SE538794C2 - Anläggning och förfarande för återvinning av kol och kolväteföreningar från organiskt insatsmaterial genom pyrolys. - Google Patents

Abstract

Fídreiiggande uppfinning avser en Anläggning för återvinning av koi och koiväteföreningar frånorganiskt insatsmateriai genom pvroiysbearbetning, innefattande; en reaktor (1) innefattande enkammare (119) viiken avgränsas av en manteiyta (111) samt ett övre respektive nedre gaveiparti(112,113) i viiken kammare insatsmateriai (ivi) i fragmenterad form är avsett att upptas,gasinioppsorgan (120) för tiiiförande av upphettad inert gas (191) tiil insatsmateriaiet varvidgasinioppsorganet (120) står i gasöverförande förbindeise med en gasavgivande käiia (102) via tiiigasinioppsorgan hörande inioppsrör (104,129,187.1,18?.2), gasutiopp (160) för iedande av gas ut urkammaren, där gasinioppsorganet (120) innefattar gasgenomförande öppningar {125,146,155,185)avsedda att tiliföra gasen (101) in i kammaren (110), varvid de gasgenomförande öppningarna (125,146, 155,185) är anordnade så att ett tryckfaii dP genereras vid gastiiiförsei som överstiger gasenstrycktaii div/i vid passage genom det i kammaren införda insatsmateriaiet iVi. Uppfinningen avser också ett förfarande för återvinning av koi och koiväteföreningar från organisktinsatsmateriai genom pyroiys. Pubiiceras med Fig. 1

Description

1 Anläggning och förfarande för återvinning av kol och kolväteföreningar från organiskt insatsmaterialgenom pyrolys. "rtkwrskr OMRÅDE Föreliggande uppfinning avser en anläggning och ett förfarande för återvinning av kol ochkolväteföreningar från organiskt insatsmaterial genom pyrolys.

BAKGRUND Vid pyrolys upphettas organiskt insatsmaterial utan närvaro av syre varvid materialet istället för attförbrännas överförs till enklare beståndsdelar i form av vätske- och gasformiga produkter somåtervinns genom en rad efterföljande processteg som bland annat omfattar kondensering. Vidfullständig pyrolys s.k. karbonisering återstår uteslutande kol.

Inför pyrolysprocessen fragmenteras insatsmaterialet till partiklar av lämplig storlek, tvättas, förvärmstill ca 100-150°C varefter materialet införs i en ugnsliknande reaktor för förgasning vilket vanligen skervid temperaturer på omkring 450-700°C. Genom pyrolysprocessen erhålls en lättflyktig gas, s.k.pyrolysgas vilken förutom vattenånga innehåller kolmonoxid, koldioxid, paraffiner, olefiner samt en radkolväteföreningar ur vilka olja och gas kan utvinnas. Av den fasta kolhaltiga materlalåterstoden igenomförd pyrolys aktivt kol framställas. De erhållnapyrolysprodukterna är mycket värdefulla som industriella råvaror och har vanligen kvaliteter sommycket väl kan jämföras med motsvarande på konventionellt sätt framställda råvaror. reaktorn efter kan kimrök eller Det finns olika typer av pyrolysanläggningar, dels kontinuerliga processer där organiskt material tillförsen reaktor med en rörlig bädd som transporteras genom en trumma där värme tillförs materialet direkteller indirekt. En annan typ av pyrolysanläggning är en sådan anläggning där en satsvis arbetandereaktor tillförs organiskt insatsmaterial portionsvis, varvid reaktorn försluts och pyrolysering avmaterialet genom tillförande av upphettad inert gas vidtas. Ett exempel på en sådan anläggning ärvisad i SE 531785.

Erfarenhet har visat att denna process har många fördelar, bl a är det enklare att kontrollera och styradriftsparametrar i processen. I SE 531785 beskrivs hur gasen leds genom materialbädden från ettcentralt anordnat gasfördelningsrör till gasutlopp anordnade i botten av reaktorkammaren, varvid dentillförda gasmängden är reglerad genom en serie inloppsdon anordnade i gasfördelningsröret och därgasflödesriktningen är styrd genom reglering av gasutloppen där pyrolysgasen leds ut.

Vid pyrolysprocessen beskriven i SE531785 fylls reaktorn inledningsvis av insatsmaterial som bildar enmaterialbädd som sjunker ned under bearbetningsprocessen, och det delvis bearbetadeinsatsmaterialet blir därmed mer kompakt. Det förekommer att en del områden i insatsmaterialbäddeneller vissa materialpartiklar bearbetas ojämnt. Sådan ojämn bearbetning medför att gasens riktning imaterialet påverkas eftersom gasströmmarna följer det lägsta strömningsmotståndet vilket riskerar attpåverka pyrolyseringen negativt då processtiden förlängs med ökade processkostnader som följd.

Under pyrolysbearbetningen samlas kondenserad pyrolysolja i ett trâg anordnat i reaktorns botten. Dethar visat var viktigt att minimera innehållet av rester av icke förgasad olja och kondenserad pyrolysoljakolhaltiga materialåterstoden då detta påverkar produktkvaliteten negativt.

Gasfördelningsröret som beskrivs i SE 531785 medför förbättrad styrning av gasflödet genominsatsmaterialet och bättre kontroll av gastillförseln till reaktorn än andra tidigare kända anläggningar,men det finns ett behov av att ytterligare förbättra styr och reglermöjligheterna av driftsbetingelsernaoch parametrar inne i själva reaktorn för att övervinna svårigheter och problem förekommande irelation till tidigare känd teknik.

SAIVIMANFATTNlNG AV UPPFlNNlNGEN Ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma en anläggning för återvinning av kol ochkolväteföreningar från organiskt insatsmaterial genom pyrolys som möjliggör en effektivare och merfullständig pyrolysbearbetning av det tillförda insatsmaterialet än tidigare kända anläggningar.

Andra syften med uppfinningen är att åstadkomma en anläggning för återvinning av kol ochkolväteföreningar från organiskt insatsmaterial genom pyrolys som möjligggör en jämn gasfördelningiinsatsmaterialet i reaktorn, förbättrad styrning av gasflödet genom insatsmaterialet, och en effektivvärmetillförsel till hela insatsmaterialbädden under hela bearbetningsperioden då pyrolysprocessenpagar.

Ovannämnda syften uppnås med en anläggning för återvinning av kol och kolväteföreningar frånorganiskt insatsmaterial genom pyrolys med de särdrag som anges krav 1 samt med de förfarandestegsom anges i förfarandet enligt krav 32.

Fördelen med den uppfinníngsenliga anläggningen är att ett tryckfall genereras övergasinloppsorganets gasgenomförande öppningar som överstiger gasens tryckfalliinsatsmaterialbädden varvid en jämn fördelning av den tillförda gasen till insatsmaterialbäddenåstadkoms. Detta medför även att temperaturen i insatsmaterialbädden blirjämnare och kankontrolleras bättre, vilket förhindrar eller åtminstone minskar risken att en del områden imaterialbädden eller vissa materialpartiklar bearbetas ojämnt. Därmed åstadkoms en jämnarebearbetning av insatsmaterialet och en mer fullständig pyrolysering genomförs.

En annan fördel med den uppfinningsenliga anläggningen är att genom att tillföra gasen genom ettcentralt anordnat gasfördelningsrör och från gasinloppsorgan anordnade på botten avreaktorkammaren erhålls en betydligt jämnare och mer effektiv gasdistribution än i tidigare kändareaktorer. Gasen leds från gasinloppsorgan både radiellt, snett eller dagonalt till gasutloppsorgananordnade på mantelytan eller reaktorns övre ände, därmed passerar gasen genom stor volym avinsatsmaterialet på kort tid, och bearbetningsprocessen blir effektiv. En annan fördel med att anordnagasinlopp på botten av kammaren är att gasflödet genom materialet i bäddens nedre del kankontrolleras separat och ökas vid behov.

En annan fördel är att den tillförda gasen endast har en mycket kort uppehållstid i reaktorkammarendå värme avges till insatsmaterialet vilket medför att den förgasade pyrolysoljan även snabbt lämnarreaktorkammaren och återkondensation av oljan förhindras.

En annan fördel är att gasen leds ut från kammaren genom utloppsorgan anordnade på mantelytanvarvid effektiv styrning av gasflödet genom insatsmaterialet âstadkoms. Utloppsorganet är försett medmanöverorgan så att gasflödets riktning kan kontrolleras. Utloppsorganets utformning förhindrar ävenatt den förgasade pyrolysoljan återkondenserar i insatsmaterialet.

En annan fördel med den uppfinningsenliga anläggningen är att den effektivare pyrolysbearbetningenav ínsatsmaterialet ger en slutprodukt huvudsakligen utan rester av flyktiga gaser (lukt), dvs. enprodukt som i allt väsentligt inte utgörs av koks utan består av ett rent kol (Carbon black) och därväsentligen all olja som avgår från insatsmaterialet förgasas och förs ut från reaktorn tillsammans medden avgående processgasen.

Ytterligare särdrag och fördelar med uppfinningen framgår av underkraven.

FIGURBESKRIVNING l det följande beskrivs uppfinningen närmare med hänvisning till bifogade figurer som visar:Fig.1 visar schematiskt en utföringsform av anläggningen i genomskärning enligt uppfinningen.Fig. 2 visar schematiskt ett gasfördelningsrör anordnad i den uppfinningsenliga reaktorn.

Fig. Za visar en snittvy av en detalj av gasförclelningsröret.

Fig. 3 visar schematiskt en annan utföringsform av reaktorn i genomskärning.

Fig. 3a visar en detalj av kammarens botten.

Fig. 4 visar en perspektivvy av en gasledningsanordning i detalj.

Fig. 5 visar en schematiskt en annan utföringsform av reaktorn i genomskärning.

Fig. 6 visar gasutloppsorganet i detalj.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER Figur 1 visar en uppfinningsenlig anläggning för återvinning av kol och kolväteföreningar från organisktinsatsmaterial genom pyrolys. Anläggningen (visad igenomskärning) innefattar en satsvis arbetandereaktor 1 utformad som ett kärl med en kammare 110 som är avsedd att uppta insatsmaterial ifragmenterad form. Reaktorkärlet 1 är tillverkat av ett av rostfritt stål eller liknandehögtemperaturbeständigt material och uppvisar formen av en långsträckt vertikalt ståendecirkulärcylinder vars höjd överstiger diametern. Reaktorns kärl är uppburet på ett antal benliknandestöd 108.

Kammaren 110 avgränsas utåt av en mantelyta 111 bildad av en runtomgående cirkulärcylindrisk väggsom är koncentriskt anordnad till en vertikalt genom reaktorn sig sträckande centrumaxel 105.Kammaren 110 avgränsas vidare av ett övre gavelparti 112 och ett nedre gavelparti 113 som vart ochett är i huvudsak vinkelräta mot centrumaxeln 105 och parallella med varandra. lnsatsmaterialet lvl kan bestå av vilket som helst finfördelat material innehållande organiskt baseradesubstanser lämpliga för pyrolys. Sådant material kan utgöras av organiskt material av olika ursprung,både nytt, obearbetat material såväl som tidigare använt material innehållande organiskt materialavsett att återvinnas. Sådana material utgörs exempelvis av fragmenterat gummimaterial av kasseradedäck eller annat plastmaterial. Anläggningen är också lämplig för pyrolysering av substanser ochfragmenterat material vid återvinning av elektronikkomponenter, hushållsmaskiner och liknande. Ävenavfall från industri arbetande med gummiprodukter är lämpligt att bearbetas i anläggningen föråtervinning av ingående substanser och producerande av kimrök och pyrolysolja.

Det övre gavelpartiet är utformat med en tillslutbar öppning allmänt betecknad med 114. Öppningeninnefattar ett automatisk öppningsbart luckorgan 115 försedd med ett låsorgan 117 med vilkaluckorganet 115 kan låsas i ett mot den omgivande atmosfären gastätande stängt läge mot det övregavelpartiet 112. lnsatsmaterialet M införs genom öppningen till reaktorns kammare 110 och initialtföre processtart är kammaren fylld till åtminstone mer än 75 %, indikerat i Fig. 1 med Mm”. Vid slutetav bearbetningen har lnsatsmaterialet sjunkit samman till en lägre nivå, indikerat med lvlend.

Reaktorn har vidare gasinloppsorgan 120 för tillförande av en inert eller icke aktiv trycksatt upphettadgas 101 från en gasavgivande källa 102 via inloppsrör 104.1 och 104.2 till kammaren 110 för pyrolys avlnsatsmaterialet. Gasinloppsorgan 120 kan vara utformat på olika sätt som visas och beskrivs i detföljande. Reaktorn har även gasutloppsorgan 160 för utförsel av gas från kammaren. l Fig. 1 visas att gasutloppsorgan 120 innefattar ett gasfördelningsrör 121. Fig. 1 visar vidare attgasinloppsorganets inloppsrör 104.1 och 104.2 är förlagda koncentriskt i varandra (den ena i denandra) vilka löper upp genom reaktorns 1 nedre gavelparti 113. lnloppsrören 104.1 och 104.2 övergår iett gemensamt centralt gasfördelningsrör 121 som sträcker sig axiellt likt ett torn in i kammaren 110,företrädesvis så att det koaxiellt sammanfaller med centrumaxeln.

Gasfördelningsröret 121 är anordnat med en nedre ände 121.1 gastätande förenat med en bottenyta135 och en övre ände 121.2 anordnad på åtminstone halva reaktorns höjd i höjdled. Företrädesvis ärgasfördelningsrörets övre ände 121.1 anordnat på en högre nivå än halva reaktorns höjd, företrädesvisupp till 2/3 av kammarens höjd, för att gasen skall tillföras insatsmaterialbädden lVl på ett jämnt ocheffektivt sätt.

Gasfördelningsröret 121 innefattar åtminstone ett i kammaren anordnat inloppsdon, men det ärtänkbart att gasfördelningsröret indelas i flera inloppsdon beroende på reaktorns storlek ochinsatsmaterialslag. Gasfördelningsröret visat i Fig. 1 är indelat i ett första nedre inloppsdon 122: 1 ochett andra övre inloppsdon122:2 anordnade på olika nivåer i vertikalled i reaktorkammaren 110 uteftercentrumaxeln 105 varvid lnloppsrören 104.1 och 104.2 avslutas i respektive inloppsdon 122.1 och 4 122.2. lnloppsrörens antal anpassas efter antalet inloppsdon. Det inre inloppsröret 104.2 mynnar i detövre inloppsdonet 122:2 , och det yttre inloppsröret 104.1 mynnar i det nedre inloppsdonet 122.1.Genom att endast ha två inloppsdon förenklas konstruktion och utformning väsentligt jämfört medtidigare känd teknik.

I reaktorn visad i fig. 1 är gasfördelningsrörets övre ände 121.2 anordnat på en högre nivå än halvareaktorns höjd i höjdled. Detta är fördelaktigt då gasfördelningsrörets inloppsdon 122.1 och 122.2 dåkan vara verksamma under hela bearbetningsprocessen. Initialt täcker insatsmaterialet MSWgasfördelningsrörets övre ände 121.2, vid bearbetningsprocessens slutskede har insatsmaterialbäddensjunkit till nivå Men., med den övre änden av gasfördelningsröret 121.

Med hänvisning till fig. 2 visas gasfördelningsröret 121 i detalj. Gasfördelningsröret har en periferiyta124. Varje inloppsdon 122.1 och 122.2 uppvisar formen av en trunkerad cirkulär kon med avtagandediameter från nedre änden till övre änden och med en mantelyta eller periferiyta 124.1 respektive124.2. lnloppsdonen 122.1 och 122.2 är utformade för att staplas på varandra, i fig. 2 visas det andrainloppsdonet 122.2 staplat ovanpå det första inloppsdonet 122.1, så att de är anordnade på inbördesolika nivåer i höjdled i kammaren 110. lnloppsdonen bildar tillsammans gasfördelningsröret 121, somdärmed får en konisk form. lnsatsmaterialet M sjunker samman under bearbetningsperioden varvidinsatsmaterialets volym minskar, men eftersom gasfördelningsröret har en koniskt formad periferiytaanligger insatsmaterialet mot gasfördelningsrörets periferiyta 124 under hela bearbetningsperioden,varvid gasen som tillförs materialet kan bearbetar lnsatsmaterialet effektivt. En annan fördel medgasfördelningsrörets koniska form är att den medför lättare åtkomst till den kolbaserade produkten påkammarens botten vid tömingen genom utsugning efter avslutad pyrolysbearbetning.

Gasfördelningsrörets inloppsdon 122.1 och 122.2 uppvisar en uppsättning radiellt ut mot kammaren110 vända gasgenomförande öppningar eller perforeringar 125 som arrangerade kontinuerligt utefterdet respektive inloppsdonets 122.1 och 122.2 runtomgående periferiyta 124.1 respektive 124.2 ochavsedda att leda den inerta gasen som tillförts från den gasavgivande källan 102 till det i kammareninförda lnsatsmaterialet M. Gasfördelningsröret visat i Fig. 1 och 2 uppvisar att de gasgenomförandeöppningarna 125 är väsentligen jämnt fördelade över gasfördelningsrörets periferiyta 124. Öppningarna har en total eller en sammanlagd öppningsarea som understiger det till respektiveinloppsdon 122.1 och 122.2 anslutna inloppsrörets tvärsnittsarea så att ett förutbestämtflödesmotstånd åstadkoms. Därmed genereras ett tryckfall dP över inloppsdonens gasgenomförandeöppningar 125 vid tillförande av gasen till kammaren. Öppningarnas flödesmotstånd anpassas så attdet genererade tryckfallet dP överstiger gasens tryckfall dM som uppstår vid gasens passage genominsatsmaterialbädden. Öppningarnas flödesmotstånd medför att den tillförda gasen sprids och fördelasjämnt över samtliga gasgenomförande öppningar anordnade på respektive inloppsdons periferiyta124.1 respektive 124.2. Gasflödet från respektive inloppsdon 122.1 och 122.2 fördelas på så sätt jämnti materialbädden istället för att gasen strömmar ut från gasfördelningsröret i huvudsakligen sådanariktningar där strömningsmotståndet är lågt. Den via gasfördelningsröret 121 tillförda gasen passerar 3G väsentiigen radieiit genom insatsmateriaiet tiii gasutioppsorgan 160 anordnade på manteiytans insida111.1.

Gasfördeiningsröret kan även vara utformat såsom visat i Fig. 3 där de gasgenomförande öppningarna125 är fördelade med ökande antai öppningar i nedåtgående riktning över gasfördeiningsröret nedreände, dvs gasfördeiningsrörets nedre dei har fier öppningar än den övre deien. På detta sätt kan enstörre andei av den tiiiförda gasen 101 på ett kontroiierat sätt införas tili insatsmateriaiet ivi i dennedre deien av kammaren. insatsmateriaiet ivi är initiait väsentligen iikformigt fördeiat i kammaren 110. Den tiiiförda inertatrycksatta gasen 101 passerar genom det i kammaren införda insatsmateriaiet ivi från gasinioppsorgan120 tiil gasutioppsorgan 160. Gasflödet som passerar genom materiaiet föijer det iägstaströmningsmotståndet. lnsatsmateriaiet i reaktorkammaren orsakar ett tryckfaii i gasen som motsvarardet strömningsmotstånd som gasen måste övervinna för att passera genom materialet. Gasenstryckfaii divi vid passage genom insatsmateriaiet iVi beror på insatsmateriaiets sammansättning och deingående fragmentens elier insatsmateriaipartikiarnas storieksfördeining. Tryckfaiiet genominsatsmaterialet faststäiis eiier beräknas för oiika materiaisarnmansättningar och storieksfördeiningar.Erfarenhet har visat insatsmateriai med en fragmentstoriek av ca 2-10 cm resuiterar i ett tryckfaii av ca10 mBar. Under pyroiysbearbetningen förändras strömningsrnotståndet i insatsmaterialet då materiaiet pyroiyseras och sjunker i kammaren. i kammarens nedre dei ökar oiika områden i strömningsmotståndet genom insatsmateriaiet. Under bearbetningsperioden är det därför fördeiaktigtatt öka gasfiödet tiii insatsmateriaiet som ligger nära kammarens botten.

Den totaia utioppsarean av de gasgenomförande öppningarna 125 på gasfördeiningsröret 121 kanfördeias genom variation av öppningarnas storlek och antai över periferiytan 124. Företrädesvis äröppningarna 125 iikformiga och jämnt fördeiade över inioppsdonets 122.1 och 122.2 runtomgåendeperiferiyta såsom visas i fig. 1. i fig. 3 visas en annan utföringsform där öppningarna 125 är fördeiadeöver gasfördeiningsrörets runtomgående periferi 124 så att antaiet öppningar ökar i riktning motgasfördeiningsrörets nedre ände, dvs. det nedre inioppsdonet 122.1 uppvisar ett större antaigasgenomförande öppningar 125 än det övre inioppsdonet 122.2 med syfte att öka gasfiödet somtiiiförs insatsmateriaiet ivi beläget nära kammarens botten. i detta område pressas materiaiet sammansnabbare under processen än i den övre deien av kammaren, och det är därför fördelaktigt att tiiiföraett större gasfiöde.

Trycket i reaktorkammaren är vaniigtvis ca 1 Bar. Tryckfaiiet dP över de gasgenomförande öppningarna125 i respektive inioppsdon 122.1 och 122.2 kan regieras under pyroiysprocessen genom styrning avdet tiliförda gasfiödet via respektive inioppsrör 104.1 och 164.2, därmed stiger tryckfaiiet dP vidökande gasfiöde. För att åstadkomma jämn gastiliförsel tiii insatsmateriaiet infört i kammaren underpyroiysbearbetningen är det fördeiaktigt om tryckfaiiet dP över gasinioppsorganets gasgenomförandeöppningar 125 är ungefär 3-20 gånger högre än gasens tryckfaii dlVi över insatsmateriaihädden.Företrädesvis är trvckfaiiet dP över gasinioppsorganets gasgenomförande öppningar 5-15 gånger högreän tryckfaiiet över insatsmateriaiet. Ännu helire är tryckfaiiet dP 10 gånger högre än tryckfaiiet överinsatsmateriaiet. Detta innebär i ett driftsfaii att då tryckiaiiet över insatsmaterialet är ca lömßar så 6 genereras ett tryckfall över gasinloppsorganets gasgenomförande öppningar 125 motsvarande ca 100mBar. vilket medför att gasen fördelas jämnt över inloppsorganets perifieriyta. lfig. 2a visas en gasgenomförande öppning 125 i detalj. öppningen 125 uppvisar en övre kantdel125.1utskjutande i kammaren 110 och en nedre kantdel 125.2 indragen mot gasfördelningsrörets 121 insidaså att öppningen 125 riktas nedåt mot reaktorkammarens botten. Vid införandet av insatsmaterial M ipasserar och anliggerinsatsmaterialpartiklar periferiytan 124. I synnerhet vid insatsmaterial M innehållande metalldelar ellerliknande är det fördelaktigt att utforma de gasgenomförande öppningarna 125 på ett sådant sätt attsådana materialdelar av insatsmaterialet inte tränger in eller fastnar i öppningarna vid passage ochanliggning mot inloppsdonen. Även andra gasgenomförande öppningar 155 och 185 belägna påinloppsväggyta 150 visad i fig. 3 och inloppsyta 180 visad i fig. 5 som är väsentligen vertikaltorienterade kan utformas på detta sätt. kammaren initialt men även under bearbetningen av materialet I fig. 1 visas vidare att en bottenplåt 130 är anordnad i kammaren 110 invid nedre gavelpartiet 113 därbottenplåten har en uppåtriktad bottenyta 135 avsedd att uppbära det i kammaren infördainsatsmaterialet M under pyrolysbearbetningsprocessen.

Bottenplåten 130 sträcker sig mellan inloppsrörets 104.1 rörände och insidan av mantelytan 111.1.Bottenplåten har en cirkulär yttre periferikant 131 som är gastätande ansluten till mantelns insida,företrädesvis i området invid övergången 111.2 mellan reaktorns nedre gavelparti 113 och dencylindriska delen 116 av reaktormanteln. Bottenplåten 130 har en central cirkulär öppning med en inreperiferikant 132 som omsluter och år gastätande anslutet till inloppsrörets 104.1 rörände.Bottenplåten är företrädesvis plan och vinklat anordnad mot centrumaxeln 105 för bildande av en snednedåtriktad och in mot centrumaxeln lutande materialbärande bottenyta 135 varvid det i kammareninförda insatsmaterialet M naturligt förskjuts i riktning mot gasfördelningsröret 121. Bottenplåtensyttre periferikant 131 är därmed anordnad på en högre nivå i höjdled än bottenplåtens inreperiferikant 132. Bottenplåten 130 kan bestå av 2-8 církelbågformade segment som gastättsammanfogas långs radiellt riktade skarvar. Ett utrymme 136 bildas därmed mellan bottenplåten 130och kammarens nedre gavelparti 113. lfig. 1 visas att bottenplåten 130 innefattar gasinloppsorgan 120 utformade som gasöverförande slitsar137 anordnade i närheten av bottenplåtens yttre periferikant 131. Slitsarna 137 är radiellt riktade,likformiga och anordnade tätt invid varandra och på lika avstånd från centrumaxeln. Naturligtvis är dettänkbart att fördela slitsarna jämnt över hela bottenplåten. De gasöverförande slitsarna är avsedda atttillföra gas till insatsmaterialet infört i kammaren.

Fördelen med att anordna gasinlopp invid kammarens botten är att gasen tillförs insatsmaterialetunderifrån, vilket medför förbättrad gasfördelning och åstadkommer att gasen strömmar icke-radielltgenom insatsmaterialet, företrädesvis snett eller vinklat genom materialet. Detta bidrar till att ökaeffektiviteten i pyrolysprocessen. Gasen som tillförs via gasinloppsorgan anordnade på bottenplåten130 passerar snett eller diagonalt genom insatsmaterialet M till gasutloppsorgan 160 anordnade på 7 mantelytans insida 111.1 vilket förkortar bearbetningsperioden och i synnerhet bidrar till attpyrolysering av det insatsmaterial som redan sjunkit samman under processen.

I fig. 2 visas vidare inloppsrör 104.2 som sträcker sig koaxiellt med centrumaxeln genom det nedreinloppsdonet 104.1 och mynnar i den det övre inloppsdonet 122.2 för tillförande av gas tillinloppsdonet. Det nedre inloppsdonet 122.2 tillförs gas från inloppsröret 104.1 som mynnar i dennedre änden av inloppsdonet och ansluter till bottenplåtens inre periferikant 132 (ej visad) med enfläns 106 försedd med hål 106.1. Hålen 106.1 mynnar i utrymmet 136 under bottenplåten 130 ochbildar gasöverförande kanaler som förbinder det nedre inloppsdonet 122.1 med utrymmet 136 underbottenplåten 130. Bottenplåtens 130 slitsar 137 och gasfördelningsrörets nedre inloppsdon 122.1 hardärmed gemensamt inloppsrör 104.1. På så sätt fördelas gasen som tillförs via inloppsröret 104.1 bådeöver inloppsdonets 122.1 gasgenomförande öppningar 125 och bottenplåtens slitsar 137. Det medfören bra kontroll och styrmöjlighet av gasflödet till den nedre delen av reaktorn.

I fig. 3 visas en annan utföringsform av anläggningen enligt uppfinningen där reaktornsgasinloppsorgan 120 innefattar en uppvisandegasgenomförande öppningar 146 (se även fig. 4) vilka är anordnade så att gasen obehindrat kantillföras insatsmaterial M infört i kammaren. Gasledningsanordningen 140 har en nedre del liknande ettkort rör 141 avsett att anslutas vinkelrätt till bottenplåten 130 och en cirkulärcylindrisk övre delliknande en huva 143 ansluten till röret 141. Den cirkulärcylindriska delen, huvan 143 har en störrediameter än röret 141 och uppvisar en plan materialbärande översida 144 vänd uppåt och in ikammaren vilken är avsedd att anligga mot det i kammaren införda insatsmaterialet. Dencirkulärcylindriska delen uppvisar även en undersida 145 vänd mot bottenplåten 130 och parallelltanordnad med den materialbärande översidan 144. Undersidan 145 är försedd med gasgenomförandeöppningar 146 riktade nedåt mot bottenplåten 130 så att inträngning av insatsmaterialpartiklar i degasgenomförande öppningarna förhindras. Huvans materialbärande översida 144 och undersidan 145är förbundna med cylinderformad kantdel 147, varvid ett inre hålrum 148 bildas mellan denmaterialbärande sidan, undersidan och kantdelen. Gasledningsanordningens nedre del, röret 141,med de uppsättning gasledningsanordningar 140 förbinder ett genom bottenplåten anordnat gasöverförande hål(ej visat i figur)gasgenomförande öppningarna 146 via nämnda inre hålrum 148 för tillförande av upphettad inert gastill insatsmaterialet infört i kammaren 110. Gasledningsanordningar 140 på bottenplåten ochutrymmet 136 är anslutna till inloppsröret 104.1 via hål 106.1 och tillförs gas på samma sätt sombeskrivits tidiga re.

För att åstadkomma en jämn gastillförsel till alla gasledningsanordningar anordnade på bottenplåten såär de gasgenomförande öppningarna 146 i gasleclningsanordningen 144 utformade så att ettförutbestämt flödesmotstånd åstadkoms för gasen vid passage genom öppningarna varvid ett tryckfalldP genereras över gasledningsanordningen 144 som överstiger gasens tryckfall dM över insatsmaterialet i kammaren 110.

Företrädesvis är gasledningsanordningarnas 140 gasgenomförande öppningar 146 anordnade så atttryckfallet dP som genereras över gasledningsanordningarnas 140 gasgenomförande öppningar 146 på bottenplåten motsvarar tryckfallet över inloppsdonets 122.1 gasgenomförande öppningar 125 så attjämn gasfördelning sker utmed bottenplåten och den nedre delen av gasfördelningsröret 121.

Gasflödet som tillförs insatsmaterialet från olika positioner i kammaren kan enkelt styras genom attfördela gasflödet olika till gasfördelningsrörets inloppsdon och bottenplåtens gasinloppsorgan. Det ärfördelaktigt att exempelvis tillföra 40% av det totala gasflödet till gasfördelningsrörets övre inloppsdon122.2, och resterande gasflöde till det 122.1 och bottenplåtensgasledningsanordningar 140. nedre inloppsdonet I en annan utföringsform (ej visad i figur) står bottenplåtens gasinloppsorgan 120 i gasöverförandeförbindelse med en gasavgivande källa 102 via ett separat tillhörande inloppsrör (ej visat i figur). Dåkan gasen som tillförs gasinloppsorganet på bottenplåten kontrolleras separat.

Reaktorn visad i fig.1 innefattar även ett gasinloppsrör 129 anordnat på mantelytan. Gasinloppsröret129 är företrädesvis anordnat på reaktorns övre gavelparti 112. Gasinloppsröret 129 leder inupphettad inert gas till det i kammaren införda insatsmaterialet från en gasavgivande källa 102. Det ärfördelaktigt att tillföra gas från olika håll, insatsmaterialet pyrolyseras snabbare och gasen passerargenom materialet i fler riktningar vilket bidrar snabbare bearbetning och jämnare värmefördelning imaterialet lvl. l fig. 3 visas vidare en ytterligare utföringsform av reaktorns gasinloppsorgan 120 innefattande eninloppsväggyta 150 anordnad på reaktormantelns insida 111.1. lnloppsväggytan är sammanhängandeanordnad runt hela mantelytans insida på ett avstånd A från mantelytan så att ett gastillförandeutrymme 151 bildas mellan lnloppsväggytan 150 och mantelytan 111. Inloppsväggytan 150 har en övreände 150.1 anordnad på mantelytan invid det övre gavelpartiet 112, och en nedre ände 150.2anordnad i anslutning till utloppsorganets övre ände. Det är också tänkbart att inloppsväggytans nedreände 150.2 är anordnad i anslutning till bottenplåten 130. lnloppsväggytan 150 är försedd med gasgenomförande öppningar 155 för ledande av upphettad inertgas 101 in i kammaren 110. l fig. 3 visas att de gasgenomförande öppningarna 155 är väsentligen jämntfördelade över hela inloppsväggytan.

Det är även tänkbart att fördela de gasgenomförande öppningarna 155 med ökande antal öppningar inedåtgående riktning över inloppsväggytan 150 dvs den nedre delen av inloppsväggytan är föreseddmed fler öppningar än den övre delen för att tillföra ett större gasflöde till insatsmaterialet i det nedreområdet. För att åstadkomma jämn gastillförsel till insatsmaterialbädden så är de gasgenomförandeöppningarna 155 anordnade så att ett förutbestämt flödesmotstånd åstadkoms vid passage av gasgenom öppningarna 155 varvid ett tryckfall dP genereras över de gasgenomförande öppningarna 155så att det genererade tryckfallet över de gasgenomförande öppningarna 155 överstiger gasens tryckfallvid passage genom insatsmaterialbädden. insatsmaterialbädden M inloppsväggytan 150 under pyrolysbearbetningen. lnloppsväggytan 150 värms av gasen som tillförs det gastillförande utrymmet 151. Gasen som tillförs anligger mot 9 kammaren via inloppsväggytan 150 passerar genom insatsmaterialet M i nedåtgående riktning tillgasutloppsorganet 160 anordnat längre ner på mantelytans insida 111.1. Detta är i synnerhetfördelaktigt i ett inledande skede av bearbetningsperioden då insatsmaterialbäddens övre nivå Mmmligger avsevärt över gasfördelningsrörets övre ände 121.2 i höjdled och därför inte kan bearbetaseffektivt med den gas som tillförs från gasfördelningsröret och medför en kortare processtid.Allteftersom bearbetningsperioden framskrider sjunker materialet ner och frilägger ett övre parti avinloppsväggytan 150. Gasflödet som tillförs insatsmaterialet infört i kammaren via ínloppsväggytan 150kan då regleras till lägre eller högre flöde, alternativt avbrytas.

En fördel med att anordna inloppsväggytan 150 utmed mantelytan 111 är att den upphettade inertaprocessgasen som tillförs via inloppsväggytan 150 kan bearbeta insatsmaterialet effektivt då gasflödetleds i riktning mot gasutloppsorgan anordnade på mantelytan.

Företrädesvis skall det genererade tryckfallet över inloppsväggytans 150 gasgenomförande öppningar155 överensstämma med det genererade tryckfallet över gasfördelningsrörets gasgenomförandeöppningar 125. Öppningsarean hos de gasgenomförande öppningarna 155 på inloppsväggytan 150motsvarar därför Öppningsarean för gasfördelningsrörets gasgenomförande öppningarna 125.155 antalinloppsväggytan 150 väljs och anpassas så att lämplig gasfördelningen över bädden erhålls. lnloppsväggytan gasgenomförande öppningars och fördelningen av dessa över lfig. 5 visas ytterligare en annan utföringsform av den uppfinningsenliga anläggningen där reaktorns 1gasinloppsorgan 120 innefattar en sammanhängande inloppsyta 180 anordnad runt hela insidan avreaktorns mantelytans insida 111.1 (med undantag av det övre gavelpartiet) och på insidan av detnedre gavelpartiet 113. Reaktorns gasutloppsorgan 160 innefattar ett gasutloppsrör 195 anordnat påreaktormantelns övre gavelparti 112. Den sammanhängande inloppsytan 180 innefattar en väggyta181, en bottenyta 182 och ett gasfördelningsrör 183.

Gasfördelningsröret 183 är koaxiellt anordnat med reaktorns centrumaxel 105 och sträcker sig likt etttorn axiellt in i kammaren och har en periferiyta 184 med en nedre ände 183.2 ansluten till bottenytan182 och en övre ände 183.1 anordnad på åtminstone halva- reaktorns höjd i höjdled. lnloppsytansbottenyta 182 är anordnad att förbinda väggytan 181 med gasfördelningsrörets nedre ände 183.2.inloppsytan 180 är anordnad på ett avstånd A från reaktorns mantelyta 111.1 och det nedregavelpartiet 113 så att ett gastillförande utrymme 186 bildas mellan inloppsytan 180 och mantelytan111.1 respektive den nedre gavelns 113 yta, varvid även gasfördelningsröret 183 insida utgör en del avdet gastillförande utrymmet 186.

Den sammanhängande inloppsytan 180 är försedd med gasgenomförande öppningar 185 för ledandeav upphettad inert gas in i kammaren 110. De gasgenomförande öppningarna 185 är fördelade överhela inloppsytan 180 och är utformade att åstadkomma ett flödesmotstånd så att ett tryckfallgenereras över de gasgenomförande öppningar 185 på samma sätt som beskrivits tidigare. l fig. 5indikeras gasflödet med pilar riktade in i kammaren 110. inloppsrör 187.1 och 187.2 är anordnade längs mantelytan 111 för ledande av inert trycksatt gas till deti kammaren 110 införda insatsmaterialet M indikerat med streckad linjer MSM och Mm. I fig. 5 visasatt det gastillförande utrymmet 186 är indelat med en skiljevägg 186.1 i segment 188, 189 anordnadepå inbördes olika nivåer i höjdled i kammaren, ett övre segment 188 och ett nedre segment 189.Segmenten 188 och 189 är försedda med separat tillhörande inloppsrör 187.1 respektive 187.2anordnade på mantelytan, för att leda gas 101 till respektive segment 188,189 i det gastillförandeutrymmet 186 anordnade på inbördes olika nivåer i höjdled i kammaren (110). Fördelen med att indeladet gastillförande utrymmet är att möjligheten att styra gasflödet till olika områden i reaktorn ökar ochdärmed kan bearbetningsprocessen genomföras mer effektivt. Naturligtvis kan det gastillförandeutrymmet 186 vara utformat utan skiljevägg eller delning. Gasen som leds in till kammaren fördelas dåjämt över alla gasgenomförande öppningar 185 runt hela inloppsytan, även de gasgenomförandeöppningarna 185 anordnade i gasfördelningsröret 183. lfig. 5 visas att de gasgenomförande öppningarna 185 är fördelade över inloppsytan 180 så att antaletöppningar 185 ökar i nedåtgående riktning över inloppsytan 180, dvs den nedre delen av inloppsytanhar fler gasgenomförande öppningarna 185 än den övre delen, för att styra en större andel av den tillreaktorn tillförda gasen (101) till kammarens nedre del än till kammarens övre del. Detta kannaturligtvis ske under olika perioder i bearbetningsprocessen.

Reaktorn i Fig. 5 uppvisar ett gasutloppsrör 195 på det övre gavelpartiet 112. Gasen som tillförs det ikammaren införda insatsmaterialet leds ut från kammaren 110 genom gasutloppsröret 195. Gasflödetpasserar därmed genom insatsmaterialet i en uppåtgående riktning genom insatsmaterialbädden,varvid insatsmaterialet pyrolysbearbetas effektivt. En fördel med att gasflöde tillförs längs helainloppsytan 180 från den bottenytan 182 till det övre gavelpartiet är att den gas 101.1 (indikerat medpilar) som tillförs insatsmaterialet M invid kammarens bottenyta 182 och som avkyls under passagengenom insatsmaterialbädden tillförs värme från gasflödet 101.2 (indikerat med pilar) som tillförs högreupp längs den sammanhängande inloppsytan 180. Därmed förhindras att pyrolysolja som förgasats ireaktorns nedre del och som förs med den stigande gasen till gasutloppsröret 195 återkondenserar iinsatsmaterialet M under passagen vilket förbättrar kvaliteten på den kolbaserade återstodsprodukten.

I fig. 1 och 3 visas utloppsorgan 160 för utförsel av gas som passerat genom det i kammaren 110upptagna insatsmaterialet M. Gasflödet som tillförs från gasinloppsorgan 120 passerar genominsatsmaterialet M och avger medförd värme varvid gasen strömmar i riktning mot utloppsorganet 160enligt minsta motståndets lag. Utloppsorganet 160 har till syfte att föra ut den förgasade pyrolysoljan107 på ett effektivt sätt.

Fig. 6 visar en detaljerad vy av ett parti av utloppsorganet 160 vilket innefattar i kammaren 110anordnade gasöverförande kanaler 170.1-170.n (i figuren visas för enkelhets skull endast en kanal 170)utloppsyta 162.1-162.n, gasledande spalt 163.1-163.n samt gasledande utrymme 164. Utloppsorganet160 innefattar även på utsidan av reaktormanteln anordnade utloppsrör 166 som står i förbindelsemed den gasöverförande kanalen 170. 11 Utloppsorganet 160 har en övre ände 160.1 som företrädesvis är belägen nedanförgasfördelningsrörets övre ände 121.2 i höjdled och en nedre ände 160.2 som är anordnad invidbottenplåten 130. Utloppsorganet 160 är anordnat runt hela mantelytans insida 111.1 utmed åtminstone den nedre tredjedelen av reaktorn 1.

Utloppsorganet 160 är utformat som en falsförsedd utloppsväggyta 165 avsedd att anligga motinsatsmaterialbädden M och bildad av en serie, åtminstone tre eller fler, utloppsytor 162.1-162.nanordnade nedanför och i direkt anslutning till en gasförande kanal 170. Varje utloppsyta 162.1-162.när vänd mot kammaren 110 och uppvisar en övre respektive nedre kant 169.1, 169.2. Utloppsytan162.1-162.n sträcker sig runt hela mantelytans insida och är anordnad på ett avstånd från mantelytanvarvid ett gasledande utrymme 164 bildas mellan utloppsytan 162.1-162.n och mantelytan.Utloppsytan 162.1-162.n är företrädesvis utformad av ett långsträckt skivformade plåtelement som ärförbundna med mantelytans insida. Utloppsytorna 162.1-162.n är anordnade på inbördes olika nivåer ihöjdled i kammaren och på inbördes olika avstånd från mantelytan. Utloppsytorna 162.1-162.n ärseparerade av falsar bildade av gasledande spalter 163.1-163.n, där en spalt bildas mellan två intillvarandra anordnade utloppsytor, exempelvis visas i fig.6 att spalt 163.2 bildas mellan utloppsyta 162.1och 162.2. De gasledande spalterna 163.1-163.n är avsedda att motta och leda ut pyrolysgas 107innehållande förgasad pyrolysolja frigjord från insatsmaterialet M ur kammaren 110. Spalten163.1-163.n är horisontellt anordnad och sträcker sig runt hela mantelytan 111.1 och har en spaltbredd bmotsvarande det i kammaren radiellt riktade avståndet mellan två intill varandra anordnadeutloppsytor.

Företrädesvis överlappar utloppsytorna 162.1-162.n varandra inbördes i höjdled, så som visas i fig. 6för att skydda de gasledande spalterna 163.1-163.n från inträngande insatsmaterialpartiklar.Utloppsytans 162.1 nedre kant 169.2 är anordnad på längre avstånd från mantelytans insida 111.1 änden nedanför närmast anordnade intilliggande utloppsytans 162.2 övre kant 169.1, och den övreutloppsytans 162.1 nedre kant 169.2 sträcker sig nedåt och är lägre anordnad i höjdled än den nedreutloppsytans 162.2 övre kant 169.1 så att den övre Utloppsytans 162.1 nedre kant 169.2 i höjdledöverlappar den nedre utloppsytans övre kant. Den övre utloppsytans 162.1 nedre kantyta 169.2skyddar därmed den gasöverförande spalten 163.2 genom att hindra att insatsmaterialpartiklar trängerin genom spalten vid fyllning av kammaren eller under processtiden då insatsmaterialet sjunkersamman.

Spalten 163.1-163.n kan även vara försedd med partikelblockerande organ 167 utformat så att iinsatsmaterialet ingående partiklar avskiljs från gasen medan gasen tillåts passera fritt genom spalten163.1-163.n. I fig. 6 visas ett partikelblockerande organ 167 utformat med W-formad eller tandad profilvilken är anordnad att sträckas över spaltens 163.1-163.n bredd. Det partikelblockerande organet 167väljs och anpassas efter insatsmaterialets fragmentstorlek. Det partikelblockerande organet 167 äranordnat i ett stycke med utloppsytan 162.1-162.n, varvid den övre och/eller den nedre kanten 169.1,169.2 av utloppsytan förses med lämplig profil och bockas på ett sådant sätt så att detpartikelblockerande organet sträcker sig över hela spaltens bredd och ansluter till närmast intilliggandeutloppsyta. I fig.6 är spalten163.1-163.n försedd med dubbla partikelblockerande organ 167. 12 Utloppsorganets 160 utloppsväggyta 165 har flera fördelaktiga funktioner. Det mellan utloppsytorna162.1-162.n och mantelytan 111.1 bildade gasutledande utrymmet 164 leder pyrolysgas 107 från degasledande spalterna 163.1-163.n längsmed mantelytan uppåt i riktning mot gasöverförande kanal 170och utloppsrören 165. Pyrolysgasen 107 innefattande förgasad pyrolysolja som leds ut genom de nedregasledande spalterna närmast bottenplåten 130 och passerar genom det gasledande utrymmet 164 iriktning mot utloppsrör 166 har vanligtvis en högre temperatur än det pyrolysgasflöde som passeratgenom insatsmaterialet beläget på en högre nivå i reaktorn där pyrolysgasflödet måste passera enstörre andel insatsmaterial och därmed avkyls mer. Detta medför att utloppsväggytan 165 värms uppav den genom det gasledande utrymmet 164 förbi passerande utgående hetare pyrolysgasen 107.Pyrolysgasflödet som passerat genom insatsmaterial beläget på en högre nivå i reaktorn i riktning motutloppsorganet 160 möter den uppvärmda ytan 165 varvid pyrolysgasflödets temperatur ochflödeshastigheten stiger och kondensation av den förgasade pryolysoljan i insatsmaterialet undviks.Detta medför förbättrade egenskaper hos den kolbaserade slutprodukten. l Fig. 3 visas att utloppsorganets gasledande utrymme 164 är indelat i utloppssektorer 164.1 och 164.2,där vardera utloppssektor står i gasöverförande förbindelse via en separat tillhörande gasöverförandekanal 170.1 respektive 170.2 till ett separat tillhörande utloppsrör 166.1 respektive 166.2 för utförselav pyrolysgas 107 från insatsmaterialet. Det gasledande utrymmet 164 är företrädesvis indelat i fyragasutledande utloppssektorer som är jämnt fördelade utmed mantelytan (l fig.3 visas endast tvåutloppssektorer). Det gasledande utrymmet 164 kan exempelvis vara försett med delningsorgan ellermellanväggar för åtskiljande av utloppssektorerna. l fig. 3 indikeras delningsorgan med en streckadlinje. Varje utloppssektor 164.1 respektive 164.2 mottar pyrolysgas 107 via de gasledande spalterna163.1-163.n som är anordnade inom respektive utloppssektor. Utloppssektorerna 164.1 och 164.2leder pyrolysgas 107 från den del av insatsmaterial M beläget i ett område i kammaren, även kallatkammarsektor, som angränsar mot respektive utloppssektor, därmed åstadkoms att pyrolysgas 107innefattande förgasad pyrolysolja kan bortföras sektorsvis från kammaren. l fig. 3 visas att kanalerna 170.1 och 170.2 är väsentligen horisontella och anordnade invidutloppsorganets övre ände 160.1 och förbinder det gasledande utrymmet 164 med utloppsrör 166.1respektive 166.2 för utförsel av pyrolysgasen 107 från kammaren 110. Utloppsrören 166.1 och 166.2 äranordnade på mantelytan vid utloppsorganets övre ände, företrädesvis är utloppsrören grupperade itvå grupper anordnade på mantelytans omkrets, alternativt är utloppsrören jämnt fördelad utmedomkretsen för att leda bort den heta processgasen. Vart och ett utloppsrör 166.1 respektive 166.2 ärförsett med manöverorgan eller ventil för styrning av gasflödet genom insatsmaterialbädden.Kanalerna 170.1 respektive 170.2 med tillhörande utloppsrör 166.1 respektive 166.2 är anordnade attleda pyrolysgas 107 sektorsvis ut från kammaren 110. Den tillförda gasens 101 flödesriktning genominsatsmaterialet M kan därmed styras genom reglering av manöverorgan, exempelvis ventiler ellerandra flödesreglerande anordningar innefattade i utloppsorganet 160.

Den uppfinningsenliga anläggningen med reaktorn 1 innefattar även en styr- och kontrollkrets medvilken processparametrar för den upphettade inerta gas 101 som tillförs kammaren 110 viagasinloppsorganet 120 kan styras och kontrolleras samt för den pyrolysgas 107 innefattande förgasad 13 pyrolysolja som leds ut ur kammaren 110 via respektive gasutloppsorganet. Anläggningen är vidareförsedd med sensorer och givarorgan med hjälp av vilka pyrolysgasens 107 olika beståndsdelar ochrelativa mängder kan mätas och analyseras varvid pyrolysprocessen upprätthålls och drivs så längeinsatsmaterialet i reaktorn avger pyrolysgas 107 innefattande förutbestämda nivåer av olikabeståndsdelar eller pyrolysgasens 107 temperatur uppnått en förutbestämd temperaturnivå.

Gasinloppsorganet 120 och tillhörande inloppsrör uppvisar manöverorgan så att gastillförsel ochgasflöde till gasfördelningsrör, gasinloppsorgan på bottenplåt och inloppsvägg eller inloppsväggyta kankontrolleras, styras, ökas, minskas, avbrytas eller omkopplas under bearbetningsperioden. Exempelviskan gasflödet som tillförs reaktorn via det övre gasinloppet 129 och till gasfördelningsröret 121inledningsvis vara fördelat 50/50 så att lika gasflöde tillförs det övre gasinloppet 129 och tillgasfördelningsröret 121. Gasflödet som tillförs via det övre gasinloppet bearbetar då den övre delen avinsatsmaterialet. Under bearbetningsperioden förändras förhållandet så att den övre gastillförselnavbryts och hela gasflödet tillförs genom gasfördelningsrör 121 och bottenplåten 130. Det är ocksåtänkbart att reglera bearbetningsprocessen genom att det totala gasflödet till rektorn 1 fördelas olikatill gasfördelningsrör 121,183 , gasinloppsorgan 120 på bottenplåt 130, och inloppsväggyta 150 ellerinloppsyta 180 så att olika tryckfall125,146,155,185 anordnade i skilda områden i kammaren där gasinloppsorganen är anordnade. Pådetta sätt kan den tillförda gasen fördelas och styras så att pyrolysbearbetningen genomförs på etteffektivt sätt och sådant insatsmaterial som delvis bearbetats och fallit samman kan tillföras mer gas dP erhålles över de gasgenomförande öppningarna än insatsmaterial i andra områden.

Genom att utforma reaktorkammaren 110 med en fast icke öppningsbar botten åstadkoms attdriftsbetingelserna kan optimeras utan att hänsyn måste tas till att reaktorn måste medge tömning påkonventionellt sätt, exempelvis genom en lucka i behållarens botten. Efter avslutad pyrolysbearbetninggenomförs tömning av reaktorkammaren 110 genom att den fasta kolhaltiga slutprodukten sugs uppgenom en uppsugningsanordning som nedförs genom det övre öppningsbara luckorganet 115anordnad i reaktorns övre gavelpartiet 112.

Det uppfinningsenliga förfarandet åstadkommer således att den kolbaserade återstoden i reaktorn ärfri från pyrolysolja. Vid pyrolysbearbetning av fragmenterade däck i anläggningen förgasas alla fibrer.

Vid pyrolysbearbetningen förgasas materialet närmast gasinloppsorganet 120 först. Underbearbetningen blir bottenplåten 130 varm och pyrolysbearbetningen sker snabbast invid kammarensbotten. lnsatsmaterialet pyrolyseras och omvandlas till en porös kolbaserad slutprodukt. l detbearbetade området av insatsmateríalet blir tryckfallet inledningsvis lägre, sedan pressas dettasamman varvid flödesmotståndet ökar och den tillförda gasen 101 strömmar mot områden iinsatsmaterialbädden som har lägre tryckfall dvs det obearbetade materialet.

Föreliggande uppfinning är inte begränsad till det ovan beskrivna och det på ritningarna visade utankan ändras och modifieras på en rad olika sätt inom ramen för de efterföljande patentkraven. -------- -- 14

Claims (39)

1. Anläggning för återvinning av kol och kolväteföreningar från organiskt insatsmaterial genompyrolysbearbetning, innefattande; - en reaktor (1) innefattande en kammare (110) vilken avgränsas av en mantelyta (111) samtett övre respektive nedre gavelparti (112,113) i vilken kammare insatsmaterial (M) i fragmenterad formär avsett att upptas, - gasinloppsorgan (120) för tillförande av upphettad inert gas (101) till insatsmaterialet varvidgasinloppsorganet (120) står i gasöverförande förbindelse med en gasavgivande källa (102) via tillgasinloppsorgan hörande inloppsrör (104,129,187.1,187.2), - gasutlopp (160) för ledande av gas ut ur kammaren, -kännetecknadav att gasinloppsorganet (120) innefattar gasgenomförande öppningar (125, 146,155,185)avsedda att tillföra gasen (101) in i kammaren (110), varvid de gasgenomförande öppningarna (125, 146, 155, 185) är anordnade så att ett tryckfalldP genereras vid gastillförsel som överstiger gasens tryckfall dM vid passage genom det i kammareninförda insatsmaterialet M.

2. Anläggning enligt krav 1 innefattande att gasinloppsorganet (120) innefattar ett centralt anordnatgasfördelningsrör (121) som sträcker sig axiellt in i kammaren (110), varvid gasfördelningsröretinnefattar inloppsdon (122.1, 122.2) uppvisande de gasgenomförande öppningarna (125), därinloppsdonen (122.1,122.2) är utformade så att gasfördelningsröret uppvisar en trunkerad konisk form.

3. Anläggning enligt krav 2 innefattande att gasgenomförande öppningarna (125) är jämnt fördeladeöver gasfördelningsrörets periferiyta (124).

4. Anläggning enligt krav 2 innefattande att gasgenomförande öppningarna (125) är fördelade medökande antal öppningar i nedåtgående riktning över gasfördelningsröret nedre ände.

5. Anläggning enligt något av föregående krav innefattande att gasfördelningsrörets övre ände (121.2)är anordnat på en högre nivå än halva reaktorns höjd.

6. Anläggning enligt något av föregående krav innefattande att de gasgenomförande öppningarna (125,155, 185) är anordnade för att hindra inträngning av insatsmaterial M i inloppsorganet, varvid varderagasgenomförande öppning (125, 155,185) uppvisar en övre utskjutande kantdel (125.1) och en nedreindragen kantdel (125.2).

7. Anläggning enligt något av föregående krav innefattande att kammaren (110) uppvisar en bottenplåt(130) avsedd att bära insatsmaterialet M, där bottenplåten (130) har en inre periferikant (132)omslutande gasfördelningsrörets nedre ände (121.1) och en yttre periferikant (131) ansluten tillmantelytans insida (111.1), och ett utrymme bildat mellan det nedre gavelpartiet (113) ochbottenplåten (130).

8. Anläggning enligt något av föregående krav innefattande att bottenplåten (130) innefattargasinloppsorgan (120).

9. Anläggning enligt krav 7 eller 8 innefattande att gasinloppsorganet (120) innefattar gasöverförandeslitsar (137) anordnade längs bottenplåtens periferikant (131).

10. Anläggning enligt något av föregående krav innefattande att gasinloppsorganet (120) innefattargasledningsanordningar (140) anordnade på bottenuppvisande åtminstone en gasgenomförandeöppning (146) anordnad så att gasen (101) obehindrat kan tillföras det i kammaren (110) infördainsatsmaterialet M.

11. Anläggning enligt krav 10 innefattande att varje gasledningsanordning (140) uppvisar en översida(144) vänd in i kammaren (110) och en undersida (145) innefattande den åtminstone engasgenomförande öppningen(146) riktad mot bottenplåten (130).

12. Anläggning enligt något av föregående krav innefattande att gasfördelningsrörets nederstainloppsdon (122.1) och gasinloppsorganet (120) anordnat på bottenplåten (130) har ett gemensamtinloppsrör (104.1) för tillförande av gas (101) från en gasavgivande källa (102).

13. Anläggning enligt något av föregående krav innefattande att gasinloppsorganet (120) innefattar eninloppsväggyta (150) anordnad på mantelytans insida (111.1) och att ett gastillförande utrymme (151)bildas mellan inloppsväggytan och mantelytan, där gasgenomförande öppningar (155) är anordnade påinloppsväggytan (150) för tillförande av gas till det i kammaren införda insatsmaterialet M.

14. Anläggning enligt krav 13 innefattande att inloppsväggytan (150) har en övre ände (150.1)anordnad på mantelytan (111) invid det övre gavelpartiet (112), och en nedre ände (150.2) anordnad ianslutning till utloppsorganet (160).

15. Anläggning enligt krav 13 innefattande att inloppsväggytan (150) har en övre ände (150.1)anordnad på mantelytan (111.1) invid det övre gavelpartiet (112), och en nedre ände anordnad ianslutning till bottenplåten (130).

16. Anläggning enligt krav 13-15 innefattande att den totala arean hos de gasgenomförandeöppningarna (155) anordnade på inloppsväggytan (150) motsvarar den totala arean hos de gasgenomförande öppningarna (125) anordnade på det gasfördelningsrörets periferiyta (124).

17. Anläggning enligt krav 13-16 innefattande att de gasgenomförande öppningarna (155) är jämntfördelade över inloppsväggytan (150).

18. Anläggning enligt krav -13-14 13-16 innefattande att de gasgenomförande öppningarna (155) ärfördelade med ökande antal öppningar i nedåtgående riktning över inloppsväggytan (150). 16

19. Anläggning enligt något av föregående krav innefattande att gasinloppsorganet (120) innefattar ensammanhängande inloppsyta (180) anordnad runt hela mantelns insida (111) och det nedre gavelparti(113), och innefattande ett gasfördelningsrör (183) uppvisande en periferiyta (184) varvid ettgastillförande utrymme (186) bildas mellan inloppsytan (180) och mantelytan (111) respektive detnedre gavelpartiet (113), varvid gasgenomförande öppningar (185) är anordnade på inloppsytan (180)för tillförande av gas (101) till det i kammaren (110) införda insatsmaterialet M.

20. Anläggning enligt något krav 19 innefattande att de gasgenomförande öppningarna (185) ärfördelade med ökande antal gasgenomförande öppningar (185) i nedåtgående riktning överinloppsytan (180).

21. Anläggning enligt något av föregående krav innefattande att det gastillförande utrymmet (186)innefattar segment (188, 189) anordnade på inbördes olika nivåer i höjdled i kammaren (110), därrespektive segment är försett med separat tillhörande inloppsrör (187.1, 187.2) för att leda gas (101)till respektive segment (188,189) i det gastillförande utrymmet (186).

22. Anläggning enligt något av krav 21 innefattande att de gasgenomförande öppningarna (185) ärfördelade med ökande antal öppningar (185) i nedåtgående riktning över inloppsytan (180) närmarenedre änden hos varje segment (188,189).

23. Anläggning enligt något av föregående krav innefattande att utloppsorganet (160) är utformat somen utloppsväggyta (165) innefattande en serie utloppsytor (162.1-162.n) anordade på mantelytansinsida (111.1), där utloppsytorna (162.1-162.n) är anordnade på inbördes olika nivåer i höjdled ikammaren (110) och på inbördes olika avstånd från mantelytan (111).

24. Anläggning enligt krav 23 varvid utloppsorganet innefattar en serie gasledande spalter (163.1-163.n) för utledande av pyrolysgas (107) från kammaren (110), där en spalt (163.1-163.n) bildas mellantvå intill varandra anordnade utloppsytor (162.1-162.n).

25. Anläggning enligt krav 23 eller 24 innefattande att varje utloppsyta (162.1-162.n) sträcker sig runthela mantelytans insida (111.1) och är anordnad på ett avstånd från mantelytan (111) varvid ettgasledande utrymme (164) bildas mellan utloppsytan (162.1-162.n) och mantelytan (111).

26. Anläggning enligt krav 24 eller 25 innefattande att varje gasledande spalt (163.1-163.n) är förseddmed partikelblockerande organ (167) anordnad att sträckas över spaltens bredd så att gasmedförtinsatsmaterial M avskiljs från pyrolysgasen (107) medan pyrolysgasen tillåts passera fritt genomspalten (163.1-163.n).

27. Anläggning enligt något av krav 23-26 innefattande att utloppsytor (162.1-162.n) anordnade intillvarandra inbördes överlappar varandra i höjdled för att skydda de gasledande spalterna (163.1-163.n) från inträngande insatsmaterial M.

28. Anläggning enligt något av kraven 25-27 innefattande att det gasutledande utrymmet (164) ärindelat i gasutledande utloppssektorer (164.1, 164.2), där varje utloppssektor (164.1,164.2) leder ut 17 pyrolysgas (107) från insatsmaterial M beläget i en mot respektive utloppssektor (164.1,164.2)angränsande kammarsektor.

29. Anläggning enligt krav 28 innefattande att gasutloppsorganet (160) innefattar gasöverförandekanaler (170.1,170.2) horisontellt anordnade längs mantelns insida (111.1) , och där varje utloppsektor(164.1,164.2) är anslutet igasöverförande förbindelse via en separat tillhörande gasöverförande kanal(170.1,170.2) till ett separat tillhörande utloppsrör (166.1,166.2) för ledande av pyrolysgas (107) utfrån kammaren (110).

30. Anläggning enligt något av föregående krav innefattande att utloppsväggytans (165) övre ände äranordnad nedanför gasfördelningsrörets övre ände (121.2) i höjdled och utloppsväggytans (165) nedreände ansluter till bottenplåten (130) invid reaktorns nedre gavelparti (113).

31. Anläggning enligt något av föregående krav innefattande att gasutloppsorganet (160) innefattar ettgasutloppsrör (195) anordnat på reaktormantelns övre gavelparti (112).

32. Förfarande för återvinning av kol och kolväteföreningar från organiskt insatsmaterial genompyrolysbearbetning, innefattande; -införande av insatsmaterial M i fragmenterad form i en reaktor (1) innefattande en kammare (110)vilken avgränsas av en mantelyta (111) samt ett övre respektive nedre gavelparti (112,113) , -tillförsel av upphettad inert gas (101) till kammaren för pyrolysbearbetning av insatsmaterialet viagasinloppsorgan, -ledande av pyrolysgas (107) ut ur kammaren (110) via gasutloppsorgan (160), -kännetecknadavatt att gasinloppsorganet (120) innefattar gasgenomförande öppningar (125,146,155,185)avsedda att tillföra gasen (101) till kammaren (110),varvid ett tryckfall dP genereras över de gasgenomförande öppningarna (125,146, 155,185) vidtillförandet av gasen (101) som överstiger gasens tryckfall dM genom det i kammaren (110) infördainsatsmaterialet M.

33. Förfarande enligt krav 32 innefattande att gasen (101) tillförs till det i kammaren (110) infördainsatsmaterialet M genom ett utmed centrumaxeln (105) anordnat gasfördelningsrör (121,183)innefattande de gasgenomförande öppningarna (125, 185) varvid gasen (101) leds radiellt genominsatsmaterialet M till gasutloppsorgan (160) anordnade på mantelytans insida (111).

34. Förfarande enligt något av kraven 32-33 innefattande att gasen (101) tillförs det i kammareninförda insatsmaterial M genom gasinloppsorgan (120) innefattande gasgenomförande öppningar(146) anordnade invid kammarens bottenplåt (130), varvid gasen leds snett eller diagonalt genominsatsmaterialet M till gasutloppsorgan (160) anordnade på mantelytans insida (111). 18

35. Förfarande enligt något av kraven 32-34 innefattande att gasen (101) tillförs det i kammareninförda insatsmaterial M genom gasinloppsorgan (120) innefattande en inloppsväggyta (150)uppvisande gasgenomförande öppningar (155) vilken är anordnad på mantelytans insida ovanförgasutloppsorganet (160) , så att gasen leds från inloppsväggyta (150) genom insatsmaterialet M inedåtgående riktning till gasutloppsorganet (150) anordnat längre ner på mantelytans insida (111.1).

36. Förfarande enligt något av kraven 32-35 innefattande att gasen tillförs det i kammaren (110)(180)gasgenomförande öppningarna (185) vilken är anordnad runt hela mantelns insida och nedre införda insatsmaterialet M genom en sammanhängande inloppsyta uppvisandegavelparti, där gasfördelningsrörets runtomgående periferiyta är del av inloppsytan, varvid gasen ledsfrån den sammanhängande inloppsytan genom insatsmaterialet i uppåtgående riktning till ett gasutloppsrör anordnat på det övre gavelpartiet.

37. Förfarande enligt något av kraven 32-36 innefattande att utloppsväggytan (165) värms avpyrolysgas (107) som leds genom det gasutledande utrymmet (164) varvid kondensation av förgasadpyrolysolja i insatsmaterialet invid gasutloppsorganet (160) förhindras.

38. Förfarande enligt något av kraven 32-37 innefattande att insatsmaterialet M pyrolysbearbetassektorsvis i kammaren (110) genom styrning av den tillförda gasens (101) flödesriktning genominsatsmaterialet M genom reglering av manöverorgan innefattade i utloppsorganet (160).

39. Förfarande enligt något av kraven 32-28 innefattande att gasflödet som tillförs tillgasfördelningsröret (121,183), gasinloppsorganet (120) på bottenplåten (130) och inloppsvägg (150)och/eller inloppsyta (180) kontrolleras, styrs och omkopplas under bearbetningsperioden av det ikammaren införda insatsmaterialet M. 19