnade p5 mantelytans insida 111.1.

Gasfordelningsroret kan aven vara utformat sasom visat i Fig. 3 dar de gasgenomfarande oppningarna 125 Jr fordelade med iikande antal oppningar i nedatgaende riktning over gasfordelningsroret nedre ande, dvs gasfordelningsrorets nedre del har fler oppningar an den ovre delen. Pa detta satt kan en storre andel av den tillforda gasen 101 p5 ett kontrollerat satt inforas till insatsmaterialet M i den nedre delen av kammaren. lnsatsmaterialet M Jr initialt vasentligen likformigt fordelat i kammaren 110. Den tillforda inerta trycksatta gasen 101 passerar genom det i kammaren inforda insatsmaterialet M fran gasinloppsorgan 120 till gasutloppsorgan 160. Gasfladet som passerar genom materialet foljer det lagsta stromningsmotstandet. Insatsmaterialet I reaktorkammaren orsakar ett tryckfall I gasen som motsvarar det stramningsmotstand som gasen maste overvinna for att passera genom materialet. Gasens tryckfall dM vid passage genom insatsmaterialet M beror p5 insatsmaterialets sammansattning och de 15 ingaende fragmentens eller insatsmaterialpartiklarnas storleksfordelning. Tryckfallet genom insatsmaterialet faststalls eller beraknas for olika materialsammansattningar och storleksfordelningar. Erfarenhet har visat insatsmaterial med en fragmentstorlek av ca 2-10 cm resulterar i ett tryckfall av ca 10 rnBar. Under pyrolysbearbetningen forandras stromningsmotstandet i olika omraden insatsmaterialet cla materialet pyrolyseras och sjunker i kammaren. I kammarens nedre del bkar stromningsmotstandet genom insatsmaterialet. Under bearbetningsperioden Jr det darfor fordelaktigt att aka gasflodet till insatsmaterialet som ligger nara kammarens botten.

Den totala utloppsarean av de gasgenomforande oppningarna 125 pa gasfordelningsrOret 121 kan fOrdelas genom variation av oppningarnas storlek och antal Over periferiytan 124. Foretradesvis är oppningarna 125 likformiga och jamnt fordelade Over inloppsdonets 122.1 och 122.2 runtomgaende periferiyta sasom visas i fig. 1. I fig. 3 visas en annan utthringsform dar oppningarna 125 är fordelade aver gasfordelningsrorets runtomgaende periferi 124 sa att antalet oppningar okar i riktning mot gasfordelningsrorets nedre ande, dvs. det nedre inloppsdonet 122.1 uppvisar ett storre antal gasgenomforande oppningar 125 an det ovre inloppsdonet 122.2 med syfte att Oka gasflodet som tillftirs insatsmaterialet M belaget nara kammarens botten. I detta omrade pressas materialet samman snabbare under processen an i den ovre delen av kammaren, och det är darfor thrdelaktigt att tilifOra ett stOrre gasflocle.

Trycket i reaktorkammaren är vanligtvis ca 1 Bar. Tryckfallet dP Over de gasgenomforande oppningarna 125 i respektive inloppsdon 122.1 och 122.2 kan regleras under pyrolysprocessen genom styrning av det tillthrda gasflodet via respektive inloppsror 104.1 och 104.2, darmed stiger tryckfallet dP vid okande gasflocle. For att astadkomma jarnn gastillforsel till insatsmaterialet infort i kammaren under pyrolysbearbetningen är det fordelaktigt om tryckfallet dP Over gasinloppsorganets gasgenomforande oppningar 125 Jr ungefar 3-20 ganger hogre an gasens tryckfall dM Over insatsmaterialbadden.

FOretradesvis Jr tryckfallet dP Over gasinloppsorganets gasgenomthrande oppningar 5-15 ganger hogre an tryckfallet Over insatsmaterialet. Annu hellre Jr tryckfallet dP 10 ganger hogre an tryckfallet Over insatsmaterialet. Detta innebar i ett driftsfall att cla tryckfallet Over insatsmaterialet Jr ca 10mBar sa 6 genereras ett tryckfall over gasinloppsorganets gasgenomforande oppningar 125 motsvarande ca 100 mBar. vilket medfor att gasen fordelas jamnt Over inloppsorganets perifieriyta.

I fig. 2a visas en gasgenomforande oppning 125 i detalj. Oppningen 125 uppvisar en ovre kantdel 125.1 utskjutande i kammaren 110 och en nedre kantdel 125.2 indragen mot gasfordelningsrorets 121 insida sa att iippningen 125 riktas nedat mot reaktorkammarens batten. Vid inforandet av insatsmaterial M kammaren initialt men aven under bearbetningen av materialet passerar och anligger insatsmaterialpartiklar periferiytan 124.1 synnerhet vid insatsmaterial M innehallande metalldelar eller liknande är det fordelaktigt att utforma de gasgenomforande oppningarna 125 pa ett sadant satt att sadana materialdelar av insatsmaterialet inte tranger in eller fastnar i oppningarna vid passage och anliggning mot inloppsdonen. liven andra gasgenomforande oppningar 155 och 185 belagna pa inloppsvaggyta 150 visad i fig. 3 och inloppsyta 180 visad i fig. 5 som är vasentligen vertikalt orienterade kan utformas pa detta satt.

I fig. 1 visas vidare att en bottenplat 130 är anordnad i kammaren 110 invid nedre gavelpartiet 113 dar bottenplaten har en uppatriktad bottenyta 135 avsedd att uppbara det i kammaren inforda insatsmaterialet M under pyrolysbearbetningsprocessen.

Bottenplaten 130 stracker sig mellan inloppsrorets 104.1 rorande och insidan av mantelytan 111.1. Bottenplaten har en cirkular yttre periferikant 131 som Jr gastatande ansluten till mantelns insida, foretradesvis I omradet invid overgangen 111.2 mellan reaktorns nedre gavelparti 113 och den cylindriska delen 116 av reaktormanteln. Bottenplaten 130 har en central cirkular oppning med en inre periferikant 132 som omsluter och Jr gastatande anslutet till inloppsrorets 104.1 rorande. Bottenplaten Jr toretradesvis plan och vinklat anordnad mot centrumaxeln 105 for bildande av en sned nedatriktad och in mot centrumaxeln lutande materialbarande bottenyta 135 varvid det i kammaren inforda insatsmaterialet M naturligt forskjuts i riktning mot gasfordelningsroret 121. Bottenplatens yttre periferikant 131 är armed anordnad pa en hogre niva I hojdled an bottenplatens inre periferikant 132. Bottenplaten 130 kan best a av 2-8 cirkelbagfornnade segment som gastatt sammanfogas langs radiellt riktade skarvar. Ett utrymme 136 bildas darmed mellan bottenplaten 130 och kammarens nedre gavelparti 113.

Ifig. 1 visas att bottenplaten 130 innefattar gasinloppsorgan 120 utformade som gasoverforande slitsar 137 anordnade i narheten av bottenplatens yttre periferikant 131. Slitsarna 137 är radiellt riktade, likformiga och anordnade tatt invid varandra och pa lika avstand fran centrumaxeln. Naturligtvis ar det tankbart att fordela slitsarna jamnt Over hela bottenplaten. De gasoverforande slitsarna är avsedda att tillfora gas till insatsmaterialet infort i kammaren.

Fordelen med att anordna gasinlopp invid kammarens batten är att gasen tillfbrs insatsmaterialet underifran, vilket medfor fOrbattrad gasfordelning och astadkomnner att gasen strommar icke-radiellt genom insatsmaterialet, foretradesvis snett eller vinklat genom materialet. Detta bidrar till att Oka effektiviteten i pyrolysprocessen. Gasen som tillfOrs via gasinloppsorgan anordnade pa bottenplaten 130 passerar snett eller diagonalt genom insatsmaterialet M till gasutloppsorgan 160 anordnade pa 7 mantelytans insida 111.1 vilket fiirkortar bearbetningsperioden och i synnerhet bidrar till att pyrolysering av det insatsmaterial som redan sjunkit samman under processen.

I fig. 2 visas vidare inloppsror 104.2 som stracker sig koaxiellt med centrumaxeln genom det nedre inloppsdonet 104.1 och mynnar i den det ovre inloppsdonet 122.2 for tillforande av gas till inloppsdonet. Det nedre inloppsdonet 122.2 tillfors gas fran inloppsroret 104.1 som mynnar i den nedre anden av inloppsdonet och ansluter till bottenplatens inre periferikant 132 (ej visad) med en flans 106 forsedd med hal 106.1. Haien 106.1 mynnar i utrymmet 136 under bottenplaten 130 och bildar gasoverfarande kanaler som forbinder det nedre inloppsdonet 122.1 med utrymmet 136 under bottenplaten 130. Bottenplatens 130 slitsar 137 och gasfordelningsrorets nedre inloppsdon 122.1 har darmed gemensamt inloppsror 104.1. 135 s5 satt fardelas gasen som tillfors via inloppsroret 104.1 bade Over inloppsdonets 122.1 gasgenomforande oppningar 125 och bottenpl5tens slitsar 137. Det medfor en bra kontroll och styrmojlighet av gasflodet till den nedre delen av reaktorn.

I fig. 3 visas en annan utforingsform av anlaggningen enligt uppfinningen dar reaktorns 15 gasinloppsorgan 120 innefattar en uppsattning gasledningsanordningar 140 uppvisande gasgenomforande oppningar 146 (se aven fig. 4) vilka är anordnade sa att gasen obehindrat kan tillfbras insatsmaterial M infort i kammaren. Gasledningsanordningen 140 har en nedre del liknande ett kart rot- 141 avsett att anslutas vinkelratt till bottenplaten 130 och en cirkularcylindrisk byre del liknande en huva 143 ansluten till roret 141. Den cirkularcylindriska delen, huvan 143 har en storre diameter an rOret 141 och uppvisar en plan materialbarande oversida 144 vand upp5t och in i kammaren vilken är avsedd att anligga mot det i kammaren inforda insatsmaterialet. Den cirkularcylindriska delen uppvisar aven en undersida 145 vand mot bottenplaten 130 och parallellt anordnad med den materialbarande oversidan 144. Undersidan 145 är fiirsedd med gasgenomforande oppningar 146 riktade ned5t mot bottenplaten 130 s5 att intrangning av insatsmaterialpartiklar i de gasgenomforande oppningarna fdrhindras. Huvans materialbarande oversida 144 och undersidan 1 är forbundna med cylinderformad kantdel 147, varvid ett inre h5lrum 148 bildas mellan den materialbarande sidan, undersidan och kantdelen. Gasledningsanordningens nedre del, roret 141, forbinder ett genom bottenplaten anordnat gasoverforande h51(ej visat i figur) med de gasgenomforande Oppningarna 146 via namnda inre arum 148 for tillforande av upphettad inert gas till insatsmaterialet infort I kammaren 110. Gasledningsanordningar 140 p5 bottenplaten och utrymmet 136 är anslutna till inloppsroret 104.1 via h51 106.1 och tillfors gas pa samma satt som beskrivits tidiga re.

For att astadkomma en jamn gastillforsel till alla gasledningsanordningar anordnade p5 bottenplaten sa är de gasgenomforande oppningarna 146 i gasledningsanordningen 144 utformade sa at ett farutbestamt flodesmotstand astadkoms far gasen vid passage genom oppningama varvid ett tryckfall dP genereras Over gasledningsanordningen 144 som overstiger gasens tryckfall dM Over insatsmaterialet i kammaren 110.

Foretradesvis är gasledningsanordningarnas 140 gasgenomforande oppningar 146 anordnade sa att tryckfallet dP som genereras Over gasledningsanordningarnas 140 gasgenomfarande oppningar 146 pa 8 bottenpl5ten motsvarar tryckfallet over inloppsdonets 122.1 gasgenomfOrande oppningar 125 s5 att jamn gasfbrdelning sker utmed bottenpl5ten och den nedre delen av gasfordelningsroret 121.

Gasflodet som tillfors insatsmaterialet Wan olika positioner i kammaren kan enkelt styras genom att fordela gasflodet olika till gasfordelningsrorets inloppsdon och bottenp1Stens gasinloppsorgan. Det är fordelaktigt att exempelvis tillfora 40% av det totala gasflodet till gasfordelningsrorets ovre inloppsdon 122.2, och resterande gasflocle till det nedre inloppsdonet 122.1 och bottenplatens gasledningsanordningar 140. en annan utforingsform (ej visad i figur) star bottenplatens gasinloppsorgan 120 i gasoverforande forbindelse med en gasavgivande kalla 102 via ett separat tillhorande inloppsror (ej visat i figur). DS kan gasen som tillfbrs gasinloppsorga net p5 bottenplaten kontrolleras separat.

Reaktorn visad i fig.1 innefattar aven ett gasinloppsror 129 anordnat p5 mantelytan. Gasinloppsroret 129 är foretradesvis anordnat p5 reaktorns byre gavelparti 112. Gasinloppsroret 129 leder in upphettad inert gas till det i kammaren inforda insatsmaterialet fr8n en gasavgivande kalla 102. Det är fordelaktigt att tillfora gas fr5n olika h511, insatsmaterialet pyrolyseras snabbare och gasen passerar genom materialet i fler riktningar vilket bidrar snabbare bearbetning och jarrmare varmefordelning i materia let M.

I fig. 3 visas vidare en ytterligare utforingsform av reaktorns gasinloppsorgan 120 innefattande en inloppsvaggyta 150 anordnad p5 reaktormantelns insida 111.1. Inloppsvaggytan är sammanhangande anordnad runt hela mantelytans insida pa ett avstand A fran mantelytan sa att ett gastillforande utrymrne 151 bildas mellan Inloppsvaggytan 150 och mantelytan 111. Inloppsvaggytan 150 har en tn./re ande 150.1 anordnad p8 mantelytan invid det ovre gavelpartiet 112, och en nedre ande 150.2 anordnad i anslutning till utloppsorganets ovre ande. Det är ocks5 tankbart att inloppsvaggytans nedre ande 150.2 är anordnad i anslutning till bottenpraten 130.

Inloppsvaggytan 150 är fOrsedd med gasgenomfOrande oppningar 155 for ledande av upphettad inert gas 101 in i kammaren 110. I fig. 3 visas att de gasgenomfOrande oppningarna 155 är vasentligen jamnt fordelade Over hela inloppsvaggytan.

Det är aven tankbart att fordela de gasgenomfOrande oppningarna 155 med 6kande antal oppningar i neclatgaende riktning over inloppsvaggytan 150 dvs den nedre delen av inloppsvaggytan är foresedd med fler oppningar an den ovre delen for att tillfora ett storre gasflocle till insatsmaterialet i det nedre omradet. For att Sstadkomma Orrin gastillforsel till insatsmaterialbadden sa är de gasgenomforande oppningarna 155 anordnade s5 att ett forutbestamt floclesmotst5nd Sstadkoms vid passage av gas genom oppningarna 155 varvid ett tryckfall dP genereras over de gasgenomfOrande Oppningarna 15 sS att det genererade tryckfallet Over de gasgenomfOrande oppningarna 155 overstiger gasens tryckfall vid passage genom insatsmaterialbadden. lnsatsmateria lbadden M anligger mot inloppsvaggytan 150 under pyrolysbearbetningen. Inloppsvaggytan 150 varms av gasen som tillfors det gastillforande utrymmet 151. Gasen som tillfors 9 kammaren via inloppsvJggytan 150 passerar genom insatsmaterialet M I ned5tg5ende riktning till gasutloppsorganet 160 anordnat langre ner p5 mantelytans insida 111.1. Detta Jr i synnerhet fordelaktigt i ett inledande skede av bearbetningsperioden d5 insatsmaterialbaddens ovre niv5 Mstart ligger avsevart Over gasfordelningsrorets ovre ande 121.2 i hojdled och darfor inte kan bearbetas effektivt med den gas som tillfors fra'n gasfordelningsroret och medfor en kortare processtid.

Allteftersonn bearbetningsperioden framskrider sjunker materialet ner och frilagger ett ovre parti av inloppsvaggytan 150. Gasfloclet som tiltfOrs insatsmaterialet infort i kammaren via inloppsvaggytan 150 kan c15 regleras till lagre eller htigre flocle, alternativt avbrytas.

En thrdel med att anordna inloppsvaggytan 150 utmed mantelytan 111 är att den upphettade inerta processgasen som tillthrs via inloppsvaggytan 150 kan bearbeta insatsmaterialet effektivt c15 gasfloclet leds i riktning mot gasutloppsorgan anordnade p5 mantelytan.

Foretradesvis skall det genererade tryckfallet over inloppsvaggytans 150 gasgenomforande oppningar 155 overensstamma med det genererade tryckfallet Over gasfordelningsrOrets gasgenomforande oppningar 125. oppningsarean hos de gasgenomforande Oppningarna 155 p5 inloppsvaggytan 1 motsvarar darfor oppningsarean for gasfordelningsrorets gasgenomforande oppningarna 125. Inloppsvaggytan gasgenomforande oppningars 155 antal och thrdelningen av dessa Over inloppsvaggytan 150 valjs och anpassas s5 att lamplig gasfordelningen Over badden erh511s.

I fig. 5 visas ytterligare en annan utforingsform av den uppfinningsenliga anlaggningen clar reaktorns 1 gasinloppsorgan 120 innefattar en sammanhangande inloppsyta 180 anordnad runt hela insidan av reaktorns mantelytans insida 111.1 (med undantag av det ovre gavelpartiet) och p8 insidan av det nedre gavelpartiet 113. Reaktorns gasutloppsorgan 160 innefattar ett gasutloppsrOr 195 anordnat p5 reaktormantelns ovre gavelparti 112. Den sammanhJngande inloppsytan 180 innefattar en vaggyta 181, en bottenyta 182 och ett gasfordelningsror 183.

Gasfordelningsroret 183 är koaxiellt anordnat med reaktorns centrumaxel 105 och stracker sig likt ett torn axiellt in i kammaren och har en periferiyta 184 med en nedre ande 183.2 ansluten till bottenytan 182 och en byre ande 183.1 anordnad p5 Stminstone halva reaktorns hojd i hojdled. Inloppsytans bottenyta 182 Jr anordnad att forbinda vaggytan 181 med gasfordelningsrorets nedre ande 183.2. Inloppsytan 180 Jr anordnad p5 ett aystand A frail reaktorns mantelyta 111.1 och det nedre gavelpartiet 113 s5 att ett gastillforande utrymme 186 bildas mellan inloppsytan 180 och mantelytan 111.1 respektive den nedre gavelns 113 yta, varvid 5k/en gasfordelningsroret 183 insida utgOr en del av det gastillforande utrymmet 186.

Den sammanhangande inloppsytan 180 är forsedd med gasgenomfarande oppningar 185 for ledande av upphettad inert gas in i kammaren 110. De gasgenomforande oppningarna 185 är thrdelade Over hela inloppsytan 180 och är utformade att 5stadkomma ett flodesmotst5nd s5 att ett tryckfall genereras Over de gasgenomforande oppningar 185 p5 samma satt som beskrivits tidigare. I fig. 5 indikeras gasflridet med pilar riktade in i kammaren 110.

Inloppsror 187.1 och 187.2 är anordnade Fangs mantelytan 111 for ledande av inert trycksatt gas till det I kammaren 110 inforda insatsmaterialet M indikerat med streckad linjer M„art och Mend. I fig. 5 visas att det gastillforande utrymmet 186 är indelat med en skiljevagg 186.1 i segment 188, 189 anordnade p5 inbordes olika nivaer i hojdled I kammaren, ett ovre segment 188 och ett nedre segment 189.

Segmenten 188 och 189 är forsedda med separat tillhorande inloppsror 187.1 respektive 187.2 anordnade p5 mantelytan, for att leda gas 101 till respektive segment 188,189 i det gastillforande utrymmet 186 anordnade p5 inbordes olika nivaer i hojdled I kammaren (110). Fordelen med att indela det gastillforande utrymmet är att mojligheten att styra gasfloclet till olika omr5den I reaktorn akar och darmed kan bearbetningsprocessen genomforas mer effektivt. Naturligtvis kan det gastillforande utrymmet 186 vara utformat utan skiljevagg eller delning. Gasen som leds in till kammaren fordelas cI jamt Over alla gasgenomforande oppningar 185 runt hela inloppsytan, aven de gasgenomforande oppningarna 185 anordnade i gasfordelningsroret 183.

I fig. 5 visas att de gasgenomforande oppningarna 185 är fordelade Over inloppsytan 180 s5 att antalet oppningar 185 'akar i ned5tg5ende riktning over inloppsytan 180, dvs den nedre delen av inloppsytan har fler gasgenomforande appningarna 185 an den ovre delen, for att styra en storre andel av den till reaktorn tillforda gasen (101) till kammarens nedre del an till kammarens ovre del. Detta kan naturligtvis ske under olika perioder i bearbetningsprocessen.

Reaktorn I Fig. 5 uppvisar ett gasutloppsror 195 pa' det byre gavelpartiet 112. Gasen som tillfors det i kammaren inforda insatsmaterialet leds ut fran kammaren 110 genom gasutloppsroret 195. GasflOclet passerar darmed genom insatsmaterialet i en upp5tg5ende riktning genom insatsmaterialbadden, varvid insatsmaterialet pyrolysbearbetas effektivt. En fordel med att gasflocle tillfors langs hela inloppsytan 180 fran den bottenytan 182 till det byre gavelpartiet är att den gas 101.1 (indikerat med pilar) som tillfors insatsmaterialet M invid kammarens bottenyta 182 och som avkyls under passagen genom insatsmaterialbadden tillfors varme fran gasflodet 101.2 (indikerat med pilar) som tillfors hogre upp langs den sammanhangande inloppsytan 180. Darmed forhindras att pyrolysolja som forgasats i reaktorns nedre del och som fors med den stigande gasen till gasutloppsraret 195 aterkondenserar i insatsmaterialet M under passagen vilket forbattrar kvaliteten p5 den kolbaserade aterstodsprodukten.

I fig. 1 och 3 visas utloppsorgan 160 for utforsel av gas som passerat genom det i kammaren 110 upptagna insatsmaterialet M. Gasfloclet som tillfors fra'n gasinloppsorgan 120 passerar genom insatsmaterialet M och avger medford varme varvid gasen strommar i riktning mot utloppsorganet 160 enligt minsta motst5ndets lag. Utloppsorganet 160 har till syfte att fora ut den forgasade pyrolysoljan 107 p5 ett effektivt satt.

Fig. 6 visar en detaljerad vy av ett parti av utloppsorganet 160 vilket innefattar i kammaren 1 anordnade gasoverfOrande kanaler 170.1-170.n (i figuren visas for enkelhets skull endast en kanal 170) utloppsyta 162.1-162.n, gasledande spalt 163.1-163.n samt gasledande utrymme 164. Utloppsorganet 160 innefattar aven p5 utsidan av reaktormanteln anordnade utloppsror 166 som st5r I farbindelse med den gasoverforande kanalen 170. 11 Utloppsorganet 160 har en ovre ande 160.1 som friretradesvis Jr belagen nedanfor gasfordelningsrorets tivre dnde 121.2 i hojdled och en nedre ande 160.2 som är anordnad invid bottenplAten 130. Utloppsorganet 160 Jr anordnat runt hela mantelytans insida 111.1 utmed 5tminstone den nedre tredjedelen av reaktorn 1.

Utloppsorganet 160 Jr utformat som en falsfOrsedd utloppsvaggyta 165 avsedd att anligga mot insatsmaterialbadden M och bildad av en serie, atminstone tre eller fler, utloppsytor 162.1462.n anordnade nedanfor och i direkt anslutning till en gasforande kanal 170. Varje utloppsyta 162.1462.n Jr vand mot kammaren 110 och uppvisar en byre respektive nedre kant 169.1, 169.2. Utloppsytan 162.1-162.n stracker sig runt hela mantelytans insida och är anordnad p5 ett avsta'nd fran mantelytan varvid ett gasledande utrymme 164 bildas mellan utloppsytan 162.1-162.n och mantelytan.

Utloppsytan 162.1-162.n är foretradesvis utformad av ett langstrackt skivformade pratelement som är forbundna med mantelytans insida. Utloppsytorna 162.1-162.n Jr anordnade p5 inbordes olika niv5er i hOjdled i kammaren och p5 inbordes olika avsfand fr5n mantelytan. Utloppsytorna 162.1-162.n är separerade av falsar bildade av gasledande spalter 163.1-163.n, dar en spalt bildas mellan tv5 intill varandra anordnade utloppsytor, exempelvis visas i fig.6 att spalt 163.2 bildas mellan utloppsyta 162.1 och 162.2. De gasledande spalterna 163.1-163.n Jr avsedda att motta och leda ut pyrolysgas 107 innehallande forgasad pyrolysolja frigjord fr5 n insatsmaterialet M ur kammaren 110. Spalten163.1- 163.n Jr horisontellt anordnad och stracker sig runt hela mantelytan 111.1 och har en spaltbredd b motsvarande det i kammaren radiellt riktade avstandet mellan tv5 intill varandra anordnade utloppsytor.

FOretradesvis overlappar utloppsytorna 162.1-162.n varandra inbordes i hojdled, 55 som visas i fig. 6 for att skydda de gasledande spalterna 163.1-163.n fran intrangande insatsmaterialpartiklar. Utloppsytans 162.1 nedre kant 169.2 Jr anordnad p5 langre avstand frAn mantelytans insida 111.1 an den nedanftir narmast anordnade intilliggande utloppsytans 162.2 ovre kant 169.1, och den ovre utloppsytans 162.1 nedre kant 169.2 stracker sig neat och är lagre anordnad i hojdled an den nedre utloppsytans 162.2 ovre kant 169.1 55 att den byre utloppsytans 162.1 nedre kant 169.2 i hOjdled overlappar den nedre utloppsytans ovre kant. Den ovre utloppsytans 162.1 nedre kantyta 169.2 skyddar darmed den gasoverforande spalten 163.2 genom att hindra att insatsmaterialpartiklar tranger in genom spalten vid fyllning av kammaren eller under processtiden dS insatsmaterialet sjunker samman.

Spalten 163.1-163.n kan aven vara forsedd med partikelblockerande organ 167 utformat sa att insatsmaterialet ingdende partiklar avskiljs frail gasen medan gasen tints passera fritt genom spalten 163.1-163.n. I fig. 6 visas ett partikelblockerande organ 167 utformat med W-formad eller tandad profil vilken är anordnad att strackas over spaltens 163.1-163.n bredd. Det partikelblockerande organet 167 valjs och anpassas efter insatsmaterialets fragmentstorlek. Det partikelblockerande organet 167 är anordnat i ett stycke med utloppsytan 162.1-162,n, varvid den Eivre och/eller den nedre kanten 169.1, 169.2 av utloppsytan forses med lamplig profil och bockas p5 ett sadant satt s5 att det partikelblockerande organet stracker sig Over hela spaltens bredd och ansluter till narmast intilliggande utloppsyta. I fig.6 Jr spalten163.1-163.n forsedd med dubbla partikelblockerande organ 167. 12 Utloppsorganets 160 utloppsvaggyta 165 har flera fordelaktiga funktioner. Det mellan utloppsytorna 162.1-162.n och mantelytan 111.1 bildade gasutledande utrymmet 164 leder pyrolysgas 107 fr8n de gasledande spalterna 163.1-163.n langsmed mantelytan uppat i riktning mot gasoverforande kanal 170 och utloppsroren 165. Pyrolysgasen 107 innefattande forgasad pyrolysolja som leds ut genom de nedre gasledande spalterna narmast bottenplaten 130 och passerar genom det gasledande utrymmet 164 i riktning mot utloppsror 166 har vanligtvis en hogre temperatur an det pyrolysgasflocle som passerat genom insatsmaterialet belaget pa en hogre niva i reaktorn dar pyrolysgasfloclet mAste passera en stOrre andel insatsmaterial och darmed avkyls mer. Detta medfOr att utloppsvaggytan 165 varms upp av den genom det gasledande utrymmet 164 forbi passerande utgaende hetare pyrolysgasen 107.

Pyrolysgasfloclet som passerat genom insatsmaterial belaget pa en hogre niv5 i reaktorn i riktning mot utloppsorganet 160 motel- den uppvarmda ytan 165 varvid pyrolysgasflodets temperatur och flodeshastigheten stiger och kondensation av den forgasade pryolysoljan i insatsmaterialet undviks. Detta medfor forbattrade egenskaper hos den kolbaserade slutprodukten.

I Fig. 3 visas att utloppsorganets gasledande utrymme 164 ar indelat i utloppssektorer 164.1 och 164.2, dar vardera utloppssektor star i gasoverfarande thrbindelse via en separat tillhorande gastiverforande kanal 170.1 respektive 170.2 till ett separat tillhorande utloppsror 166.1 respektive 166.2 for utforsel av pyrolysgas 107 fran insatsmaterialet. Det gasledande utrymmet 164 ar foretradesvis indelat i fyra gasutledande utloppssektorer som ar jamnt fordelade utmed mantelytan (I fig.3 visas endast tva utloppssektorer). Det gasledande utrymmet 164 kan exempelvis vara forsett med delningsorgan eller mellanvaggar for 5tskiljande av utloppssektorerna. I fig. 3 indikeras delningsorgan med en streckad linje. Varje utloppssektor 164.1 respektive 164.2 mottar pyrolysgas 107 via de gasledande spalterna 163.1463.n som Jr anordnade inom respektive utloppssektor. Utloppssektorerna 164.1 och 164.2 leder pyrolysgas 107 fran den del av insatsmaterial M belaget i ett omrade i kammaren, aven kallat kammarsektor, som angransar mot respektive utloppssektor, darmed astadkoms att pyrolysgas 107 innefattande fOrgasad pyrolysolja kan bortforas sektorsvis fran kammaren.

I fig. 3 visas att kanalerna 170.1 och 170.2 ar vasentligen horisontella och anordnade invid utloppsorganets ovre ande 160.1 och forbinder det gasledande utrymmet 164 med utloppsror 166.1 respektive 166.2 Mr utforsel av pyrolysgasen 107 fran kammaren 110. Utloppsroren 166.1 och 166.2 är anordnade p5 mantelytan vid utloppsorganets ovre ande, foretradesvis ar utloppsroren grupperade tv5 grupper anordnade p5 mantelytans omkrets, alternativt ar utloppsraren jarnnt fordelad utmed omkretsen for att leda bort den heta processgasen. Vart och ett utloppsror 166.1 respektive 166.2 ar forsett med manoverorgan eller ventil for styrning av gasflodet genom insatsmaterialbadden.

Kanalerna 170.1 respektive 170.2 med tillhorande utloppsror 166.1 respektive 166.2 ar anordnade att leda pyrolysgas 107 sektorsvis ut fran kammaren 110. Den tillforda gasens 101 flociesriktning genom insatsmaterialet M kan darmed styras genom reglering av manOverorgan, exempelvis ventiler eller andra flodesreglerande anordningar innefattade i utloppsorganet 160.

Den uppfinningsenliga anlaggningen med reaktorn 1 innefattar aven en styr- och kontrollkrets med vilken processparametrar for den upphettade inerta gas 101 som tillfors kammaren 110 via gasinloppsorganet 120 kan styras och kontrolleras samt for den pyrolysgas 107 innefattande forgasad 13 pyrolysolja som leds ut ur kammaren 110 via respektive gasutloppsorganet. Anlaggningen 5r vidare forsedd med sensorer och givarorgan med hjalp av vilka pyrolysgasens 107 olika best5ndsdelar och relativa mangde.r kan matas och analyseras varvid pyrolysprocessen uppratth5lls och drivs sA lange insatsmaterialet i reaktorn avger pyrolysgas 107 innefattande forutbestamda niv5er av olika bestandsdelar eller pyrolysgasens 107 temperatur uppnatt en forutbestamd temperaturniv5.

Gasinloppsorganet 120 och tillhorande inloppsror uppvisar manOverorgan sa att gastillforsel och gasflocle till gasfordelningsror, gasinloppsorgan p5 bottenplat och inloppsvagg eller inloppsvaggyta kan kontrolleras, styras, okas, minskas, avbrytas eller omkopplas under bearbetningsperioden. Exempelvis kan gasfloclet som tillfors reaktorn via det ovre gasinloppet 129 och till gasfordelningsroret 121 inledningsvis vara fordelat 50/50 s5 att lika gasflocle tillfors det ovre gasinloppet 129 och till gasfordelningsroret 121. Gasfloclet som tillfors via det byre gasinloppet bearbetar d5 den ovre delen av insatsmaterialet. Under bearbetningsperioden forandras forh5llandet s5 att den ovre gastillforseln avbryts och hela gasflodet tillfors genom gasfordelningsror 121 och bottenpl5ten 130. Det är ocks tankbart att reglera bearbetningsprocessen genom att det totala gasflodet till rektorn 1 fordelas olika till gasthrdelningsror 121,183 , gasinloppsorgan 120 p5 bottenpl5t 130, och inloppsvaggyta 150 eller inloppsyta 180 s5 att olika tryckfall dP erhalles over de gasgenomforande oppningarna 125,146,155,185 anordnade i skilda omr5den i kammaren dar gasinloppsorganen är anordnade. P5 detta satt kan den tillforda gasen fordelas och styras sa att pyrolysbearbetningen genomfors p5 ett effektivt satt och s'adant insatsmaterial som delvis bearbetats och fallit samman kan tillforas mer gas an insatsmaterial i andra omrSclen.

Genom att utforma reaktorkammaren 110 med en fast icke oppningsbar botten 5stadkoms att driftsbetingelserna kan optimeras utan att hansyn maste tas till att reaktorn m5ste medge tomning p konventionellt salt, exempelvis genom en lucka i beh5llarens botten. Efter avslutad pyrolysbearbetning genomfors tomning av reaktorkammaren 110 genom att den fasta kolhaltiga slutprodukten sugs upp genom en uppsugningsanordning som nedfors genom det byre oppningsbara luckorganet 115 anordnad i reaktorns byre gavelpartiet 112.

Det uppfinningsenliga fbriarandet astadkommer sAledes att den kolbaserade 5terstoden i reaktorn ar fri fr5n pyrolysolja. Vid pyrolysbearbetning av fragmenterade dack i anlaggningen forgasas alla fibrer.

Vid pyrolysbearbetningen forgasas materialet narmast gasinloppsorganet 120 forst. Under bearbetningen blir bottenplaten 130 varm och pyrolysbearbetningen sker snabbast invid kammarens botten. lnsatsmaterialet pyrolyseras och omvandlas till en poros kolbaserad slutprodukt. I det bearbetade omr5det av insatsmaterialet blir tryckfallet inledningsvis lagre, sedan pressas detta sannman varvid floclesmotst5ndet okar och den tillforda gasen 101 stronnmar mot omr5den insatsmaterialbadden som har lagre tryckfall dvs det obearbetade materialet.

Foreliggande uppfinning är inte begransad till det ovan beskrivna och det p5 ritningarna visade utan kan andras och modifieras p5 en rad olika satt inom ramen for de efterfoljande patentkraven. 14

Claims (9)

1. PATE NTKRAV Anlaggning for atervinning av kol och kolvateforeningar fran organiskt insatsmaterial genom pyrolysbearbetning, innefattande; - en reaktor (1) innefattande en kammare (110) vilken avgransas av en mantelyta (111) samt ett byre respektive nedre gavelparti (112,113) i vilken kammare insatsmaterial (M) i fragmenterad form är avsett att upptas, gasinloppsorgan (120) for tillforande av upphettad inert gas (101) till insatsmaterialet varvid gasinloppsorganet (120) star i gasoverforande forbindelse med en gasavgivande Ulla (102) via till gasinloppsorgan horande inloppsror (104,129,187.1,187.2), gasutlopp (160) for ledande av gas ut ur kammaren, -kannetecknadav att gasinloppsorganet (120) innefattar gasgenomforande oppningar (125, 146,155,185) avsedda att tillfora gasen (101) in i kammaren (110), varvid de gasgenomforande oppningarna (125, 146, 155, 185) är anordnade 55 att ett tryckfall dP genereras vid gastillforsel som overstiger gasens tryckfall dM vid passage genom det i kammaren inforda insatsmaterialet M. 2. Anlaggning enligt krav 1 innefattande att gasinloppsorganet (120) innefattar ett centralt anordnat gasfordelningsror (121) som stracker sig axiellt in i kammaren (110), varvid gasfordelningsroret innefattar inloppsdon (122.1, 122.2) uppvisande de gasgenomforande oppningarna (125), dar inloppsdonen (122.1,122.2) Jr utformade s8 att gasfordelningsroret uppvisar en trunkerad konisk form. 3. Anlaggning enligt krav 2 innefattande att gasgenomforande oppningarna (125) är jamnt fordelade Over gasffirdelningsrorets periferiyta (124). 4. Anlaggning enligt krav 2 innefattande att gasgenomforande oppningarna (125) är fordelade med okande antal oppningar i nedatgaende riktning over gasfOrdelningsroret nedre ande. Anlaggning enligt n'agot av foregaende krav innefattande att gasfordelningsrorets Ovre ande (121.

2. ) Jr anordnat pa en hogre niv8 an halva reaktorns hojd. 6. Anlaggning enligt nagot av foregaende krav innefattande att de gasgenomforande oppningarna (125, 155, 185) Jr anordnade for att hindra intrangning av insatsmaterial M i inloppsorganet, varvid vardera gasgenomforande oppning (125, 155,185) uppvisar en ovre utskjutande kantdel (125.1) och en nedre indragen kantdel (125.2). 7. Anlaggning enligt nagot av fbregaende krav innefattande att kammaren (110) uppvisar en bottenplat (130) avsedd att bara insatsmaterialet M, dar bottenplaten (130) har en inre periferikant (132) omslutande gasfordelningsrorets nedre ande (121.1) och en yttre periferikant (131) ansluten till mantelytans insida (111.1), och ett utrymnne bildat mellan det nedre gavelpartiet (113) och bottenpl5ten (130). 8. Anlaggning enligt n5got av foreg5ende krav innefattande att bottenplaten (130) innefattar gasinloppsorgan (120). 9. Anlaggning enligt krav 7 eller 8 innefattande att gasinloppsorganet (120) innefattar gasoverforande slitsar (137) anordnade langs bottenplatens periferikant (131). 10. Anlaggning enligt n'agot av foregaende krav innefattande att gasinloppsorganet (120) innefattar gasledningsanordningar (140) anordnade p5 bottenuppvisande 5tminstone en gasgenomforande oppning (146) anordnad sa att gasen (101) obehindrat kan tillforas det I kammaren (110) inforda insatsmaterialet M. 11. Anlaggning enligt krav 10 innefattande att varje gasledningsanordning (140) uppvisar en oversida (144) vand in i kammaren (110) och en undersida (145) innefattande den 5tminstone en gasgenomforande appningen(146) riktad mot bottenplaten (130). 12. Anlaggning enligt n5got av foregaende krav innefattande att gasfrirdelningsrorets nedersta inloppsdon (122.1) och gasinloppsorganet (120) anordnat p5 bottenpl5ten (130) har ett gemensamt inloppsror (104.1) for tillforande av gas (101) fr5n en gasavgivande kalla (102). 1

3. Anlaggning enligt n5got av foreg5ende krav innefattande att gasinloppsorganet (120) innefattar en inloppsvaggyta (150) anordnad p5 mantelytans insida (111.1) och att ett gastillforande utrymme (151) bildas mellan inloppsvaggytan och mantelytan, dar gasgenomforande Oppningar (155) är anordnade p inloppsvaggytan (150) for tillforande av gas till det i kammaren inforda insatsmaterialet M. 1

4. Anlaggning enligt krav 13 innefattande att inloppsvaggytan (150) har en ovre ande (150.1) anordnad p5 mantelytan (111) invid det ovre gavelpartiet (112), och en nedre ande (150.2) anordnad anslutning till utloppsorganet (160). 1

5. Anlaggning enligt krav 13 innefattande att inloppsvaggytan (150) har en ovre ande (150.1) anordnad p5 mantelytan (111.1) invid det ovre gavelpartiet (112), och en nedre ande anordnad i anslutning till bottenpl5ten (130). 1

6. Anlaggning enligt krav 13-15 innefattande att den totala arean hos de gasgenomfOrande oppningarna (155) anordnade p5 inloppsvaggytan (150) motsvarar den totala arean hos de gasgenomforande oppningarna (125) anordnade pa' det gasfordelningsrorets periferiyta (124). 1

7. Anlaggning enligt krav 13-16 innefattande att de gasgenomforande oppningarna (155) är jamnt fordelade over inloppsvaggytan (150). 16 18 AnI5ggning enligt krav 13-17 innefattande att de gasgenomforande oppningarna (155) är fordelade med okande antal oppningar i nedatg5ende riktning over inloppsvaggytan (150). 19. Anlaggning enligt n5got av foreg5ende krav innefattande att gasinloppsorganet (120) innefattar en sammanhangande inloppsyta (180) anordnad runt hela mantelns insida (111) och det nedre gavelparti (113), och innefattande ett gasfordelningsror (183) uppvisande en periferiyta (184) varvid ett gastillforande utrymme (186) bildas mellan inloppsytan (180) och mantelytan (111) respektive det nedre gavelpartiet (113), varvid gasgenomforande oppningar (185) är anordnade p5 inloppsytan (180) for tillforande av gas (101) till det I kammaren (110) inforda insatsmaterialet M. 20. Anlaggning enligt nagot krav 19 innefattande att de gasgenomfbrande oppningarna (185) är fordelade med okande antal gasgenomfOrande oppningar (185) i ned5tg5ende riktning over inloppsytan (180). 21. Anlaggning enligt n5got av foregaende krav innefattande att det gastillferande utrymmet (186) innefattar segment (188, 189) anordnade p5 inbordes olika niv5er i hojdled i kammaren (110), dar respektive segment är forsett med separat tillhorande inloppsror (187.1, 187.2) for att leda gas (101) till respektive segment (188,189)1 det gastillfbrande utrymmet (186). 22. Anlaggning enligt n5got av krav 21 innefattande att de gasgenomforande oppningarna (185) 5r fordelade med okande antal oppningar (185) i ned5tg5ende riktning over inloppsytan (180) narmare nedre anden hos vane segment (188,189). 23. Anlaggning enligt n5got av foregaende krav innefattande att utloppsorganet (160) är utformat som en utloppsvaggyta (165) innefattande en serie utloppsytor (162.1-162.n) anordade p5 mantelytans insida (111.1), d5r utloppsytorna (162.1-162.n) är anordnade p5 inbordes olika niv5er i heljdled i kammaren (110) och p5 inbordes olika avstand fr5n mantelytan (111). 24. Anlaggning enligt krav 23 varvid utloppsorganet innefattar en serie gasledande spalter (163.1- 163. n) for utledande av pyrolysgas (107) fr5n kammaren (110), d5r en spalt (163.1-163.n) bildas mellan tv5 intill varandra anordnade utloppsytor (162.1-162.n). 25. AnI5ggning enligt krav 23 eller 24 innefattande att varje utloppsyta (162.1-162.n) stracker sig runt hela mantelytans insida (111.1) och är anordnad p5 ett avst5nd fr5n mantelytan (111) varvid ett gasledande utrymme (164) bildas mellan utloppsytan (162.1-162.n) och mantelytan (111). 26. Anlaggning enligt krav 24 eller 25 innefattande att vane gasledande spalt (163.1-163.n) är forsedd med partikelblockerande organ (167) anordnad att strackas Over spaltens bredd 55 att gasmedfort insatsmaterial M avskiljs fr5n pyrolysgasen (107) medan pyrolysgasen tints passera fritt genom spalten (163.1-163.n). 17 27. Anlaggning enligt n5got av krav 23-26 innefattande att utloppsytor (162.1-162.n) anordnade intill varandra inbordes overlappar varandra i hojdled for att skydda de gasledande spalterna (163.1-163.n) frAn intrangande insatsmaterial M. 2

8. Anlaggning enligt nagot av kraven 25-27 innefattande att det gasutledande utrymmet (164) är indelat i gasutledande utloppssektorer (164.1, 164.2), dar vane utloppssektor (164.1,164.2) leder ut pyrolysgas (107) frail insatsmaterial M belaget i en mot respektive utloppssektor (164.1,164.2) angransande kammarsektor. 2

9. Anlaggning enligt krav 28 innefattande att gasutloppsorganet (160) innefattar gasoverforande kanaler (170.1,170.2) horisontellt anordnade langs mantelns insida (111.1) , och där vale utloppsektor (164.1,164.2) är anslutet i gasoverforande forbindelse via en separat tillhOrande gasoverforande kanal (170.1,170.2) till ett separat tillhorande utloppsror (166.1,166.2) fiir ledande av pyrolysgas (107) ut fr5n kammaren (110). 30. Anlaggning enligt nagot av foreg5ende krav innefattande att utloppsv5ggytans (165) ovre 5nde är anordnad nedanfor gasfordelningsrorets byre ande (121.2)1 hiijdled och utloppsvaggytans (165) nedre ande ansluter till bottenplaten (130) invid reaktorns nedre gavelparti (113). 31. Anlaggning enligt nagot av foreg5ende krav innefattande att gasutloppsorganet (160) innefattar ett gasutloppsnir (195) anordnat p5 reaktormantelns ovre gavelparti (112). 32. Forfarande for 5tervinning av kol och kolvateforeningar frail organiskt insatsmaterial genom pyrolysbearbetning, innefattande; 1. inforande av insatsmaterial M i fragmenterad form i en reaktor (1) innefattande en kammare (110) vilken avgransas av en mantelyta (111) samt ett ovre respektive nedre gavelparti (112,113) , 2. tillforsel av upphettad inert gas (101) till kammaren for pyrolysbearbetning av insatsmaterialet via gasinloppsorgan, 3. edande av pyrolysgas (107) ut ur kammaren (110) via gasutloppsorgan (160), -kannetecknadavatt att gasinloppsorganet (120) innefattar gasgenomforande oppningar (125,146,155,185) avsedda att tillthra gasen (101) till kammaren (110), varvid ett tryckfall dP genereras Over de gasgenomforande Oppningarna (125,146, 155,185) vid tillforandet av gasen (101) som overstiger gasens tryckfall dM genom det i kammaren (110) inforda insatsmaterialet M. 33. Forfarande enligt krav 32 innefattande att gasen (101) tillfors till det i kammaren (110) inforda insatsmaterialet M genom ett utmed centrumaxeln (105) anordnat gasfordelningsror (121,183) 18 innefattande de gasgenomforande oppningarna (125, 185) varvid gasen (101) leds radiellt genom insatsmaterialet M till gasutloppsorgan (160) anordnade p5 mantelytans insida (111). 34. Forfarande enligt n5got av kraven 32-33 innefattande att gasen (101) tillfrirs det i kammaren inforda insatsmaterial M genom gasinloppsorgan (120) innefattande gasgenomforande oppningar (146) anordnade invid kammarens bottenplat (130), varvid gasen leds snett eller diagonalt genom insatsmaterialet M till gasutloppsorgan (160) anordnade p5 mantelytans insida (111). 35. Forfarande enligt n5got av kraven 32-34 innefattande att gasen (101) tillfors det i kammaren inforda insatsmaterial M genom gasinloppsorgan (120) innefattande en inloppsvaggyta (150) uppvisande gasgenomfrirande rippningar (155) vilken är anordnad p5 mantelytans insida ovanfor gasutloppsorganet (160) , s5 att gasen leds fr5n inloppsvaggyta (150) genom insatsmaterialet M i nedatgAende riktning till gasutloppsorganet (150) anordnat langre ner p5 mantelytans insida (111.1). 36. Forfarande enligt n5got av kraven 32-35 innefattande att gasen tillfors det i kammaren (110) inforda insatsmaterialet M genom en sammanhangande inloppsyta (180) uppvisande gasgenomforande rippningarna (185) vilken är anordnad runt hela mantelns insida och nedre gavelparti, dar gasfordelningsrarets runtomgSende periferiyta är del av inloppsytan, varvid gasen leds fr5n den sammanhangande inloppsytan genom insatsmaterialet i uppatgaende riktning till ett gasutloppsror a nord nat p5 det rivre gavelpartiet. 37. Frirfarande enligt nagot av kraven 32-36 innefattande att utloppsvaggytan (165) varms av pyrolysgas (107) som leds genom det gasutledande utrymmet (164) varvid kondensation av forgasad pyrolysolja i insatsmaterialet invid gasutloppsorganet (160) frirhindras. 38. Forfarande enligt n5got av kraven 32-37 innefattande att insatsmaterialet M pyrolysbearbetas sektorsvis i kammaren (110) genom styrning av den tillfercia gasens (101) flodesriktning genom insatsmaterialet M genom reglering av ma nriverorgan innefattade i utloppsorganet (160). 39. Forfarande enligt nAgot av kraven 32-28 innefattande att gasflodet som tillfors till gasfordelningsroret (121,183), gasinloppsorganet (120) p5 bottenpl5ten (130) och inloppsvagg (150) och/eller inloppsyta (180) kontrolleras, styrs och omkopplas under bearbetningsperioden av det i kammaren infrirda insatsmaterialet M. 19 101 166. 1 166,2 \ 107 1 137 1 131 1113 104,1 122:2 160,1 160 101 1 125,1 122. 2 124,2 N125„2